Uppsala universitet MN1/Geovetenskap Historisk geologi & paleontologi Fältkurs till Västergötland - HiPa Lokal 1 Minnesfjället (Lugnås) Både Minnesfjället och Råbäckshamn lokaler uppvisar nästan samma stratigrafiska intervall. Mickwitziasandstenen (= File Haidar formationen ) är dock mycket bättre blottad i Minnesfjället. Vid Minnesfjället ska vi framförallt titta på kontakten med urberget och de tidigaste paleozoiska sedimentära bergarterna. Vilka viktiga sedimentära strukturer kan du identifiera i dessa lager? Vad säger detta om avsättningsmiljön? Känn på lerlagren varför är de mjuka? Tycker du att Mickwitziasandstenen är ett bra namn? Vid Minnesfjället är Mickwitziasandstenen är rik på olika typer av spårfossil - vi skall försöka att hitta så många olika typer som möjligt. Många är svårtolkade! Hur ser man vad som är upp & ned på de stuffer som vi hittar? Hur har spårfossil som t.ex. Cruziana bildats? Varför hittar vi så få kroppsfossil (skal etc.)? Lokal 2. Råbäckshamn (Kinnekulle) Vid Råbäckshamn hittar vi endast spridda blottningar av Mickwitziasandstenen. Titta på kartan (bild 7) över det paleozoiska (framförallt ordoviciska) havets utbredning i norden. Mickwitziasandstenen (och hela kambrium!) saknas helt t ex i Dalarna (Siljan) vilka orsaker kan ligga bakom detta? Vi ska sedan göra en kort promenad uppför Kinnekulle (i Linnes fotspår!). På vägen upp från Råbäckshamn ("decauvillbanan") passerar vi skärningar genom den enhet som ligger över mickwitziasandstenen - vad heter den och hur skiljer den sig litologiskt från mickwitziasandstenen? Varför?
Titta på de stratigrafiska tabellerna i guiden - varför är den mellankambriska lagerföljden inte blottad längs banan? Lokal 3. Råbäcks alunskifferbrott Läs om denna lokal i guiden. Större delen av överkambrium är blottad i brottet. Vilken typ av litologi dominerar & vilken bottenmiljö tror man dessa typer av sediment har bildats i? Titta speciellt på "orstenarna" & fundera över hur de kan ha bildats - det finns huvudsakligen två olika tolkningar för bildningen av dessa. Vad är "stänglig orsten"? Den översta delen av kambrium (zonen med trilobiten Acerocare) saknas i brottet samt över stora delar av Baltoskandia vilka möjliga orsaker "Orstensbollarna" innehåller ibland fossil med unik mjukdelsbevaring - hur kan man förklara att de bevarats? Tyvärr kommer vi inte att se gränsen mellan kambrium-ordovicium just här. Den s.k. "ceratopygekalken" (numera Bjørkåsholmenformationen) är dåligt blottat (eventuellt finns lösa block av den ovanför brottet). "Decauvillbanan" fortsätter upp genom den ordoviciska lagerföljden från brottet i Råbäck och om tiden tillåter kan vi promenera upp en bit för att titta på den s.k. "rödstensklefven". Fundera över när & hur kleven (även kallad "klint") kan ha bildats (jmfr. Gotland!!!). Lokal 4. Hällekis kalkstensbrott Kontakten mellan tøyenskiffern och den överliggande "ortocerkalken" är blottat bl.a. i dräneringsrännorna i brottet. Försök hitta en stuff ur den understa delen av den röda kalkstenen. Vilka strukturer kan man se? Hur har de bildats?
Studera de röda kalkstenarna och fossilen - vad orsakar den röda färgen & vad säger detta om miljön? Hur var sedimentationshastigheten? Fundera över ungefär i vilken klimatzon som Sverige kan ha legat vid den här tiden? Varför tror du att det är så svårt att förstå sedimentationsmiljön under ordovicium? Under vandringen uppåt i brottet kan du studera det tydliga gråa band som bryter den röda kalken - vad har orsakat färgförändringen? Ge förslag på möjliga miljöfaktorer. Vi skall stanna och detaljstudera gränsen underordovicium/mellanordovicium. Du skall göra en schmatisk skiss över gränslagren på ett valfritt ställe i brottet. Gör en s.k. stratigrafisk kolumn (du behöver inte mäta upp lagren exakt) över totalt c:a 1 m (0.5 m under gränsen/0.5 m över gränsen) med relevanta litologiska symboler. Gör en kort beskrivning av lagren (litologi, färg, fossil etc.) bredvid. Fundera samtidigt över hur du kan tolka vad du ser (miljöförändringar etc.). Arbeta gärna i grupper!!! Var försiktiga!!!!
Lokal 7. Högkullen, vägskärning (kort stopp i mån av tid!!) Vi åker med buss upp på Högkullen där de yngsta bevarade paleozoiska lagren finns blottade direkt under diabas-hättan. Läs i guiden om dessa siluriska skiffrar och deras fossil, bildning etc. Vilken är den största skillnaden mellan ordovicium & silur vad gäller utbredningen av jordens faunor? Vad kan skillnaden bero på? Lokal 8. Gullhögens kalkstensbrott (Cementa, Skövde) Vi kommer att ägna större delen av eftermiddagen åt detta underbara stenbrott som fortfarande är i drift (OBS! Var Försiktig!). P.g.a. brytningen hela tiden fortgår vet jag inte exakt vilka delar som vi kan nå (färdigbrutna delar håller på att "återställas"). Framförallt skall vi försöka jämföra den blottade profilen med den på Kinnekulle och fundera över skillnader och likheter. Vi brukar först få en kort introduction om cementtillverkning. Dikena i botten av brottet skär kambr-ord gränsen. Hur ser dessa gränslager ut - varför? Den underordoviciska ortoceratitkalkstenen har en annorlunda utveckling på Billingen än på Kinnekulle på vilka sätt? Om det är möjligt (säkerheten!) skall vi detaljstudera gränslagren underordovicium/mellanordovicium och jämföra dem med de på Kinnekulle. Du skall göra en schmatisk skiss över gränslagren på ett valfritt ställe i brottet. Gör en s.k. stratigrafisk kolumn (du behöver inte mäta upp lagren exakt) över totalt c:a 1 m (0.5 m under gränsen/0.5 m över gränsen) med relevanta litologiska symboler. Gör en kort beskrivning av lagren (litologi, färg, fossil etc.) bredvid. Fundera samtidigt över hur du kan tolka vad du ser (miljöförändringar etc.). Arbeta gärna i grupper!!! Var försiktiga!!!!
Korrelera nu denna kolumn med den från Kinnekulle rita om båda (förenklade!) nedan och korrelera lagren. Om det är möjligt (säkerheten!) skall vi fortsätt uppåt i brottet och försöka studera de mellan/överordoviciska lagren som (åtminstone nyligen!!!) fanns blottade. Viktigast är kanske det metertjocka bentonitlager (flera tunna finns i lagren under) som avslutar dalbykalken.