Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Majs Christian Swensson Inst. för Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp (LRF Mjölk) Innehåll Majsens plats på kartan Majsen fotosyntesmästaren Majshistoria, jmf Sverige och Danmark Framtidens gröda Vad vill mjölkkon ha? Odlingsaspekter Majs miljöbov eller miljöhjälte? (Majsens utvecklingsstadier) 1
Majsarealen i norra Europa 3 600 ha 183 000 ha 16 000 ha 18 300 ha 21 800 ha 2 038 000 ha 507 600 ha Source, Eurostat 2
25 20 15 10 5 0 Denmark Sweden Latvia Lithuania Germany Netherlands Poland Finland, Norway * 0,1 < 2 000 ha Sweden, Latvia, Lithuania, Ireland 20 000 ha *10 Denmark 200 000 ha *100 Germany > 2 000 000 ha (15% of agricultural land) 3
160000 140000 120000 100000 80000 Maize cultivation, ha Wild boar 60000 40000 20000 0 Agroväst, Skara, 2008 4
Majshistoria Majsens historia (Hans Thorell, Växjö möte 2005) Klassen Poaceae (gräs) Familjen Maydeae 8 släkten Zea Mays, Zea Mexicana, Tripsacum finns i Amerika 5
Majs är en C4 växt trimmad fotosyntes Fotosyntesen (utnyttjar 1% av solenergin) C4 växter syftar på att en första stabila föreningen som bildas i fotosyntesen innehåller 4 kolatomer. Dessutom kan de stänga sina klyvöppningar under dagen medför en effektiv vattenhushållning, Producerar en större bladyta per N-enhet. Förutsättning värme. Exempel majs, sockerrör C3 växter vallväxter, baljväxter Bra i kalla klimat. 6
The maize story in Denmark or the sad story of fodderbeet Denmark year 2100 It began with fodderbeet Chaper one: then EU came with new subsidies on whole crop silage (Mc Sharry reform 1995) Chapter two: Warmer climate Cultivation of maize on sandy soils in northern Jutland Increasing dairy cattle More know-how Chapter three: Subsidies to biogas maize in Germany Cultivation of biogas maize in southern Jutland 7
Composition of the feed ration, dairy cows in Denmark herd level Net energy 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1920 1950 1980 2010 straw whole crop maize silage beets grass and hay pasture concentrate cereals milk Troels Kristensen, Aarhus universitet, 2014 Sweden and maize silage From the sixties and until the beginning of the new millenium Maize were cultivated by the earls and barons in southern Sweden Around the millenium shift an increase due to (?) Warmer climate Inspiration from Denmark & US Marketing (?) Distillers grain (DDGS) + Maize silage Satisfied dairy farmers 8
Sverige 9
Avkastningsökning, ökning i värmeenheter 2 000 2 100 + 1 300 kg ts 2 400 2 500 + 700 kg ts 2 600 2 700 + 400 kg ts 10
Ts-halten ökar med 0,3% per dag mål 32% ts FAO baseras på tshalten i kolven 10 enheter motsvarar 1-2 dagar i tidighet eller 1-2% i tshalt FAO i DK 160-220 Annorlunda rangering i kalla områden Stay-green lägre tshalt i stjälken risk för vätskeförluster under ensilering Framtidsgrödan 11
Majs framtidsgrödan (som redan är här) 2055 Varmare klimat vad händer då? Jämförelse av sorterna Avenir (FAO-tal 180), Isberi (190), Jasmic (210) och Burli (230). Modellering med MAISPROQ (data från åren 2006-2008 sortprovningarna (Linköping, Visby, Uppsala och Kristianstad), försöksdata från Skara och Kristianstad 2008-2009). Modellering med klimatdata 2025, 2055 och 2085 Källa: Nkurunziza et al., 2014. Crop genotype-environment modelling to evaluate forage maize cultivars under climate variability. Acta Agriculturae 12
Stärkelse Majsensilagets ur kons perspektiv 13
Vad vill kon ha? Vad kan majsensilage bidra med? Energi Struktur Källa: Mårten Hetta, NJV, SLU Umeå) 14
Majsensilage konkurrerar med 1.Stärkelserika fodermedel = energifodermedel 2.Strukturfodermedel Dvs spannmål, vallfoder och HP-massa Majs är ett energirikt och proteinfattigt foder! 15
Oba and Allen,1999 En enhet ökad smältbarhet för NDF + 0,17 kg ökat torrsubstansintag + 0,25 kg ökad mjölkavkastning 16
Proteinbristen hos majsensilage! Viktigast att få fram ett majsensilage med hög smältbarhet Optimerar mikrobsyntesen i våmmen Brist på protein eller egentligen lättlösligt protein Fixas genom enkla kväveföreningar eller vallensilage med mycket råprotein 17
Proteinbristen hos majsensilage < 100 gram råprotein per kg ts 18
UREA (omdiskuterat fodermedel) Innehåller cirka 460 gram N per kg Råproteinmängd 6,25 * 460 = 2 875 gram Proteinbrist majsensilage (90) jmf vallensilage (140) 50 gram rp 50 gram råprotein/kg ts 5 kg ts majsensilage = 5 * 50 =250 gram rpbrist motsvarar cirka 90 gram urea Alternativt vallensilage med 180 gram råprotein 250/40 = 6,25 kg ts vallensilage Stärkelseproblematiken för mycket skämmer allt 19
Majsensilage i foderstaten Ann-Therese Persson,Växa (D&U,2009) Majsensilage måste ha bra näringsmässig- och hygienisk kvalite och vara billigare än vallensilage för att konkurrera Keady, 2015 Optimalt med 50% majsensilage av grovfodret 20
Odling av majs 21
Välja sort Tidighet (måste uppnå 31-33% ts före 15 oktober) Hög avkastning Smältbar energi Smältbara fiber Sådd Jordtemperatur > 8 grader EKO > 10 grader Stora frön klarar sig bäst (stor skillnad i tusenkornvikt) Utsädesmängd 9 plantor per m 2 75 cm radavstånd 4 cm djup 22
Gödsling (Axelsson et al., 2015) Startgiva fosfor 18 kg P tillräckligt Oberoende av P i jorden? N giva? Hel eller delad? Måste vet något om N i jorden! Fakta nr 33/2011 23
24
Skörd Tshalt 30-33% ts Stubbhöjd >20 cm (näringsvärdet på vallen? 25
Vad händer efter frost? (Spörndly, SLF) Efter frost: Majskolven fortsätter lagra in stärkelse och växa i omfång efter frost. Kolvandel och stärkelsehalt ökar. Ingen ökning av ts-skörden. Fiberfraktionen blir förvedad och osmältbar. Tillgänglig näring minskar.. Hygieniska kvaliten försämras. Skörda senast veckan efter frost. Fakta nr 277/2011 26
Majsen och miljön Majsensilage i foderstaten minskar metanavgången Holländsk studie Metanavgången minskar med 8-10% när vallensilage ersätts med majsensilage (ingen påverkan på mjölkavkastning) (Gastelen et al., 2015, JDI) 27
Miljöpåverkan odling 28
Miljöpåverkan odling pesticider Miljöpåverkan odling 29
Majs och miljö, tyska erfarenheter (Antje Hermann, universitetet Kiel) 15,5% av totala åkerarealen cirka 2,6 miljoner ha Problem med övergödning (N-läckage), växthusgaser och landskapsbilden Majs (C4-växt) utnyttjat N bättre än t.ex. rajgräs optimal skörd vid 124 135 kg N jmf med 300 kg N Majs efter majs risk för N-läckage Undersown crop bättre än att så fånggröda efteråt Majs efter majs Nej Majs på mulljordar Nej Majs och odlingslandskapet biologisk mångfald Majsarealen i förhållande till åkerarealen Skåne 6 240/443 692 = 1,4% Halland 2 013/109 311 = 1,8% Kalmar 3 154/120 940 = 2,6% Gotland 2 314/85 820 = 2,7% 30
Majsensilage 2.0 svenskt perspektiv Prognosverktyg utarbetat Proteinstrategi i foderstater med majsensilage (och vallensilage) Täckodling av majs CCPM complete cover plastic mulch system Tunn plastfilm (6 mikroner) med hål som majsplantan kan tränga igenom. Skyddar mot tidig frost. Samma maskin lägger ut plast, sår och sprutar en herbicid Cirka 1 månad tidigare sådd! + mer skörd 3,1 ton, speciellt för sena sorter 70 80% av majsarealen på Irland täckodlas 31
Drivkrafterna Bonden i Hälsingland: Det är en rolig gröda för den blir så stor (ATL 13.10.2009) Utsädesföretagen!?: Det testas cirka 50 sorter i Sverige, majsareal 15 000 ha. Danmark 100 sorter, majsareal 150 000 ha. Det snackas mycket majs - överallt 32
Källor tackar! Tack för uppmärksamheten! 33
Majsens utvecklingsstadier 34
35
36
37
38
39
Svensk Majsmästare 40
41
42
43
44
Rätt pris idag <1,00 kr/kg ts 45
Dent & Flint Odling Ogräsbekämpning 2 3 bekämpningar (?) 46