Barns hälsa och miljö i Solna 2007

SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 6/2007 Barns hälsa och miljö i Solna 2007 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN SOLNA DECEMBER 2007

Rapport 6/2007 Ärende MHN 2004:117 Projektet utfört av: Elisabeth Bood Christina Hellman Ylva Lidblom Annelie Lindahl Jonas Roos Postadress Solna stad 171 86 Solna E-post mhf@solna.se Besöksadress Stadshusgången 2, 10 tr Telefon 08-7342000 Telefax 08-7342579 Organisationsnr 212000-0183 Webbplats www.solna.se/miljo

SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND... 2 Barnen mer utsatta än vuxna... 2 Miljöhälsorapport 2005 nationell rapport... 2 Barns hälsa och miljö i Stockholm län 2006... 3 Projektet Barns hälsa och miljö i Solna 2007... 4 SYFTE OCH MÅL... 5 UTFÖRANDE OCH METODER... 5 FÖR RESPEKTIVE DELPROJEKT... 5 Egenkontroll på förskolor i Solna 2005-2006... 5 Höga ljudnivåer på förskolor i Solna... 5 Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna... 6 Radonmätningar förskolor och skolor i Solna... 7 Kosmetiska och hygieniska produkter för barn... 8 RESULTAT FÖR RESPEKTIVE DELPROJEKT... 9 1. Egenkontroll på förskolor i Solna 2005-2006... 9 2. Höga ljudnivåer på förskolor i Solna... 10 3. Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna... 12 4. Radonmätningar förskolor och skolor i Solna... 14 5. Kosmetiska och hygieniska produkter för barn... 14 6. Bad... 15 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 16 Barn är extra känsliga... 16 Buller och allergier... 16 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens delprojekt... 16 Vikten av egenkontroll... 17 REFERENSER... 18

Sammanfattning Barn väljer inte i vilken miljö de ska vistas i och de är därför beroende av att de vuxna placerar dem i en miljö som inte medför något negativt för deras hälsa. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens olika delprojekt som ingår i denna rapport Barns hälsa och miljö i Solna 2007 har visat att det finns brister i barns miljö i Solna. Detta gäller offentliga miljöer som barn vistas i utanför hemmet en stor del av vardagen så som förskolor, skolor och fritidsverksamheter. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att skolor, förskolor och fritidsverksamheter behöver arbeta mer aktivt med sin egenkontroll. Verksamheterna saknar till största delen i dag ett fungerande egenkontrollprogram. En god inomhusmiljö främjar en god hälsa för barn och därmed bidrar detta till en god samhällsinvestering. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen bedömer att barns miljö i Solna kan bli betydligt bättre om verksamheterna har en fungerande egenkontroll. Bakgrund Barnen mer utsatta än vuxna Barn kan oftast inte välja den miljö de vistas i. De är beroende av att vuxna flyttar dem ifrån farliga miljöer och skyddar dem mot skadlig exponering. Luftföroreningar, mögel, dålig ventilation och buller är exempel på sådant som medför hälsorisker som barn kan utsättas för i förskola, skola samt på fritids. Foster och barn är i vissa avseenden speciellt sårbara för miljöpåverkan. Barn har högre ämnesomsättning och därmed större näringsbehov än vuxna, vilket medför ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt. Barn har också högre andningsfrekvens och inandas mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. Därför får de i sig mer miljöföroreningar än vuxna per kroppsvolym. Barns miljö och hälsa har uppmärksammats i flera olika sammanhang under senare år. Sommaren 2004 anordnade WHO (Europa) den fjärde miljö- och hälsoministeriekonferensen inom den process som kallas Enviroment and Health for Europe. Konferensen hölls i Budapest med temat The future of our children. Vid konferensen antog sig medlemsländerna att utarbeta nationella aktionsplaner för barns miljö och hälsa. Miljöhälsorapport 2005 nationell rapport Socialstyrelsen utkom 2005 med Miljöhälsorapport 2005 som beskriver olika miljöfaktorers betydelse för ohälsa hos barn i Sverige. Det är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige, och utgör ett viktigt underlag i utvärderingen och uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen samt folkhälsomålen. Målsättningen med rapporten har varit att ta fram bättre kunskap om barns exponering för olika prioriterade miljöfaktorer, och beskriva de hälsorisker som är förknippade med dessa miljöfaktorer. Enligt Miljöhälsorapport 2005 orsakas barns ohälsa av bl.a. buller, allergi och luftvägssymtom p.g.a. av fukt och mögel. Det mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Barnen störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Effekter av det kan bli nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga. 2

De operativa tillsynsmyndigheterna under miljöbalken, de kommunala miljönämnderna, har en viktig uppgift när det gäller att förbättra barns miljö. Nämnder har uppdrag att dels se till att miljöbalken efterlevs och därmed se till att miljön och hälsobelastningen blir så låg som möjligt. Under senare år har särskilt buller- och allergifrågor uppmärksammats. Miljöhälsorapport 2005 kan användas som underlag för de behovsutredningar och tillsynsplaner som de operativa tillsynsmyndigheterna ska upprätta enligt miljöbalken. Barns hälsa och miljö i Stockholm län 2006 Det regionala arbetet har resulterat till att rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, tagits fram av Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa. I denna rapport står det att miljön i Stockholms län präglas i hög grad av närheten till storstaden och regionens tillväxt. Länets tillväxt ger möjligheter att förbättra miljön, men kan också leda till att barnen i länet exempelvis utsätts för mer luftföroreningar och buller och att deras möjligheter att röra sig fritt i grönområden försämras. Ett annat problem som uppstått på grund av länets tillväxt är bristen på mark för ny bebyggelse. Det leder till att nya bostäder ofta byggs på förorenad mark eller i närheten av redan bebyggda områden, som ligger nära trafikintensiva vägar. För att sådana områden ska bli lämpliga för bostäder krävs omfattande saneringar av marken och en rad andra miljöförbättrande åtgärder. Tack vare ett effektivt miljöarbete har halterna av kända miljöföroreningar minskat i Stockholms län. För att miljön ska bli ännu bättre måste miljöarbetet fortsätta samtidigt som nya skadliga ämnen behöver identifieras och begränsas för att inte orsaka problem i framtiden. Rapporten belyser bl.a. att partiklar från biltrafiken är det största luftföroreningsproblemet i länet och barn utsätts främst för luftföroreningar när de vistas i trafikmiljöer, men även genom att luftföroreningarna tränger in i bostaden. Luftföroreningar ökar risken för olika luftvägsbesvär och barn som har astma får ofta förvärrade besvär. För att skydda barn mot luftföroreningar måste de miljöer som barn vistas i prioriteras i samhällsplaneringen. Barn i Stockholms län utsätts för mer buller i sina hem än barn i övriga Sverige. Nästan hälften av alla barn i Stockholms innerstad har ett sovrumsfönster som vetter mot en trafikerad gata. Men det som stör barn mest är buller i skola. Av länets barn störs 30 procent av buller och höga ljudnivåer i skolan. Sömnstörningar och försämrad inlärningsförmåga är några effekter som buller kan ge. Vart femte barn i länet växer upp i hem som har tecken på fukt- och mögelskador. Hög luftfuktighet eller fukt- och mögelskador avger irriterande ämnen som ökar risken för astma och andra luftvägsbesvär hos barn. Inomhusmiljöproblem förekommer även i skolor. En vanlig orsak till klagomål på skolors innemiljö är bristfällig ventilation. Men även fukt- och mögelskador, felaktig användning av lokaler och felaktig eller otillräcklig städning kan försämra inomhusluftens kvalitet i skolan. Vidare i rapporten står att allergisjukdomar är något vanligare bland barn i Stockholms län än i övriga Sverige och att 28 procent av barnen i Stockholms län har astma, allergisnuva, eksem eller födoämnesallergi. 3

Projektet Barns hälsa och miljö i Solna 2007 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens projekt Barns hälsa och miljö i Solna 2007 har sin bakgrund i Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005. Rapporten har varit ett viktigt underlag för förvaltningens operativa tillsynsarbete vad gäller för den riskgrupp som barn utgör i samhället. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har valt att fokusera på vissa områden där barn vistas utanför sitt hem. Förvaltningen startade projektet våren 2005 och slutförde det under hösten 2007. Projektet är indelat i flera delprojekt som egenkontroll på förskolor i Solna, höga ljudnivåer på förskolor, ljudnivåer inom fritidsanläggningar, kosmetiska och hygieniska produkter för barn, radonresultat från mätningar i skolor och förskolor samt resultat från provtagningar vid strandbad. Egenkontroll på förskolor i Solna Delprojektets syfte och mål har varit att informera förskolorna om egenkontroll samt kontrollera hur egenkontrollen fungerar med att förebygga ohälsa orsakad av inomhusmiljön enligt gällande lagstiftning. Syftet var också att verksamheterna skulle få mer kunskap om egenkontroll och att de skulle införa det i sina verksamheter. Höga ljudnivåer på förskolor Delprojektet syfte och mål har varit att kartlägga ljudnivåerna på förskolor i Solna och uppmärksamma riskerna med höga ljudnivåer för barn. Ljudnivåer inom fritidsanläggningar Delprojektet syfte och mål har varit att kartlägga ljudnivåerna på fritidsanläggningar i Solna, samt att informera verksamheterna om ljudnivåernas påverkan på barn och vuxna. Kosmetiska och hygieniska produkter för barn Delprojektets huvudsyfte har varit att få bort skadliga och felaktigt märkta kosmetiska och hygieniska produkter för barn (KoH-produkter) från försäljning och därmed samtidigt kontrollera att gällande lagar, förordningar och föreskrifter efterlevdes. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte 19 butiker i Solna där KoH-produkter säljs. Radon i skolor och förskolor Delprojektets huvudsyfte har varit att det nationella miljömålet God bebyggd miljö, som antogs av riksdagen 1999, ska uppfyllas. Miljömålet innebär att alla förskolor och skolor ska ha en radongashalt på högst 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) senast den 31 december 2010. Delprojektet påbörjades 2005 och ingår i ett flerårigt tillsynsprojekt riktad mot fastighetsägare i staden. Projektet omfattar såväl fastigheter med bostäder som fastigheter med förskolor och skolor. Friluftsbad I Solna finns inte några officiella friluftsbad vilket gör att regelbundna provtagningar inte är nödvändiga. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utför ändå fem provtagningar av badvattnet under badsäsongen på Solnas så kallade spontanbad, de platser där det badas ofta fastän det inte är någon organiserad badplats. Dessa provtagningar har ingått som ett delprojekt eftersom dessa platser besöks av många barn. 4

Syfte och mål Syfte: Att kartlägga brister, få ökad kunskap och underlag för hur barns vardagsmiljöer utanför hemmet ser ut i Solna, samt att informera verksamhetsutövare, politiska beslutsfattare samt kommuninnevånare om kvalitén på de miljöer som barn vistas i utanför hemmet. Mål: Projekt ska ge större kunskap om barnens miljöer och de offentliga lokalerna i Solna. Denna kunskap ska leda till förbättrade åtgärder. Utförande och metoder För respektive delprojekt Egenkontroll på förskolor i Solna 2005-2006 Hösten 2004 skickades information ut om projektet samt information om egenkontroll och ett förslag till egenkontroll till samtliga förskolor i Solna. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen informerade de kommunala förskolecheferna muntligt om egenkontroll i slutet av 2004 samt delade ut skriftlig information om egenkontroll och ett förslag på egenkontroll. Under våren 2005 och hösten 2006 utförde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 8 respektive 13 föranmälda inspektioner på enskilda och kommunala förskolor. Kontroll av förskolornas egenkontroll genomfördes och ansvarig eller motsvarande på varje förskola informerades muntligt om egenkontroll. En översiktlig inspektion av lokalerna genomfördes vid besöket. Efter tillsynsbesöken skickade förvaltningen ut en inspektionsrapport med bedömning av brister i egenkontrollen och i lokalernas underhåll till barn- och utbildningsförvaltningen samt till de enskilda förskolorna. I inspektionsrapporterna uppmanades verksamhetsutövaren/förskolorna om att vidta åtgärder där det fanns brister. Höga ljudnivåer på förskolor i Solna Mätningar av ljudnivån utfördes på 11 kommunala förskolor samt 6 privata förskolor. Förskolorna valdes ut av barn- och utbildningsförvaltningen, för att på så sätt få med de förskolor där t ex förskolelärare har utryckt att det finns problem med buller samt för att få en bra geografisk och pedagogisk spridning på förskolorna. De utvalda förskolorna inspekterades och mätningar utfördes under våren 2005. I juli 2005 skickades en rapport med mätresultaten till de inspekterade förskolorna. De förskolor som överskred både ekvivalenta (medelljudnivå, L eqt ) och maximala ljudnivåer besöktes igen under hösten. Vid detta tillfälle gjordes ingen mätning, utan fokus låg på att noggrannare kontrollera lokalernas utformning och akustik. Det finns ingen standardiserad metod för ljudnivåmätningar vid förskoleverksamheter där syftet är att kontrollera ljudnivån i barnens miljö. Viktigt är dock att utföra mätningarna på ett sådant sätt att mätningarna representerar den ljudnivådos som barnen utsätts för under en dag och mätningarna måste därför göras så nära barnens öron som möjligt. 5

Den mätmetod som har valts i detta projekt är delvis hämtat från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad 2002. För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades på förskolepersonalen i midjehöjd (se bild 2). Metoden att placera mikrofonen i midjehöjd är för att på bästa sätt representera barnens ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till förskolelärarna var att dosimetern skulle bäras under en hel dag, för att mätningen på bästa sätt ska representera den dos av höga ljudnivåer som barnen utsätts för under en dag, samt att en dag med mycket inomhusaktiviteter skulle väljas för mätningarna. Mikrofon fäst i midjehöjd. Dosimeter. Bild 1 och 2. Till vänster, dosimeter av märket Larson Davis, modell 706. Till höger, placering av mikrofon på förskolelärare. Ett protokoll användes som stöd vid inspektionerna. Några korrigeringar av mätresultaten till följd av kroppens inverkan på mätningen har inte utförts. Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna Metodbeskrivningen som används i detta projekt bygger på det projekt som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde under 2005 då ljudnivån mättes inom stadens förskolor. Mätmetoden för projektet 2005 var delvis hämtad från Länsstyrelsen i Skåne läns projekt Barn i Bullerbyn från 2004, som i sin tur är baserad på den metod som Ingemansson Technology AB använde sig av när de utförde motsvarande mätningar i ett liknande projekt för Stockholms stad år 2002. För ljudnivåmätningarna användes en dosimeter (se bild 1). Dosimetern kalibrerades inför varje mätning och placerades i axelhöjd på fritidspedagogerna (se bild 3). Mikrofonen placerades i axelhöjd för att på bästa sätt representera barnens/ungdomarnas ljudmiljö samt kunna mäta ljudnivån så nära barnens/ungdomarnas öron som möjligt. Instruktionerna som gavs till fritidspedagogerna var att dosimetern skulle bäras under en hel eftermiddag, för att mätningen på bästa sätt skulle representera den dos av ljudnivåer som barnen/ungdomarna utsätts för under en eftermiddag på fritidsanläggningen. Miljöoch hälsoskyddsförvaltningen informerade om att en dag med mycket inomhusaktiviteter var bäst att välja för att få ett mätresultat som så bra som möjligt speglar bullernivåerna inomhus. 6

Mikrofon fäst i axelhöjd. Dosimeter Bild 3. Placering av mikrofon vid mätning med dosimeter. Fritidspedagogerna instruerades att under mätperioden föra in information om aktiviteter och händelser, samt klockslag för dessa, i ett protokoll Radonmätningar förskolor och skolor i Solna Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samlade in information via förvaltningens register samt via internet för att sammanställa de förskolor och skolor som finns inom staden. Fastighetsägarna till dessa förskolor och skolor uppmanades i två omgångar 2005 och 2006 att utföra radonmätningar. Mätningar av radongas i fastigheter utförs under eldningssäsong, 1 oktober-30 april. Kontrollmätning av radon görs under eldningssäsongen, 1 oktober-30 april. Under denna period beräknas dygnsmedeltemperaturen vara under +10 C. Anledningen till att mätningar görs under perioden är att det är viktigt att ventilationen fungerar optimalt när mätningar görs. För fastigheter med självdragsventilation fungerar ventilationen i praktiken endast när det finns tillräckligt stor skillnad mellan temperaturen inomhus och utomhus. En mätplan upprättades för respektive skola där uppgifter angavs om fastighetens ventilation, byggnadsår, antal lokaler, lokalyta, våningsplan och om det fanns blåbetong i byggnadsmaterialet. Mätplanens syfte var att säkerställa att Statens strålskyddsinstituts (SSI) metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser följdes. Ett föreläggande att följa mätplanen upprättades med krav på redovisning av mätresultatet senast den 31 maj följande år. För de förskolor och skolor som uppvisade förhöjda halter av radongas, d.v.s. mer än 200 Becquerel/m 3 luft uppmanades fastighetsägarna att redovisa en åtgärdsplan med ett datum för när åtgärderna ska vara klara och när de planerar att mäta om. Ett föreläggande upprättades med kravet att mätresultatet redovisas senast den 31 mars året därpå. 7

Kosmetiska och hygieniska produkter för barn Tillsynsbesök utfördes under en eftermiddag i maj 2006 då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte 19 butiker i Solna som säljer KoH-produkter för barn. De produkter som valdes ut var riktade till barn mellan 0-12 år. Butikerna valdes ut så att det blev en bra spridning mellan olika typer av butiker, t.ex. varuhus, leksaksbutiker, specialbutiker och matvarubutiker. I varje butik gjordes stickprovskontroller av några produkter, från några upp till tio stycken, lite beroende på hur stort utbud av barnprodukter som fanns. Att kontrollera samtliga produkter i varje butik skulle vara allt för tidskrävande. I butiken lämnades ett brev med kort information om projektet samt med hänvisningar till aktuell lagstiftning. Vid tillsynsbesöken kontrollerades följande: Finns innehållsdeklaration? Finns hand i bok- symbol i de fall det är nödvändigt? Verkar innehållsdeklarationen stämma och följer den INCI-märkningen? Finns namn och adress till tillverkare inom EES? Finns beskrivning av användningsområde? (I de fall detta är nödvändigt.) Om varningstext finns är den på svenska? (Varningstext är inte alltid nödvändigt.) Efter diskussioner med Läkemedelsverket bestämdes att kontroll av varningstext skulle göras genom att granska produkten om den hade någon varningstext som var på ett annat språk än svenska. Fanns varningstext på ett annat språk men saknades på svenska, bedömdes det som en brist. För vissa ämnen krävs att produkten har varningstext. I regel är det för starkare typer av produkter där varningstext krävs, t.ex. för olika hårfärger. Därutöver kontrollerades innehållet av ett urval av förbjudna ämnen samt ett antal miljöskadliga ämnen. Dessa ämnen valdes ut tillsammans med Läkemedelsverket eftersom tillsyn direkt från lagstiftningen blir mycket svårt och omfattande. I de fall då allvarliga brister förekom noterades också produktens satsnummer för att lättare kunna göra uppföljningar. Satsnumret används för att kunna identifiera produkten. Bild 4. Exempel på olika typer av kosmetiska och hygieniska produkter som är riktade till barn. Se vidare i respektive delrapport för mer ingående metod och utförandebeskrivning samt bilagor i dessa. 8

Resultat för respektive delprojekt 1. Egenkontroll på förskolor i Solna 2005-2006 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen genomförde inspektioner på 7 enskilda och 14 kommunala förskolor under projektet. Majoriteten av de besökta förskolorna saknade egenkontroll helt. Samtliga besökta förskolor fick någon typ av anmärkning då det gällde egenkontrollen. Brister i det organisatoriska ansvaret Samtliga förskolor hade någon typ av anmärkning eller saknade helt dokumenterad och fastställd ansvarsfördelning. Ansvaret var oftast enbart muntligt fördelat mellan t.ex. förskolechef och arbetslagsledare på förskolan. Ansvarsfördelningen sträckte sig sällan längre än mellan arbetslagsledare och förskolechef, övrig personal var sällan med i ansvarsfördelningen. En brist som var återkommande på många förskolor var att dokumenterad ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare saknades eller inte fanns tillgänglig på förskolan vare sig för personalen eller för tillsynsmyndigheten. Brister i rutiner för kontroll Majoriteten av de besökta förskolorna saknade dokumenterade rutiner för kontroll. De enskilda förskolorna hade i högre grad rutiner för kontroll av verksamheten än de kommunala. De flesta förskolorna hade rutiner för att göra felanmälningar av bristande teknisk utrustning och flera av förskolorna dokumenterade även att de hade gjort felanmälan. Dokumenterade rutiner gällande golvvård fanns på majoriteten av förskolorna, de flesta hade även rutiner för att felanmäla bristande golvvård. Samtliga kommunala förskolor saknade dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning. Någon regelbunden kontroll av att städrutinerna fungerade gjordes inte på någon av de kommunala förskolorna. De enskilda förskolorna hade i högre grad dokumenterade rutiner för annan typ av städning så som damning, leksakstvätt m.m. och de fick vid besöket inte heller någon anmärkning gällande damning. Samtliga förskolor hade bristande rutiner i hygien och smittskydd, vissa förskolor saknade den typen av rutiner helt. Brister i undersökning av risker samt underrättelse till tillsynsmyndigheten Det var vanligt förekommande med brister i genomförande och dokumentation av riskbedömningar. Samtliga kommunala förskolor genomförde dock allergirond regelbundet även om uppföljningen var av varierande art. På några förskolor utfördes ingen uppföljning alls. Dokumentation från allergironder kunde sällan visas vid tillsynsbesöket. I stort sett samtliga verksamheter saknade kunskap och uppgifter om att tillsynsmyndigheten ska underrättas vid driftstörning och haverier som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. Brister i upprättandet av förteckning över kemiska produkter Förteckning över kemiska produkter i verksamheten som kan innebära risker ur hälsooch miljösynpunkt saknades på majoriteten av förskolorna. De kemiska produkter som fanns var oftast tvättmedel, maskindiskmedel samt rengöringsmedel. Rengöringsmedlen var inlåsta i städrum och det var oftast bara städföretagen som hade vetskapen om vad som användes. 9

2. Höga ljudnivåer på förskolor i Solna Följande mätvärden erhölls vid inspektionerna. Tiden för mätningarna varierade från förskola till förskola. Se tabell 1 nedan. Tabell 1: Uppmätta ljudnivåer i decibel (db) på de olika förskolorna, ekvivalenta ljudnivåer (L AeqT ) samt maximala (L AFmax ). De markerade representerar de mätningar då båda ekvivalenta och maximala ljudnivåer överskreds. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå (L AeqT ) Mättid (h.min) (L AFmax ) 77 107 7.07 74 103 7.00 77 108 6.20 78 114 6.44 77 107 6.59 77 108 6.30 76 105 3.31 81 113 7.03 73 117 6.18 74 109 7.38 76 113 7.39 74 97 0.20 74 105 6.46 73 106 7.23 81 120 5.56 73 100 2.44 72 100 1.53 Tabell 2: Sammanställda mätresultat. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) Lägre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 75 dba ekvivalent nivå Högre än 110 dba maximal nivå 77 dba 103 dba 81 dba 72 dba 120 dba 97 dba 8 st 9 st 5 st Av de totalt 17 förskolor som besöktes överskred 9 av förskolorna den av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen rekommenderade ekvivalenta ljudnivån och 5 den maximala ljudnivån. Den högsta maximala ljudnivån som uppmättes var 120 dba och den lägsta 97 dba. Se tabell 2 ovan. 10

125 (dba) Mätresultat - ljudnivåer på förskolor 100 75 Maximala ljudnivåer 50 25 Ekvivalenta ljudnivåer Riktvärde max. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Riktvärde ekv. Diagram 1: Uppmätta ekvivalenta (L AeqT ) och maximala ljudnivåer (L AFmax ) i förhållande till riktvärdena. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utförde en andra inspektion av lokalerna på de fyra förskolor som överskred både ekvivalenta och maximala ljudnivåer. Noteringar från dessa tillsynsbesök redovisas i tabell 3. Tabell 3: Sammanställning av noterade byggnadsakustiska åtgärder. Tak Golv Vägg Förskola 1 Akustikplattor (ca 2 cm) Linoleummatta på betonggolv. I huvudsak gipsväggar, monterade direkt mot innertak. mycket kala och hårda ytor i form av glasdörrar, glasväg- Förskola 2 Masonitplattor med hål, 2 cm luftspalt till tak och ingen isolering. Förskola 3 Masonitplattor med springor, monterade 1 cm från tak, Förskola 4 ingen isolering. Akustikplattor (ca 2 cm) monterade direkt mot innertak. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på betonggolv. Linoleummatta på okänt golvmaterial. gar och skiljevägg av plåt. I huvudsak betongväggar. I huvudsak betongväggar. Okänt material med kal och hård yta. 11

Nedan följer förslag från personalen på åtgärder i pedagogiken som kan bidra till lägre ljudnivåer på förskolorna. Tabell 4: Sammanställning av personalens tankar kring hur man kan agera för att sänka ljudnivåerna. Dela upp gruppen, mindre grupper 9 st. Sänka rösten 5 st. Aktiviteter, ljudexperiment för att uppmärksamma barnen på ljud och ljudnivåer 2 st. Prata en i taget 1 st. Tysta stunder 1 st. Vara ute mycket 1 st. Inget spring 1 st. Montessoripedagogik 1 st. Använda Örat som redskap 1 st. Påvisa genom att hålla för öronen 1 st. Hålla barnen sysselsatta för att undvika spring 1 st. Ute får dom skrika, inomhus får barnen ha en inneröst som är låg 1 st. 3. Ljudnivåer på fritidsanläggningar i Solna Mätningarna visade att av de totalt 13 fritisen var det höga ljudnivåer på fem stycken. Det var inte den ekvivalenta ljudnivån som i dessa fall överskreds utan det var uppmätta maxvärden som upprepade gånger var för höga. Följande mätvärden erhölls vid mättillfället, tiden för mätningarna har varierat från fritidsanläggning till fritidsanläggning (se tabell 5) Tabell 5. Visar resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Ekvivalenta ljudnivåer db (L Aeq T) Maximala ljudnivåer db (L Afmax ) Mättid (h.min) 75 95 3.07 80 (115) * 3.30 78 98 3.41 74 104 3.15 78 103 5.00 78 115 4,00 78 116 3.37 77 120 6.00 79 133 5.45 75 112 6.36 74 (112) * 3.00 76 107 2.22 77 102 3.34 * Maximal ljudnivå inom parentes = enstaka ljudtopp vid mätning, bedömdes som en enstaka händelse. 12

Nedan redovisas också de sammanställda mätresultaten för samtliga fritidsanläggningar (se tabell 6). Tabell 6. Visar det sammanställda resultatet från mätningarna på de 13 fritidsanläggningarna. Medelvärde ekvivalent ljudnivå (L AeqT ) 77 db Medelvärde maximal ljudnivå (L AFmax ) 110 db Högsta ekvivalenta ljudnivå (L AeqT ) 80 db Lägsta ekvivalenta ljudnivån (L AeqT ) 74 db Högsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 133 db Lägsta maximala ljudnivå (L AFmax ) 95 db Lägre än 85 dba ekvivalent nivå 13 st Högre än 85 dba ekvivalent nivå 0 st Högre än 110 dba maximal nivå 7 st Många av lokalerna hade någon form av ljuddämpande lösning. Vanligt förekommande var det med så kallade akustikplattor i taket. Dock var plattorna på flera ställen trasiga t.ex. i bollrum där bollar slår i taket och personalen upplevde också att de inte alltid kändes som de hjälpte så mycket. På några fritidsanläggningar hade personalen också försökt att få till bullerdämpande åtgärder genom att sätta upp mycket textilier, exempelvis i tak och på väggar. Det var ovanligt med möbeltassar under stolar och bord och personalen upplevde att skrap från dessa möbler var mycket störande. I samband med inspektionerna framkom att många ur personalen upplevde att den miljö de arbetade i var mycket bullrig. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har frågat personalen på fritisen om de vet om något av barnen/ungdomarna lider av någon form av hörselskada eller hörselnedsättning. Enligt information från fritidspedagogerna hade inget av barnen/ungdomarna diagnostiserad hörselskada eller hörselnedsättning. Flera av personalen hade dock problem med hörselnedsättningar och/eller tinnitus. I lokalerna kunde miljö- och hälsoskyddsförvaltningen konstatera att det på flera fritidsanläggningar fanns installationer som gav höga bakgrundsnivåer. Några fritidsanläggningar hade egna cafeterior och i dessa fanns kylar för t.ex. läsk och smörgåsar som hade en hög ljudnivå när de var igång. Bullrande ventilationsanläggningar var heller inte ovanligt. Någon fritidsanläggning använde också torkskåp för att torka lerfigurer och kläder. Dessa torkskåp bidrog till höga ljudnivåer när de var igång och var ofta placerade centralt mitt i verksamheten. 13

Bild 5 och 6. Ventilationsanläggningar på två av de besökta fritidsanläggningarna. Ventilationsanläggningarna gav på flera fritis höga bakgrundsnivåer. Ventilationsutrustningarna på bilderna är enbart exempel och de har inte valts ut för att de medfört problem. I samband med inspektionerna frågade också miljö- och hälsoskyddsförvaltningen om fritiset hade någon egenkontroll. Alla fritidsanläggningar saknade ett fullständigt egenkontrollprogram, några anläggningar hade vissa rutiner dokumenterade. 4. Radonmätningar förskolor och skolor i Solna Inledningsvis har miljö- och hälsoskyddsförvaltningen uppmanat fastighetsägare till 66 förskolor och skolor att mäta radon. Fram till månadsskiftet augusti/september 2007 har förvaltningen fått ta del av mätningar från 43 stycken förskolor och skolor. De med för höga radonhalter, d.v.s. de har haft värden över riktvärdet 200 Bq/m 3 luft, uppgick till 13 stycken. Av dessa har åtta stycken förskolor utfört åtgärder som sänkt radonhalten i sina lokaler till under 200 Bq/m 3 luft. Det saknas resultat från 23 stycken förskolor och skolor. Orsakerna till detta varierar. De kommunala förskolorna och skolorna kommer efter överenskommelse med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att kontrollmätas enligt en flerårsplan, med en sista mätomgång 2007-2008. Totalt är det 12 stycken kommunala förskolor och skolor som mäts under eldningssäsongen 2007-2008. Det betyder i praktiken att det finns 11 stycken förskolor och skolor som ännu inte redovisat radonmätningar. Trots detta är prognosen god att Solna stad ska kunna uppfylla miljömålet innan den 31 december 2010. Då detta arbete pågår för närvarande och därför kan inte ett slutresultat presenteras. 5. Kosmetiska och hygieniska produkter för barn 19 butiker av olika karaktär runt om i Solna har besökts av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Endast fyra av butikerna klarade sig helt utan anmärkningar. Sju butiker hade anmärkningar som inte ansågs vara så allvarliga att de medförde någon risk för barnens hälsa och åtta butiker hade produkter med allvarliga brister. Totalt kontrollerades 94 produkter vad det gäller märkning, innehåll av förbjudna ämnen samt innehåll av miljöskadliga ämnen. I butikerna med allvarliga brister gjordes uppföljande tillsynsbesök. Efter de uppföljande tillsynsbesöken fick fyra butiker förelägganden att ta bort en eller flera produkter från försäljning. 14

Tabell 7. Påträffade brister. Brist Antal Antal i procent Felaktig adress till tillverkare/importör eller helt saknad information. 28 29,5 % Beskrivning av användningsområde på svenska saknas (där detta anses 15 15,8 % nödvändig) eller beskrivningen är på ett annat språk än svenska. Varningstext ej skriven på svenska. 9 9,5 % Felaktig eller ofullständig innehållsförteckning (tex. följer ej INCImärkningen). 6 6,3 % Innehåll av något förbjudet ämne. 3 3,2 % Saknar uppgift om vikt, volym, (antal). 3 3,2 % Saknar innehållsförteckning. 2 2,1 % Dessutom påträffades 26 produkter med innehåll av ämnen som är tillåtna men som är miljöskadliga. 6. Bad Av de badvattenprover som togs den 3 juli var alla med resultatet tjänligt utan ett prov med resultatet tjänligt med anmärkning (Ulriksdal vid Kaninholmen). Även den 8 augusti var resultatet tjänligt vid alla baden utan ett prov med resultatet tjänligt med anmärkning (SAS Frösundavik). 15

Diskussion och slutsatser Barn är extra känsliga Barn väljer inte i vilken miljö de ska vistas i och de är därför beroende av att de vuxna placerar dem i en miljö som inte medför något negativt för deras hälsa. En del tror att barns kroppar fungerar på samma sätt som vuxnas, där lungor och andra organ fungerar likadant. Men eftersom barnens organ utvecklas under uppväxttiden är de känsligare för olika miljöfaktorer. Vissa organsystem utvecklas och mognar under en lång tid. Dessa är särskilt känsliga, exempelvis nervsystem, hormonsystem, könsorgan och immunsystem. Barn har en snabbare ämnesomsättning och de andas fortare. Det gör att de har ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt och inandas mer luft per kroppsvolym. Därför exponeras de mer för miljöföroreningar än vuxna. Det har visat sig att det inte är bara dosen som är viktig för att en skada från miljöföroreningar ska uppstå utan även när i utvecklingen det sker. Exempel på skador kan vara cancer, olika typer av allergier och infektioner. Det kan även på längre sikt leda till hjärtkärlsjukdomar. Om det är dålig miljö på en arbetsplats protesterar de vuxna, eller kanske kontaktar de ett skyddsombud eller t.o.m. Arbetsmiljöverket. Det är skillnad när det gäller barn som varken kan eller vet hur de ska förändra sin miljö. Buller och allergier Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem i Sverige och det är den störning som berör flest människor, såväl barn som vuxna. En av de allvarligaste effekterna är sömnstörning. Detta beror på ökade bullernivåer från trafiken kring våra bostäder och sovrumsfönster. Störd sömn bidrar till sämre vila och återhämtning och därmed en försämrad förutsättning för ett aktivt liv på dagen. Barn och ungdomar utsätts i större utsträckning än tidigare för buller som kan ge hörselskador, men det är osäkert om hörselskador har blivit vanligare. Under de senaste årtiondena har antalet allergiska barn mer än fördubblats i Sverige liksom i övriga Europa. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens olika delprojekt har visat att det även finns brister i barns offentliga miljöer i Solna. Dessa miljöer vistas barn i en stor del dagen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens delprojekt Delprojekten visar på att en risk för barns hälsa är bristerna i märkning och innehåll i de kemiska och hygieniska produkter som riktas till barn. Förvaltningen kontrollerade kosmetiska och hygieniska produkter som riktar sig till barn mellan ca 0 och 12 år. Barn är känsligare än vuxna när det gäller exempelvis starka parfymämnen och andra ämnen som bland annat kan orsaka allergier varför tillsynen riktats mot denna åldersgrupp. Det var främst märkning av produkter samt innehåll av förbjudna och miljöskadliga ämnen som kontrollerats. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att här har samhället ett stort ansvar då många föräldrar har liten kunskap om vilka kemiska ämnen som kan vara skadliga för barnen då en del ämnen är allergiframkallande. Konsumenterna litar ofta på att det som säljs i affärerna är kontrollerat innan det säljs och tror att de är säkra att använda. En del av de produkter som säljs i affärer och som är riktade till barn visade 16

sig vid miljö- och hälsoskyddsförvaltningens stickprovskontroller ha olika typer av brister. I förskole- och fritidsmiljön har det upptäckts ett antal brister när miljö- och hälsoskyddsförvaltningen utövat tillsyn över dessa inomhusmiljöer. Många miljöfaktorer omfattas av förordningen om egenkontroll, däribland radon- och bullermätning. Detta är något som ofta varit eftersatt och där mätningar endast utförts när miljö- och hälsoskyddsförvaltningen uppmanat om detta. Denna typ av mätningar ska ingå som rutin i egenkontrollen för att bedöma riskerna i offentliga lokalers inomhusmiljö. De mätningar som har utförts har visat att det finns för höga radonhalter och ljudnivåer i många av dessa lokaler. För att sänka ljudnivåerna på förskolor krävs även pedagogiska verktyg som att till exempel uppmuntra till andra samtalssätt. Också åtgärder som att minska antalet barn i grupperna, samt utföra vissa ljudisolerande/dämpande åtgärder i byggnadskonstruktionen kan behöva övervägas. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har under projekten noterat att det finns en bristande initiativförmåga och ansvarsfördelning för kontroll av barnens inomhusmiljö. Vikten av egenkontroll För att förebygga och åtgärda potentiella olägenheter för barns hälsa och miljö är det viktigt att egenkontrollen fungerar hos förskolor, skolor och fritids. De olika delprojekten visar att egenkontrollen inte fungerar som den borde, bl.a. saknas dokumentation att uppvisa för tillsynsmyndigheten. Vid avsaknad av sådana dokument kan ansvariga för t.ex. en förskola inte visa på vem som har ansvaret för olika områden inom verksamheten som t.ex. vem är ansvarig att göra en felanmälan vid misstanke av en vattenläcka och till vem ska anmälan göras. Innan någon åtgärd sätts in kan vattenläckan ha orsakat mycket större skada än om den åtgärdats i tid, eller ännu bättre, om det förebyggande arbetet medfört att ingen vattenläcka uppstått. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har vid tillsynsbesöken av förskolor och fritidsverksamheter kunnat konstatera att lokalerna i många fall inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Detta kan leda till bland annat höga ljudnivåer och svårigheter med att hålla lokalerna rena. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att vidta åtgärder som medför att verksamheter som bedrivs i lokalerna också har en bra förutsättning för detta, så att barns hälsa och miljö inte äventyras i onödan. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att skolor, förskolor och fritidsverksamheter behöver arbeta mycket mer aktivt med sin egenkontroll. Verksamheterna saknar till största delen i dag ett fungerande egenkontrollprogram. Om varje verksamhet har ett fungerande egenkontrollprogram kommer man inom en snar framtid med största sannolikhet se en förbättring av inomhusmiljön samt även se att kostnader för exempelvis akuta åtgärder minskar. En god egenkontroll medför ofta att man upptäcker problemen innan de hunnit växa till. En vattenläcka upptäcks redan innan den gett stora skador på fastigheten. Detta är ur ekonomiskt aspekt mer fördelaktigt att hålla lokaler/fastigheter i gott skick eftersom en sådan fastighet är värd mer än en misskött. Samt att en god inomhusmiljö främjar en god hälsa för barn och därmed bidrar detta till en god samhällsinvestering. Eftersom Solna till stor del är tätbebyggt och högtrafikerat med höga bullernivåer och hälsofarliga partiklar som följd, är det viktigt att inomhusmiljön är så bra som möjligt. Därför är det viktigt att egenkontrollen fungerar för att förebygga och åtgärda potentiella olägenheter för barns hälsa och miljö. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att barns miljö i Solna kan bli betydligt bättre om verksamheterna har en fungerande egenkontroll. 17

Referenser Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicine och Arbets- och miljömedicin Stockholms län och landsting. Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. 18