Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Relevanta dokument
NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Presentation Metodgruppen Sverige

RAPPORT. FoI-inriktning Beläggning

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Funktionsupphandlingar i kommuner

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Funktionsentreprenader

Energieffektiva beläggningar 2

Presentation Kenneth Lind

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

24 april juli Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Halvvarma, flexibla beläggningar

NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr Sammanträde: Torsdag 24 september Fredag 25 september 2015

NVF Specialistseminarium 2014

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Framtidens vägar en allians mellan asfalt och betong!

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Asfaltgranulat som obundet material

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

PMB identifiering av egenskaper i bitumen som ger rätt egenskaper i beläggning.

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Anders Huvstig VAR DET BÄTTRE B

Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

BVFF Bana Väg För Framtiden

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Presentation Kenneth Lind

Möte Metodutskott bitumen. Solna 11 december Kenneth Lind. Investering Teknik o Miljö Vägteknik. Regelverk Foi

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Metoddagen 11 februari, 2010

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Utvikling i Sverige: Trafikverket i samarbeid med bransjen, SBUF. Pontus Gruhs FoI-ansvarig

Agenda. Syfte med utvärdering Skall krav Spelregler. Entreprenörer kan delas upp i fyra olika kategorier: (Alternativt kan en intressentanalys göras)

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Metodgruppens styrgrupp

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Energiförbrukning och kvalité

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Regelverk bitumenbundna lager

Anpassning av infrastrukturen för tunga fordon. NVF- 4 december. Petter Åsman

Kenneth Lind Asfaltdagen Nyheter regelverk

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Provväg Skänninge: Spårdjup 9:e oktober 2033?*

Lärdomar från nyligen genomförda projekt där LCCanalys. LCA/klimat kalkyl är genomförd. Mohammed SAFI FOLKBRO AB. CIR-seminarium

Regelvärk. Trafikverkets regelverk

Prov med olika överbyggnadstyper

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 2

1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Energieffektiva beläggningar

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

Presentation Kenneth Lind

Nya kravdokument anslutande till AMA Anläggning 13

Trafik Väg Drift och underhåll

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

ID: BESIKTNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR. Besiktningshandbok. Roger Lundberg (6)

Besiktningshandbok asfalt- och tankbeläggningar

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Information AMA Anläggning 17 Status AMA Anläggning 17 Några väsentliga ändringar Bitumenbundna lager Utgivning kravdokument relaterade till AMA 17

Erfarenheter av funktionskrav

Tankbeläggning Ett klokt val

Minnesanteckningar från mötet med Metodgruppens Asfaltutskott

Bedöms vara samhällsekonomiskt positivt via positiva effekter såsom:

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?

De statliga beställarfunktionerna och. anläggningsmarknaden. i möten den 18 februari 2009 Trafikverksutredningen. Trafikverksutredningen

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Transkript:

ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning och bitumen. Samverkan Gemensamma mötesplatser Asfaltforum NVF Utskott Beläggning Metodgruppen Styrgrupp och Utskott Asfalt Ballast Bitumen Oförstörande fältmätningar Teknikgrupper för Tankbeläggningar Kallteknik Värmebeläggningar Alternativa beläggningskonstruktioner. 2 Samverkan Gemensamma mötesplatser Standardiseringsarbetet SIS TK 202 I Sverige AG Europa TC,WG och TG Utvecklingsfinansiering Trafikverket Doktorandprojekt och Större/mindre utvecklingsprojekt Ca 20 milj per år för Vägteknik BVFF Bana Väg För Framtiden SBUF Industridoktorander Större och mindre verksamhetsnära projekt Vinova Infra Sweden 2030 EU-finansierade utvecklingsprojekt Flera länder Enskilda företag.. 3 4 1

Varför ska vi jobba tillsammans Ta lärdom av de kompetenser som finns Få med hela kedjan Identifiera intressanta områden Adekvat omvärldsbevakning är nödvändig. Prioritera så att de medel som finns utnyttjas maximalt. Klara av framdrift genom nyttja tillgängliga resurser. Sprida resultat Lära av varandra Underlätta implementering av uppnådda resultat. Exempel på bra samverkan Större provväg början på 90-talet den så kallade FAS sträckan på E 6 Fastarp-Heberg Halland Asfalt-Betong Dåvarande Asfaltföreningen kontaktad av Vägverket region väst. Frågeställning kan asfaltbeläggningar tillverkas med motsvarande egenskaper som betongbeläggningar när det gäller styvhet och deformationsresistens. Branschsammansatt grupp studieresa till Tyskland möte med experter inom såväl asfalt som betong. 5 6 Arbetsgruppens förslag till Vägverket Nya förutsättningar för sammansättning av respektive beläggningslager. Ingen ändrad dimensionerings av bundna lagren totalt delvis ändrade tjocklekar av respektive beläggningslager. Funktionell provning på respektive beläggningslager på borrkärnor från väg. Krav på provyta före utförandet Ny teknik bindlager av tysk modell som ersättning för övre bundna bärlager i stället för AG. Ingen ekonomisk reglering om man ej klarar uppställda kravnivåer. Ta bort och gör om. En enorm utveckling efter Fastarp Heberg Utveckling efter Fastarp Heberg Tog dock några år innan det blivit etablerad teknik fullt ut. Värden dynamisk krypstabillitet har succesivt jobbas ner från tidiga nivåer upp mot 50 000 microstrain alla beläggningslager Idag klarar alla entreprenörer att utföra de flesta typer av beläggning med kravnivåer i nivå 15 000 och under. Exceptionella belastningar typ hamnar är nere under 10 000 microstrain och lägre. Ökad användning av nya och högpresterande bindemedel. 7 8 2

Aktuella gemensamma utvecklingsprojekt och provvägar Modifierat bitumen i undre lager av bundet bärlager. förbättrade utmattningsegenskaper Potential 5-10 gånger mer belastningar jämfört med standardbitumen Nya koncept för modifiering av bitumen som eventuellt möjliggör ändrade förutsättningar när det gäller konstruktions uppbyggnad. Ökad styvhet Ökad flexibilitet/ elasticitet Reducering av de bundna lagrens tjocklek Alternativt ökad livslängd på hela konstruktionen Aktuella gemensamma utvecklingsprojekt och provvägar Utvärdering av nya mät- och provningsmetoder Återvinning av asfalt Energieffektiva beläggningar LTA - Teknik Uppföljning av ett antal utförda provvägar och provsträckor Utvärdering av entreprenadform; Totalentreprenad Utförandeentreprenad Diskussion om testanläggning för utvärdering av beläggningar och vägkonstruktioner 9 10 Framtidens utmaningar Ökande trafik och smalare körfält Fordonståg Kanaliserad trafik 74 tons fordon på utpekat vägnät Förståelse och kunskap om samverkan mellan material Asfaltmassa blir mer komplex» Inte bara sten och bitumen» Återvinning inte bara asfalt» Nya typer Tillsatsmedel Nya provningsmetoder Underhåll en stor utmaning framöver Ett åldrande vägnät med stort underhållsbehov Tillgång till vägen Framkomlighet har hög prioritet Kortare skift och mer nattarbete med de problem som detta medför Viktigt att välja rätt och göra rätt när man bygger nytt. Saknar ofta ett långsiktigt tänkande Utveckling och omvärldsbevakning blir allt viktigare 11 12 3

Aktuellt från Trafikverket Fokus på att jobba tillsammans Internt och Externt Främja och implementera innovationer Hitta former för upphandling med inslag av innovation Tagit fram en FoI-inriktning avseende beläggning Just nu på remiss i branschen Erfarenheter och Lärdomar Samarbete mellan alla aktörer är mycket viktigt. Beställaren måste våga släppa greppet och tänka nytt. Gemensam omvärldsbevakning nödvändig. Delge positiva och negativa erfarenheter till kollegor Våga prova sådant som inte är lokalt uppfunnit Vi kan om vi anstränger oss och jobbar mot samma mål. 13 14 Syftet är att FOI-strategin ska utgöra grunden för prioritering av kommande FOI-ansökningar som rör Beläggning. De områden som identifierats som högst prioriterade för kommande FOIansökningar och som rör Beläggning är (utan inbördes rangordning): 1. Utveckling av anläggningsinformation och tillståndsdata, för att kunna värdera både funktionellt tillstånd och åtgärdsbehov. 2. Utveckling av tydliga modeller för att bedöma samhällsekonomiska effekter av beläggningsåtgärder; framförallt miljöeffekter och effekter av tyngre laster. 3. Utveckling av beslutsstödsystem, som underlättar åtgärdsval vid olika förutsättningar. 4. Utveckling av bättre modeller för livscykelkostnader (livslängd, tillverkningskostnad, nedbrytning m.m.). 15 16 4

5. Utveckling av mått, som på ett mer direkt sätt beskriver kopplingen mellan vägytans egenskaper och effekter på trafiksäkerheten. 6. Utveckling av mått, som på ett mer direkt sätt beskriver kopplingen mellan vägytans egenskaper och effekter på trafiksäkerheten. 7. Utveckling av resurssnåla och miljöanpassade beläggningar. 8. När det gäller buller och partiklar behöver Trafikverket hitta alternativ till andra metoder för att förbättra miljön i städer. 9. Trafikverket önskar att tillsammans med branschen utreda förutsättningar att anordna en testanläggning. 10. Avvattningens effekter på beläggningar behöver studeras ytterligare för att säkerställa att rätt beläggningsåtgärder utförs på rätt plats i rätt tid. 11. Utveckling av heltäckande och oförstörande provningsmetoder, som fungerar både i fält och på laboratorium, för styrning och kontroll av egenskaper hos material och färdiga beläggningar. 12. Utveckling av regelverk för att styra mot homogenitet och rätt kvalitet utifrån vägavsnittets behov. 13. Utveckling av mer beständiga beläggningar t.ex. genom utvecklad klisterteknik (produkt och metod). 14. Utveckling av bindemedel med längre livslängd och mindre miljöpåverkan. 15. Tankbeläggningar som fungerar på mer högtrafikerade vägar, samt förebyggande förseglingar som förhindrar nedbrytning av vägen. 17 18 torsten.nordgren@trafikverket.se 070-3935092 19 5