Smärtbehandling vid cancersjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Relevanta dokument
Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärtlindring vid avancerad sjukdom. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Cancerrelaterad smärta. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Avancerad smärtlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Smärtmekanismer och smärtbehandling

Avancerad symtomlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärtbehandling vid cancersjukdom

WHO:s smärttrappa gäller än:

Terminal smärtlindring

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Avancerad smärtlindring i palliativ vård. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Terminal smärtlindring

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Smärtbehandling vid huvud- och halscancer

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta palliativa aspekter

Cancerrelaterad smärta

-med fokus på opioider

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare


Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Smärta palliativa aspekter

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Dagens program. Sida 1

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Cancerrelaterad smärta

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Effektiv behandling av smärta

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Smärta. Palliativa rådet

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Den vidunderliga smärtan

Smärta. Analgetika och antipyretika. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Cancerrelaterad smärta

Farmaka vid akut smärta

Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar

Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Smärtbehandling vid ryggkirurgi

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Kortison i palliativ vård hjälper det mot allt? Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Palliativ behandling bröstcancer

Smärtläkemedel gamla och nya

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Smärta i palliativ vård

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Farmakologisk smärtbehandling vid cancersjukdom. Hösten 2012

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Palliativ symtomlindring

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

amitriptylin Saroten 75+

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Symtomlindring vid döendetd

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

Palliativa tillstånd hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg AtidLid Astrid Lindgrens Barnsjukhus

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Äldre och läkemedel LATHUND

SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Transkript:

Smärtbehandling vid cancersjukdom Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Behandlingsstrategier Farmakologisk smärtbehandling Genombrottssmärta 2

Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Slet bort smärtpumpen du prövade imorse. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 3

Cancerrelaterad smärta - förekomst 70 % av patienterna med avancerad cancersjukdom besväras av smärta I livets slutskede 90 % Komplex smärta: Blandsmärta (nociceptiv & neuropatisk) Genombrottssmärta < 10 % behöver någon form av invasiv smärtlindring 4

Varför får cancerpatienter ont? Inflammation Tryck på omgivande organ Obstruktion av tarmar, blodkärl Instabilitet Hypoxi 5

Grundläggande smärtmekanismer Nociceptiv smärta Vävnadssmärta. Utlöses vid aktivering av speciella smärtreceptorer i anslutning till kroppens smärtnerver. Neuropatisk smärta Uppstår vid skada eller sjukdom i perifera nerver och/eller CNS. För diagnos krävs utstrålning med neuro-anatomiskt korrelerbar distribution och känsel-förändringar. 6

Nociceptiv smärta Stimuli från skadad vävnad påverkar smärtreceptorer, utflöde av inflammatoriska- och smärtstimulerande ämnen 7

A-delta fibrer C-fibrer 8

9

Neuropatisk smärta Överuttryck av natriumkanaler i skadade nervfibrer, disinhibition, ökad aktivitet i oskadade fibrer hyperexcitabilitet 10

Neuropatisk smärta Total eller partiell nervskada, nervkompression Infiltration Infektiös/inflammatorisk/ischemisk etiologi Efter cytostatikabehandling, strålbehandling Stor utmaning 50 % av patienterna blir hjälpta Och då läkemedel fungerar - bara delvis smärtreduktion Effekt på vilovärk, koncentrationsförmåga, sömn Marginell effekt på stimulusberoende smärtkomponenter som att gå, stå, sitta på obekväm stol 40-60 % av cancerpatienter har inslag av neuropatisk smärta Bennett MI, Rayment C, Hjermstad M, et al. Prevalence and aetiology of neuropathic pain in cancer patients: a systematic review. Pain. 2012;153(2):359-65. 11

Grund för lyckad smärtbehandling Försök förstå smärtmekanismen innan du väljer behandling Bas för att förstå smärtmekanismen: Anamnes Använd ett smärtskattningsinstrument Klinisk undersökning Ev röntgen, andra tester. Välj en behandlingsstrategi Informera, utvärdera och justera Vid svår smärta rådfråga en smärtspecialist! 12

Smärtanamnes När började smärtan? Lokalisation välavgränsad diffus utstrålande (nervrotsengagemang?) Tidsförlopp konstant intermittent variation under dygnet aktivitetsutlöst 13

Karaktär Smärtanamnes molande, dov, konstant (ofta nociceptiv) huggande/skärande (ofta nociceptiv, leder, viscera) tryckande, bultande/pulserande (ofta nociceptiv, kärl) brännande/ilande/stickande (ofta neuropatisk) Intensitet VAS/NRS eller verbal skattning. Abbey pain scale för kognitivt påverkade patienter Vad förvärrar/förbättrar smärtan? 14

Smärta i livets slutskede Fysiologisk Psykologisk Smärta Existentiell Social Total pain 15

Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Svårlokaliserad, djup, refererad Vällokaliserad, konstant Intervallmönster, hög intensitet, refererad Aktivitetsrelation, muskelspasm 16

+ Kan ha effekt ++ Ofta god effekt (-) Ofta bristande effekt Nociceptiv smärta Kontinuerlig Intermittent Visceral Somatisk Visceral Somatisk Djup vävnad Ytlig vävnad Paracetamol + + ++ + + COX-hämn + ++ ++ ++ ++ Opioid ++ ++ (-) (-) (-) använd kortverkande Adjuvans Steroider Bisfosfonater Lokalanestetika Antikolinergika Bisfosfonater, steroider, bensodiazepiner Annat Strålbehandling Morfingel i såret Antisekretorisk behandling Farmakologisk smärtbehandling i livets slutskede. LMV 2010 (21) 6:14-50 Strålbehandling 17

Verkningsmekanism för selektiva och oselektiva COX-hämmare Arakidonsyra COX-1 X Ospecifika COX-hämmare Normala kroppsfunktioner Skydd av mag-tarmslemhinna Trombocytaggregation COX-2 X Selektiva COX-2- hämmare Inflammation Smärta Motverkar trombocytaggr. Adapted from Needleman P et al. J Rheumatol. 1997;24(suppl 49):6-8. 18 18

COX1/COX2-balansen hos olika COX hämmare Arcoxia Celebra Ibuprofen ASA Naproxen Dynastat Diklofenak Toradol Warner T, Mitchell J. Cyclooxygenases: new forms, new inhibitors, and lessons from the clinic. FASEB J. 2004 May;18(7):790-804 19

Inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Många listor över landet rekommenderar (i första hand): Naproxen startdos 125-250 mg x 1-2, max 1000 mg/d Ibuprofen startdos 200 mg x 1-3, max 1200 (2000) mg/d COX-2 hämmare - vid: Ulcusproblematik Låga trombocyter Samtidig behandling med antikoagulantia Parenteral behandling: Ketorolak (Toradol 30 mg/ml), max 90 (120) mg/24h, kan ges sc. Analgetisk effekt inom 30 60 min, duration 4 6 timmar Parecoxib (Dynastat 40 mg), COX-2 hämmare, max 80 mg/24h. Max analgetisk effekt efter 30 min (iv) 20

I praktiken Akut benign inflammatorisk smärta hos i övrigt frisk patient: Naproxen eller ibuprofen Hjärt/kärl-sjuka: Naproxen Undvik ibuprofen om samtidig behandling med lågdos ASA Tidigare ulcusproblematik: Ibuprofen + omeprazol COX2-hämmare + omeprazol Blödningsrisker COX2-hämmare + omeprazol Svår inflammatorisk smärta hos den palliativa patienten Ketorolak (Toradol) eller parecoxib (Dynastat) 21

Antikolinergika Vid kramptillstånd i glatt muskulatur Vid ökad slemsekretion, rossel För att minska sekretionen från GI-kanalen Buscopan: Inj 20 mg/ml, 1 2 ml sc vb, max 100 mg/24h Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Robinul: Inj 0,2 mg/ml, 1/2 1 ml sc Effekt upp till 8h Mer potent än Morfin-Skopolamin Passerar inte blod/hjärnbarriären ringa sedation Tytgat GN. Hyoscine butylbromide: a review of its use in the treatment of abdominal cramping and pain. Drugs. 2007;67(9):1343-57. 22

Starka opioider i Sverige Morfin Dolcontin Oramorph Ketogan OxyNorm OxyContin Palladon Durogesic Fentanyl Hexal Matrifen Targiniq Temgesic Norspan Abstral Actiq PecFent Instanyl Hydromorfon Metadon Palexia Effentora 23

Morfin Morfin är oftast förstahandsval. T Morfin 10 mg 1/2-1 x (4-)6, den lägre dosen till äldre. Behandlingen kan inledas med Dolcontin! Extrados = 1/6(-1/10) av dygnsdosen Överväg oxykodon vid sänkt lever/njurfunktion pga aktiva metaboliter (M3G, M6G). Dosökning vid otillräcklig smärtlindring titreras lämpligen ut med hjälp av vid behovs medicineringen. Dygnsdosen kan ökas 30-50%. Morfin har ingen maxdos. Dosreduktion skall ske försiktigt, reducera med 10-15% av dygnsdosen varannan eller var tredje dag. Abstinensrisk. Alltid obstipationsprofylax med Movicol och/eller drp Laxoberal 5-30 drp tn. Illamåendeprofylax med T Postafen 25 mg x 2. Försök med utsättning inom 1-2 veckor, kräkcentrum adapterar sig. 24

Oxikodon Oxikodon 60-80% biotillgänglighet, (1,5 -) 2 gånger mer potent än morfin. Ett bättre alternativ än ketobemidon vid nedsatt lever/njurfunktion. Finns som kapsel/mixtur OxyNorm (ges 4 gånger per dygn) och depottablett OxyContin (ges 2 gånger per dygn) samt injektionsvätska OxyNorm. 25

Transdermalt fentanyl Ett alternativ vid stabil opioidkänslig smärta. När patienten har svårt att ta tabletter: Sväljningssvårigheter Illamående/kräkningar Osäkert upptag från GI-kanalen Olämpligt: Vid instabil smärta Vid mycket höga opioiddoser När ingenting annat hjälper 26

Transdermalt fentanyl Avbryta behandlingen: Efter avlägsnande av plåstret har plasma-koncentrationen av fentanyl sjunkit till 50% inom cirka 17 timmar. I livets absoluta slutskede vid instabil smärta: Låt plåsterbehandlingen fortsätta. Ge annan opioid subkutant via smärtpump. Dosen räknas fram med hjälp av antalet givna extradoser. 27

Transmukosalt/sublingualt/intranasalt fentanyl Abstral, Effentora Sublingual eller buckal tablett med upptag genom munslemhinnan. Snabb, förutsägbar absorption Instanyl, PecFent Nässpray med snabbt upptag. Effekt inom 10 min, duration cirka 1 timme, ingen skillnad mellan preparaten. På förhand svårt veta vilken dos som hjälper patienten titrera! Dessa läkemedel kan vara bra alternativ vid genombrottssmärtor, särskilt i hemsjukvård. Dyrt 28

Metadon Metadon har effekt på my & delta-opioidreceptorer, NMDAreceptor blockad, serotoninåterupptagshämmare. Fördelar: Långverkande Effekt även vid neuropatisk smärta, blandsmärta Användbart vid dålig njurfunktion Nackdelar: Varierande halveringstid Ackumulationsrisk Svårt beräkna ekvianalgetisk dos vid opioidbyte 29

Kombination av metadon och annan opioid Vid otillräcklig smärtlindring med opioid där blandsmärta föreligger. Behåll den första opioiden och lägg till peroralt metadon 2,5 mg x 2. Dosökning till 5 mg x 2 (max 10 mg x 2) inom några dygn om utebliven effekt. Behåll metadondosen vid god smärtlindring fast NMDA-blockad och titrera fortsatt smärtlindring med den första opioiden. Om pat blir smärtlindrad och sederad minska dosen av den första opioiden. McKenna M, Nicholson AB. Use of methadone as a coanalgesic. J Pain Symptom Manage 2011;42:e4-e6. Davies MP. Evidence from basic research for opioid combinations. Expert Opin. Drug Discov. 2012;7(2):165-178 Wallace, E., et al., Addition of methadone to another opioid in the management of moderate to severe cancer pain: a case series. J Palliat Med, 2013;16(3):305-9. Courtemanche F, Dao D, Gagné F et al. Methadone as a Coanalgesic for Palliative Care Cancer Patients. J Palliat Med. 2016 Jul 11 30

Starka opioider Glöm inte Subkutan/intravenös dos = (1/3) - 1/2 av peroral dos. Vid behovs dosen av opioid är 1/6(-1/10) av den totala dygnsdosen. 31

Opioider och njurfunktion Vid nedsatt njurfunktion: De säkraste alternativen metadon, fentanyl Kan kräva dosjustering hydromorfon, oxikodon Bristfällig dokumentation - ketobemidon Olämpligt morfin Kurita G, Lundström S, Sjögren P, et al. Renal function and symptoms/adverse effects in opioid treated patients with cancer. Acta Anaesthestiologica Scandinavia. 2015 Sep;59(8):1049-59 32

Opioidrotation När patienten är väl smärtlindrad men har besvärande biverkningar: Hallucinationer Kognitiv svikt Myoklonus Uttalad trötthet Dosen av den nya opioiden skall vara 50-75 % av ekvianalgetisk dos enligt konverteringstabell. Vid otillfredsställande smärtlindring trots dosökning: Annan smärtmekanism? Ny smärtanalys! Byt opioid enligt konverteringstabell 33

Opioidbehandling i livets slutskede Svår smärta förkortar livet Leder till svår stress Nervsystemet och endokrina funktioner påverkas Immobilisering och passivitet Höga opioiddoser förkortar INTE livet, snarare tvärtom 34

35

Biverkningar vid opioidbehandling Vanliga biverkningar: Muntorrhet Förstoppning förebygg! Illamående förebygg! Trötthet dosjustering? Mindre vanliga biverkningar: Vattenkastningsbesvär Svettningar Klåda Myoklonier Kognitiv påverkan 36

Sammanfattning opioidbehandling De starka opioiderna är likvärdiga vad gäller effekter och biverkningar. Morfin bör vara förstahandsval Behandlingen kan inledas direkt med långverkande morfin (Dolcontin). Vissa patienter har nytta av att byta opioid. 37

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Cancerrelaterad neuropatisk smärta Gabapentin Amitriptylin (Saroten) Duloxetin (Cymbalta) Opioider (oxikodon, metadon) Steroider Fokal perifer neuropatisk smärta med allodyni Lidokainplåster (Versatis) Samtidig depression Amitriptylin (eller duloxetin) Samtidig ångest Pregabalin (Lyrica) Se också: Eisenberg E, Suzan E. Drug combinations in the treatment of neuropathic pain. Curr Pain Headache Rep. 2014;18(12):463. 38

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Amitriptylin (Saroten) Effekt på noradrenalin-, serotonin-, histamin-1, dopamin-, antikolinerga-, alfa- och NMDA-receptorer. Initialt 10 25 mg/d, 25 50 mg/d ofta effektivt. NNT (number needed to treat) 1,5-3 Gabapentin (Neurontin, Gabapentin) Hämmar transmittorfrisättningen presynaptiskt. Initialt 100 300 mg/d, effektiv dos ofta 900 1800 mg/d NNT 3-6 Pregabalin (Lyrica) Liknande verkningsmekanism som gabapentin, effektiv dos ofta 150-300 mg/d. NNT 3 4 Kortikosteroider, ketamin, TENS, nervblockader, spinal smärtbehandling 39

Genombrottssmärta En eller flera episoder av dagliga smärtgenombrott trots adekvat behandling av grundsmärtan. Förekommer hos cirka 2/3 av alla patienter med cancerrelaterad smärta. I genomsnitt tre episoder per dag, max intensitet inom 10 min, pågår vanligen upp till cirka 60 min. Olika typer: Spontan Vid rörelse Procedurutlöst Påverkar livskvaliteten negativt Ofta svårbehandlad 40

Hur behandla visceral intermittent smärta? Ileus, koliksmärtor Mekaniskt hinder Ödem i tarmväggen, ascitesvätska Behandling: Dålig (ingen) effekt av opioider på intermittent komponent. Bra mot kontinuerlig visceral smärta. Antikolinergika Buscopan 20 mg sc COX-hämmare Toradol (ketorolak) 30 mg iv/im/sc (Dynastat 40 mg är alternativ) Antiemetika Haldol, Postafen, Betapred Antisekretion (minska volym kräkningar) Buscopan, Sandostatin, Omeprazol 41

Hur behandla somatisk intermittent smärta? Omläggning av smärtande sår Behandla grundorsaken, t ex infektion. Basbehandling med paracetamol, COX-hämmare Kortverkande opioid inför omläggning Abstral/Effentora/Instanyl Lokal morfinbehandling öppna sår, inflammation Morfinhydrokloridgel 1 mg/ml via apoteket Appliceras direkt på sårytan, täckande förband Effekt 12 24 timmar Troligen litet systemiskt upptag Graham T et al. How are topical opioids used to manage painful cutaneous lesions in palliative care? A critical review. Pain 154 (2013) 1920-1928 42

Smärta från skelettmetastaser Vanligaste orsaken till smärta hos cancerpatienter 1/3 av patienterna med skelettmetastaser har smärta Smärtmekanismer: Nociceptiv somatisk smärta pga bendestruktion och lokal inflammation sensitiserade perifera smärtfibrer Neuropatisk smärta pga tumörorsakad destruktion av perifera nervfibrer sensitiserat smärtsystem konstant smärta + rörelserelaterad smärta påverkar funktionsförmågan och ADL COX-hämmare, opioider, bisfosfonater, antineuropatiska läkemedel, strålbehandling Kane CM, Hoskin P, Bennett M. Cancer induced bone pain. BMJ 2015;350:h315 doi: 10.1136/bmj.h315 43

Sammanfattande farmakologisk behandlingsstrategi Svår smärta som inte lindras av peroral behandling: 1. Aktuell smärtmekanism(er)? Inflammatorisk smärta COX-hämmare, steroider Neuropatisk smärta gabapentin m fl Existentiell smärta använd teamets resurser 2. Gå över till parenteral administrering av opioid (iv/sc) 3. Opioidrotation? 4. Tillägg av lågdos metadon? 5. Försök med ketamin? 6. Spinal smärtlindring? 7. Perkutan kordotomi? 8. Palliativ sedering? 44

Behandlingens mål vid cancerrelaterad smärta Smärtfrihet i vila. Patienten skall kunna erbjudas en god, eller åtminstone acceptabel nattsömn. Behandlingen skall ge en optimal och kontinuerlig smärtlindring, som inte sker på bekostnad av patientens livskvalitet genom t ex oacceptabla biverkningar. 45

Ett patientfall 58-årig gift man med nydiagnostiserad aggressiv ickesmåcellig lungcancer, lever- och skelettmetastaser. Vårdas inneliggande, för dålig för kemoterapi. Ikterisk, stundvis förvirrad och orolig. Diffusa molande smärtor i hela kroppen, ibland krampartad smärta från buken. Vill inte ta sina tabletter pga illamående. Slet bort smärtpumpen du prövade imorse. Hur lindrar vi bäst hans besvär? 46

Tills slut En bra smärtanalys är avgörande för resultatet! Lägg upp en behandlingsstrategi och gör ditt preparatval. Informera, utvärdera och justera. Våga fråga någon annan när du inte lyckas. 47