PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 31 Sammanträdestid: Måndagen den 29 februari 2016, kl. 16.30-18.25. Sammanträdesplats: Kommungården, Bennäs Beslutande Sandberg, Henrik Lindfors, Ralf Back, Eivor Eriksson, Roger Finne, Per-Erik Forsblom, Greger Forsström-Fellman, Anette Holmäng, Johanna Pettersson, David Wiklund, Senja Överfors, Johanna Övriga närvarande ordf. viceordf. Ersättare Wärn, Mathias Björkskog, Eva Hjulfors, Bernhard Borgmästars, Yvonne Käldman, Leif Häggman, Roger Berger, Helena Häggblom, Carola Östman, Majvor Lasén, Mikael Källman, Carl-Johan Boström, Kaj Pettersson, Roger Holmqvist-Nybacka, Karin Svenfors, Stefan Löf, Gundel Backa, Jan-Erik fullm.ordförande I viceordf., fullm. II viceordf., fullm. kommundirektör kanslichef ekonomi- och utvecklingsdirektör, kl. 16.30-17.25, 36 Paragrafer 24-46 Underskrifter Henrik Sandberg ordförande Gundel Löf sekreterare Protokollsjustering Pedersöre..2016 Per-Erik Finne Roger Eriksson Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i kommungården i Bennäs 8.3.2016, intygar Gundel Löf, kanslichef
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 32 24 Sammanträdets öppnande Kommunstyrelsens ordförande öppnade sammanträdet, hälsade medlemmarna välkomna samt konstaterade att sammanträdet var lagligt sammankallat och beslutfört. 25 Val av två protokollsjusterare Till protokollsjusterare valdes Per-Erik Finne och Roger Eriksson. 26 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med eventuella övriga ärenden Kommunstyrelsen beslutade enhälligt godkänna föredragningslistan med följande tilläggsärenden: - Svar på motion om hyresbostäder i Överesse - Förteckning över inlämnade motioner Kommunstyrelsen beslutade samtidigt behandla 36 som första egentliga ärende på dagens föredragningslista. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 33 Dnr: 63/2016 27 Ändring av grundavtal; Kvarnen samkommun En arbetsgrupp, bestående av representanter för medlemskommunerna i Kvarnen samkommun, har gjort en revidering av grundavtalet. Revideringen föranleddes av att staden Jakobstad i höstas sa upp det nuvarande grundavtalet och i samband med detta fogade en kläm till beslutet om att ett nytt avtal skulle utarbetas. Det var i första hand formuleringarna i paragraferna gällande grundkapital och kapitalfinansiering av investeringar som man i Jakobstad inte var nöjd med. Arbetsgruppen har gått igenom hela grundavtalet och det reviderade förslaget bifogas föredragningslistan. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige för Pedersöre kommuns del godkänner det ändrade grundavtalet för Kvarnen samkommun. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL
2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens medlemskommuner är Kronoby, Karleby, Jakobstad, Pedersöre och Larsmo. 3 Samkommunens uppgifter Samkommunens uppgift är att upprätthålla Kronoby Folkhögskola med uppgift att bedriva en sådan verksamhet som medlemskommunerna kommer överens om och i enlighet med gällande utbildningslagstiftning. 2 kap. SAMKOMMUNENS ORGAN 4 Samkommunens organ Samkommunens organ är: Samkommunstämma Revisionsnämnd Samkommunstyrelse 5 Samkommunstämma Samkommunens beslutanderätt utövas av samkommunstämma på sätt som i kommunallagen och detta avtal stadgas.
3 Varje medlemskommun utser till samkommunstämman högst tre (3) representanter. Vid samkommunstämmans sammanträde har varje medlemskommun ett röstetal som fördelas enligt andelar i grundkapitalet. Medlemkommunens röstetal kan dock inte överstiga 30 % av det totala röstetalet. En kommuns röstetal fördelas jämnt mellan kommunens närvarande representanter vid samkommunstämman. 6 Samkommunstämmans uppgifter Samkommunstämman 1. antar förvaltningsstadga 2. fastställer strategiplan, godkänner ekonomiplan, budget och bokslut samt beräkningsgrunder för avskrivning enligt plan, samt fastställer ränta på grundkapital 3. beslutar om utträde ur samkommunen i enlighet med 25 4. beslutar om grundande av fonder 5. beslutar om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga och om åtgärder som föranleds av revisionsberättelsen 6. väljer styrelse och utser ordförande och viceordförande för denna 7. väljer revisionsnämnd och revisionssamfund eller revisor och ersättare för denna samt 8. fastställer arvoden för medlemmar i styrelsen och revisonsnämnden samt revisorerna 7 Sammanträdeskallelse Kallelse till samkommunstämmans sammanträde skall tillsändas medlemskommunerna minst fjorton (14) dagar för sammanträdet. 8 Sammanträden och arbetsordning Samkommunstämma sammanträder minst två gånger per år. Vårsammanträde senast den 15 juni och höstsammanträde senast den 15 december. Formerna för samkommunstämmans verksamhet stadgas i arbetsordningen.
4 9 Samkommunstyrelsen Samkommunstyrelsen består av sju (7) ledamöter jämte personliga ersättare, vilka alla väljs av samkommunstämman. Varje ägarkommun har minst en representant i styrelsen. 10 Samkommunstyrelsens uppgift Samkommunens förvaltning och ledning av folkhögskolan omhänderhas av samkommunstyrelsen. Samkommunstyrelsen bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtal i samkommunens namn. Samkommunstyrelsens beslutanderätt regleras i förvaltningsstadgan. 11 Föredragning Styrelsen avgör ärendena på föredragning. Om föredragning stadgas i förvaltningsstadgan. 12 Kallelse till sammanträde och beslutförhet Kallelse till samkommunstyrelsens sammanträde sändes minst fem (5) dagar före sammanträdet. Styrelsen är beslutför då över hälften av medlemmarna är närvarande. 13 Rätten att teckna samkommunens namn I samkommunens förvaltningsstadga bestäms vem som har rätt att teckna samkommunens namn.
5 3 kap. SAMKOMMUNENS EKONOMI 14 Grundkapital Grundkapitalet utgörs av medlemskommunernas kapitalplaceringar. Det kan också höjas genom överföring från andra poster i det egna kapitalet. Grundkapitalet indelas i medlemskommunernas andelar. Samkommunstämman beslutar om höjning och sänkning av grundkapitalet. Samkommunstämman beslutar om nödvändigt kapitalplaceringsbelopp och betalningstidpunkt i samband med nya eller höjda andelar i grundkapitalet. 15 Medlemskommunernas andelar och ansvar En medlemskommuns andel i samkommunens tillgångar samt dess ansvar för skulder och skyldigheter fastställs i förhållande till dess andel i grundkapitalet. Samkommunens skall föra register över medlemskommunernas andelar i grundkapitalet. 16 Budget och ekonomiplan Budgeten och ekonomiplanen bereds i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kallar årligen medlemskommunernas representanter till informationsmöte angående budgeten och ekonomiplanen. Budgeten och ekonomiplanen skall i fråga om driftsekonomin specificeras enligt uppgift, och i fråga om investeringar enligt projekt. Den preliminära budgeten och ekonomiplanen för följande kalenderår skall tillställas medlemskommunerna före den 15 oktober och den godkända budgeten och ekonomiplanen senast den 20 december. 17 Medlemskommunernas betalningsandelar Det belopp som enligt budgeten, utöver lagstadgade finansieringsandelar på kalkylerade grunder, särskilda statsandelar och övriga inkomster, behövs för att täcka utgifterna uppbärs under räkenskapsåret som betalningsandelar.
6 Betalningsandelar för samkommunens utbildningsutgifter inom den fria bildningen uppbärs i proportion till antalet studerandeveckor från respektive medlemskommun. Undervisning inom den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen bedrivs inom ramen för enhetspriset. Betalningsandelarna erläggs under räkenskapsåret i de rater och vid de tidpunkter samkommunstämman bestämmer. 18 Kapitalfinansiering av investeringar Samkommunen kan ordna kapitalfinansiering för investeringar som: statsandel, medlemskommuners finansieringsandel, höjning av grundkapitalet med medlemskommunernas medgivande, lån från finansieringsinstitut, lån från medlemskommuner eller använda andra finansieringsinstrument i enlighet med den finansierings- och räntepolitik som samkommunsstämman har godkänt. Beslut om medlemskommunernas finansieringsandel eller villkoren för höjning av grundkapitalet tas av samkommunsstämman skilt för varje projekt. En medlemskommuns finansieringsandel av investeringskostnaderna bestäms enligt andel av grundkapitalet. 19 Förskott på betalningsandelar För erläggande av utgifter under räkenskapsåret kan samkommunen av medlemskommunerna uppbära förskott på betalningsandelar. Som grund för förskotten ligger utgifter och inkomster i den budget som har godkänts för räkenskapsåret. Betalningsförskottens förfallodagar är de samma för alla kommuner. Förfallodagen bestäms i samband med debiteringen så, att kommunerna får minst fjorton (14) dagar tid att erlägga förskottet. Förfallodagen får dock inte fastslås så, att den infaller tidigare än den månad för vilken förskott debiteras. Samkommunstämman fastställer i samband med bokslutet medlemskommunernas betalningsandelar. Från dessa skall avdras de förskott som har debiterats av kommunen för räkenskapsåret. Kommunen skall erlägga det nödvändiga tilläggsbeloppet utöver förskottet före utgången av juni månad följande år. Inom samma tidpunkt skall samkommunens återbetala till kommunen eventuellt oanvända förskott och återbetalning av betalningsandelar. Samkommunen kan dock kvitta belopp som skall erläggas till kommunen mot vid tidpunkten för betalningens erläggande förfallna fordringar hos vederbörande medlemskommun. 20 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning uppbär samkommunen ränta enligt 4 i räntelagen.
7 21 Räkenskapsårets förlust Om samkommunens förlust överstiger beloppet av eget kapital i balansräkningen, är medlemskommunerna skyldiga att erlägga en betalningsandel som motsvarar förlusten. Betalningsandelen fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras andel av grundkapitalet. 22 Undertecknande och godkännande av bokslut Bokslutet undertecknas av samkommunstyrelsen och föredragande. När samkommunstämman godkänner bokslutet beslutar den samtidigt om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat och om behövliga åtgärder för balansering av ekonomin. 4 kap. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 23 Revisorer och revisionsnämnd Angående granskning av förvaltningen och ekonomin följs vad som stadgas i kommunallagen 410/2015 och bestäms i samkommunens förvaltningsstadga. 24 Upptagande av ny medlem En kommun som önskar bli medlem i samkommunen bör meddela om detta till samkommunen. En ny medlemskommun kan tas med genom ändring av grundavtalet i enlighet med kommunallagen Den nya medlemskommunen kan lösa in grundkapitalsandelar av kommunerna eller i samkommunen investera den grundkapitalinsats man kommer överens om. Den nya medlemskommunens rättigheter och skyldigheter börjar från ingången av det kalenderår som följer efter det att grundavtalet godkänts i respektive kommun.
8 25 Ställningen för kommuner som utträder ur samkommunen och för kommuner som fortsätter verksamheten Om en medlemskommun utträder ur samkommunen betalas till kommunen genom beslut av samkommunstämma kommunens andel av grundkapitalet eller del därav. Om de övriga kommunerna inte löser in den utträdande medlemskommunens kapitalandel, sänks grundkapitalet. Ersättningen för grundkapitalsandelen betalas i jämnstora poster under sju år räknat från den dag då utträde trädde i kraft. Grundavtalet upphör att gälla vid utgången av det kalenderår som följer på det år när avtalet sägs upp. 26 Upplösning och likvidation av samkommunen Om upplösning av samkommunen beslutar medlemskommunernas fullmäktige. Om samkommunen upplöses skall samkommunstyrelsen ansvara för likvidationen, om inte medlemskommunerna enas om något annat arrangemang. Sådana samkommunstillgångar som inte behövs för ersättande av likvidationskostnader och betalning av skulder eller fullgörande av åtagande fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till deras andelar av grundkapitalet. Om det belopp som krävs för betalning av kostnaderna och skulder samt för fullgörande av åtaganden är större än tillgångarna, är medlemskommunerna skyldiga att betala skillnaden i förhållande till ovan nämnda andelar. 27 Ikraftträdande och tillämpning Detta grundavtal har godkänts i medlemskommunernas fullmäktige enligt följande: Stadsfullmäktige i Jakobstad / 2016 Stadsfullmäktige i Karleby / 2016 Kommunfullmäktige i Kronoby / 2016 Kommunfullmäktige i Larsmo / 2016 Kommunfullmäktige i Pedersöre / 2016 Detta grundavtal träder i kraft / 2016
1 Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo Kvarnen samkommun GRUNDAVTAL
2 Kvarnen samkommun GRUNDAVTAL 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens medlemskommuner är Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo och Pedersöre. 3 Samkommunens uppgifter Samkommunens uppgift är att upprätthålla Kronoby Folkhögskola med uppgift att bedriva en sådan verksamhet som medlemskommunerna kommer överens om och i enlighet med gällande utbildningslagstiftning. 2 kap. SAMKOMMUNENS ORGAN 4 Samkommunens organ Samkommunens organ är: Samkommunstämma Revisionsnämnd Samkommunstyrelse 5 Samkommunstämma Samkommunens beslutanderätt utövas av samkommunstämma på sätt som i kommunallagen och detta avtal stadgas. Varje medlemskommun utser till samkommunstämman högst tre (3) representanter.
3 Vid samkommunstämmans sammanträde har varje medlemskommun ett röstetal som fördelas enligt andelar i grundkapitalet. Medlemkommunens röstetal kan dock inte överstiga 30 % av det totala röstetalet. En kommuns röstetal fördelas jämnt mellan kommunens närvarande representanter vid samkommunstämman. 6 Samkommunstämmans uppgifter Samkommunstämman 1. antar förvaltningsstadga 2. fastställer strategiplan, godkänner ekonomiplan, budget och bokslut samt beräkningsgrunder för avskrivning enligt plan, samt fastställer ränta på grundkapital 3. beslutar om utträde ur samkommunen i enlighet med 25 4. beslutar om grundande av fonder 5. beslutar om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga och om åtgärder som föranleds av revisionsberättelsen 6. väljer styrelse och utser ordförande och viceordförande för denna 7. väljer revisionsnämnd och revisionssamfund eller revisor och ersättare för denna samt 8. fastställer arvoden för medlemmar i styrelsen och revisonsnämnden samt revisorerna 7 Sammanträdeskallelse Kallelse till samkommunstämmans sammanträde skall tillsändas medlemskommunerna och medlemmarna i samkommunstyrelsen minst fjorton (14) dagar för sammanträdet. 8 Sammanträden och arbetsordning Samkommunstämma sammanträder minst två gånger per år. Vårsammanträde senast den 15 juni och höstsammanträde senast den 15 december. Formerna för samkommunstämmans verksamhet stadgas i arbetsordningen. 9 Samkommunstyrelsen Samkommunstyrelsen består av sju (7) ledamöter jämte personliga ersättare, vilka alla väljs av samkommunstämman. Varje ägarkommun har minst en representant i styrelsen. 10 Samkommunstyrelsens uppgift
4 Samkommunens förvaltning och ledning av folkhögskolan omhänderhas av samkommunstyrelsen. som tillika utgör folkhögskolans direktion. Samkommunstyrelsen bevakar samkommunens intressen, representerar samkommunen och ingår avtal i samkommunens namn. Samkommunstyrelsens beslutanderätt regleras i förvaltningsstadgan. 11 Föredragning Styrelsen avgör ärendena på föredragning. Om föredragning stadgas i förvaltningsstadgan. 12 Kallelse till sammanträde och beslutförhet Kallelse till samkommunstyrelsens sammanträde sändes minst fem (5) dagar före sammanträdet. Styrelsen är beslutför då över hälften av medlemmarna är närvarande. 13 Rätten att teckna samkommunens namn I samkommunens förvaltningsstadga bestäms vem som har rätt att teckna samkommunens namn. 3 kap. SAMKOMMUNENS EKONOMI 14 Grundkapital Grundkapitalet bildas av driftskapitalet i bokslutet för år 1996, vilket antecknas i den ingående balansen för 1997 enligt bokföringsnämndens kommunsektions anvisning om uppgörande av balansräkning. Grundkapitalets belopp fastställs av samkommunstämma. Grundkapitalet delas i andelar för de enskilda medlemskommunerna i förhållande till ägarandelarna i bokslutet för 1996. I en bilaga till balansräkningen anges medlemskommunernas andelar i grundkapitalet. Samkommunstämma beslutar om beloppet av grundkapitalinvesteringen och om betalningstiden för nya medlemskommuner liksom även om höjningen av grundkapitalet genom överföring från det övriga egna kapitalet. Grundkapitalet utgörs av medlemskommunernas kapitalplaceringar. Det kan också höjas genom överföring från andra poster i det egna kapitalet. Grundkapitalet indelas i medlemskommunernas andelar.
5 Samkommunstämman beslutar om höjning och sänkning av grundkapitalet. Samkommunstämman beslutar om nödvändigt kapitalplaceringsbelopp och betalningstidpunkt i samband med nya eller höjda andelar i grundkapitalet. 15 Medlemskommunernas andelar och ansvar En medlemskommuns andel i samkommunens tillgångar samt dess ansvar för skulder och skyldigheter fastställs i förhållande till dess andel i grundkapitalet. Samkommunens skall föra register över medlemskommunernas andelar i grundkapitalet. 16 Budget och ekonomiplan Budgeten och ekonomiplanen bereds i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kallar årligen medlemskommunernas representanter till informationsmöte angående budgeten och ekonomiplanen. Budgeten och ekonomiplanen skall i fråga om driftsekonomin specificeras enligt uppgift, och i fråga om investeringar enligt projekt. Den preliminära budgeten och ekonomiplanen för följande kalenderår skall tillställas medlemskommunerna före den 15 oktober och den godkända budgeten och ekonomiplanen senast den 20 december. 17 Medlemskommunernas betalningsandelar Det belopp som enligt budgeten, utöver lagstadgade finansieringsandelar på kalkylerade grunder, särskilda statsandelar och övriga inkomster, behövs för att täcka utgifterna uppbärs under räkenskapsåret som betalningsandelar. Betalningsandelar för samkommunens utbildningsutgifter inom den fria bildningen uppbärs i proportion till antalet studerandeveckor från respektive medlemskommun. Undervisning inom den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen bedrivs inom ramen för enhetspriset. Betalningsandelarna erläggs under räkenskapsåret i de rater och vid de tidpunkter samkommunstämman bestämmer. 18 Kapitalfinansiering av investeringar Samkommunen ordnar kapitalfinansiering för investeringar i form av statsandel, genom medlemskommunernas placering av eget kapital eller genom lån av medlemskommunerna eller finansiella institut.
6 Medlemskommunerna ansvarar för avsättning av medel för finansiering av samkommunens framtida investeringar. Samkommunen kan ordna kapitalfinansiering för investeringar som: statsandel, medlemskommuners finansieringsandel, höjning av grundkapitalet med medlemskommunernas medgivande, lån från finansieringsinstitut, lån från medlemskommuner eller använda andra finansieringsinstrument i enlighet med den finansierings- och räntepolitik som samkommunsstämman har godkänt. Beslut om medlemskommunernas finansieringsandel eller villkoren för höjning av grundkapitalet tas av samkommunsstämman skilt för varje projekt. En medlemskommuns finansieringsandel av investeringskostnaderna bestäms enligt andel av grundkapitalet. 19 Förskott på betalningsandelar För erläggande av utgifter under räkenskapsåret kan samkommunen av medlemskommunerna uppbära förskott på betalningsandelar. Som grund för förskotten ligger utgifter och inkomster i den budget som har godkänts för räkenskapsåret. Betalningsförskottens förfallodagar är de samma för alla kommuner. Förfallodagen bestäms i samband med debiteringen så, att kommunerna får minst fjorton (14) dagar tid att erlägga förskottet. Förfallodagen får dock inte fastslås så, att den infaller tidigare än den månad för vilken förskott debiteras. Samkommunstämman fastställer i samband med bokslutet medlemskommunernas betalningsandelar. Från dessa skall avdras de förskott som har debiterats av kommunen för räkenskapsåret. Kommunen skall erlägga det nödvändiga tilläggsbeloppet utöver förskottet före utgången av juni månad följande år. Inom samma tidpunkt skall samkommunens återbetala till kommunen eventuellt oanvända förskott och återbetalning av betalningsandelar. Samkommunen kan dock kvitta belopp som skall erläggas till kommunen mot vid tidpunkten för betalningens erläggande förfallna fordringar hos vederbörande medlemskommun. 20 Dröjsmålsränta Vid dröjsmål med betalning uppbär samkommunen dröjsmålsränta enligt 4 3 mom. i räntelagen. 21 Räkenskapsårets förlust Om samkommunens förlust överstiger beloppet av eget kapital i balansräkningen, är medlemskommunerna skyldiga att erlägga en betalningsandel som motsvarar förlusten. Betalningsandelen fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras andel av grundkapitalet.
7 22 Undertecknande och godkännande av bokslut Bokslutet undertecknas av samkommunstyrelsens medlemmar och föredragande. När samkommunstämman godkänner bokslutet beslutar den samtidigt om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat och om behövliga åtgärder för balansering av ekonomin. 4 kap. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 23 Revisorer och revisionsnämnd Angående granskning av förvaltningen och ekonomin följs vad som stadgas i kommunallagen 410/2015 och bestäms i samkommunens förvaltningsstadga. 24 Upptagande av ny medlem En kommun som önskar bli medlem i samkommunen bör meddela om detta till samkommunen. Kommunen kan godkännas som medlemskommun i samkommunen genom enhälligt beslut i de nuvarande medlemskommunerna. En ny medlemskommun kan tas med genom ändring av grundavtalet i enlighet med kommunallagen Den nya medlemskommunen kan lösa in grundkapitalsandelar av kommunerna eller i samkommunen investera den grundkapitalinsats man kommer överens om. Den nya medlemskommunens rättigheter och skyldigheter börjar från ingången av det kalenderår som följer efter det i första momentet avsedda beslutet i medlemskommunerna. att grundavtalet godkänts i respektive kommun. 25 Ställningen för kommuner som utträder ur samkommunen och för kommuner som fortsätter verksamheten Om en medlemskommun utträder ur samkommunen betalas till kommunen genom beslut av samkommunstämma kommunens andel av grundkapitalet eller del därav. Om de övriga kommunerna inte löser in den utträdande medlemskommunens kapitalandel, sänks grundkapitalet. Ersättningen för grundkapitalsandelen betalas i jämnstora poster under sju år räknat från den dag då utträde trädde i kraft. Grundavtalet upphör att gälla vid utgången av det kalenderår som följer på det år när avtalet sägs upp.
8 26 Upplösning och likvidation av samkommunen Om upplösning av samkommunen beslutar medlemskommunernas fullmäktige. Om samkommunen upplöses skall samkommunstyrelsen ansvara för likvidationen, om inte medlemskommunerna enas om något annat arrangemang. Sådana samkommunstillgångar som inte behövs för ersättande av likvidationskostnader och betalning av skulder eller fullgörande av åtagande fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till deras andelar av grundkapitalet. Om det belopp som krävs för betalning av kostnaderna och skulder samt för fullgörande av åtaganden är större än tillgångarna, är medlemskommunerna skyldiga att betala skillnaden i förhållande till ovan nämnda andelar. 27 Ikraftträdande och tillämpning Detta grundavtal har godkänts i medlemskommunernas fullmäktige enligt följande: Stadsfullmäktige i Jakobstad Stadsfullmäktige i Karleby Kommunfullmäktige i Kronoby Kommunfullmäktige i Larsmo Kommunfullmäktige i Pedersöre xx.xx.2016 xx.xx.2016 xx.xx.2016 xx.xx.2016 xx.xx.2016 Detta grundavtal träder i kraft xx.xx.2016 (Undertecknas av samtliga avtalskommuner!)
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 34 Dnr: 26/2016 28 Mottagning av kvotflyktingar i Jakobstadsnejden åren 2017-2019 Kommunerna har under åren 2014, 2015 och 2016 gemensamt till nejden mottagit 50 kvotflyktingar per år. Mottagningen har koordinerats gemensamt mellan kommunerna så att en lämplig fördelning mellan kommunerna har hittats. Fördelningsgrunderna har i huvudsak utgått från kommunernas egna önskemål om antal, lediga bostäder, ordnandet av barnens skolgång/dagis och ev. specialbehov hos de kommande. Kostnaderna för upprätthållandet av verksamheten fördelas procentuellt mellan kommunerna utifrån antalet invandrare i kommunerna och basera sig på det samarbetsavtal för integrationstjänster som trädde i kraft 1.1.2016. För de kommande tre åren saknas beslut om mottagning. En framförhållning gällande mottagningen av kvotflyktingar som skulle omfatta tre år skulle underlätta verksamhetens planering och enhetens resursering. Utgångspunkten är att social och hälsovårdstjänsterna, dagvården och undervisningen av barnen kan skötas med befintliga resurser, men de inledande hälsogranskningarna kan eventuellt kräva tilläggsresurser likaså den inledande handledningen både i form av socialarbetar- och handledarresurser. Staten stöder kommunerna ekonomiskt i mottagningen av kvotflyktingar. Kommunen får därutöver ersättning i form av förhöjda statsandelar för kommuninvånare som omfattas av kommunens basservice, dagis och grundskola och allmän undervisning, och har ett annat främmande språk som modersmål än finska, svenska eller samiska. Följande bör beaktas när beslut fattas om mottagandet av kvotflyktingar de kommande åren: Den etniska bakgrunden på gruppen bör beaktas så att storleken är tillräckligt stor för att de skall känna samhörighet. Tillgänglig och tillräcklig språkundervisning på integrationsspråket. Tillräckliga resurser för mottagandet vad beträffar personalresurser, verksamhetsutrymmen och lägenheter till de nyanlända. Det kan förväntas att det slutliga antalet nyanlända kommer att öka till följd av familjeåterföreningar. Förslag: Samarbetsnämnden konstaterar att regionen torde ha beredskap att öka antalet kvotflyktingar som tas emot, från nuvarande 50 personer/år till 100 personer/år. Samarbetsnämnden fattar beslut om att uppmana regionens kommuner att fatta beslut om Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 35 samt planera för en sammantagen mottagning om 100 personer per år till regionen, under en tidsperiod på tre år, för åren 2017, 2018 och 2019. Regionens integrationsenhet förbereder mottagandet i samarbete med kommunerna enligt samarbetsavtal per 1.1.2016. Samarbn. 5 Samarbetsnämndens beslut: Samarbetsnämnden godkände förslaget. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen beslutar omfatta samarbetsnämndens förslag. Kst 28 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Kommunstyrelsen understryker samtidigt vikten av att integrationsenheten och tredje sektorn ordnar vänfamiljer för de kvotflyktingar som kommer. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 36 Dnr: 19/2016 29 Hörande angående uppdaterad inventering av nationellt värdefulla landskapsområden Miljöministeriet anhåller om kommunernas utlåtande angående den uppdaterade inventeringen av nationellt värdefulla lanskapsområden. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten kungör ärendet under tiden 18.1 19.2.2016 och under denna tid kan åsikter ges till den regionala NTM-centralen. Utlåtandet som ska sändas till miljöministeriet bör ges senast 15.3.2016. Miljövårdssekreteraren har sammanställt förslag till kommunens utlåtande för behandling i kommunstyrelsen. Inventeringen, som gjorts av en arbetsgrupp tillsatt av miljöministeriet, omfattar områdesbeskrivningar, förslag till avgränsningar av landskapsområdena, bakgrundspromemoria samt en miljörapport. Genom statsrådets principbeslut år 1995 har fastställts 156 nationellt värdefulla landskapsområden som nu inventerats. Därtill har kartlagts och utvärderats nya områden så att förslaget omfattar sammanlagt 183 områden i hela landet och av dessa finns 10 st i landskapet Österbotten. Ett av dessa 10 områden finns i Pedersöre kommun d.v.s. nr 123 eller Purmo ådals odlingslandskap. I den uppdaterade inventeringen har tyngdpunkten satts på livskraftiga jordbrukslandskap med en mångsidig natur och mångsidiga kulturella värden som på ett ovanligt representativt sätt ger uttryck för landskapets och regionens karakteristiska traditionella särdrag. Samtidigt med inventeringen har också uppgjorts en bedömning av miljökonsekvenserna eller en miljörapport i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). I miljörapporten presenteras sociala konsekvenser, ekologiska konsekvenser, konsekvenser för den byggda miljön, landskapet och kulturarvet, ekonomiska konsekvenser och konsekvenser gällande nyttjande av naturresurserna, konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen, konsekvenser för myndighetsverksamheten, internationella konsekvenser och internationellt samarbete samt jämförelse av alternativen. Enligt sammanfattningen av konsekvensbedömningen framgår att för de inventerade områdena som föreslås fastställas som nationellt värdefulla landskapsområden uppstår främst positiva konsekvenser. Negativa konsekvenser uppstår enbart vid utnyttjande av naturresurserna som förnybar energi/vindkraft/vattenkraft eller vid genomförande av marktäktsprojekt. Enligt miljörapporten konstateras att eventuellt behov av skydd sker via planläggning som landskaps-, general- och detaljplan. Samt att detta inte får medföra oskäliga kostnader för markägarna. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 37 Purmo ådals odlingslandskap: Purmo ådal är en liten och smal österbottnisk ådal med tydlig landskapsstruktur vars odlingslandskap bevarat sin traditionella struktur. Områdets areal är 1 247 ha, varav 2 ha är öppna våtmarker, 554 ha jordbruksmark, 543 ha skog och halvnaturliga marker och 132 ha anlagda ytor samt 15 ha vatten. Området sträcker sig från Yttre ändan/heitsfolk i nordväst till Forsnabba i sydost. I Purmo ådal har mycket av det gamla byggnadsbeståndet bevarats i gott skick. Bygrupperna på kullarnas kanter och den bandlika bosättningen längs vägarna utgör en traditionell bosättningsstruktur. Förutom kyrkbacken är Bonds gårdsgrupp, Ålidens hembygdsmuseums område samt Västersidans och Klåvus gårdsgrupper andra representativa byggda miljöer. Det har funnits fast bosättning och jordbruk på området länge, redan på 1500-talet fanns skattepliktiga kvarnar på forsställena. På kullarna i områdets norra del har observerats gravrösen från järnåldern. Landskapsområdets vyer domineras av Purmo kyrka från år 1772 som är den bebyggda kulturmiljöns fasta punkt. Mitt emot kyrkan ligger husgruppen Sisbacka i typisk österbottnisk stil. Purmo ådals skogar är relativt gamla, ställvis över hundra år gamla. Den byggda kulturmiljöns fasta punkt är Purmo kyrka med omgivning. Miljöministeriet önskar i sitt hörande kommunens ställningstagande gällande områdesurvalets omfattning och representativitet, avgränsning och områdesbeskrivning av landskapsområdet, grunderna för värdeklassificeringen av landskapsområdet samt ställningstagande till miljörapporten. Enligt lagen om bedömning gällande miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 2 skall bedömmas direkta och indirekta verkningar som (a) människornas hälsa, levandsförhållanden och trivsel, (b) marken, vattnet, luften, klimatet, växtligheten och organismer samt naturens mångfald, (c) samhällstruktur, den bebyggda miljön, landskapet och kulturarvet och (d) utnyttjande av naturresurser. I miljörapporten har även vid sidan av dessa verkningar bedömts konsekvenser för den regionala ekonomin, områdenas utveckling och områdes- och samhällsstrukturen samt landskapsområdenas internationella konsekvenser. I den uppgjorda miljörapporten har dessa verkningar beskrivits utförligt och täckande. Eftersom invånarna inom det föreslagna området har utryckt oro över hur fastställandet av området som nationellt värdefullt landskapsområde eventuellt kommer att inverka på invånarnas normala verksamhet på området, och ärendet väckt diskussion i miljövårdsnämnden, har frågan utretts ytterligare via Österbottens förbund och Miljöministeriet, varvid konstateras att inga direkta ändringar från dagsläget kommer att ske vad beträffar t.ex. byggrätter, vilka regleras via gällande delgeneralplan och detaljplan för området, samt att normal jord- och skogsbruksverksamhet kan utövas Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL 29.02.2016 38 inom landskapsområdet. Förslaget ses som ett erkännande av att inom området väl bevarats dess tydliga landskapsstruktur och byggnadsbestånd. Miljövårdsnämnden har behandlat ärendet och konstaterar att vad gäller området Purmo ådals odlingslandskap som i nuläge är ett regionalt värdefullt landskapsområde och som föreslås som nationellt värdefullt område, kan förslaget förordas. Kommundirektörens förslag: Kommunstyrelsen konstaterar att Pedersöre kommun inte har något ytterligare att tilllägga angående de vid den gjorda inventeringen framtagna grunderna angående naturens särdrag, kulturella särdrag, landskapsbild och bedömning för förslaget att Purmo ådal skall bli nationellt värdefullt landskapsområde. Beträffande de i miljörapporten bedömda miljökonsekvenserna kan konstateras att den enda konsekvens som bedömts som negativ d.v.s. utnyttjande av naturresurser inte är aktuell för landskapsområdet Purmo ådal. Områdets omfattning och avgränsning är också lämplig. Kommunstyrelsen avger ovanstående som sitt utlåtande. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutade enhälligt omfatta kommundirektörens förslag. Protokolljusterarnas initialer Utdragets riktighet intygar
Ärende: Offentlig delgivning i enlighet med 62 i förvaltningslagen Referens: Hörande angående uppdaterande inventering av nationellt värdefulla landskapsområden Helsingfors den 11 januari 2016 Styr- och utvärderingsgruppen för den uppdaterande inventeringen av landskapsområden som miljöministeriet tillsatte den 5 maj 2010 har utarbetat ett förslag till nya nationellt värdefulla landskapsområden. Förslaget har utarbetats på basis av regionala inventeringar. Förslaget omfattar områdesbeskrivningar av och förslag till avgränsningar av landskapsområdena, en bakgrundspromemoria för inventeringen samt en miljörapport i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. Miljöministeriet ber om åsikter om arbetsgruppens förslag till uppdaterande inventering av nationellt värdefulla landskapsområden. Man önskar i synnerhet ställningstaganden gällande områdesurvalets omfattning och representativitet, avgränsningen och områdesbeskrivningarna av landskapsområdena samt grunderna för värdeklassificeringen av landskapsområdena. I samband med detta önskas också ställningstaganden om miljörapporten. Samrådsdokumenten hålls officiellt framlagda vid miljöministeriet och på miljöministeriets webbplats på adressen ym.fi/landskapssamrad. Man kan också bekanta sig med det landskaps- och kommunspecifika materialet vid de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) samt vid berörda kommuner. Delfåendet av detta meddelande anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen. Hörandet pågår 18.1. 19.2.2016. De skriftliga åsikterna skickas antingen per e-post eller per brev till registratorskontoret vid NTM-centralen i den egna regionen inom samrådstiden. Alla åsikter behandlas av miljöministeriet, som ansvarar för eventuella förändringar som görs utifrån hörandet och remissbehandlingen. Syftet med den uppdaterande inventering som nu är föremål för hörande är att ersätta den inventering av nationellt värdefulla landskapsområden som godkändes genom statsrådets principbeslut år 1995 som en sådan myndighetsinventering som avses i de med markanvändnings- och bygglagen förenliga riksomfattande målen för områdesanvändningen. Ytterligare information fås på miljöministeriets webbplats samt av kontaktpersonerna för inventeringen: Miljöråd Tapio Heikkilä/ miljöministeriet, 0295 250 166, tapio.heikkila@ymparisto.fi Ylitarkastaja Hanne Lohilahti/ miljöministeriet 0295 250 374, hanne.lohilahti@ymparisto.fi Planerare Sonja Forss/ Finlands miljöcentral, 0295 251 120, sonja.forss@ymparisto.fi
Miljöministeriet 11.11.2015 Bakgrundspromemoria UPPDATERANDE INVENTERING AV NATIONELLT VÄRDEFULLA LANDSKAPS- OMRÅDEN Bakgrundsmaterial för hörande 1
Innehåll 0 Inledning 3 1 Nationellt värdefulla landskapsområden 3 2 Behovet av en uppdaterande inventering 4 2.1 Landsbygdens och landskapets förändring 4 2.2 Den uppdaterande inventeringens rättsgrund och förhållande till övriga RMO inventeringar 5 3 Inventeringsprocessen 7 3.1 Styrning av inventeringen 7 3.2 Inventeringar i landskapen 7 3.3 Nationell behandling av resultaten 8 4 Resultat av inventeringen 9 4.1 Utgångspunkter för valet av värdefulla landskapsområden 9 4.2 De värdefulla landskapsområdenas särdrag 10 4.3 Landskapssevärdheter 11 4.4 Objekt som inte inventerats och kommande inventeringsbehov 11 5 Landskapsvård i nationellt värdefulla landskapsområden 12 5.1 Landskapsområdena i planeringen av markanvändningen 12 5.2 Landskapsvårdens möjligheter 13 5.3 Landskapsvårdsområden 14 6 Rättsverkningar och beslutsfattande 15 6.1 Allmänt om de nationellt värdefulla landskapsområdenas styrande verkan 15 6.2 Beaktande av statsrådets beslut 15 6.3 De nationellt värdefulla landskapsområdena som utgångspunkt för planeringen av områdesanvändningen 16 6.3.1 Beaktande av landskapen i de riksomfattande målen för områdesanvändningen 16 6.3.2 Innehållskrav för planerna 17 6.3.3 Planeringsprinciper när det gäller landskapet 17 6.3.4 Utgångsuppgifter och utredningar för planläggning 18 6.3.5 De värdefulla landskapsområdenas rättsverkningar i planeringen av områdesanvändningen och byggandet 18 6.4 Användning av naturresurserna i nationellt värdefulla landskapsområden 19 6.4.1 Marktäkt 19 6.4.2. Skogsbruk 19 6.4.3 Vindkraftsutbyggnad 20 7 Information och hörande 21 7.1 Information om inventeringar 21 7.2 Hörande och myndighetsutlåtanden 22 LITTERATUR OCH DOKUMENTKÄLLOR 23 BILAGA: Uppdaterande inventering av nationellt värdefulla landskapsområden: Bedömning av miljökonsekvenserna miljörapport i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program 2
0 Inledning De nationellt värdefulla landskapsområdena hör till Finlands mest representativa kulturlandskap. Deras värde baserar sig på en mångsidig och ofta kulturpåverkad natur, ett vårdat odlingslandskap, ett traditionellt byggnadsbestånd och en historiskt värdefull landskapsstruktur. De värdefulla landskapsområdena är en av utgångspunkterna för planeringen av områdesanvändningen. Genom dem tryggas bevarandet av ett trivsamt, kulturhistoriskt betydelsefullt och ekologiskt mångsidigt landsbygdslandskap. I Finland finns 156 nationellt värdefulla landskapsområden, som fastställdes genom statsrådets principbeslut år 1995. Dessa områden har under 2010 2014 inventerats på nytt inom ramen för miljöministeriets projekt. Därtill har man kartlagt och utvärderat nya områden. Som ett resultat av inventeringen har man sammanställt ett uppdaterat förslag till nationellt värdefulla landskapsområden. Det nya förslaget innehåller 183 nationellt värdefulla landskapsområden. Meningen är att det områdesurval som tagits fram på basis av den uppdaterande inventeringen ska ersätta 1995 års förteckning över områden som en sådan myndighetsinventering som avses i de riksomfattande målen för områdesanvändningen (RMO). I den här promemorian redogörs det för inventeringsprojektet och dess resultat. Därtill behandlas landskapsområdenas rättverkan och administrativa ställning och det redogörs för informationsgången och hörandet i anslutning till projektet. Som bilaga till promemorian finns en bedömning av inventeringsprojektets miljökonsekvenser, det vill säga en miljörapport i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. De områdesbeskrivningar och kartor av landskapsområdena som uppkommit som ett resultat av den uppdaterande inventeringen av de nationellt värdefulla landskapsområdena utgör en egen helhet i samrådsmaterialet. Ett förfarande för hörande om det förslag till nationellt värdefulla landskapsområden som sammanställts som ett resultat av den uppdaterande inventeringen av nationellt värdefulla landskapsområden ordnas 18.1.2016 19.2.2016. Hörandet ordnas av miljöministeriet i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTMcentralerna). Åsikter om projektet skickas till dessa myndigheter under samrådstiden. I samband med hörandet ordnar miljöministeriet en separat remissbehandling för intressentgrupper. 1 Nationellt värdefulla landskapsområden Arbetsgruppen för landskapsområden, som i tiden tillsattes av miljöministeriet, kartlade värdefulla kultur- och landskapsområden i Finland 1986 1992 (betänkande I av arbetsgruppen för landskapsområden 1993; betänkande II av arbetsgruppen för landskapsområden 1993). Arbetsgruppen hade också i uppgift att kartlägga metoder för landskapsvård som lämpar sig för de områden som definierats som värdefulla och att fastställa finansieringssystem som stöd för vården. På basis av den riksomfattande inventering som arbetsgruppen för landskapsområden hade genomfört fattade statsrådet den 5 januari 1995 ett principbeslut om nationellt värdefulla landskapsområden och utveckling av landskapsvården (Statsrådets principbeslut 1995). I beslutet fastställdes 156 nationellt värdefulla landskapsområden som ansågs ge en så omfattande och representativ helhetsbild som möjligt av den finländska landsbygdens kulturlandskap. I principbeslutet skapades också en grund för systemen för finansiering av landskapsvården och för hur landskapsområdena ska beaktas i myndighetsarbetet. 3
Tjugo år senare har landskapsområdena etablerats som en del av den finländska planeringen av områdesanvändningen samt som nationellt, regionalt och lokalt viktiga identitetsfaktorer. De har inkluderats i de riksomfattande mål för områdesanvändningen (RMO) som nämns i markanvändnings- och bygglagen (MBL, 132/1999). Enligt 24 1 mom. i MBL ska de statliga myndigheterna beakta målen i sin verksamhet och främja möjligheterna att uppnå dem. De nationellt värdefulla landskapsområdena är således en av utgångspunkterna för planeringen av områdesanvändningen och ska bland annat anges i samband med landskapsplanläggningen. Målet med landskapsområdena är också att upprätthålla och främja den finländska landsbygdens livskraft eftersom en högklassig och kulturhistoriskt värdefull landsbygd endast kan grunda sig på lokala näringar inom primärproduktionen. Landsbygdens näringsstruktur håller på att bli en allt mer mångsidig helhet som står i intensiv växelverkan såväl med de närmast belägna stadsområdena som med mer omfattande nätverk inom produktion, trafik, boende och konsumtion. Landskapsområdena kan anpassa landsbygdsområdena till de förändringar som sker i dem och hjälpa områdena att utvecklas på ett hållbart sätt ur ekologisk, landskapsmässig och social synvinkel. Många nationellt värdefulla landskapsområden är exempelvis föremål för projektbaserade vårdåtgärder som främjar livskraften och gemenskapen i området och genom vilka man har lyckats trygga områdenas landskapsmässiga, kulturella och ekologiska värden. På motsvarande sätt har landskapsområdena blivit attraktionsfaktorer för turismen och kan erbjuda modeller för den samarbets- och företagsverksamhet som byggs upp genom landskapsvården. Som helhet betraktade är de värdefulla landskapsområdena finländska kulturlandskap när de är som bäst. Statusen som värdefullt landskapsområde är ett erkännande för mänsklig verksamhet som berikar naturen samt en hyllning till det arbete som utförts av flera generationer och det unika kulturarv som ingår i det. Med hjälp av landskapsområdena är det möjligt att trygga de identifierade värdefaktorerna i landskapen genom att erbjuda landskapen en konkret ställning i planerings- och planläggningssystemet och genom att öka människors kunskaper om olika kulturhistoriska lager och ekologisk mångfald. Man hoppas också att de värdefulla landskapsområdena ska få lokala aktörer att engagera sig i landskapsvården. 2 Behovet av en uppdaterande inventering 2.1 Landsbygdens och landskapets förändring Kulturlandskap som uppstått i växelverkan mellan naturkrafter och mänsklig verksamhet beskriver den förändring som skett i miljön, näringarna, markanvändningen och i de betydelser landskapen getts. Den fortgående förändringen, den skiktning den gett upphov till samt möjligheten till olika tolkningar är väsentliga värdefaktorer för kulturlandskapen. Landskapet förändras bland annat i och med att produktionssätten och -teknikerna inom jordbruket utvecklas, samhälls- och näringsstrukturen förändras och målen och tyngdpunkterna i jordbrukspolitiken varierar. Förändringar uppstår främst på lokal nivå, som ett resultat av lokal verksamhet. Samtidigt utgör det finländska kulturlandskapet en fast del av hela landets närings- och verksamhetsmiljö vars kvalitet är av samhällelig betydelse. I Finlands grundlag (731/1999) fastställs att var och en bär ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Det allmänna ska verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Den finländska landsbygden har i stor utsträckning förändrats sedan den första inventeringen av landskapsområden (t.ex. Markkola 2004). Sedan mitten av 1990-talet styrs den finländska landsbygden och det finländska jordbruket och utvecklingen av dessa av Finlands medlemskap i Europeiska unionen (EU). Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP/CAP) och stödsystemen i anslutning till den har i hög grad på- 4
verkat produktionsinriktningarna och -sätten inom jordbruket samt deras regionala fördelning. De främsta följderna av detta är att lantgårdarnas genomsnittliga storlek har ökat och att gårdarna har specialiserat sig på ett produktionsområde. Samtidigt har antalet jordbruksföretagare och gårdar minskat. På motsvarande sätt har det faktum att sysselsättningen allt mer förflyttas från landsbygden till städer samt det ökade turismföretagandet och det ökade antalet andrahandsbostäder på landsbygden gjort att näringsstrukturen på landsbygden blivit mångsidigare. I takt med att utvecklingen framskridit har den tidigare skarpa indelningen i stad landsbygd blivit mer mångfacetterad än tidigare. I den klassificering av områden som Finlands miljöcentral (SYKE) utarbetade 2014 (Helminen m.fl. 2014) identifieras sex olika typer av områden, varav fem beskriver landsbygdsområdenas nuvarande funktionella drag och inriktningar. Enligt klassificeringen kan landsbygdsområdena numera utgöra kransområden kring städer, lokala centra på landsbygden, stadsnära landsbygd, egentlig landsbygd och glesbygd. De senaste förändringarna som landsbygden och jordbruket genomgått har påverkat det finländska kulturlandskapet på många sätt. De mest typiska utvecklingsvägarna har varit att landskapets och livsmiljöernas mångfald minskar i takt med att produktionen specialiseras, att landsbygden i närheten av städer och urbana områden förvandlas till tätorter, att mer avlägsna glesbygdsområden avfolkas, att jordbruksproduktionen upphör samt att åkrar som inte längre brukas växer igen eller beskogas. I vissa områden har landskapen förändrats i och med att produktionsinriktningarna har ändrat från åkerodling och boskapsskötsel till exempelvis bärodling eller hästskötsel. Strävan efter bättre kostnadseffektivitet har lett till större produktionsenheter och ett allt mer maskinellt jordbruk, vilket i landsbygdslandskapet syns i form av större ekonomibyggnader och produktionsområden än tidigare. Behovet att reagera på dessa förändringar och deras konsekvenser för landskapet och ekologin har vidkänts till exempel i Finlands handlingsprogram för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden 2013 2020 (För naturen 2013). 2.2 Den uppdaterande inventeringens rättsgrund och förhållande till övriga RMO inventeringar Utöver landskapen har även de författningar och finansieringsmodeller som tryggar landskapens värden förändrats under de senaste 20 åren. Det har därmed funnits ett tydligt administrativt behov av en uppdaterande inventering av de nationellt värdefulla landskapsområdena. Den uppdaterande inventeringen bör inte ses som enbart en förnyelse av den föregående inventeringen, utan som ett projekt som utgår från de nuvarande målen för landskapsvården och från markanvändnings- och miljölagstiftningen och vars mål är att säkerställa att planeringseffekter med anknytning till landskapet och åtgärderna för landskapsvård inriktas på ett motiverat, effektivt och rättvist sätt. Samtidigt är den uppdaterande inventeringen jämförbar med den tidigare inventeringen i fråga om mål, metoder och kriterier. De viktigaste författningarna som påverkar bevarandet av de nuvarande landskapen och de natur- och kulturhistoriska värden som identifierats hos dem är markanvändnings- och bygglagen (132/1999), som trädde i kraft år 2000, och naturvårdslagen (1096/1996), som trädde i kraft år 1997. Därtill har Finland förbundit sig till målen i Europeiska landskapskonventionen (European 2008). Den rättsgrund som påverkar landskapen och den uppdaterande inventeringen presenteras i detalj i kapitel 6. Europeiska landskapskonventionen är ett internationellt instrument som undertecknades i Florens den 20. oktober 2000. Riksdagen godkände konventionen den 4. oktober 2005 och godkännandeinstrumentet och tillhörande lag (14/2006) trädde i kraft i Finland den 1. april 2006. I landskapskonventionen definieras ett landskap som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapskonventionen förbinder Finland att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras 5