Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet
Who am I? Länsstyrelsen Kalmar, bitr vattenvårdsdirektör Systemförvaltare VISS Samordnare rapporteringen av WFD för Sverige Deltar i följande arbetsgrupper: WISE Technical Group Länsstyrelsernas styrgrupp GIS-plattform MSB:s referensgrupp Floods directive HaV arbetsgrupp Teknik SMHI:s operativa samverkansgrupp med vattenmyndigheterna
Primary focus of models in WFD Status of Waterbodies Measures Nutrient status High God Moderate Unsatisfactory Poor No class
Monitoring data in ONLY 20% of 26 000 waterbodies 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Coast Groundwater Lakes Rivers
What kind of results? Concentrations and costs Eutrophication Acidifications Risk assessments Toxic substances Hydromorphology Indikativa modellen
Eutrophication Models/services: NEST free! Used for international treaties International Regional Models/services : HOME-Vatten, PLC5/PLC6 Used for HELCOM reporting, WFD pressure and impact analysis, WFD cost of measures Local Models/services : MikeBasin, FyrisCost SWAT, Watchman. Pilot studies, physical planning, cost of measures
NEST underlag för BSAP Internet application Baltic Nest Institute Will be used for the Marine Directive
S-HYPE (replaces HBV-NP) Recently developed hydrological model simulating flows and nutrient transports. Setup for Sweden, Baltic area, Europe.
Modeling marine and inland eutrophication
PLC5
4 pilotområden Olika: Geografiska egenskaper Jordart, markanvändning Källfördelning
Centralt för för alla alla stegen stegen Referensgrupper Referensgrupper Kartläggning Pilotområden Distriktsnivå Kommuner Kommuner Lst Lst SMHI SMHI SLU SLU Bas för Vatten Vatten kostnadseffektiva LRF LRF -råd -råd åtgärder Modelscenarion NV -effekt NV VM VM Samverkan Regional samverkan Åtgärdsbehov Potentiella åtgärder
Risk assessment chemical status groundwater Summan av poängen/ Klass 1: 0-10 Liten viktningen av samtliga Klass 2: 10-25 Måttlig potentiella föroreningskällorklass 3: 25-40 Stor Klass 4: >40 Mycket stor Denna info återfinns i motivtext till riskklassning av respektive GVF i VISS
Ground water body + 200 m buffert Road Class 1 Point source polluted soils
Potentiell föroreningsbelastning För varje föroreningskälla: bedömt fyra egenskaper A. Rörlighet i mark/nedbrytning B. Utsläppssätt (fast/vätska, på/i mark eller gv) C. Sannolikhet o varaktighet för utsläpp D. Utsläppsmängd/-koncentration som ger miljöpåverkan Poängsätts enligt tregradig skala 1 = litet måttligt bidrag 2 = måttligt stort bidrag 3 = stort mycket stort bidrag Källans sammanvägda pot. belastning = AxBxCxD
A B C D A*B*C*D
Results communicated through the database VISS Example groundwaterbody Listerlandet
Indikativa modellen Steg 1. Analys av påverkan och risk med hjälp av enkla modeller/karteringar, indikativ statusbedömning. Tregradig klassificering Obetydlig påverkan Hög ekologisk status Liten påverkan God ekologisk status Betydande påverkan Miljöproblem = Måttlig ekologisk status eller sämre Steg 2. Verifiering. Provtagning och kartering av vatten som klassificeras som betydligt påverkade enligt modelleringen. Steg 3. Slutlig expertbedömning av status, risk och miljöproblem utifrån provtagning och kartering men även modelleringar.
The future? DSS Decission Support Systems integrating simulated effects and costs
Vision 1 2 Library of of measures Decission Support System EFFECT COSTS Data from Library of measures Facilitate Cooperation Web interface User friendly Maps Pilot Pilot studies studies Pilot Pilot studies studies Costof Costof measures measures Evaluate cost efficiency Measures Program of measures
Takk for oppmerksomheten! www.viss.lansstyrelsen.se vattenweb.smhi.se niklas.holmgren@lansstyrelsen.se