Kvalitetsredovisning 2005

Kvalitetsredovisning 2005 Hässleholms gymnasieskolor GALAX Balanserat styrkort för Barn- och utbildningsförvaltningen www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.1.1 Nationella mål... 4 1.1.2 Kommunala och lokala mål... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Struktur... 5 1.4 Balanserat styrkort... 5 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 6 2.1 Hässleholms gymnasieskolor... 6 2.1.1 Organisation och ledningsstruktur... 6 2.1.2 Gymnasieprogram... 7 2.1.3 Elever... 8 2.1.4 Personal... 9 2.2 Årets verksamhet 2005... 9 2.2.1 Organisation... 9 2.2.2 Undervisning och verksamhetsutveckling... 10 2.2.3 Internationell samverkan... 11 2.2.4 Elever som representerat sin skola... 12 2.2.5 Arbetsplatsförlagd utbildning, APU... 13 2.2.6 Lokaler och utrustning... 13 3. EKONOMI... 15 3.1 Ekonomiskt resultat... 15 3.2 Utveckling av nya gymnasieprogram... 16 3.3 Samverkansavtal med andra kommuner... 16 3.4 Antal intagna elever på olika program jämfört med Barn- och utbildningsnämndens mål. 16 3.5 Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner... 18 3.6 Elever från andra kommuner... 18 3.7 Gymnasiesärskolans elever... 19 3.8 Fördelning av elever på olika skolor... 19 4. ELEVER OCH FÖRÄLDRAR... 22 4.1 Normer och värden... 22 4.2 Elevers ansvar och inflytande... 26 4.3 Enkätundersökningar bland elever vid Hässleholms gymnasieskolor... 29 4.3.1 Enkätundersökning på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan... 29 4.3.2 Enkätundersökning på Norrängsskolan... 30 5. VERKSAMHET... 32 5.1 Kunskaper... 32 5.1.1 Förstahandsval och betyg vid intagning till gymnasieskolan... 32 5.1.2 Genomströmning av elever... 33 5.1.3 Slutbetyg... 34 5.1.4 Utökat program... 34 5.1.5 Reducerat program... 36 5.1.6 Samlat betygsdokument... 37 5.1.7 Grundläggande behörighet för studier vid universitet och högskola... 38 5.2 Bedömning och betygsättning... 39 5.2.1 Betygsfördelning årskurs 3 på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan... 40 5.2.2 Slutbetyg årskurs 4 på Norrängsskolan... 45 5.3 Utbildningsresultat 2005... 46 5.4 Högskolestudier... 46 5.5 Utbildningsresultat för elever folkbokförda i Hässleholms kommun 2005... 47 2

6. Särskilda utvärderingsområden 2005... 51 6.1 Undervisning i naturvetenskap och matematik... 51 6.2 Elevers läs- och skrivutveckling... 52 7. Elever i behov av särskilt stöd... 54 7.1 Ordkedje- och meningskedjetest i årskurs 1... 54 7.2 Stödinsatser... 55 7.2.1 Stödinsatser vid HTS... 55 7.2.2 Stödinsatser vid Jacobsskolan... 55 7.2.3 Stödinsatser vid Linnéskolan... 56 7.3 Individuella programmet vid Ungdomscentrum... 57 7.3.1 Inskrivna på IV läsåret 2004/05... 57 7.3.2 Kartläggning av obehöriga elever... 58 7.3.3 Avhopp till Individuella programmet 2004/05... 59 7.3.4 Lägesbeskrivning 2005-06-15... 60 7.3.5 Teoriundervisning på Individuella programmet... 60 7.3.6 Utbildning i verkstäderna läsåret 2004/05... 62 7.3.7 Lägesbeskrivning 2005-09-15... 63 7.3.8 Integrerad IV-plats på nationellt program... 63 7.3.9 Specialutformat/Individuellt Program, SMIV... 64 7.3.10 Övergång från IV till annan utbildning... 64 7.4 Norrängsskolan... 65 8. Samverkan och information... 67 9. Materiella resurser... 70 10. MEDARBETARE... 74 10.1 Medarbetarnas utbildningsnivå och kompetensutveckling... 74 10.2 Särskilt statsbidrag för personalförstärkning... 76 10.3 Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor... 77 10.4 Enkätundersökning bland övrig personal vid Hässleholms gymnasieskolor... 79 11. UTVECKLING... 81 11.1 Utvecklingsområden... 81 11.2 Rektorernas tankar kring utveckling 2005-2006... 83 11.3 Prioriterade utvecklingsinsatser i gymnasieskolan 2006... 83 BILAGOR Bilaga 1 - Enkätundersökning bland elever vid HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan Bilaga 2 - Enkätundersökning bland elever vid Norrängsskolan Bilaga 3 - Enkätundersökning bland lärare vid Hässleholms gymnasieskolor Bilaga 4 - Enkätundersökning bland övrig personal vid Hässleholms gymnasieskolor Bilaga 5 - Förkortningar 3

1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Skolor ska årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. De ska innehålla en bedömning av i vilken mån som de nationella målen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder som skolorna avser att vidta om målen inte har uppnåtts. 1) 1.1.1 Nationella mål Gymnasieskolans verksamhet styrs bland annat enligt Skollagen, Gymnasieförordningen och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). 1.1.2 Kommunala och lokala mål I alla kommuner ska det finnas en skolplan, där det framgår vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen för skolan 2). Kommunfullmäktige antog en ny skolplan för Hässleholms kommun i maj 2001 3). Den beskriver hur olika verksamheter och skolformer ska utvecklas ur ett lokalt perspektiv. Kommunfullmäktige beslutar årligen om övergripande mål för all kommunal verksamhet i Hässleholms kommun. På gymnasieskolorna finns även lokala mål. 1.2 Metod Innehållet i Kvalitetsredovisning 2005 för Hässleholms gymnasieskolor bygger på en sammanställning av information, som har lämnats av rektorerna för Hässleholms Tekniska Skola, Jacobsskolan, Linnéskolan, Norrängsskolan och Ungdomscentrum. Barn- och utbildningsnämnden prioriterar årligen några utvärderingsområden utifrån skolplanens mål. I årets kvalitetsredovisning ingår tre sådana utvärderingsområden - bedömning och betygssättning, undervisningen i matematik och naturvetenskap samt skolornas arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsmål har utvärderats med hjälp av enkäter, som har besvarats av elever, lärare och övrig personal på Hässleholms gymnasieskolor. 1) Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet SFS 1997:702, Förordning SFS 2001:649, SFS 2004:648, Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1999:1) 2) SL 2 kap 8 3) Hässleholms kommun, Skolplan, se http://www.hassleholm.se under Barnomsorg och skola 4

1.3 Struktur Kvalitetsredovisningen är upplagd enligt följande struktur: Mål hänvisningar görs till nationella och kommunala mål samt förslag till åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisningen 2004 Resultat verksamhetens resultat redovisas Måluppfyllelse måluppfyllelse redovisas utifrån följande fyra bedömningsnivåer - mycket god, god, relativt god respektive målen är inte uppfyllda Förslag till åtgärder förslag anges på vad som behöver vidareutvecklas och/eller följas upp 1.4 Balanserat styrkort De båda amerikanerna Robert Kaplan och David Norton utvecklade i början av 1990- talet en styrmodell, som de kallade för Balanced Scorecard. På svenska kallas modellen för Balanserat styrkort. Syftet med att utveckla ett Balanserat styrkort är att styra en verksamhet utifrån ett antal perspektiv. I den ursprungliga modellen ingick fyra perspektiv, men en organisation väljer själv vilka som anses vara relevanta för den egna verksamheten. Alla perspektiv är lika viktig för en organisation. Inom varje perspektiv tas ett antal styrtal fram för att mäta och följa upp organisationens resultat utifrån dess vision, strategier och mål. Perspektiven belyser tre olika tidshorisonter - igår, idag och i morgon. 4) Barn- och utbildningsförvaltningen startade med hjälp av finansiellt stöd från Skolverket projektet Kvalitetsutveckling 2000 i Hässleholms kommun hösten 2000. Projektets syfte var att utveckla ett webbaserat utvärderings- och kvalitetsredovisningssystem för verksamheterna inom barnomsorg och skola. En annan samarbetspartner har varit Avdelningen för Kvalitetsteknik vid Linköpings Universitet. Två av deras studenter genomförde hösten 2000 ett examensarbete, vars syfte var att utifrån en processkartläggning ta fram och anpassa de grundläggande delarna i ett Balanserat styrkort till barnomsorg och grundskola i Hässleholms kommun. Författarna fick priset för 2001 års bästa uppsats avseende kommunal verksamhet vid Linköpings Universitet. Under 2002-03 har Barn- och utbildningsförvaltningen utarbetat ett Balanserat styrkort för all verksamhet inom barnomsorg och skola. Styrkortet, som har fått namnet Galax, återfinns på Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida http://galax.hassleholm.se. 4) Kaplan, R & Norton, D, 1999, The Balanced Scorecard, ISL Förlag Olve, N-G, Roy, J och Wetter, M, 1999, Balanced scorecard i svensk praktik, Liber Ekonomi Hallgårde, U & Johansson, A, 1999, Att införa balanced scorecard, Studentlitteratur 5

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1 Hässleholms gymnasieskolor 2.1.1 Organisation och ledningsstruktur Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms gymnasieskolor Tekniska Skolan Jacobsskolan Linnéskolan Norrängsskolan Ungdomscentrum ES SM-NVSP NV TE BF BP EC FP HV IP OP HP HR SM SP HP (SÄR) HR (SÄR) IP (SÄR) NP (SÄR) IV för autister IV för verksamhetsträning IV för yrkesträning IV IVIK PRIV SMIV Hässleholms Gymnasieskolor utgör en paraplyorganisation för fem gymnasieenheter som marknadsförs gemensamt. Ekonomi, intagning och samordning av verksamheten administreras av ett gymnasiekansli, där gymnasiechefen har ett övergripande ledningsansvar och ansvarar inför Barn-och utbildningsnämnden (BUN). Hässleholms Gymnasieskolor har sin verksamhet förlagd till fem gymnasieskolor. Varje enhet har en rektor med operativt ansvar för sin verksamhet. Rektor har utbildnings-, elev-, personal-, ekonomi- och arbetsmiljöansvar. HTS används som gemensam beteckning för Tekniska Skolan och Vuxenutbildningen, som finns i samma lokaler och som har gemensam personal. Ungdomsgymnasiets skolledning består av rektor och två biträdande rektorer. Rektor har ansvar för både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Skolan har elva institutioner, som leds av var sin huvudlärare. Insitutionerna är organiserade utifrån ämnesområden. Åtta institutioner består av lärare som undervisar både på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen, en av enbart lärare på ungdomsgymnasiet och två av endast lärare på vuxenutbildningen. I HTS:s lokaler bedriver också Yrkeshögskolan Syd KY-utbildningar och Gastronovum anordnar en kockutbildning här. Även Specialutformat/Individuellt program, SMIV, och delar av Individuella programmet, som tillhör Ungdomscentrums verksamhet, är förlagd till HTS. Jacobsskolan har en rektor och två biträdande rektorer. Varje program utgör en arbetsenhet. Det finns en programansvarig och en ekonomiansvarig på varje program med undantag för Industriprogrammet som har två programansvariga och två ekonomiansvariga. Motsvarande organisation gäller för kärnämnena. I Jacobsskolans lokaler bedrivs också KY-utbildningar inom data samt träutbildning för Arbetsmarknadsenheten. 6

Linnéskolans skolledning består av en rektor och två biträdande rektorer. Till sin hjälp har skolledningen en organisation bestående av huvudlärare. De har ansvar för ett helt program, en inriktning eller enstaka ämnen. Hotell- och restaurangprogrammet har sin verksamhet förlagd till egna lokaler, där även kurser anordnas genom Gastronovum. Gymnasiesärskolan är förlagd till Norrängsskolan. För ledning av verksamheten finns en rektor. Varje program utgör en arbetsenhet. Lärare och assistenter har vanligen sina tjänster förlagda till en arbetsenhet. Verksamheten på Ungdomscentrum leds av en rektor. Undervisning av elever på Individuella programmet bedrivs i egna lokaler samt på HTS. PRIV-elever finns i första hand på Jacobsskolan och Linnéskolan. 2.1.2 Gymnasieprogram Nationella och specialutformade program, årskurs 1-3, läsåret 2004/2005 samt ht 2005» Barn- och fritidsprogrammet (BF) med inriktningar Fritid samt Pedagogisk och social verksamhet» Byggprogrammet (BP) med inriktningar Anläggning och Husbyggnad» Elprogrammet (EC) med inriktningar Datorteknik, Elektronik samt Elteknik» Estetiska programmet (ES) med inriktningar Bild och formgivning samt Musik» Fordonsprogrammet (FP) med inriktningar Maskin- och lastbilsteknik, Personbilsteknik samt Transport» Försöksverksamhet med Lärande i arbetslivet (LIA) på Handels- och administrationsprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet årskurs 3 (vt 2005)» Handels- och administrationsprogrammet (HP) med inriktningar Handel och service, Turism och resor samt lokal inriktning Ekonomi, administration och IT» Hantverksprogrammet (HV) med inriktning Trä- och möbelteknik årskurs 1 och 3 (ht 2005)» Hotell- och restaurangprogrammet (HR) med inriktning Restaurang och måltidsservice» Idrottsprogrammet (SM), specialutformat program närliggande SP» Industriprogrammet (IP) med lokala inriktningar Plåt- och svetsteknik, Textil och konfektion samt Verkstadsteknik» Internationella programmet (SM-NVSP), specialutformat program årskurs 1 (ht 2005)» Naturvetenskapsprogramet (NV) med inriktningar Naturvetenskap, Matematik- datavetenskap samt Miljökunskap» Omvårdnadsprogrammet (OP)» Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktningar Ekonomi, Kultur, Samhällsvetenskap och Språk samt lokal inriktning Miljö årskurs 3 (vt 2005)» Teknikprogrammet (TE) med lokala inriktningar IT, Form och design samt Teknikutveckling Nationella program, årskurs 1-4, läsåret 2004/05 samt ht 2005 (Norrängsskolans gymnasiesärskola)» Handels- och administrationsprogrammet (HP)» Hotell- och restaurangprogrammet (HR)» Industriprogrammet med inriktningar Träteknik och Verkstadsteknik (IP)» Naturbruksprogrammet (NP) Val av program sker efter årskurs 1, basåret. 7

Individuella program (IV), läsåret 2004/05 samt ht 2005» IV-bas (Ungdomscentrum)» IV-preparandår (Ungdomscentrum)» Introduktion för nyanlända invandrare, IVIK (Ungdomscentrum)» Programinriktat Individuellt Program, PRIV (Ungdomscentrum)» Individuella program, IV (Ungdomscentrum)» Specialutformat/Individuellt program, SMIV, gymnasieutbildning för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder (ht 2005) (Ungdomscentrum)» A-grupp för elever med autism (Norrängsskolan)» Verksamhetsträning (Norrängsskolan)» Yrkesträning (Norrängsskolan) 2.1.3 Elever På Hässleholms gymnasieskolor finns sammanlagt 1 897 elever höstterminen 2005 (2005-09-15), vilket kan jämföras med 1 902 elever ht 2004, 1 869 elever ht 2003 och 1800 elever ht 2002. Antal elever 2005-09-15 Program Åk 1 Åk 2 åk 3 Totalt 2005 Totalt 2004 ES 40 41 26 107 98 SM-NVSP 32 0 0 32 0 NV 31 54 50 135 152 TE 60 33 45 138 122 HTS 163 128 121 412 372 BF 35 35 30 100 92 BP 16 18 13 47 54 EC 26 31 29 86 109 FP 32 21 20 73 84 HV 10 0 11 21 19 IPIN 11 11 12 34 92 1) IPTX 16 14 19 49-1) OP 24 36 29 89 90 Jacobsskolan 170 166 163 499 540 HP 45 46 41 132 111 HR 48 36 40 124 121 LIAHP/LIAHR 0 0 0 0 16 SM 54 31 29 114 93 SP 78 114 98 290 327 Linnéskolan 225 227 208 660 668 Totalt 558 521 492 1571 1580 1) IPIN och IPTX redovisades tillsammans 2004. Program Totalt 2005 Totalt 2004 IV 144 164 PRIV 17-1) SMIV 11 0 Ungdomscentrum 172 164 1) PRIV-elever särredovisades inte 2004 8

Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Totalt 2005 Totalt 2004 Basår 31 - - - 31 21 HP - 5 3 8 16 19 HR - 7 13 3 23 26 IP Träteknik - 1 2 5 8 12 IP Verkstadsteknik - 0 2 5 7 13 NP - 3 10 0 13 15 IV Autister 4 3 6 5 18 17 IV Yrkesträning 6 6 10 4 26 26 IV Verksamhetsträning 3 3 0 6 12 9 Norrängsskolan 44 28 46 36 154 158 2.1.4 Personal Vid Hässleholms gymnasieskolor finns totalt 349 anställda hösten 2005 (2005-09- 15), varav 229 är lärare. Det kan jämföras med 362 anställda, varav 242 lärare hösten 2004. Observera att redovisningen avser antal individer, inte antal tjänster. Gymnasieskolans 292,9 årsarbetare (2005-12-15) fördelas på Jacobsskolan med 79,3 årsarbetare, Norrängsskolan 68,3, Linnéskolan 67,1, HTS 54,5 och Ungdomscentrum 17,6 årsarbetare. Gymnasiekansliet har 4,75 årsarbetare. Personal hösten 2005 Lärare Skolledare Övrig personal Totalt 2005 Totalt 2004 HTS 54 1) 3 13 70 94 2) Jacobsskolan 63 3 21 87 87 Linnéskolan 57 3 20 80 74 Norrängsskolan 39 1 39 79 81 Ungdomscentrum 16 2 10 28 21 Gymnasiekansli inkl gy-chef - - 5 5 5 Totalt 229 50 70 349 362 1) Många lärare på HTS har undervisning både på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen 2) Redovisningen av personal på HTS 2004 avsåg både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. 2.2 Årets verksamhet 2005 2.2.1 Organisation» På Jacobsskolan har en ny rektor tillträtt i april 2005.» Tjänsten som rektor på Ungdomscentrum har övergått från visstidsförordnande till tillsvidareanställning.» På Norrängsskolan har tillsatts en rektor på ett tvåårigt vikariat. 9

2.2.2 Undervisning och verksamhetsutveckling HTS» Ett nytt gymnasieprogram, Internationella programmet, har startats hösten 2005.» Ett omfattande arbete med målformuleringar för institutioner och personal har fortsatt. Målen ska gynna skolutvecklingen på HTS och arbetet bedrivs långsiktigt.» Undervisningsformen Individuellt Lärande, IL, har utvecklats ytterligare under året. Förståelsen för webbstöd har ökat hos personalen och flera nya kurser har utvecklats.» Flera semestertjänster har inrättats under året.» Samprojektet med grundskolor avseende matematik har utvecklats till att omfatta de flesta av kommunens högstadieskolor. Ett mindre försök till motsvarande samprojekt i engelska har inletts.» All personal deltar i ett kompetensutvecklingsprojekt med anslag från Europeiska Socialfonden, Mål 3. Analysfasen är avslutad i och med utgången av året.» Arbetet med att revidera de lokala arbetsplanerna har fortsatt. Målet är att alla kursplaner ska finnas på skolans hemsida från och med ht 2006. Jacobsskolan» HV med inriktning Trä och möbelteknik har åter startat upp årskurs 1 efter ett års uppehåll.» Inget nytt intag sker till FP inriktning Transport fr o m läsåret 2005/06. Linnéskolan» Försöksverksamheten med Lärande i arbetslivet (LIA) på HP och HR avslutades i och med att eleverna gick ut årskurs 3 vt 2005.» Den lokala inriktningen Miljö på SP startades inte under läsåret 2005/06 p g a för få sökande.» Arbetet med att utveckla utbildningen inom samtliga program har fortsatt under året. En arbetsgrupp har bildats som har till uppgift att komma med förslag på hur utbildningen inom framförallt SP kan utvecklas. Flera ämnen på programmet har under året beslutat att samverka kring en studieresa till Stockholm i årskurs 2.» Elever, som började i årskurs 1 på HP har fått tillgång till egna bärbara datorer. Utbildningen på programmet präglas av ett ämnesintegrerat problembaserat lärande med de bärbara datorerna som pedagogiskt hjälpmedel.» Lärare på HR har påbörjat utvecklingen av ett självinstruerande datorstöd till elever i programmets karaktärsämnen.» Idrottsprogrammet har under året bland mycket annat arbetat med att fördjupa samarbetet med alla de idrottsföreningar som skolan har kontakt med.» Utveckling av samarbetet över ämnesgränserna inom samtliga program har fortsatt under året. På HP och Idrottsprogrammet genomförs ett antal större ämnesövergripande projekt. Under en period på ca fem veckor ägnas en dag i veckan åt projektet. Flera olika kärn- och karaktärsämnen samverkar i dessa projekt. På samtliga program förekommer dessutom ofta ämnesövergripande samarbete mellan två eller tre ämnen.» All personal deltar i ett kompetensutvecklingsprojekt med anslag från Europeiska Socialfonden, Mål 3. Analysfasen är avslutad i och med utgången av året. 10

» Arbetet med att utveckla de möjligheter som finns att använda den tid som benämns Resurstid fortsätter. Fler och fler lärare upptäcker vilka möjligheter det finns att genomföra aktiviteter som inte ryms inom den ordinarie lektionstiden.» Ytterligare tre elever, som saknar formell behörighet, har erbjudits Programinriktat individuellt program (PRIV) på programmen HP, HR och SM. Samtliga elever saknar behörighet i engelska. Norrängsskolan» Under hösten har planering påbörjats för att införa en ny ledningsstruktur med en rektor och tre till fyra utvecklingsledare fr o m hösten 2006.» Samverkansavtal med ca 25 kommuner har ersatts av avtal tecknade för enskilda elever. Volymen på totalt ca 150 elever har bibehållits, men antalet elever från Hässleholms kommun har ökat.» Skolan har under hösten satsat på datautbildning av personal samt på grundläggande utbildning i First Class för att på så sätt förstärka kommunikationsmöjligheter och dialog på skolan. Anslagstavlan utanför expeditionen har strukturerats för att göra informationen mer tillgänglig.» Personalkonferensen heter numera arbetsplatsträff och har en återkommande dagordning under vilken aktuella ärenden läggs in. Samma dagordning återkommer sedan på samverkansgruppen.» En översyn av timplaner och kursplaner samt betygskriterier för olika verksamheter har startats under hösten.» Utifrån medarbetarsamtalen har arbetet med att upprätta kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare påbörjats.» Arbetsenheterna har under hösten inventerat utvecklingsbehov utifrån hela skolans behov, enhetens behov och den enskildes behov. Ungdomscentrum» Ett nytt gymnasieprogram, Specialutformat/Individuellt program för normalbegåvade gymnasieelever med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder, har startats hösten 2005.» Elever, som är godkända i grundskolans kärnämnen, har fått möjlighet att läsa förberedelsekurser inför gymnasiestudier fr o m vårterminen 2005. Hösten 2005 utökades möjligheter till teoretiska studier ytterligare, då elever även kan välja att läsa grundskolans SO-ämnen. 2.2.3 Internationell samverkan Norrängsskolan har deltagit i två EU-projekt under året. Leonardo pilotprojekt TTS (Tailored Training Strategies), som startades 2002, har under året avslutats och presenterats bl a för Barn- och utbildningsnämnden. Norrängsskolan hade tilldelats området träteknik för att utarbeta säkerhetsrutiner för elever med begåvningshandikapp. Målet var att genom utbildningsverktyg och metodik öka medvetandet om risker. Det ska ge bestående kunskaper inom området arbetarskydd och hälsa för denna målgrupp av elever. Sverige, Tyskland, Spanien, Estland, Storbritannien och Lichtenstein har deltagit i projektet. 11

Norrängsskolan har tidigare beviljats Programkontorets skolstipendium för planering av internationellt samarbete med Estland. Fyra personer var i Tallinn under 2004 för att förbereda det elevbesök, som ägde rum under våren 2005 på Norrängsskolan. Skolans skolsköterska har sedan varit på ett uppföljningsbesök under hösten 2005. Besöket har varit ett led i Norrängsskolans internationella engagemang för att ge sina elever största möjliga insikt i världen utanför Sveriges gränser. Elever vid Hässleholms gymnasieskolor har genomfört delar av sin APU, Arbetsplatsförlagda utbildning, utomlands.» Fyra elever på IP inriktning Verkstadsteknik och HV inriktning Trä har varit i Frankrike under fyra veckor, medan åtta elever på EC har varit i Tjeckien under tre veckor. En elev på IP inriktning Textil har varit på APU i Paris under två veckor. (Jacobsskolan)» Tre elever som läser Turisminriktningen på HP har deltagit som reseledare vid resor utanför Norden. En elev på HR har genomfört delar av sin APU i Spanien. (Linnéskolan) Internationell samverkan har även förekommit i form av» två skolledares och fyra lärares deltagande i SIDA:s projekt Globala skolan i Uganda. Två ungdomspolitiker från Uganda besökte därefter Hässleholm under en vecka. (Jacobsskolan och Linnéskolan)» en studieresa till Rom för lärare i Svenska. (Linnéskolan)» fortsatta kontakter med skolor i Italien, Spanien och Tyskland. (Linnéskolan) 2.2.4 Elever som representerat sin skola» Personal och elever från Hässleholms gymnasieskolor har deltagit på utbildningsmässor i Hässleholm, Kristianstad och Älmhult samt vid Öppet hus på den egna skolan och vid besök på grundskolor.» Elever från ES har deltagit i många konserter och utställningar. (HTS)» Elever från NV har representerat sin skola vid Sonja Kovalevskydagarna i Lund och Berzeliusdagarna och Brinelldagarna i Stockholm. (HTS)» Elever från IP inriktning Textil har arrangerat och deltagit i Fashion show i Hässleholm och Kristianstad. (Jacobsskolan)» Elever från EC och IP inriktning Textil har deltagit i designmässan i Hässleholms kulturhus. (Jacobsskolan)» Elever från BF har deltagit i ett kulturprojekt, som avslutats med skapande verkstad i Hässleholms kulturhus. (Jacobsskolan)» Elever på Fotbollsgymnasiet har deltagit i en nätverkscup i Malmö. (Linnéskolan)» Elever i SP2 och SP3 har deltagit i TCO:s Nutidsorientering. (Linnéskolan)» Tre lag med elever från SP2 placerade sig på första plats i den Internetbaserade FNtävlingen Global Island. (Linnéskolan)» Dramaelever i årskurs 2 framförde en föreställning på Hässleholms kulturhus. (Linnéskolan)» Fem elever i SP3 har som projektarbete genomfört en insamling till förmån för två barnhem i Litauen. (Linnéskolan) 12

» Elever i årskurs 3 har uppnått stora framgångar inom Ung Företagsamhet. (Linnéskolan) UF Exercise, som drev ett gym för yngre och äldre, fick Linnéskolans och Hälsoringens pris som bästa UF-företag. UF Peliem, som tog fram en broschyr om sexualupplysning skriven av ungdomar för ungdomar, fick Hässleholms kommuns UF-pris. UF Frank, som byggde sin verksamhet på Homeparties med köksutrustning, fick Hässleholms Rotaryklubbs entreprenörspris. UF Smått och Gott, som sålde produkter till blandade marknader, fick Företagarnas entreprenörspris. UF Sassali, som skapade mode och underhållning där en del av vinsten gick till Flodvågskatastrofens offer, fick LO-sektionen Hässleholms entreprenörspris. UF Glada Korgen, som skapade stor glädje med hjälp av fikakorgen, fick Länsförsäkringars entreprenörspris.» 11 elever från Norrängsskolan har med goda resultat deltagit i ABI (Ability) Olympiad i Trelleborg. De tävlingsgrenar, som eleverna deltog i, var Varmkök, Kallkök, Tårtdekoration, Dukning & bordsdekoration, Kärnämnen, Skapande verksamhet, Fordonsteknik och Datagrund. 2.2.5 Arbetsplatsförlagd utbildning, APU HTS På TE inriktning Teknikutveckling ingår tio veckors praktik ute på företag. Eleverna genomför sina projektarbeten ute på företag. Jacobsskolan Samtliga gymnasieprogram på Jacobsskolan med undantag för IP inriktning Textil har genomfört två programråd under året. Några elever på EC, HV, IP inriktning Verkstadsteknik och IP inriktning Textil har genomfört delar av sin APU utomlands. Linnéskolan På Linnéskolan finns fungerande programråd på HP, HR och Idrottsprogrammet. Elever i årskurs 2 och årskurs 3 på HP och HR genomför APU i den omfattning som anges i Gymnasieförordningen. Några elever på HP och HR har genomfört delar av sin APU utomlands. Elever på Idrottsprogrammet genomför två veckors APU inom kursen Pedagogiskt ledarskap i årskurs 2. Norrängsskolan Norrängsskolans elever i årskurs 3 och 4 förbereder sin sysselsättning efter avslutad skolgång genom APU. Praktikplatser tas fram i samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och elever. Skolans strävan är att praktiken genomförs i den kommun som eleven är folkbokförd i. Besök genomförs regelbundet ute på APUplatserna och samverkansmöten hålls med berörda LSS-handläggare i de olika kommunerna och med representanter för Unga Funktionshindrade i årskurs 4. 2.2.6 Lokaler och utrustning HTS» Stora resurser läggs varje år på uppgradering av datorer och uppdatering av programvara. 13

» TE och ES har ökat sina elevantal, vilket har medfört att omdisponeringar av lokaler har skett.» TE:s elever i årskurs 1 och 2 samt Internationella programmets elever i årskurs 1 har fått möjlighet att låna bärbara datorer under sin studietid. Ett trådlöst nätverk håller på att byggas upp med anledning av detta.» Arbetsplatser för Internationella programmet har färdigställts. Jacobsskolan» Berg & Partner hyrde under vårterminen lokaler av IP.» I HV:s lokaler har Arbetsmarknadsenheten börjat bedriva utbildning för vuxenstuderande.» Lokaler med befuktningsanläggning har färdigställts för HV inriktning Trä.» Fordonshallen har kompletterats med en lift och en utsugsfläkt.» Genom omdisponering av IP:s lokaler har en utökning av FP:s utrymmen kunnat påbörjas.» Förbättring av skolans datorpark har genomförts under året. Linnéskolan» Fler utrymmen med Internetanslutna datorer, till vilka elever har fri tillgång under hela skoldagen, har iordningställts.» Eleverna i årskurs 1 på HP har fått hemklassrum.» Ombyggnad av matsalens köksdel har färdigställts. Under 2006 kommer arbetet att slutföras genom ombyggnad av matsalsdelen.» Omläggning av golv, ombyggnad av ventilationen och tillbyggnad av ett materielrum i idrottshallen har genomförts.» Belysningen i aulan har kompletterats.» Fortsatt utbyte av elevskåp har givit möjligheter till fler fria ytor, som elever kan utnyttja under raster. Dessa ytor har utrustats med nya möbler för att få en trivsammare atmosfär.» Några elever har valt att som Projektarbete arbeta med att göra Linnéskolan trivsammare. Deras arbete har inneburet uppfräschning av korridorer, toaletter m m. Denna uppfräschning har bl a innehållit ommålning av väggar, dörrar, pelare samt inköp av planscher, tavlor, speglar m m. Norrängsskolan» En utredning av framtida lokalbehov har påbörjats.» Disposition och inredning av verksamhetsträningens (IV V:s) lokaler har förbättrats.» En större satsning har gjorts på inköp av datorer.» Maskinparken på IP har förnyats med en centrumtappborrmaskin. En duschvagn har köpts in till IV V. HP har fått en risograf och höj- och sänkbara bord. En åkgräsklippare har köpts in till NP. För att förhindra inbrott har fönstergaller satts upp i administrationens lokaler. Ungdomscentrum (UC)» Lokaler på HTS har iordningsställts till SMIV.» Under hösten 2005 har ytterligare 7 elevgrupper på Individuella programmet haft sin undervisning i HTS lokaler, då det inte funnits utrymme på Ungdomscentrum.» Idrott är en viktig del av den hälsofrämjande verksamheten och under läsåret 2004/05 har idrottshallen på Jacobsskolan respektive Linnéskolan använts. 14

3. EKONOMI Mål Kommunalt mål Det övergripande ekonomiska målet är att den nettobudget som Kommunfullmäktige fastställer för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ska hållas. Tilldelade medel ska användas så effektivt som möjligt utifrån de prestations- och kvalitetsmål som formuleras för varje verksamhet (se Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan 2005 på www.hassleholm.se). Åtgärder för utveckling enligt 2004 års kvalitetsredovisning Fortsätta arbetat med att utveckla attraktiva gymnasieprogram i Hässleholms gymnasieskolor. Upprätta samverkansavtal mellan kommuner i Skåne Nordost. Utveckla och erbjuda utbildningsformer för normalbegåvade elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Organisation Utifrån befintlig verksamhet och Barn- och utbildningsnämndens beslut om kommande intagning/organisation äskas medel ur förvaltningens budgetram till Hässleholms Gymnasieskolors verksamhet. I budgetramen ingår även kostnader och intäkter för interkommunal samverkan samt bidrag till friskolor. Alla rektorer är delaktiga i budgetprocessen. Fördelning av investeringsbudgeten sker genom beslut av gymnasiechefen efter samråd med samtliga rektorer, som upprättar specificerade äskanden med prioriteringsgrad inför samrådet. Rektor ansvarar för tilldelad budgetram och har möjlighet till omdisponeringar mellan budgetposter dock undantaget posten personalkostnader, där gymnasiechefen fattar beslut. I samband med volymförändringar till följd av intagningen sker omdisponeringar mellan enheterna inom budgetramen för Hässleholms gymnasieskolor. Resultat 3.1 Ekonomiskt resultat Hässleholms gymnasieskolor visar ett överskott 2005 på ca 1,4 Mkr. Merparten av överskottet (drygt 1 Mkr) beror på att fler elever än budgeterat valt att studera vid Hässleholms Gymnasieskolor, vilket bidragit både till ökade interkommunala intäkter och till minskade kostnader för elever i friskolor. Därtill kommer bl a lägre kostnader till följd av ej återbesatta tjänstledigheter. Gymnasiesärskolan visar ett underskott 2005 på ca 1,7 Mkr. Underskottet kan till allra största delen hänföras till lägre interkommunala intäkter (elevavgifter). Anledningen till minskade elevavgifter är att andelelen elever från annan kommun minskat medan andelen egna elever ökat. Efterfrågan på elevboende var därmed också mindre under 2005. 15

3.2 Utveckling av nya gymnasieprogram Arbetet med att utveckla attraktiva gymnasieprogram har fortsatt under 2005. Ett nytt specialutformat program, Internationella programmet, startades höstterminen 2005. För normalbegåvade elever med neuropsykiatriska funktionshinder startade en utbildning med specialutformade och individuella program för första gången i augusti 2005.. 3.3 Samverkansavtal med andra kommuner Under 2005 har samverkansavtal slutits mellan samtliga kommuner i Skåne Nordost (Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge samt gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg). Avtalet omfattar alla gymnasieprogram som anordnas i Skåne Nordost. För ytterligare information, se www.hassleholm.se. Samverkansavtal, som omfattar ett begränsat antal program, har slutits med Markaryds och Älmhults kommuner. Avtal skrevs med Sydskånska gymnasieförbundet 2004. Genom tecknade samverkansavtal ges elever möjlighet att fritt söka de utbildningar som avtalen omfattar. Samtidigt innebär det att information om våra gymnasieutbildningar måste nå ut till ca 2 900 elever och deras föräldrar samt ett 50-tal studie- och yrkesvägledare i ytterligare nio kommuner. 3.4 Antal intagna elever på olika program jämfört med Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har anpassat organisationen av gymnasieskolans årskurs 1 för läsåret 2005/06, så att den i så hög grad som möjligt överensstämmer med elevers förstahandsval av program. På nationella och specialutformade program vid Hässleholms gymnasieskolor har 556 elever tagits in ht 2005. Efter reservintagningen (2005-09-15) fanns totalt 51 lediga platser, vilka delvis tagits i anspråk av PRIV-elever. Program Slutlig organisation (BUNbeslut 2005-06-16) Antal elever 2005-09-15 Avvikelse ES-BF 16 16 0 ES-MU 24 24 0 NV 34 31-3 SM (Internationella) 32 32 0 TE 60 60 0 HTS 166 163-3 BF 40 35-5 BP 16 16 0 EC 32 26-6 FP 36 31-5 HV-TRÄ 16 9-7 IP-IN 16 11-5 IP-TX 17 17 0 OP 24 24 0 Jacobsskolan 197 169-28 HP 46 45-1 HR 48 48 0 SM (Idrott) 60 54-6 SP 90 77-13 Linnéskolan 244 224-20 Totalt 607 556-51 16

Det var betydligt fler elever, som sökte till Idrottsprogrammet och Teknikprogrammet jämfört med föregående år, medan färre elever sökte till Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Jämförelsen avser antal sökande efter omvalsperiodens slut. Behöriga sökandes förstahandsval 2005-05-15 jämfört med 2004-05-15 Ökat antal behöriga sökande Byggprogrammet +4 Estetiska programmet - Bild +3 Estetiska programmet - Musik +3 Hantverksprogrammet - Trä +8 1) Idrottsprogrammet (SM) +14 Industriprogrammet - Textil +4 Teknikprogrammet +23 Minskat antal behöriga sökande Barn- o fritidsprogrammet -10 Elprogrammet -9 Fordonsprogrammet -12 Handels- o admin.programmet -8 Hotell- o restaurangprogrammet -8 Naturvetenskapsprogrammet -23 Omvårdnadsprogrammet -7 Samhällsvetenskapsprogrammet -52 Ingen förändring Industriprogrammet - Industri Nytt program Internationella programmet (SM) +32 1) Inget intag gjordes läsåret 2004/05 89 % av eleverna vid Hässleholms gymnasieskolor har tagits in på sitt förstahandsval ht 2005 (efter reservintagningen 2005-09-15), vilket kan jämföras med 84 % ht 2004 och 83% ht 2003. Andel elever intagna på förstahandsvalet varierar mellan olika program. Första val Intagna 1) Intagna första val/ Läsåret 2005/06 Behöriga Totalt Totalt Första val Behöriga första val ES-MU 24 27 24 24 100% IP-IN 5 10 11 5 100% HR 40 51 48 38 95% TE 56 58 60 53 95% SM (Idrott) 52 53 54 49 94% BF 33 43 35 30 91% NV 31 33 31 28 90% EC 19 23 26 17 89% SP 62 63 77 55 89% HV-TRÄ 8 11 9 7 88% OP 23 28 24 19 83% ES-BD 19 21 16 15 79% HP 44 47 45 34 77% FP 30 48 31 23 77% SM (Internationella) 49 49 32 32 65% IP-TK 31 32 17 15 48% BP 39 47 16 16 41% TOTALT 149 176 96 86 89% 1) Efter reservintagning 2005.09.15 2) Antal första val/totalt antal intagna 17

71 elever (11 %), som lämnade grundskolans årskurs 9 våren 2005, var inte behöriga att antas till ett nationellt eller specialutformat gymnasieprogram. 70 elever, som slutade årskurs 9 vt 2005, började på Individuella programmet. Två elever började PRIV-utbildning vid nationella program i årskurs 1 (av totalt 10 PRIV-elever som integrerats på gymnasieprogram i årskurs 1). Det kan jämföras med att 9 % lämnade grundskolan våren 2004 utan att vara behöriga att antas till nationella eller specialutformade program. 64 elever, som slutade årskurs 9 vt 2004, började på Individuella programmet, medan 4 elever togs in som PRIV-elever. 3.5 Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner Det totala antalet elever, som studerar på friskolor och i kommunala gymnasier i andra kommuner, har ökat från 489 elever ht 2004 till 554 elever ht 2005. En elev studerar vid en folkhögskola. Ht 2001 Ht 2002 Ht 2003 Ht 2004 Ht 2005 Friskolor 68 61 131 231 289 Kommunala gy-skolor i andra kommuner 251 247 260 258 265 Totalt 319 308 391 489 554 Antalet elever, som studerar vid friskolor har ökat från 231 elever ht 2004 till 289 elever ht 2005. 152 elever har valt att gå på John Bauers gymnasieskola i Hässleholm hösten 2005, vilket kan jämföras med 110 elever föregående år. 16 elever studerar på Perstorps Gymnasium, 13 på Johannes Hedbergs gymnasieskola i Helsingborg, 11 på Åhus Golfgymnasium, 8 på Naturhumanistiska gymnasiet i Helsingborg, 8 på UVS Gymnasium i Kristianstad och 8 elever på Helsingborgs Ridgymnasium. Av 265 elever, som är inskrivna vid kommunala gymnasieskolor ht 2005, studerar 187 i Kristianstads kommun. Motsvarande siffra var 179 elever av totalt 258 elever ht 2004 och 180 elever av totalt 260 elever ht 2003. De flesta, som studerar vid kommunala gymnasier i andra kommuner, går på NP, MP och ES. Program Ht 2002 Ht 2003 Ht 2004 Ht 2005 NP 56 43 63 56 MP 47 48 42 43 ES 48 43 31 32 HV 20 21 21 23 EN - - - 17 FP 10 12 12 13 HR 20 18 13 12 IB - 18 10 9 Övriga 107 57 66 60 Totalt 308 260 258 265 3.6 Elever från andra kommuner Antalet elever från andra kommuner har ökat från 184 elever ht 2004 till 204 elever ht 2005. De flesta eleverna kommer från Perstorps kommun (61), Osby (51), Kristianstad (25) och Höör (22). Kommuner Ht 1999 Ht 2000 Ht 2001 Ht 2002 Ht 2003 Ht 2004 Ht 2005 Perstorp 91 75 63 60 45 68 61 Osby 35 44 36 31 21 33 51 Kristianstad - - - - - 15 25 Höör 19 22 34 36 30 26 22 Älmhult - - - - - 11 12 Markaryd 25 10 5 5 4 4 3 Övriga 43 46 49 41 56 27 30 Totalt 213 197 187 173 156 184 204 18

33 elever på IP:s inriktning Textil och konfektion, 25 elever på HR, 24 elever på HP och 21 elever på ES kommer från andra kommuner. Program Ht 2004 Ht 2005 IP-TK 38 33 HR 21 25 HP 14 24 ES 13 21 OP 10 15 SM (Idrott) 12 14 TE 11 12 BF 12 10 IP-IN - 10 SP 13 9 EC 10 9 FP - 8 BP 12 7 Övriga 18 7 Totalt 184 204 3.7 Gymnasiesärskolans elever Barn- och utbildningsnämnden tog beslut om utökning av organisationen från 35 elever till 44 elever i årskurs 1 (2005-06-16). Höstterminen 2005 kommer 99 av Norrängsskolans elever från andra kommuner, vilket kan jämföras med 116 elever hösten 2004 och 112 elever höst 2003. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Totalt Norrängsskolan Hässleholms Andra Hässleholms Andra Hässleholms Andra Hässleholms Andra Hässleholms Andra 2005-09-15 kommun kommuner kommun kommuner kommun kommuner kommun kommuner kommun kommuner Basår 13 18 - - - - - - 13 18 HP - - 1 4 1 2 3 5 5 11 HR - - 1 6 4 9 1 2 6 17 IP Träteknik - - 1 0 1 1 1 4 3 5 IP Verkstadsteknik - - 0 0 0 2 1 4 1 6 NP - - 0 3 5 5 0 0 5 8 A-gruppen 0 4 1 2 1 5 0 5 2 16 Yrkesträning 4 2 2 4 5 5 2 2 13 13 Verksamhetsträning 2 1 2 1 0 0 3 3 7 5 Totalt 19 25 8 20 17 29 11 25 55 99 3.8 Fördelning av elever på olika skolor 2005 fanns det 672 16-åringar i Hässleholms kommun, medan 2006 är det 765 ungdomar, som ska börja gymnasieskolan. Antalet elever i de sju kommunerna, som ingår i Skåne Nordost, uppgår till cirka 2 900 per årskull. Antal 780 760 740 720 700 680 ANTAL 16-ÅRINGAR I HÄSSLEHOLMS KOMMUN 737 683 672 765 660 640 620 HT 2003 HT 2004 HT 2005 HT 2006 19

66 % av alla elever från Hässleholms kommun är inskrivna på ett nationellt eller specialutformat program på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan läsåret 2005/06 (2005-09-15). 8 % är inskrivna Elever från Hässleholms kommun Ht 2005 Ht 2004 HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan 66% 68% Individuella programmet 8% 8% Friskolor 14% 11% Kommunala gymnasieskolor i andra kommuner 13% 13% Totalt 100% 100% på Individuella programmet (inklusive SMIV och PRIV) på Ungdomscentrum. 14 % av eleverna återfinns på friskolor, medan 13 % går på kommunala gymnasieskolor i andra kommuner. Hösten 2005 var det en något lägre andel som gick på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan jämfört med 2004. Hösten 2004 gick 80 % av alla elever i den svenska gymnasieskolan på något av de nationella programmen eller på ett specialutformat program. 7% gick på ett individuellt program och 12% gick på friskolor. 5) Det är en något lägre andel av eleverna i årskurs 1, som går på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan, jämfört med andelen elever i samtliga tre årskurser. Elever i årskurs 1 från Hässleholms kommun Ht 2005 Ht 2004 HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan 63% 62% Individuella programmet 9% 9% Friskolor 14% 16% Kommunala gymnasieskolor i andra kommuner 13% 13% Totalt 100% 100% Av alla elever, som gick i årskurs 1 i den svenska gymnasieskolan hösten 2004, gick 72% på ett nationellt eller specialutformat program, 15% på ett individuellt program, 12% på utbildningar vid fristående skolor och 1% på International Baccalaureate (IB). 6) Gymnasiechefens bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms vara god. Hässleholms gymnasieskolor uppvisar ett överskott för 2005, medan gymnasiesärskolan redovisar ett underskott. Samverkansavtal har slutits med samtliga kommuner i Skåne Nordost. Arbetet med att utveckla attraktiva gymnasieprogram har fortsatt under året. En något lägre andel elever från Hässleholms kommun är inskrivna på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan läsåret 2005/06 jämfört med föregående läsår. Antalet elever från andra kommuner, som studerar på våra gymnasieprogram, har ökat samtidigt som fler elever från vår kommun har börjat på friskolor och gymnasieskolor i andra kommuner 2005 jämfört med 2004. Fler elever har fått sitt förstahandsval av gymnasieprogram tillgodosett vid intagningen höstterminen 2005 jämfört med 2003 och 2004. 5) Skolverkets rapport 2005:265, Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning 2005, s 77 6) Skolverkets rapport 2005:265, Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning 2005, s 77 20