PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst 1 dag/vecka och nyhetsinnehåll Olika typer av dagstidningar 1. Storstädernas morgontidningar (Stockholm, Göteborg, Malmö) 2. Storstädernas kvällstidningar 3. Landsortstidningar 4. Lågfrekventa tidningar 5. Gratistidningar 1. Morgontidningar 2. Kvällstidningar Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Göteborgs-Posten Sydsvenskan Aftonbladet Expressen Kvällsposten GT 1
3. Landsortstidningar Helsingborgs Dagblad Dalarnas Tidning Värmlands Folkblad Östgöta Correspondenten Uppsala Nya Tidning Norrländska Socialdemokraten Smålandsposten 4. Lågfrekventa tidningar Kristdemokraten Arbetaren Dala-Bygden Mölndals-Posten City Metro Uppsalatidningen Mitt i Huddinge Lerums tidning 5. Gratistidningar Svensk tidningstradition Högt dagstidningsläsande (2008: 4:e plats) 155 betalda tidningar med samlad upplaga på knappt 4 miljoner exemplar 93 procent av morgontidningarna är prenumererade ex. 83 procent av 15-79-åringar läser regelbundet En tidning för alla 46 procent läser regelbundet tidningen på Internet Svenska dagstidningsföretag omsätter drygt 17 miljarder kronor och sysselsätter ca 26 000 personer. Källa: Tidningsutgivarna Dagspressens historia De första dagstidningarna Världens första dagstidning Acta Diurna Romarriket, 59 f.kr. 2
De första dagstidningarna Sveriges första dagstidning Ordinari Post Tijdender 1645 Propagandaverktyg Ordinari Post Tijdender Ansvarig utgivaren skulle enligt instruktionerna: alltid veta att uppträda med den diskretion, förstånd och lämpa, att han icke tillåter ter komma i ljuset, vad ingen grund och sanning haver, men att han därj rjämte allt så modererar, att varken Kungl. Maj:t eller kronan och ej heller andra, på vilka man måste draga respekt, därigenom någon kränkning varder tillfogade. Den moderna dagspressen 1700-talet: Upplysningen och frihetstiden, kritik av censur inom pressen Tryckfrihet 1766 Fler nya tidningar Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem (Voltaire) Den moderna dagspressen 1800-talet: Demokratisering Teknologisk utveckling Industrialisering och urbanisering Utbildning Ekonomisk utveckling Förutsättningar ttningar för f r den masspridda dagspressen Utländska förebilder Populärpressen The yellow press (The New York World 1896) Sensationsjournalistik The Sun, New York Herald, New York Journal The evil spirits of the modern daily press Karikatyr 21 nov 1898 Yellow Kid 3
Utländska förebilder Seriösare press Motreaktion på populärpressen Bredare innehåll Aktiv journalistik New York Tribune New York Times I Sverige då Inte förrän i slutet av 1800-talet utvecklades svenska dagstidningar i större omfattning. Affärsinriktade Politiskt inriktade Tre svenska exempel Aftonbladet, 1830 Lars Johan Hierta Liberal Konflikt med kungamakten Tre svenska exempel Dagens Nyheter, 1864 Rudolf Wall Bredare innehåll Billig Ny distributionsidé: Utburen till dörren Morgonutgivning Nyhetsinriktad Tre svenska exempel Partipressen Expressen, 1944 Albert Bonnier m.fl. Sveriges första tabloid och rikstäckande kvällstidning Carl-Adam Nycop inspirerad i USA: Stå på lilla människans sida Hårda, djärva bilder Enkelt språk, dokumentär personifiering, identifikation 4
De borgerliga tidningarna Liberal och konservativ press Syften bakom tidningsutgivningen: tjäna pengar och driva opinion Ex. NWT (1836), Borås Tidning (1938), Uppsala Nya Tidning (1890) De socialdemokratiska tidningarna Grundades något senare än de borgerliga Tätt knutna till partiet (ägande, läsare och innehåll) Opinionsbildning viktigare än pengar (inget företagsekonomiskt kunnande) Annan målgrupp (valkretsar istället för utgivningsort) Politiska färgen ej attraktiv för annonsörer Ex: Socialdemokraten, Arbetet Partipressens död(?) Journalistikens professionalisering under 1960- och 1970-talen, med krav på objektivitet, granskning och oberoende har bidragit till att banden mellan partier och tidningar blivit lösare. Dagspressmarknaden under 1900-t 1800 1920 1920: Expansion 1920-talet talet: Stagnation 1950-talet talet: Tidningsdöden 1970-talet talet: Kris för kvällspressen 1980-talet talet: God ekonomi för många 1990-2009 2009: Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration Viktiga begrepp Presstöd Förstatidning: största tidningen på en ort Ex: NWT Andratidning: näst största tidningen på en ort Ex: VF FÖR: Mångfald Ta vara på minoriteters intressen Marknaden inskränker inte främjar yttrandefriheten Pengarna styr EMOT: Stör fria konkurrensen Yttrandefrihet (orätt stödja en) Biter ej den hand som föder dig 5
Presstödets syfte Målet med fördelningen är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden för att främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Presstöd Till tidningar som kommer ut med 3-77 nr/vecka har en upplaga på minst 2000 ex har en upplagan som huvudsakligen är prenumererad har en konkurrent med större upplaga på orten. (Presstodsnamnden.se) Direkt presstöd Indirekt presstöd (skattelättnader) Driftsstöd Beroende på upplaga Ca 430 mkr/år Distributionsstöd Till dagstidningar som samverkar om distribution. Ca 75 mkr/år Reklamskatt: Gratistidningar betalar 8 % skatt från första kronan Betalda tidningar är skattebefriade upp till 50 miljoner kronor, därefter 3 % Moms: Lägre moms (6 %) än andra tryckta medier Dags att diskutera! Debatten om presstödet Bör r Sverige behålla eller avskaffa presstödet? Vilka argument för respektive emot presstödets vara eller icke-vara kan ni hitta som är giltiga 2009? Mot stödet Ingrepp i konkurrensen Ekonomiskt beroende av staten = farligt Bättre med en stor, bra tidning än två små, dåliga Partipressen är död Finns fler medier 80 % av pressen är borgerlig ändå politisk åsiktsmångfald För r stödet För mångfald och allsidighet Läsarna ska ha valfrihet Ekonomiskt beroende av annonsörer inte bra Nedläggningar försvagar tidningsmarknaden Ökad kommersialisering kräver motpoler 6
Presstödets framtid Tidningens två marknader Det svenska presstödet har formellt inte godkänts av EU Meningsskiljaktigheter inom regeringen 1. Säljer annonser 2. Säljer innehå innehåll Med växelverkan! Viktiga begrepp Viktiga begrepp Upplagespiralen: Många läsare ger fler annonsörer. Fler annonsörer ger bättre ekonomi. Bra ekonomi ger en bättre tidning. En bättre tidning lockar fler läsare, som lockar fler annonsörer, o.s.v (Lars Furhoff) Täckning: andelen av hushållen på en viss ort som köper en viss tidning. Dagspress i förändring Dagspressens framtid Dagstidningar på nätet Gratistidningar 7
Dagstidningar på Internet Vi är världens 4:e mest tidningsläsande folk och samtidigt världens 3:e mest Internetanvändande folk Varför nättidningar? Visa upp sin produkt Billigare distribution Öka annonsintäkterna Locka ungdomar Möta hotet från gratistidningarna Nättidning vs Papperstidning? DAGSPRESSUPPLAGAN 2008 Dead Wood Products Att ha ett tidningsföretag som ger ut papperstidningar är som att ha ett skivbolag som ger ut på vinyl Ur Kulturnytt, 8 december 2008 Andrew Gowers (Financial Times) Storstadsmorgontidningar 1. Dagens Nyheter 339 800 (344 200) 2. Göteborgsposten 243 800 (246 900) 3. Svenska Dagbladet 194 800 (196 600) Kvällspress 1. Aftonbladet 399 500 (399 400) 2. Expressen 303 800 (320 200) (inkl. GT och Kvällsposten) DAGSPRESSUPPLAGAN 2008 Landsortstidningar 1. Helsingborgs Dagblad 78 800 (78 800) (inkl NST och LandskronaPosten) 2. Nerikes Allehanda 62 600 (65 300) 3. Dalarnas Tidning 62 100 (63 900) 4. Östgöta Correspondenten 56 200 (58 400) 5. Nya Wermlandstidningen 54 400 (55 900) Dagspressens kris På 10 år har dagstidningsbranschen tappat 1 miljon läsare och 50 % av annonsörerna. Kvällstidningarna har tappat mest De som enbart läser tidningen på nätet ökar, medan de som enbart läser papperstidningen blir färre. Tidningsläsarna blir allt äldre och de som skaffar en prenumeration för första gången väntar allt längre. Storstäderna står för den största nedgången. 8
Våra läsvanor 9