DAGSPRESSENS EKONOMI PRESSTÖDSNÄMNDEN

Transkript

1 DAGSPRESSENS EKONOMI PRESSTÖDSNÄMNDEN

2 DAGSPRESSENS EKONOMI Karl Erik Gustafsson Håkan Westergren

3 2

4 Innehållsförteckning FÖRORD BRANSCHRESULTAT Upplaga Annonser Priser Dagspressbranschens ekonomi De största tidningsenheternas ekonomi Dagstidningsföretagens lönsamhet Soliditet Årsbästa lönsamhetstal Lönsamheten 2000 i ett tidsperspektiv LÅGFREKVENTA DAGSTIDNINGARS EKONOMI MEDEL- OCH HÖGFREKVENTA DAGSTIDNINGARS EKONOMI Tidningar med allmänt driftsstöd Landsortstidningar med stöd Storstadstidningar med stöd Särskilda nyhetstidningar med stöd Övriga landsortstidningar Övriga storstadstidningar Konkurrensorterna inom landsortspressen SAMMANFATTNING BILAGOR Tidningsföretagens resultat Presstöd per tidning Presstödet per budgetår 1969/ Underlaget

5 4

6 Förord Presstödsnämnden skall enligt förordningen (SFS 1988:673) följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Uppgiften har ansetts nödvändig för att statsmakterna kontinuerligt skall kunna bedöma behovet av statliga åtgärder inom området. I motiven har också betonats vikten av att regelbundet tillföra den mediepolitiska debatten ett allmänt tillgängligt ekonomiskt referensmaterial. Denna rapport om dagspressens ekonomi 2000 är den tjugofemte i sitt slag. För innehållet i rapporten svarar Karl Erik Gustafsson och Håkan Westergren. Stockholm i juli 2001 Kurt Hedman Kanslichef 5

7 6

8 1 Branschresultat Den analys av dagspressens ekonomiska förhållanden 2000 som redovisas här bygger på årsredovisningar från 121 svenska dagstidningsföretag med bokslut under Därutöver har vi använt oss av statistiska uppgifter från Tidningsstatistik (TS) och Tidningsutgivarna (TU). Underlaget i form av årsredovisningar kommenteras i bilaga 4. Inledningsvis klarlägger vi på olika sätt dagstidningsbranschens ekonomiska läge Därefter belyser vi dagstidningsföretagens ekonomi. I bilaga 1 redovisas tidningsföretagens resultat 2000, företag för företag. Bilaga 2 innehåller uppgifter per tidning om presstöd i form av driftsstöd 2000 och 2001 (preliminära tal) och distributionsstöd Stödet per tidning till och med 1979 redovisades i betänkandet (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen. Stödet per tidning presenterades i presstödsnämndens rapport över dagspressens ekonomi Stödet per tidning visades i presstödsnämndens rapport över dagspressens ekonomi Presstödets storlek per år över statsbudgeten från starten budgetåret 1969/70 framgår av bilaga Upplaga Dagspressens totalupplaga 2000 blev enligt TS-statistiken exemplar (1999: exemplar). Detta innebar, som tabell 1 visar, att den totala upplagan fortsatte att krympa, denna gång med exemplar (1999: exemplar). Jämförelser mellan åren försvåras av att den upplaga på omkring exemplar som nedlagda Arbetet och Ny Tid i medeltal kan ha haft under perioden januari-september 2000 inte ingår i statistiken för Tabell 1 Dagspressens upplageutveckling (vard ex) Utgivnings frekvens Antal Upplaga Antal Upplaga Antal Upplaga tidn tidn tidn 1 nr/vecka , , ,8 2 nr/vecka 6 35,8 6 35,9 6 35,8 3 nr/vecka , , ,2 4 nr/vecka 4 38,3 5 56,7 4 45,8 5 nr/vecka , , ,7 6 nr/vecka , , ,5 7 nr/vecka , , ,6 därav landsortspress 6 240, , ,6 storstadsmorgonpress , , ,8 storstadskvällspress 4 822, , ,2 Samtliga tidningar , , ,4 Källa: TS-tidningen Ett par förändringar i tidningsantal och utgivningsfrekvens inträffade under Under den pågående omstruktureringen av tidningsutgivningen i Hälsingland blev Hudiksvalls Tidnings överspridda edition Hälsinglands Tidning en endagstidning. I Dalarna etablerades Söndags- 7

9 tidningen Falu/Borlänge Allehanda. Utgivningsfrekvensen för Sala Allehanda drogs ned från fyra till tre gånger per vecka. Under 2000 tillkom som sexdagarstidning Svenska Dagbladets affärstidning Näringsliv i samarbete med en rad landsortstidningar. Nedläggningen av Arbetet och Ny Tid minskade antalet sjudagarstidningar från sjutton till femton. Bland tidningarna med låg periodicitet (1-3 nr per vecka) lyckades mer än en fjärdedel att öka upplagan. Av tidningarna med hög periodicitet (4-7 nr per vecka) kunde nästan hälften öka upplagan. Särskilt kraftiga upplageökningar (minst 10 %) bland de förra hade Arbetaren, Uddevalla-Posten och finskspråkiga Viikkoviesti, och bland de senare Dagens Industri, som passerade exemplar, och Skånska Dagbladet, som åter tog sig över exemplar. De prenumeranter som efter nedläggningen av Arbetet valde en annan tidning, tycks i första hand ha tagit Skånska Dagbladet. 1.2 Annonser Redan under 1999 vände annonskonjunkturen uppåt igen och dagspressens annonsvolym ökade 2000 till spaltmeter enligt TU-statistiken återgiven i tabell 2. För jämförbara titlar innebar det en förbättring från 1999 med 4,1 % (-4,0 % från 1998 till 1999). Storstadspressen, som svarar för ca 30 % av dagspressens totala annonsvolym, redovisar en uppgång på 6,0 % (-8,2 %). Landsortspressens tillväxt stannade på 3,3 % (-1,9 %). Tabell 2 Dagspressens annonsvolym (spaltmeter) År Storstadspress Landsortspress Dagspressen totalt Källa: Tidningsutgivarna (TU) 1.3 Priser Inför 2000 höjdes nivån för dagstidningarnas abonnemangspriser mer än inför För den stora gruppen dagstidningar, det vill säga sexdagarstidningarna, låg 2000 års nivåhöjning på 3,1 %, vilket framgår av tabell 3. Anledningen till den kraftiga höjningen 1996 är beläggningen från och med detta år av abonnemang och lösnummer med mervärdesskatt. 8

10 Tabell 3 Prisnivåförändringar per 1/ (procent) Utgivnings- Helårsabonnemang frekvens nr/vecka 11,1 15,2 2,4 0,0 8,5 3,1 2 nr/vecka 8,5 11,7 5,9 5,2 2,9 3,4 3 nr/vecka 3,2 8,6 5,8 2,0 3,3 6,5 4 nr/vecka 6,9 9,2 2,6 2,5 0,8 2,2 5 nr/vecka 3,5 14,0 2,6 3,8 2,0 1,6 6 nr/vecka 4,4 10,3 4,6 2,1 2,0 3,1 7 nr/vecka 7,0 13,6 2,4 3,1 2,1 0,6 Källa: Tidningsutgivarna (TU) Genom annonsprishöjningar steg dagspressens annonsintäkter mer än den redovisade volymuppgången. Enligt Tidningsutgivarnas Annonsbarometer växte branschens totala annonsintäkter under 2000 med 7,3 % (-1,9 %). För storstadspressens förstatidningar och kvällspressen steg annonsintäkterna med 8,8 % respektive 6,4 %. Annonsutvecklingen ger alltså en annan mer positiv bild av kvällspressens position än upplageutvecklingen. Förstatidningarna i landsorten kunde registrera en ökning på 6,6 % (+0,9 %). För landsortspressens andratidningar ökade annonsintäkterna med 2,7 % (+1,8 %). 1.4 Dagspressbranschens ekonomi Om man adderar intäkter och kostnader av olika slag under 2000 från tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet för de 121 dagstidningsföretag som föreliggande analys avser, får man det utfall som redovisas i tabell 4. Tabell 4 Dagstidningsbranschens ekonomi 2000 Resultatposter Miljoner kronor Rörelseintäkter Statligt selektivt driftsstöd 355 Rörelsekostnader (inklusive avskrivningar) Rörelseöverskott Finansiellt netto 211 Nettoöverskott Källa: Tidningsföretagens årsredovisningar Enligt årsredovisningarna uppgick dagstidningsföretagens totala rörelseintäkter 2000 till 18 miljarder. Driftsstödet blev 355 miljoner enligt berörda företags årsredovisningar. I tabell 5 visas presstödet över statsbudgeten från och med budgetåret 1990/91 till kalenderåret Från 1999 till 2000 är presstödet i stort sett oförändrat. 9

11 Tabell 5 Presstödet 1990/ (miljoner kronor) Budgetår Drifts- Utveck- Distribu- Förändring stöd lingsstöd tionsstöd i procent 1990/91 439,1 24,6 82,4 16,0 1991/92 431,2 34,4 79,5 0,0 1992/93 421,7 30,3 72,3-3,8 1993/94 425,4 18,8 73,1-1,3 1994/95 411,4 3,1 73,0-5, ,1 1,3 43,0-1, ,6 0,5 70,0 7, ,4 0,5 68,5 4, ,9 73,0 1, ,6 73,0-5, ,8 74,9-0,2 Den ekonomiska roll det statliga stödet spelar för dagspressen kan mätas på olika sätt. En metod är att relatera det till branschens totala utgivningskostnader (rörelsekostnader inklusive avskrivningar). Om man väljer dessa kostnader som jämförelseled, finner man att presstödet 2000 svarade för 2,2 % procent av dagspressens utgivningskostnader. Distributionsstödet, som 1995 avsåg sex månader, utgår till i tidningsutbärning samverkande tidningsföretag genom rabatterade avgifter. Dagspressens rörelsekostnader inklusive avskrivningar 2000 var nästan 16 miljarder. Branschen som helhet fick därmed ett rörelseöverskott på miljoner. I förhållande till rörelseintäkterna blir det 13,2 %, vilket är den största marginal som redovisats under de tjugofem år som branschöversikter av föreliggande slag presenterats. Resultatet påverkas av att tidningsföretagen erhållit betydande överskottsmedel på pensioner (från SPP och PP). Det rör sig om ca en miljard och berör såväl förstatidningar som andratidningar. Exempel på detta ges i den fortsatta framställningen. Dessa överskottsmedel har bland annat utnyttjats för att täcka omstruktureringskostnader i företagen och påverkar därmed positivt kommande års resultat. Det finansiella överskottet blev 211 miljoner, vilket är ett större netto än tidigare år. Det beror bland annat på realisationsvinster för en rad tidningsföretag vid aktieaffärer. Den ekonomiska sammanställningen visar ett nettoöverskott efter finansnetto på 2,6 miljarder, vilket i relation till rörelseintäkterna utgör 14,4 %. 1.5 De största tidningsenheternas ekonomi Sammanställningar på branschnivå ger inte en korrekt bild av dagspressens ekonomi. För detta krävs bedömningar på företagsnivå, det vill säga på faktisk besluts- och resultatnivå. På branschnivå blandas goda och dåliga resultat på ett sätt som inte sker i verkligheten. De enda summeringar som kan accepteras i ekonomiska sammanhang som detta är sådana som avser tidningsenheter. I tabell 6 presenteras en sådan sammanställning. 10

12 Tabell 6 De största tidningsenheternas ekonomi 2000 Tidnings- Intäkter Nettoresultat enhet Milj. kr Andel (%) Milj. kr Andel (%) Bonnier AB , ,9 Schibsted (AB och SvD) ,8 77 3,0 Tidnings AB Stampen (GP) , ,1 Nya Wermlands-Tidningen AB 672 3,7 88 3,4 Gefle Dagblads Förvaltnings AB 590 3,3 83 3,2 Herenco AB 567 3, ,2 Centertidningar AB 525 2,9 91 3,5 Sydostpress i Kalmar AB 490 2,7 65 2,5 VLT AB 464 2,6 88 3,4 Norrköpings Tidningars AB 451 2, ,4 Nerikes Allehanda AB 430 2,4 90 3,5 Dagspressen totalt , ,0 Av tabellen framgår att Bonnier AB (Dagens Industri, Dagens Nyheter, Expressen, Kristianstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet och Ystads Allehanda) svarade för 5,6 miljarder av dagspressens totala intäkter på 18 miljarder och genererade 1,2 miljarder av branschens totala nettoresultat på 2,6 miljarder. Andelsmässigt räknat blir det 31 % av branschens intäkter och 45 % av branschens vinster. Näst störst inom dagspressen var den enhet som bildats av Aftonbladet och Svenska Dagbladet genom Schibsteds förvärv av tidningarna. Tillsammans bidrog tidningarna med 13,8 % av branschintäkterna men bara med tre procent av branschresultatet. Det tredje företaget i storleksordning, Tidnings AB Stampen, svarade för 8,4 % av dagspressens intäkter och 7,1 % av dess nettoresultat. Mest lönsam (med genomsnittlig nettomarginal som mått) av de tre största tidningsenheterna var utan jämförelse Bonnier AB (drygt 20 %). De största tidningsenheterna inom landsortspressen, Nya Wermlands-Tidningen AB, Gefle Dagblads Förvaltnings AB och Herenco AB stod för vardera 3-4 % av branschens intäkter och 3-4 % av branschens resultat. Mest lönsam i denna grupp var Herenco AB (ca 19 %). En intäktsandel på 2-3 procent hade Centertidningar AB, Nerikes Allehanda AB, Sydostpress i Kalmar AB, VLT AB, Norrköpings Tidningar, en nykomling i sammanhanget, och Nerikes Allehanda AB. I denna grupp visade Norrköpings Tidningars AB den största lönsamheten (drygt 25 %). Tidningsföretaget har tagit sig in på listan genom två strukturaffärer, den ena förvärvet av konkurrentföretaget Folkbladet i Östergötland AB, och den andra bildandet av Gotlandspress AB, utgivare av Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar. 1.6 Dagstidningsföretagens lönsamhet Bara för sådana dagstidningsföretag som inte erhåller allmänt driftsstöd är det meningsfullt att gå vidare och beräkna lönsamheten. Det rör sig för 2000 om 67 tidningsföretag (2-7 nr per vecka). Vi använder oss av tre lönsamhetsmått: bruttomarginal, nettomarginal och avkastning på totalt kapital. I figur 1 presenteras fördelningen av bruttomarginalen för berörda 67 företag. Endast för tre av tidningsföretagen var bruttomarginalen noll eller negativ. I intervallen 1-5 % och 6-10 % finns vardera ett dussintal företag. Inte mindre än 24 företag ligger i intervallet % och sexton företag har en större bruttomarginal. 11

13 Medianvärdet för bruttomarginalen 2000 är 11,9 %. Detta kan bara jämföras med bruttomarginalen för 1997 (3,5 %), 1998 (5,1 %) och 1999 (5,9 %). Tidigare gällde en annan definition. Figur 2 över utvecklingen av bruttomarginalen sedan 1976 är därmed mer intressant med avseende på vändningar och trender än nivåer. Inverkan av överskottsmedlen på pensioner är tydlig men går inte att precisera. I figur 3 redovisas fördelningen av nettomarginalen för de 67 tidningsföretag som fyller de angivna kraven. För fyra företag var nettomarginalen noll eller negativ. De flesta av företagen återfinns även här i intervallet %. För tjugofem företag blev nettomarginalen större än femton procent. Medianvärdet för nettomarginalen 2000 är 13,2 % (1999: 7,1 %). Enligt serien av medianvärden för nettomarginalen som presenteras i figur 4 för perioden ligger den lönsamhetsnivå som uppnåddes 2000 med god marginal över periodens tidigare högsta medelvärde. I figur 5 redovisas räntabiliteten i form av avkastning på totalt kapital Samma 67 företag ingår som vid beräkningen av brutto- respektive nettomarginalen. Mer än en tredjedel av företagen finns i intervallet över 26 %. För mer än hälften av företagen är avkastningen större än 15 %. Medianvärdet för 2000 är 17,5 % (1999: 10,6 %). Figur 1 Dagstidningsföretagens bruttomarginal Antal / / Procent 12

14 Figur 2 Dagstidningsföretagens bruttomarginal Procent , ,9 7,3 6 7,6 9,8 10,1 7,8 7 8,8 6,1 9,5 8,8 8 7,3 5,1 5,9 5,1 4 3, ,1 3,4 3,5 2 1, Figur 3 Dagstidningsföretagens nettomarginal Antal /.5./ Procent 13

15 Figur 4 Dagstidningsföretagens nettomarginal Procent 14 13, ,2 3,5 3,8 3,4 3,3 9,1 9 7,6 7,6 8,1 7,4 6,8 6,6 6,4 6,3 6,4 5,4 4,7 5,3 7,1 6,4 2 2,3 1,4 2, Figur 5 Dagstidningsföretagens räntabilitet Antal /.5./ Procent 14

16 1.7 Soliditet Dagstidningsföretagens soliditet steg successivt under 1980-talet som en följd av ett förbättrat konjunkturläge. I början av 1980-talet var soliditeten för dagstidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 %. Soliditeten växte för dessa tidningsföretag till 25 % i mitten av decenniet för att 1989 bli nästan 30 %. Under början av 1990-talet steg soliditeten till ca 35 % för att i slutet passera 40 %. Medianvärdet för 2000 blev 42,8 % (1999: 43,9 %). För dagstidningsföretag med allmänt driftsstöd var soliditeten i början av 1980-talet knappt 4 %. Den steg till 5-6 % i mitten av decenniet. Soliditeten nådde i denna grupp 1989 och 1990 upp till 8-9 % men blev negativ Efter rekonstruktioner bland andratidningarna under 1992 blev soliditeten åter positiv, under 1993 steg den till % och låg den på ca 20 %. År 1997 växte den till drygt 25 % men föll 1998 till 21 % och till 16 % 1999 för att 2000 öka till 29 %. 1.8 Årsbästa lönsamhetstal Rangordningar av årsbästa lönsamhetstal ger möjligheter till fördjupad kunskap av dagspressens ekonomi. Storlek och konkurrensförhållanden för de tidningsföretag som placerar sig bland de tio bästa liksom förekomsten i rangordningarna av landsorts- och storstadstidningar, morgon- och kvällstidningar samt tidningar med hög eller låg periodicitet säger mycket om de faktorer som bestämmer lönsamheten. För den som är särskilt intresserad kan jämförelser med motsvarande sammanställningar tidigare år ge ökade insikter om tidningsutgivningens ekonomiska villkor. Enligt tabell 7 som innehåller en rangordning efter bruttomarginal finns affärstidningen Dagens Industri i ledningen. Listan innehåller därutöver tre stora tidningsföretag. Det är Jönköpings- Posten, Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet. Rangordningen domineras av små och medelstora tidningsföretag. Bohusläningen gör entré i rangordningen. Anledningen till att särskilt notera detta är att företagets resultat 1995 hörde till de tio sämsta i branschen. Tre tidningar inom enheten Centertidningar AB ingår i rangordningen: Nynäshamns-Posten, Länstidningen, Södertälje, och Hallands Nyheter. Länstidningen, Södertälje, debuterar på listan med ungefär samma bakgrund som Bohusläningen. Länstidningens resultat var 1996 ett av de tio sämsta i branschen. Tabell 7 Tidningsföretag med största bruttomarginal 2000 Rang Företag % 1. Dagens Industri Jönköpings-Posten Värnamo Nyheter Dagens Nyheter Sydsvenska Dagbladet Nynäshamns-Posten Trollhättans Tidning Bohusläningen Länstidningen, Södertälje Hallands Nyheter 18 En rangordning efter nettomarginal visas i tabell 8. Tätplatsen tas nu av Örnsköldsviks Allehanda i kraft av ett stort överskott på finansrörelsen. Tidningsföretagen på de närmaste platserna därefter är desamma som i tabell 7: Dagens Industri, Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter och Dagens Nyheter. Hallands Nyheter och Trollhättans Tidning har fallit bort och Norrköpings Tidningar och Nerikes Allehanda kommit till. Det är skillnader i finansnetto som kastar om ordningen. 15

17 Tabell 8 Tidningsföretag med största nettomarginal 2000 Rang Företag % 1. Örnsköldsviks Allehanda Dagens Industri Jönköpings-Posten Värnamo Nyheter Dagens Nyheter Nynäshamns-Posten Norrköpings Tidningar Sydsvenska Dagbladet Nerikes Allehanda Länstidningen, Södertälje 22 En rangordning efter räntabilitet återfinns i tabell 9. Den visar värdet av att använda flera lönsamhetsmått parallellt. Först ligger nu Vestmanlands Läns Tidning med koncerntidningen Trollhättans Tidning (inklusive Elfsborgs Läns Allehanda) på andra plats. Jönköpings-Posten, Dagens Industri och Dagens Nyheter återfinns i rangordningen men nya är Kristianstadsbladet, Östgöta Correspondenten, Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda med flera), Sala Allehanda, som ingår i VLT-gruppen och Gotlandspress, det av Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar under Norrköpings Tidningar ledning bildade företaget. Tabell 9 Tidningsföretag med högsta räntabilitet 2000 Rang Företag % 1. Vestmanlands Läns Tidning Trollhättans Tidning Jönköpings-Posten Kristianstadsbladet Östgöta Correspondenten Dagens Industri Lokaltidningar i Västergötland Sala Allehanda Dagens Nyheter Gotlandspress 34 Sammanställningarna i tabellerna 7-9 väcker frågan hur lönsamheten är för företagen med de upplagemässigt största tidningarna, eftersom så få av dessa finns med i tabellerna. Frågan besvaras när det gäller landsortstidningsföretagen i tabell 10. Den översiktliga redovisningen i avsnitt 1.6 av lönsamheten för dagstidningsföretag utan driftsstöd har visat, att medianvärdet för bruttomarginalen var 11,9 %, för nettomarginalen 13,2 % och för räntabiliteten 17,5 %. Dessa tre lönsamhetstal kan användas som utgångspunkt för en kommentar till tabell 10. Enligt tabellen har hälften av de 16 största företagen (minst i upplaga) inom landsortspressen en bruttomarginal som ligger över branschens medeltal. När det gäller nettomarginal och räntabilitet, finns nio respektive åtta av de stora landsortstidningsföretagen över branschmedianen. Anledningen till att lönsamheten enligt nettomarginalen är något bättre är att tre av företagen har större överskott från finansrörelsen än från tidningsrörelsen. Det är Nerikes Allehanda (bruttomarginal 11,3 % och nettomarginal 24,1 %), Borås Tidning (0,6 respektive 12,9%) och Norrköpings Tidningar (13,0 respektive 27,8 %). Den trend mot bättre lönsamhet bland de stora landsortstidningsföretagen vilken försvagades under 1999 fik 2000 ny kraft. 16

18 Tabell 10 De största landsortstidningarnas lönsamhet 2000 Företag Upplaga Brutto- Netto- Räntabi- (1 000 ex) marginal marginal litet (%) (%) (%) Nerikes Allehanda 68,5 11,3 24,1 17,5 Östgöta Correspondenten 67,2 14,3 14,3 50,2 Upsala Nya Tidning 62,1 4,0 6,6 6,3 Nya Wermlands-Tidningen 51,5 13,3 14,2 6,0 Borås Tidning 51,5 0,6 12,9 7,6 Helsingborgs Dagblad 50,4 5,0 5,0 4,9 Norrköpings Tidningar 49,6 13,0 27,8 14,5 Barometern 47,4 13,0 14,3 24,7 Västerbottens-Kuriren 42,7 10,4 10,4 14,4 Vestmanlands Läns Tidning 47,6 17,6 18,0 54,8 Jönköpings-Posten 41,8 33,2 33,2 52,0 Smålandsposten 41,1 11,5 12,4 22,5 Nordvästra Skånes Tidningar 40,6 10,5 11,0 27,2 Norrländska Socialdemokraten 39,9 15,9 16,5 26,5 Sundsvalls Tidning 38,6 2,4 3,5 3,9 Blekinge Läns Tidning 37,0 12,3 13,0 29,1 Medianvärde 47,4 11,9 13,6 20,0 Anm: Upplagan för Nya Wermlands-Tidningen avser sexdagarseditionen. Dagspressens största morgontidning, Dagens Nyheter, hade 2000 en bruttomarginal på 29,4 % och en nettomarginal på 28,2 %. För branschens största kvällstidning, Aftonbladet, blev bruttomarginalen 10,4 % och nettomarginalen 10,9 %. 1.9 Lönsamheten 2000 i ett tidsperspektiv För det 70-tal tidningsföretag som inte erhåller driftsstöd framstår, om man beaktar såväl bästa som sämsta år för företagen ekonomiskt och därvid använder nettomarginalen som mått, fyra tvåårsperioder som särskilt lönsamma: , , och Den bästa perioden under hela serien är och det bästa året det sista, år För trettiofyra av dessa tidningsföretag, det vill säga för ungefär hälften, blev 2000 lönsamhetsmässigt det bästa året under den tjugofemårsperiod denna bokslutsanalys omspänner. Tre företag förbättrade resultatet för tredje året i följd: Örnsköldsviks Allehanda (från 36,3 % år 1998 via 36,6 år 1999 till 71 % år 2000), Norrköpings Tidningar (från 23 via 26,5 till 27,8 %) och Falu-Kuriren (från 12,8 via 13,5 till 20 %). För tre företag blev det ett rekordresultat för andra året i rad: Nynäshamns- Posten (från 19,3 % år 1999 till 28,1 % 2000), Sala Allehanda (från 13,6 till 16 %) och Norrtelje Tidning (från 13,6 till 15,2 %). För nio företag var det ett tidigare rekordresultat från 1990-talet som passerades 2000: (i bokstavsordning) inom landsortspressen Bohusläningen (20,7 % år 2000), Hallands Nyheter (20,6 %), Hallandsposten (19,2 %), Norra Västerbotten (15,1 %), Piteå-Tidningen (17,3 %), Smålandsposten (12,4 %) och Vestmanlands Läns Tidning (18,1 %) och inom storstadspressen Aftonbladet (10,9 %), och Sydsvenska Dagbladet (27,2 %). 17

19 Östersunds-Posten slog med 14,3 % i nettomarginal 2000 ett tjugofem år gammalt rekord. För övriga tidningsföretag var det ett rekordresultat från tidigt eller sent 1980-tal som rök. För att komplettera bilden kan läggas till att flera andratidningsföretag också räknar 2000 som ett rekordår. 2 Lågfrekventa dagstidningars ekonomi Ett naturligt nästa steg i en fördjupad analys av dagspressens ekonomi är att gruppvis granska ekonomin för de 121 dagstidningsföretag som ingår i föreliggande rapport. Självklart är därvid att använda den gruppindelning som presstödet bygger på. Det rör sig om två huvudgrupper av dagstidningar, den ena, lågfrekventa dagstidningar (1-2 nr per vecka), och den andra, medel- och högfrekventa (3-7 nr per vecka). Enligt den sedan 1990 gällande presstödsförordningen finns det två grupper av lågfrekventa tidningar. Den ena utgörs av de tidningar som har högst 25 % i hushållstäckning på utgivningsorten och som därmed erhåller allmänt driftsstöd. Den andra gruppen bildar de tidningar som har en hushållstäckning som är högre än 25 %. Den senare gruppen utgörs av fyra, på respektive ort ledande lokaltidningar: Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten. Resultaten för dessa tidningar redovisas i avsnitt 3.2. I redovisningen här av gruppen lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd ingår 35 dagstidningsföretag. Ett företag omfattar fem driftsstödsberättigade tidningar. Det är Sveagruppen (Västmanlands Nyheter), vilken består av Dalabygden, Gästriklands Tidning, Läns-Posten, Upplands Nyheter och Västmanlands Nyheter. I Mölndals-Postens årsredovisning ingår Kungälvs-Posten. Aktuellt i Politiken (AiP Media) omfattar även Stockholms-Tidningen. Generellt sett har det ekonomiska läget förbättrats något för lågfrekventa dagstidningar med allmänt driftsstöd från 1999 till Endast sju av 35 företag har ett negativt resultat på ca eller mer. Det största underskottet redovisades av relativt nystartade Ludvika Allehanda (-3,4 milj.) och det näst största av Arbetaren (-3 milj.), vars underskott täcktes av Federativs Förlagshus AB. Underskottet för Kungsbacka Tidning (-1,4 milj.) blev ägaren Norra Hallands lott. Aktuellt i Politiken tappade upplaga, vilket minskade driftsstödet och vände vinst i förlust (-1 milj.). Kristdemokraterna bar ett oförändrat stort underskott för Kristdemokraten (-0,6 milj.). Underskottet blev en kvarts miljon för såväl Hemmets Vän som Broderskap Mer än hälften av de lågfrekventa tidningarna kunde redovisa ett positivt nettoresultat. Överskott på eller mer hade nästan en tredjedel av företagen: Eesti Päevaleht, Finnveden Fredag, Karlstads-Tidningen, Mölndals-Posten, Onsdagstidningen, Routsin Suomalainen, Sjuhäradsbygdens Tidning, Skaraborgs-Bygden, Smålandsbygdens Tidning och Västmanlands Nyheter. Med nettomarginalen som mått ligger Onsdagstidningen (54 %), Eesti Päevaleht (32 %), Sjuhäradsbygdens Tidning (22 %), Finnveden Fredag (20 %) och Routsin Suomalainen (18 %) främst inom gruppen lågfrekventa dagstidningar. 18

20 3 Medel- och högfrekventa dagstidningars ekonomi Gränsen för allmänt driftsstöd går för medel- och högfrekventa tidningar vid 30 % i hushållstäckning på utgivningsorten. Denna gräns har bestämt indelningen här av tidningar som utkommer 3-7 dagar per vecka. Dessutom skiljer vi mellan landsorts- och storstadstidningar. 3.1 Tidningar med allmänt driftsstöd I sammanställningen av tidningar med allmänt driftsstöd ingår sexton dagstidningsföretag. För det första är det tolv landsortstidningar, för det andra, två storstadstidningar och för det tredje, två så kallade särskilda nyhetstidningar, utgivna i Stockholm men enligt förordningen inga storstadstidningar, det vill säga Dagen och Finanstidningen Landsortstidningar med stöd Tre av tidningsföretagen i gruppen landsortstidningar med stöd ger ut två tidningar med driftsstöd: Dala-Demokraten (Dala-Demokraten och D-D Borlänge med avtrappat bidrag), Lysekilsposten (Lysekilsposten och Stenungsunds-Posten) och Östra Småland (Nyheterna Oskarshamn och Östra Småland). Resultatet har även här utvecklats i positiv riktning under Tio av tolv företag har ett positivt nettoresultat, driftsstödet inräknat. Generellt sett har resultatförbättringen åstadkommits genom reducering av rörelsens kostnader. De största överskotten har Värmlands Folkblad (19 miljoner) och Arbetarbladet (16,2 miljoner). Nettomarginalen för företagen blev 17,1 % respektive 16,5 %. Värmlands Folkblad noterar i årsredovisningen att företaget tack vare allokerade pensionsmedel från PP gjorde en rekordvinst Fallet är detsamma för Arbetarbladet. För tidningsföretaget betydde pensionsmedelsåterbäringen ett tillskott på 14,2 miljoner Storstadstidningar med stöd Från gruppen storstadstidningar med allmänt driftsstöd har Arbetet (Arbetet och Arbetet Nyheterna) försvunnit genom nedläggning. Svenska Dagbladet ökade intäkterna (inklusive driftsstöd) med 7-8 % samtidigt som kostnaderna ökade med 6-7 %, varigenom förlusten minskade med drygt 30 milj. Nettomarginalen blev 11,3 % för Svenska Dagbladet. Skånska Dagbladets serie av överskott bröts Nettomarginalen på 21,1 % år 1999 förändrades till 10 % år En orsak till omkastningen var en förändring i annonssamarbetet med Sydsvenska Dagbladet, en annan ett kraftigt negativt finansnetto. Skånska Dagbladet hörde därmed till det fåtal tidningsföretag som tvingades redovisa ett sämre resultat 2000 än

21 Resultatutvecklingen för de två tidningarna i gruppen är följande under de tre senaste åren: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) Skånska Dagbladet Svenska Dagbladet Särskilda nyhetstidningar med stöd För de två särskilda nyhetstidningarna Dagen och Finanstidningen fortsatte underskottet att minska kraftigt mellan 1999 och 2000 för Dagen medan det vändes i överskott för Finanstidningen. För Dagen reducerades underskottet från -4 till 0,4 miljoner. Finanstidningens resultatförbättring blev drygt 25 miljoner, från ett underskott på -10,9 miljoner till ett överskott på 15,4 miljoner. Finanstidningens intäkter nästan fördubblades medan Dagens växte med nästan 50 % trots fallande upplaga. 3.2 Övriga landsortstidningar I vår sammanställning av övriga landsortstidningar ingår 61 tidningsföretag utan allmänt driftsstöd. Gruppen innehåller såväl konkurrenstidningar som ensamtidningar. Några företag består av flera tidningar. Det är Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren, Borlänge Tidning, Mora Tidning och Södra Dalarnes Tidning), Hälsingetidningar (Hudiksvalls Tidning, Hälsinglands Tidning, Hälsinge-Kuriren och Ljusdals-Posten), Lokaltidningar i Västergötland (Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen och Hjo Tidning), Länstidningen Östersund (även Tidningen Härjedalen), Norrköpings Tidningar (även Västerviks-Tidningen), Nya Wermlands-Tidningen (även Arvika Nyheter, Filipstads Tidning, Fryksdals-Bygden, Karlskoga Tidning, Nya Kristinehamns-Posten och Säffle-Tidningen), Sala Allehanda (även Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet och Fagersta Posten), Trollhättans Tidning (även Elfsborgs Läns Allehanda), Ystads Allehanda (även Trelleborgs Allehanda) och Västgöta Tidningar (Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning, Skövde Nyheter och Västgöta-Bladet). Som också nämnts har Dalslänningen, Haparandabladet, Norra Halland och Nynäshamns-Posten förts till denna grupp. Generellt sett har det ekonomiska resultatet för gruppen förbättrats från 1999 till Av de 61 tidningsföretagen i gruppen redovisar 58 överskott efter finansnetto. Trettio tidningsföretag i gruppen slog vinstrekord Tjugosex företag i gruppen mer än fördubblade sitt resultat. Det var endast sex tidningsföretag som tvingades redovisa ett försämrat resultat. Endast tre tidningsföretag redovisade förlust. Det första verksamhetsåret för Tidningen Ångermanland resultatet av sammanslagningen av Nya Norrland och Västernorrlands Allehanda blev ett förlustår. Ljusnan hade ett oförändrat, mindre underskott och Västgöta-Tidningar ett snabbt minskande underskott. 3.3 Övriga storstadstidningar Med ett undantag åstadkom de här så kallade övriga storstadstidningarna en förbättring av nettomarginalen under Lönsamheten för Dagens Industri minskade något. Nettomarginalen krympte från 38,1 till 35,9 %. Intäkterna ökade med 14,8 % samtidigt som kostnader steg med 21,8 %. I absoluta tal ökade vinsten från 273 till 295 miljoner. 20

22 Med undantag för Dagens Industri och Expressen, vars underskott minskade kraftigt genom kostnadsreducering, redovisade övriga storstadstidningar rekordresultat För Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet rörde det sig om nettomarginaler på %, för Aftonbladet och Göteborgs-Posten om nettomarginaler på %. För Dagens Nyheter innebar den förbättrade annonskonjunkturen ökade annonsintäkter med drygt 150 miljoner (+11 %). I övrigt växte vinsten genom realisationsvinster vid försäljning av dels Söndagsavisen AS (138 miljoner), dels DNEX-tryckeriet till ett annat Bonnierföretag (212 miljoner). Överskottsmedel på pensioner betydde 51 miljoner i tillskott för Dagens Nyheter. Ungefär lika stort blev pensionsmedelstillskottet i absoluta tal för Aftonbladet. Sydsvenska Dagbladets resultat påverkas i betydligt större grad av återbäringen på pensioner. Intäkterna steg procentuellt ungefär lika mycket som Dagens Nyheters men pensionsåterbäringen tillförde företaget 105 miljoner, det vill säga svarade för nästan tre fjärdedelar av företagets resultattillväxt. Göteborgs-Postens resultat påverkas av en kraftigt ökad utdelning från intressebolag (ca 20 miljoner). Det rör sig om ökad utdelning från Liberala Tidningar AB (Nerikes Allehanda med flera) och gäller därmed andra ägarföretag i detta bolag, såsom Eskilstuna-Kuriren. Resultatutvecklingen för tidningsföretagen i gruppen är följande: Företag Resultat efter finansnetto (tkr.) Aftonbladet Expressen Dagens Industri Dagens Nyheter Göteborgs-Posten Sydsvenska Dagbladet Konkurrensorterna inom landsortspressen För att underlätta jämförelser mellan tidningsföretag som har samma utgivningsort finns en sammanställning i tabell 11 som gäller de kvarvarande fjorton konkurrensorterna inom landsortspressen och Inom parentes efter tidningens namn anges hushållstäckningen 2000 (i stödsammanhang används treårsgenomsnitt). I redovisningen av resultatet för Nya Wermlands-Tidningen ingår de två tidigare lokaltidningsgrupperna Västra respektive Östra Wermlands Lokaltidningar. Av tabellen framgår, att den tidning på en konkurrensort som har den högsta hushållstäckningen vanligen också har det bästa resultatet, och det finns bara ett undantag 2000: Luleå. När det gäller Luleå har den omkastade ordningen mellan Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten nästan blivit regel. Inget av tidningsföretagen i Luleå erhåller statligt driftsstöd. I Gävle ligger tidningsföretagens resultat praktiskt taget på samma nivå, i Arbetarbladets fall som nämnts med hjälp av pensionsmedelsåterbäring. På samtliga konkurrensorter förbättrade förstatidningen resultatet I samtliga fall utom ett förbättrades också resultatet för andratidningen. Undantaget var Karlskoga-Kuriren. 21

23 Tabell 11 Ekonomiskt resultat på konkurrensorter i landsorten Tidningsföretag och hushålls- Resultat efter finansnetto (tkr.) täckning på utgivningsorten Sundsvalls Tidning (63) Dagbladet Nya Samhället (16) Nerikes Allehanda (66) Örebro-Kuriren (4) Norrköpings Tidningar (66) Folkbladet (9) Barometern (65) Östra Småland (17) Västerbottens-Kuriren (63) Västerbottens Folkblad (14) Blekinge Läns Tidning (60) Sydöstran (20) Falu-Kuriren (58) Dala-Demokraten (14) Nya Wermlands-Tidningen (59) Värmlands Folkblad (17) Karlskoga-Kuriren (26) Lokaltidningar i Västergötland (54) Västgöta-Tidningar (15) Eskilstuna-Kuriren (54) Folket (17) Gefle Dagblad (50) Arbetarbladet (24) Östersunds-Posten (53) Länstidningen (41) Norrbottens-Kuriren (49) Norrländska Socialdemokraten (31) Anm. För Lokaltidningar i Västergötland anges hushållstäckningen i Skövde för Skaraborgs Läns Allehanda. För Västgöta-Tidningar anges hushållstäckningen i Skövde för Skövde Nyheter. Resultatet avser i båda fallen samtliga tidningar i respektive tidningsenhet. Nya Wermlands-Tidningen (och Karlskoga Tidning) konkurrerar i Karlstad med Värmlands Folkblad och i Karlskoga med Karlskoga-Kuriren. 22

24 4 Sammanfattning Föreliggande analys av den svenska dagspressens ekonomi 2000 utifrån dagstidningsföretagens årsredovisningar är den tjugofemte i sitt slag. Detta gör det möjligt att granska 2000 års resultat i ett ovanligt långt perspektiv. Under den senare delen av 1970-talet hade den svenska dagspressen blygsamma ekonomiska resultat. Procenttalet för nettomarginalen varierade omkring 3 %. Efter ett mycket svagt resultat 1981 förbättrades ekonomin snabbt under 1980-talet. Toppnivån för nettomarginalen blev ca 9 % och en mellannivå på väg dit ca 6 %. Därefter hamnade nettomarginalen åter på den angivna mellannivån men vände snabbt uppåt igen. En ny topp nåddes 1992 trots ett sämre konjunkturläge i början av 1990-talet än i slutet av talet. Efter 1992 föll lönsamhetskurvan brant till en bottennotering 1996 och hamnade nästan på samma låga nivå som 1981 års resultat. Kurvan vände kurvan uppåt igen Omsvängningen åstadkoms främst genom kostnadssänkning. Under 1998 fortsatte uppgången, nu med hjälp av en ökning av annonsintäkterna. Nettomarginalen hamnade ännu en gång på mellannivån 6,4 %. Under 1999 förbättrades nettomarginalen till 7,1 %. Orsakerna till denna förbättring var flera. En något större roll än tidigare spelade intäkter av engångsnatur. Den innevarande konjunkturuppgången fick mindre effekter på tidningsföretagens ekonomiska resultat 1999 än väntat men det ändrade sig året efter. Branschresultatet nådde 2000 en rekordnivå. Det går att tala om en förbättring över lag. Även denna gång inverkade tillskott av engångskaraktär, nämligen överskottsmedel på pensioner. Man kan säga att redan goda resultat gjordes till rekordresultat. Generellt sett är skillnaderna i ekonomiskt resultat betydande mellan tidningar utan och tidningar med driftsstöd. Dessa skillnader är strukturellt bestämda av tidningarnas marknadsposition. Samtidigt finns det betydande ekonomiska skillnader mellan tidningar inom respektive kategori, det vill säga tidningar utan och tidningar med driftsstöd. Orsakerna till det är företagsspecifika. Inom ramen för strukturellt betingade konkurrensvillkor är företagens agerande utslagsgivande för det slutliga resultatet. 23

25 24

26 Bilagor 25

27 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) 26 Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg marg kap ditet 2000 täckn % % % % % Tidningar 1-2 dagar/vecka med allmänt driftsstöd Aktuellt i Politiken Arbetaren Blekinge-Posten Broderskap Eesti Päevaleht Finnveden Fredag Folkbladet i Jönköping Helsingen Hemmets Vän Internationalen Kalmar Läns Tidning Karlstads-Tidningen Kristdemokraten Kungsbacka Tidning Liberacion Ludvika Allehanda Länstidn Östergötland M-L Proletären Mölndals-Posten NU Nyhetstidningen Sesam Onsdagstidningen Ruotsin Suomalainen Sjuhäradsbygdens Tidning Skaraborgs-Bygden Smålandsbygdens Tidning Sverige-Nytt Sörmlandsbygden Tempus Tranås-Posten Västerbottningen Västerbygden Västmanlands Nyheter Växjöbladet Östhammars Nyheter Summa Bilaga 1

28 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- stöd Kostnader Rörelse- resultat Finans- netto Netto- resultat Brutto- marg Netto- marg Avk tot kap Soli- ditet Upplaga 2000 Hush. täckn % % % % % Tidningar 3-6 dagar/vecka med allmänt driftsstöd Arbetarbladet Dagbladet Nya Samhället Dagen Dala-Demokraten Finanstidningen Folkbladet/Östgöten Folket Karlskoga-Kuriren Lysekilsposten Sydöstran Värmlands Folkblad Västerbottens Folkblad Örebro-Kuriren Östra Småland Summa

29 28 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg % marg % kap % ditet % 2000 täckn % Landsortstidningar utan allmänt driftsstöd Alingsås Tidning Barometern Bergslagsposten Blekinge Läns Tidning Bohusläningen Borås Tidning Dalslänningen Enköpings-Posten Eskilstuna-Kuriren Falu-Kuriren Gefle Dagblad Gotlandspress Hallands Nyheter Hallandsposten Haparandabladet Helsingborgs Dagblad Hälsingetidningar Jönköpings-Posten Katrineholms-Kuriren Kristianstadsbladet

30 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- stöd Kostnader Rörelse- resultat Finans- netto Netto- resultat Brutto- marg Netto- marg Avk tot kap Soli- ditet Upplaga 2000 Hush. täckn % % % % % Laholms Tidning Ljusnan Lokaltidningar i Västergötland Länstidningen Södertälje Länstidningen Östersund Motala Tidning Nerikes Allehanda Nordvästra Skånes Tidningar Norra Skåne Norra Västerbotten Norrbottens-Kuriren Norrköpings Tidningar Norrländska Socialdemokraten Norrtelje Tidning Nya Lidköpings-Tidningen Nya Ludvika Tidning Nya Wermlands-Tidningen Nynäshamns-Posten Piteå-Tidningen Provinstidningen Dalsland

31 30 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg % marg % kap % ditet % 2000 täckn % Sala Allehanda Smålands-Tidningen Smålandsposten Smålänningen Sundsvalls Tidning Södermanlands Nyheter Tidningen Ångermanland Trollhättans Tidning Ulricehamns Tidning Upsala Nya Tidning Vestmanlands Läns Tidning Vetlanda-Posten Vimmerby Tidning Värnamo Nyheter Västerbottens-Kuriren Västgöta-Tidningar Ystads Allehanda Ölandsbladet Örnsköldsviks Allehanda Östersunds-Posten Östgöta Correspondenten Summa

32 Tidningsföretagens resultat 2000 (tkr) Tidning Intäkter Drifts- Kostnader Rörelse- Finans- Netto- Brutto- Netto- Avk tot Soli- Upplaga Hush. stöd resultat netto resultat marg marg kap ditet 2000 täckn % % % % % Storstadstidningar med allmänt driftsstöd Skånska Dagbladet Svenska Dagbladet Summa Storstadstidningar utan allmänt driftsstöd Aftonbladet Dagens Industri Dagens Nyheter Expressen Göteborgs-Posten Sydsvenska Dagbladet Summa Samtliga

33 Anmärkning till bilaga 1 I tabellen över tidningarnas ekonomi namnges tidningsnamnen i stället för företagsnamnen. Detta för att göra identifieringen lättare. I ett antal fall utges flera tidningar av samma företag. Dessa redovisas nedan. Redovisat tidningsnamn Mölndals-Posten Västmanlands Nyheter Inkluderade tidningar Kungälvs-Posten Dala-Bygden, Gästriklands Tidning, Läns- Posten och Upplands Nyheter Stenungsunds-Posten Lysekilsposten Östra Småland Nyheterna Oskarshamn Falu-Kuriren Borlänge Tidning, Mora Tidning och Södra Dalarnes tidning Hälsingetidningar Hudiksvallstidningen, Hälsinge-Kuriren och LjusdalsPosten Lokaltidningar i Västergötland Skaraborgs Allehanda, Mariestads- Tidningen och Hjo tidning Länstidningen,Östersund Tidningen Härjedalen Norrköpings Tidningar Västerviks-Tidningen Nya Wermlands Tidningen Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Fryksdals-Bygden, Karlskoga Tidning, Filipstads Tidning och Nya Kristinehamns- Posten Sala Allehanda Avesta Tidning, Fagersta-Posten, Bärgslagsbladet och Arboga Tidning Trollhättans Tidning Elfsborgs Läns Allehanda Ystads Allehanda Trelleborgs Allehanda Västgöta-Tidningar Skaraborgs Läns Tidning, Skövde Nyheter, Falköpings Tidning och Västgöta-Bladet Expressen GT och Kvällsposten 32