Lerums kommun. Budget Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun Budget Verksamhetsplan Årsredovisning 2011

Omslaget: Flicka på gunga. Alla beslut och frågor som rör barn i kommunal verksamhet ska beaktas och prövas utifrån Barnkonventionens principer. Foto: Pontus Larsson

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 I enlighet med kommunstyrelsens beslut 2010 12 08

Innehåll Kommunens övergripande styrdokument 6 Vision 2025 7 Inledning & läsanvisningar 8 Förändringar från Verksamhetsplan 2010... 8 Läsanvisningar... 9 God ekonomisk hushållning 10 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv... 10 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv... 10 Val av nyckeltal... 12 Kommunövergripande inriktning & uppdrag 14 Inriktningsmål... 14 Resultatmål... 15 Kommunfullmäktigeuppdrag... 15 Kommunstyrelseuppdrag... 15 Tjänstegarantier... 15 Utbildning 16 Inriktningsmål... 16 Resultatmål... 17 Kommunfullmäktigeuppdrag... 17 Tjänstegarantier... 17 Verksamhetsindikatorer... 18 Stöd & service till enskilda & familjer 19 Inriktningsmål... 19 Resultatmål... 20 Kommunfullmäktigeuppdrag... 21 Kommunstyrelseuppdrag... 21 Tjänstegarantier... 21 Verksamhetsindikatorer... 21 Kultur & fritid 22 Inriktningsmål... 22 Verksamhetsindikatorer... 22 Näringsliv & turism 23 Resultatmål... 24 Tjänstegarantier... 24 Verksamhetsindikatorer... 24 4

Samhällsplanering & infrastruktur 25 Inriktningsmål... 25 Resultatmål... 26 Tjänstegarantier... 28 Verksamhetsindikatorer... 28 Service till kommunens verksamhet & politik 29 Resultatmål... 29 Verksamhetsindikatorer... 29 Resursfördelning 30 Kommunledning... 30 Sektor infrasupport... 30 Sektor lärande... 31 Sektor vård och omsorg... 31 Sektor individ- och familjeomsorg... 31 Sektor samhällsbyggnad... 32 Driftredovisning 33 Resultatbudget 33 Investeringsbudget 34 Exploateringsbudget 34 Bilaga 1: Planprojekt 2011 35 Bilaga 2: Barn- & elevpeng 2011 37 5

Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål årsredovisning vision budget verksamhetsplan Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under en mandatperiod. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommun förvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten (årsredovisningen kompletteras med uppföljning halvårsvis av budgeten samt uppföljning av verksamhetsplanen kvartalsvis). 6

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag i att säkerhetsställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet utvecklas positivt. Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Den ska bidra till att göra Lerum till en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i. Visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska vägleda arbetet i kommunens verksamheter och alla verksamheter ska tillsammans bidra till att den förverkligas. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och gente- utveckling.vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 7

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Inledning & läsanvisningar Förändringar från Verksamhetsplan 2010 Verksamhetsplanen för 2011 innehåller fyra förändringar från föregående år: 1. Indelningen av mål. Målens indelning har förändrats för att följa samma indelning som i den reviderade Budget 2011. Kommunfullmäktiges mål fördelas utifrån Lerums visions tre definierade ledord: Hållbarhet Kreativitet Inflytande 2. Indelning av verksamheter. I likhet med Verksamhetsplan 2010 fördelas kommunfullmäktiges målformuleringar utifrån verksamhetsområde. En mindre justering har dock skett i Verksamhetsplan 2011 för hur verksamheterna är indelade, detta för att få en enklare och tydligare indelning. Indelningen av verksamheterna har gjorts enligt följande, med de tidigare verksamhetsnamnen inom parentes: Kommunövergripande inriktning och uppdrag Utbildning Stöd och service till enskilda och familjer Kultur och fritid (Kultur, fritid och besöksnäring) Näringsliv och turism (Näringsliv och företagande) Samhällsplanering och infrastruktur Stöd till kommunens verksamhet och politik 3. Verksamhetsindikatorer. För att mäta kvalitet och produktivitet i basverksamheterna har Verksamhetsplan 2011 särskilda verksamhetsindikatorer. Indikatorerna Äldres möjlighet att vistas utomhus på äldreboenden är en av kommunens verksamhetsindikatorer inom äldrevård. Foto Anna Jolfors ska på ett långsiktigt och standardiserat sätt följa upp kärnverksamheterna ur ett medborgarperspektiv, resultatet ska redovisas på ett sådant sätt att det speglar verksamhetens kvalitet och produktivitet. I likhet med kommunfullmäktiges målformuleringar är verksamhetsindikatorerna fördelade per verksamhetsområde. Uppföljning kommer att ske utifrån vad som anses lämpligt för respektive verksamhet, dock minst en gång per år. 4. Tjänstegarantier. Kommunens tjänstegarantier har setts över under 2010. Antalet tjänstegarantier har minskat då garantier har lagts samman och några har tagits bort. År 2010 uppgick antalet tjänstegarantier till 38, år 2011 uppgår antalet till 28. 8

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Läsanvisningar Verksamhetsplan 2011 är indelad i tre block. 1. Övergripande förutsättningar för verksamheter och planering. Redovisning av vision, ledord och god ekonomisk hushållning som grundstenar i den verksamhet som ska bedrivas. 2. Redovisning av mål och uppdrag för respektive verksamhetsområde, med tillägg av verksamhetsindikatorer. Indelning görs av kommunfullmäktiges mål, kommunstyrelseuppdrag som är oberoende av kommunfullmäktiges mål, verksamhetsindikatorer samt tjänstegarantier inom respektive verksamhetsområde. Fullmäktiges mål är, i likhet med Budget 2011, indelade efter ledord. Inriktningsmål: Tydliggör inriktning och prioritering för verksamheten och ska ligga till grund för planering och genomförande. Uppföljning sker utifrån hur målen styr verksamheten och vilka aktiviteter som genomförts för att förverkliga inriktningen. Resultatmål: Tydliggör kvalitetsnivåer och resultatnivåer för verksamheten. Till resultatmålen kopplas indikatorer som tydliggör vilka resultat som ska uppnås för att nå målet. Uppföljning sker utifrån angivna verksamhetindikatorer och hur väl mål uppnåtts, samt vilka aktiviteter som genomförts för att nå förväntade resultat. Kommunfullmäktigeuppdrag: Målen är utformade som uppdrag för verksamheten och tydliggör aktiviteter som ska genomföras. Uppföljning sker utifrån om uppdraget är genomfört eller inte och vilka aktiviteter som genomförts för att uppfylla uppdraget. Kommunstyrelseuppdrag: Målen är formulerade av kommunstyrelsen i form av uppdrag för verksamheten. Uppföljning sker i likhet med kommun fullmäktige uppdrag men redovisas endast till kommunstyrelsen. Verksamhetsindikatorer: Indikatorer som mäter kvalitet i utförandet av kommunens basverksamhet (se sidan 8). Uppföljning sker utifrån verksamhetens egen bedömning av hur ofta som är relevant och möjligt för varje indikator. Tjänstegarantier: En tjänstegaranti talar om vad kommuninvånarna har rätt att förvänta sig av kommunens service och tjänster. Uppföljning av tjänstegarantier sker vid del och helår. 3. Ekonomisk redovisning. Fördelning av sektorernas ramar mellan respektive produktionsområde samt övergripande driftredovisning för hela kommunförvaltningen. Redovisning av investerings och exploateringsbudget för 2011. Till verksamhetsplanen finns två bilagor som rör förslag till prioritering av planprojekt för 2011 samt förslag till prestationsersättning genom barn och elevpeng för 2011. 9

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunfullmäktiges mål för verksamheten ska uppfyllas samtidigt som de finansiella målen uppfylls. Bedömning av hur väl kommunen lyckas hålla en god ekonomisk hushållning utgår från i vilken utsträckning fullmäktiges mål för verksamheten har uppfyllts i förhållande till de ekonomiska förutsättningar som ges och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets och finansiellt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: Generationsperspektiv; kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. Resursutnyttjandeperspektiv; kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. Måluppfyllelseperspektiv; de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet ligger till grund för kommunfullmäktiges mål, vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Kommunstyrelsen antog 2010 06 23 240 en ny modell för god ekonomisk hushållning. Den nya modellen speglar begreppet god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv på ett mer relevant sätt än tidigare. I den nya modellen ger de finansiella målen för god ekonomisk hushållning Ler um förutsättningar att skapa en kommunal ekonomi som inte är lika beroende av upp och nedgångar i konjunkturen. Effekten av konjunktursvängningar kommer till viss del elimineras och en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet säkras. Modellen innebär också att de finansiella målen kommer att variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Det blir också enklare att uppfylla generationsperspektivet i god ekonomisk hushållning. De finansiella målen i modellen fastställs med utgångspunkt från Sveriges 25 procent finansiellt starkaste kommuner. Målen sätts i form av intervall, där den bästa kommunen av de 25 procenten bildar taket och sämsta kommunen bildar golvet. Analys och redovisning av målen sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 10

Koncernens mål: Soliditet och långfristiga skulder För att uppfylla soliditetsmålet över tid ska kommunkoncernens soliditet ligga inom intervallet 45 75 procent. För att uppfylla målet avseende långfristiga skulder per invånare ska långfristig skuld per invånare ligga inom intervallet 0 23 000 kr. Kommunen ligger under hela utfalls- och planperioden 2000 2012 inom respektive angivet målintervall. Lerums kommunkoncerns soliditet har under perioden 2008 till 2009 varierat från 57 till 77 procent. Efter en kraftig soliditetsökning i början av perioden har kommunens soliditetsnivå trendmässigt minskat från 77 procent till 58 procent år 2008. Sett över hela perioden har kommunen samma soliditetsnivå år 2000 som år 2008. Enligt budget och plan förväntas kommunens soliditet att vara oförändrad, +/ 1 procentenhet, fram till och med år 2012. Långfristiga skulder per invånare förväntas öka från cirka 10 000 kr per invånare till cirka 15 000 kr per invånare. Kommunens mål: Årets resultat och balanskrav Förändringarna av soliditeten visar i normalfallet om årets resultat varit tillräckligt stort i förhållande till tillgångsökningen eller om tillgångsökningen har finansierats med lånade medel (skuldökning). Kommunens resultatutveckling har varit positiv över perioden 2000 2009, och den genomsnittliga årliga förändringen under perioden inklusive budget- och planåren är 2,5 procent (årets resultat/skatteintäkterna). Enligt budget och plan 2010 2012 förväntas det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkterna ligga på 1 2 procent per år. Avsikten med det planerade positiva resultatet för budget- och planperioden är att begränsa behovet av lånefinansiering i samband med att planerade investeringsprojekt genomförs. Nettokostnadsandel är ett mått för kommuner att mäta huruvida nettokostnaderna överstiger intäkterna eller inte, och är en direkt avspegling av resultatet. Långsiktigt är det genomsnittliga målet att nettokostnadsandelen är 98 procent. Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär bland annat att all kommunal verksamhet ska bedrivas så att det säkerställer att även kommande generationer får tillgång till god kommunal service. Foto Madeleine Charlesson 11

Kommunens skattesats, årets resultat och soliditet är tre av fyra nyckeltal som tillsammans beskriver hur mycket pengar kommunen beslutade att ta in, hur mycket pengar som blev kvar vid årets slut, hur stora investeringar som gjorts och om dessa finansierats med sparade eller lånade medel. Foto Stefan Vikberg I jämförelse med samtliga svenska kommuner Kommunens totala skattesats ligger under medianvärdet för Sveriges kommuner. Som tidigare redovisats ligger kommunens soliditetsnivå i den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner, vilket är betydligt över medianvärdet för Sveriges samtliga kommuner. Val av nyckeltal I ett första steg har antalet nyckeltal begränsats till fyra. Skattesatsen (jämförande nyckeltal), årets resultat och soliditet kan ses som tre nyckeltal som tillsammans förenklat beskriver hur mycket pengar som kommunen beslutade att ta in, hur mycket pengar som blev kvar vid årets slut och hur stora investeringar som gjorts och om investeringarna finansierats med sparade eller lånade medel över tid. Nyckeltalet långfristiga skulder per invånare ger kompletterande information om storleken på de långfristiga skulderna. Soliditet koncern: Vanligt förekommande nyckeltal i ekonomiska analyser med avsikt att spegla förhållandet mellan tillgångar och skulder. Soliditeten påverkas främst av årets resultat över tid och i vilken mån resultatet räcker till att finansiera investeringar. Nyckeltalet tar även hänsyn till tillgångar och skulder i verksamheter som bedrivs i bolagsform. Långfristiga skulder per invånare koncern: Dessa är vanligt förekommande nyckeltal i media, ofta med avsikt att spegla en kommuns skuld i förhållande till andra kommuner. Nyckeltalet tar hänsyn till finansieringen i de kommunala bolagen men inte till tillgångarnas storlek till skillnad från soliditeten. Årets resultat kommun: Årets resultat efter extraordinära poster i resultaträkningen som procentuell andel av skatteintäkterna. Kan ses som ett sparande för bland annat egen finansiering av nyinvesteringar. Omfattar inte de kommunala bolagens resultat. Total skattesats kommun (inklusive landstingsskatt): Kommunens huvudsakliga intäktskälla är skatteintäkter och är den finansiella grunden för att bedriva verksamhet. Skattesatsen anges inklusive landstingsskatt för att göra det möjligt att jämföra med andra kommuner där annan skatteväxling skett i förhållande till landstinget. Ett kompletterande nyckeltal utöver ovanstående fyra är nettokostnadsandel som visar att nettokostnadstäckning säkerställs. Nyckeltalet beräknas som nettokostnaderna i relation till skatteintäkterna och finansnettot, och är en direkt speglig av resultatet. Avstämning av nettokostnadsandelen sker i rullande tioårsperioder. Diagrammen på nästa sida illustrerar utveckling samt prognos för soliditet, resultat, långfristiga skulder samt nettokostnadsandel för Lerums kommun. 12

Årets resultat efter extra ord poster/skatteintäkter, kommunen (procent) 6 5 4 3 Soliditet kommunkoncern 2000 2009. Prognos 2010 2013 (procent) 100 80 60 2 40 1 0-1 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 20 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Nettokostnadsandel, kommunen (procent) Tak Golv Utfall Långfristiga skulder per invånare koncern (kr) 106 30 000 104 25 000 102 20 000 100 15 000 98 10 000 96 5 000 94 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 0 2001 Tak 2003 2005 Golv 2007 2009 Utfall 2011 2013 Mål Långsiktiga mål Måldefinition Koncernen soliditet 45 75 % Anges som intervall med angivet golv och tak. Golvnivån sätts med utgångspunkt från att målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner som har högst soliditet. Koncernen långfristiga skulder per invånare Kommunen årets resultat/skatteintäkter Nettokostnadsandel 0 25 000 kr/inv Anges som intervall med angivet golv och tak på samma sätt som soliditetsmålet. Målet är tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner som har lägst långfristiga skulder per invånare. Balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om synnerliga skjäl finns kan underskott budgeteras under förutsättning att det finns tidigare överskott att disponera. 98 % i genomsnitt över tid, Definieras som nettokostnadernas andel av skatteintäkterna avstäms i rullande 10-årsperioder och finansnettot. 13

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Kommunövergripande inriktning & uppdrag Inriktning, mål och uppdrag ska genomsyra all verksamhet i kommunförvaltningen, oberoende av verksamhetsområde. Inriktningsmål Hållbarhet Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med frågor kring bemötande ur ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv. Kreativitet Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor av olika bakgrund och intressen. Skapa metoder för att tillvarata förslag från medborgare, personal och företag på ett systematiskt sätt. Att systematiskt arbeta med jämställdhet är ett av kommunens övergripande inriktningsmål och ska genomsyra all verksamhet. Foto Anna rehnberg 14

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har 51 ordinarie ledamöter. Bland de frågor som fullmäktige ska besluta om är kommunens budget, kommunalskatt och barnomsorgstaxa. Alla fullmäktiges sammanträden är offentliga. Foto Anna Rehnberg Resultatmål Kreativitet Mål Indikator Nuläge Delmål 2011 En strukturerad utbildning inom miljö ska genomföras i kommunens alla verksamheter. Antal anställda som har genomgått miljöutbildning (4 timmar) 900 har genomgått utbildning per 25 oktober 2010 Samtliga Kommunfullmäktigeuppdrag Barnkonventionens principer ska beaktas och prövas i beslut och frågor som rör barn i samtlig kommunal verksamhet. Kommunstyrelseuppdrag Lerums kommun ska redovisa en samlad bild av folkhälsan i kommunen och en plan för hur folkhälsan ska förbättras. Den av kommunfullmäktige antagna policyn för samverkan med frivilligsektorn ska beaktas och en kommunövergripande samordnings funktion med syfte att samordna kommunens frivilligarbete ska bildas. Tjänstegarantier Tjänstegarantierna vänder sig till kommunens invånare. De garanterar att när du skickar en fråga till kommunen via e-post får du inom tre dagar svar på din fråga eller information om vem som har ansvar för frågan och när du kommer att få svar på den när du skickar en fråga till kommunen via brev får du inom fem dagar svar på din fråga eller information om vem som har ansvar för frågan och när du kommer att få svar på den du som kommer i kontakt med kommunens myndighetsutövning ska få information på ett språk som du förstår. 15

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 utbildning Kommunförvaltningen ska bedriva utbildning och lärande ur ett livslångt perspektiv, från tidig ålder och långt fram i livet. Verksamheten ska ha individens behov och intresse i fokus. En mångfald av arbetsformer och inriktningar ska eftersträvas och verksamheten ska bedrivas både av kommunala, privata och enskilda utförare och ske i regional samverkan. Utbildning och lärande är en viktig verksamhet för att stärka individer, och en viktig bas för samhällsutvecklingen. Verksamheter som bedrivs inom ramen för området utbildning är bland annat: Förskola Grundskola Fritidshem och fritidsklubbar Fritidsgårdar Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare Uppdragsutbildningar Inriktningsmål Kreativitet Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. Inflytande Skolan ska arbeta med invidanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. en bra utbildning stärker individen och skapar en god grund för handlingskraftiga och medvetna medborgare. Foto Anna rehnberg 16

Resultatmål Kreativitet Mål Indikator Nuläge Delmål 2011 Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara "Godkänt", där detta är definierat. Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Måluppfyllelse åk 9 Svenska, engelska och matematik Måluppfyllelse åk 5 Svenska, engelska och matematik Måluppfyllelse åk 3 Svenska och matematik Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår 2 Andel av svensk-, engelsk- och matematikundervisningen som undervisas av lärare med ämnesbehörighet Svenska 96 % Bibehålla eller öka Engelska 96 % samma andelsnivå Matematik 95 % Svenska 91 % Ökning med två Engelska 90 % procentenheter Matematik 91 % Svenska 93 % Ökning med en Matematik 93 % procentenhet 93 % Ökning med två procentenheter Information tillgängligt Mer än 88,3 % i novemeber 2010 (nivån för andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 2009) Kommunfullmäktigeuppdrag Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Skolan ska anpassa undervisningen utifrån elevens behov och den kunskapsnivå hon eller han befinner sig på. Foto Anna Rehnberg Tjänstegarantier Tjänstegarantierna vänder sig till kommunens invånare. De garanterar att elever som inte kan läsa, skriva eller räkna efter skolår 2 får individuellt utformat stöd du som har barn i åldern 1 17 år erbjuds tid för utvecklingssamtal som passar båda vårdnadshavarna, vilket innebär att det även ska erbjudas tid före klocka 8 och efter klockan 16 den individuella utvecklingsplanen (IUP) som upprättas för alla elever från och med skolår 1 finns tillgänglig på Lerums hemsida med personlig inloggning alla elever, från och med skolår 1, ska varje termin få skriftliga omdömen i de ämnen de haft under skolåret när skol- eller förskolepersonal får information om att ett barn eller en elev känt sig utsatt för kränkande behandling genomför förskolan eller skolan ett utredningssamtal inom 24 timmar. De tar också kontakt med vårdnadshavarna, både till den som blivit utsatt för kränkande behandling och den som utsatt någon för kränkande behandling elever på Lerums gymnasium alltid får en motivering till sina betyg i förhållande till betygskriterierna. när du lämnar inköpsförslag på böcker eller andra media får du svar inom två veckor du som på grund av funktionsnedsättning inte kan läsa en tryckt bok får tillgång till talböcker du som på grund av funktionsnedsättning inte kan ta dig till biblioteket får böcker eller talböcker skickade hem till dig. 17

Genom att se till andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium mäter kommunen kvalitet inom området utbildning. Kommunen har som resultatmål att alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Foto Anna Rehnberg Verksamhetsindikatorer Förskola Andel pedagoger med pedagogisk högskoleexamen Nöjdhet med bemötande, föräldrar Genomsnittlig väntetid på förskoleplats Volymtimmar per årsarbetare Grundskola Andel (%) med måluppfyllelse matematik åk 3 Andel (%) med måluppfyllelse svenska åk 3 Andel (%) med måluppfyllelse matematik åk 5 Andel (%) med måluppfyllelse engelska åk 5 Andel (%) med måluppfyllelse svenska åk 5 Andel (%) elever som kan läsa och skriva senast år 2 Lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel nöjda (%) elever Medelbetyg Nöjdhet bland elever i åk 3-5 Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till gymnasieskolan Andel (%) elever som nått målen i matematik Andel (%) elever som nått målen i engelska Andel (%) elever som nått målen i svenska Andel lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen Likvärdig betygssättning matematik Likvärdig betygssättning engelska Likvärdig betygssättning svenska Andel nöjda (%) elever Medelbetyg Nöjdhet bland elever åk 6-9 Fritidshem/fritidsklubbar Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Andel barn som är trygga och nöjda med verksamheten Antal inskrivna barn per årsarbetare Besöksstatistik för fritidsklubbar Gymnasium Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola Genomsnittligt meritvärde per program Lärare med pedagogisk högskoleexamen Andelen elever som är trygga och nöjda med verksamheten 18

Lerums kommun verksamhetsplan 2011 stöd & service till enskilda & familjer Kommunförvaltningen ska ansvara för att de individer som har rätt till vård, omsorg och stöd får sina behov tillgodosedda. Verksamheten ska präglas av förebyggande åtgärder med insatser i tidiga skeden. Den ska bedrivas med hög kvalitet där brukarnas valfrihet och behov ska vara i centrum. Verksamheten ska bedrivas av kommunala såväl som privata och enskilda aktörer i samverkan med frivilligorganisationer och brukarnas sociala nätverk. Verksamhet som bedrivs inom området stöd och service till enskilda och familjer är bland annat: Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättning Hälso och sjukvård Färdtjänst Flyktingmottagning och integration Arbetsmarknadsåtgärder Rådgivning Försörjningsstöd kommunens arbete med stöd och service till enskilda och familjer ska präglas av förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Individens behov och möjlighet till valfrihet är centrala. Foto Anna Jolfors Inriktningsmål Hållbarhet Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Inflytande Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet och omsorgen i vården och vem som ska utföra den. Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre. 19

Resultatmål Hållbarhet Mål Indikator Nuläge Delmål 2011 Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. Minska antalet missbrukare. Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Minska ohälsa bland ungdomar. Antal hushåll med försörjningsstöd Antal hushåll med individer under 30 år med försörjningsstöd Antal individer som fått försörjningsstöd mer än sex månader Antal individer under 30 år som fått försörjningsstöd mer än sex månader Antal barn som lever i familjer med försörjningsstöd Antal nya individer som får hjälp och stöd/ insats via IFO:s (Individ- och familjeomsorg) beroendeenhet ska öka Varav antal nya individer i missbruk intag (ex. alkohol, narkotika) Varav antal nya individer i missbruk övrigt (ex. spel, shopping) Antal nya individer upp till 25 år som får hjälp och stöd/insats via IFO:s beroendeenhet ska öka Varav antal nya individer i missbruk intag (ex. alkohol, narkotika) Varav antal nya individer i missbruk övrigt (ex. spel, shopping) Antal anhöriga som får insats via IFO:s beroendeenhet Genom förebyggande arbete ska samtliga individer få stöd i tidigt skede så att inga beslut om LVM* behöver fattas under år 2011 Antal nya individer som får hjälp och stöd på grund av att de varit utsatta för våld i nära relationer Antal individer som får stöd och information via telefon eller personligt besök Antal individer som får insats för att få kontroll över sitt våldsbeteende i nära relationer Antal nya individer ur särskilda riskgrupper, äldre, funktionshindrade, utomnordiskt födda och missbrukare som får stöd ska öka Andel barn som upplevt våld i nära relationer och erhållit egen insats Genomsnittlig andel svar för de ungdomar i år 4 5 och 6 3 (gy) som ofta upplever psykosomatiska besvär 236 hushåll under september 2010 89 hushåll under september 2010 236 individer under september 2010 82 individer under september 2010 146 barn under september 2010 148 individer 140 individer 8 individer 42 individer 41 individer 1 individ 213 hushåll under december 75 hushåll under december 212 individer under december (10 % minsk.) 70 individer under december (15 % minsk.) 132 barn under december (10 % minsk.) 200 individer 185 individer 15 individer 60 individer 56 individer 4 individer 48 anhöriga 70 anhöriga 1 LVM-beslut Inga LVM-beslut 24 kvinnor 35 kvinnor Registrering införs år 50 individer 2011 Registrering införs år 10 individer 2011 14 individer 18 individer 59 % 100 % 2009: År 4 5 8,43 % År 6 3 (gy) 19,71 % Mindre än 8,43 % Mindre än 19,71 % *Lag om vård av missbrukare i vissa fall 20

Kommunfullmäktigeuppdrag Att satsa på trygghetsboende (bifallen motion, kommunfullmäktige 2010-09-09, Dnr KS09.963). Ett hjärtsäkert Lerum (bifallen motion, kommunfullmäktige 2010-09-09, Dnr KS09.874). Kommunstyrelseuppdrag Förvaltningen tar fram förslag till hur information och marknadsföring av möjligheten att välja utförare inom hemvården kan ske. Tjänstegarantier Tjänstegarantierna vänder sig till kommunens invånare. De garanterar att om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger erbjuder kommunen ett kostnadsfritt drogtest av barnet. Du har också möjlighet till samtalsstöd inom två arbetsdagar från det att du kontaktat socialtjänsten när du ringer vår kundmottagning ska ditt samtal besvaras inom en minut. du som har försörjningsstöd erbjuds stöd till sysselsättning när du har flyttat in på ett boende, eller startar med hemvård eller daglig verksamhet, inom tre dagar får en kontakt- eller stödperson med huvudansvar för ditt stöd och din service du som flyttar in på ett boende, eller startat med hemvård eller daglig verksamhet, inom fyra veckor får en individuell genomförandeplan. Planen ska uppdateras årligen och omfatta de behov och insatser som beviljats dig du som har hemvård får veta vilken personal som ingår i din hemvårdsgrupp och information om de förändringar som sker inom ramen för dina beviljade insatser om du skickar in en ofullständig ansökan inom en vecka ska få en lista över vilka handlingar du måste komplettera med för att få din ansökan behandlad. du som är familjehem med uppdrag för Lerums kommun har rätt till handledning och utbildning under uppdragstiden du som är närstående till en vårdtagare har möjlighet till ett enskilt samtal där du fritt får tala om din situation. Verksamhetsindikatorer Individ- och familjeomsorg (IFO) Arbetsmarknad Andel individer som deltar i insatser inom försörjningsstöd/arbetsmarknad; insats intensitet. Andel individer med försörjningsstöd som efter avslutad insats återgår till egen försörjning; insats resultat försörjningsstöd/arbetsmarknad. Andel individer som deltar i förebyggande insatser; insats intensitet förebyggande arbete. Andel individer som deltagit i förebyggande insatser och efter ett år återfinns inom IFO myndighetsutövning; insats resultat för förebyggande arbete. Brukarnas nöjdhet med bemötande i samband med utvärdering av insatser; insats resultat ur ett brukarperspektiv. Antal barn som lever i familjer med försörjningsstöd Andel barn som ingår i kvinnofridsärenden och har insats från IFO. Äldrevård Aktiviteter på äldreboende Möjlighet att vistas utomhus på äldreboende Väntetid äldreboende Hemvård Kontinuitet i hemvården Funktionshinder Kontinuitet inom funktionshinder Socialpsykiatri Kontinuitet inom socialpsykiatri Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Närvaro daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Aktivitet LSS Personlig assistans Personalomsättning personlig assistans Hälso- och sjukvård Riskbedömningar hälso- och sjukvård Smärtlindring vid vård i livets slutskede 21