2010-04-30 Rådslag om Växjö stads framtida utveckling Stadens nuvarande fysiska struktur och miljö En stads fysiska struktur, det vill säga hur bostäder, arbetsplatser, service, vägar, järnvägar och grönområden ligger i förhållande till varandra, är av avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar stadsutveckling och en god livsmiljö för stadens invånare. Den fysiska miljöns kvalitet och hur den är ordnad påverkar också stadens attraktionskraft. I den nya översiktsplanen för Växjö stad ska kommunen ange en strategi för den fysiska strukturens utveckling de kommande decennierna. En sådan strategi måste givetvis ta sin utgångspunkt i dagens stad. Hur hållbar och ändamålsenlig är dagens fysiska struktur? I vad mån underlättar och försvårar den vardagslivet? Här gör vi en första analys av den fysiska strukturen och viktiga miljökvaliteter i dagens Växjö. Analysen kommer att utvecklas och fördjupas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Under rådslaget tar vi tacksamt emot synpunkter.
Befolkningens och arbetsplatsernas fördelning 5000 14500 Befolkning per 100m-ruta 1-25 25-50 Befolkning per 100m-ruta 8200 50-150 1-25 150-350 25-50 350-705 50% av befolkningen inom 50-150 de svarta områdena 150-350 350 705 Boendestruktur. Statistiken är från år 2005. Källa: SCB Staden har idag 60 000 invånare. Hälften av dem bor i ett centralt stråk som sträcker sig från Hovshaga i norr via Araby-Dalbo, stadskärnan och östra delen av öster till centrala Teleborg och universitetscampus. Statistiken som ligger till grund för kartan gäller år 2005. Östra Lugnet som byggts efter det är därför inte med.
2100 9000 11900 2100 Arbetstillfällen per 100m-ruta Arbetande dagbefolkning 1-3 3-10 10-50 50-200 2400 200-2518 Arbetsplatsernas fördelning i staden. Statistiken är från år 2005. Källa: SCB Arbetsplatserna ligger till stor del i andra områden än där folk bor, även om det också finns en hel del arbetsplatser i bostadsområdena. År 2005 fanns det 33000 arbetstillfällen i staden, varav 36 procent låg i stadskärnan och 27 procent på Västra Mark-Sjöuddens industriområde och I11-området.
Stadens täthet Landareal, ha Folkmängd Täthet inv/km 2 Lund 2 499 76 188 3 049 Uppsala 4 786 128 409 2 683 Helsingborg 3 763 91 457 2 431 Norrköping 2 478 83 561 2 403 Linköping 4 201 97 428 2 319 Örebro 4 296 98 237 2 287 Umeå 3 346 75 645 2 261 Karlstad 2 992 58 544 1 956 Jönköping 4 433 84 423 1 905 Växjö 2 929 55 600 1 899 Sundsvall 2 739 49 339 1 801 Kalmar 1 885 35 170 1 866 Karlskrona 2 136 32 606 1 526 Kristianstad 1 767 33 083 1 873 Halmstad 3 301 55 688 1 687 Tabell 1. Jämförelse mellan några städers täthet, år 2005. Källa: SCB Växjö stad har cirka 1900 invånare per km 2 landareal. Det är i nivå med många andra ungefär lika stora städer och något tätare än Kalmar, Karlskrona och Kristianstad. Jämför man däremot med städer som är större är Växjö en relativt gles stad. På den yta som Växjö stad upptog år 2005 d.v.s. exklusive Östra Lugnet som byggts därefter skulle det kunna bo 72000 personer om staden var lika tät som Helsingborg, och 90000 med Lunds täthet. Småhus, % Flerbostadshus, % Övriga, % Uppsala 21,5 77,2 1,3 Kalmar 27,4 71,7 0,9 Norrköping 27,5 71,4 1,1 Linköping 28,4 70,5 1,1 Lund 28,6 70,0 1,3 Helsingborg 28,7 69,5 1,7 Umeå 30,3 68,4 1,3 Örebro 31,0 67,9 1,1 Sundsvall 31,6 67,0 1,4 Karlstad 33,7 65,5 0,8 Kristianstad 34,8 64,1 1,1 Karlskrona 37,3 61,0 1,7 Jönköping 40,9 57,8 1,3 Halmstad 42,9 55,6 1,4 Växjö 46,6 52,9 0,5 Gävle 47,6 51,3 1,0 Visby 48,7 49,5 1,9 Falun 48,7 50,5 0,8 Borlänge 51,6 47,6 0,8 Karlshamn 56,1 42,8 1,2 Tabell 2. Andel boende i olika hustyper, år 2005. Källa: SCB Något mer än hälften av invånarna i Växjö bor i flerbostadshus, medan knappt hälften bor i småhus. I jämförelse med många andra städer har Växjö en stor andel småhus. Växjö är den 20:e största staden i Sverige. Bland alla de 38 städer som har mer än 30000 invånare ligger Växjö på 30:e plats när det gäller andel boende i flerbostadshus. Det finns städer som är mindre än Växjö, men som ändå har en större andel flerbostadshus.
Målpunkter Viktiga målpunkter Kartan visar viktiga målpunkter i staden. De större symbolerna visar målpunkter som har regional betydelse. Bortsett från universitetet, flygplatsen och Norremarks handelsområde ligger de regionala målpunkterna i huvudsak i centrum och utmed den västra infarten. Även de mer lokala målpunkterna ligger till stor del utmed eller nära huvudgatunätet och busslinjerna.
Grön och blå struktur Kartan Grönområden och grönstråk visar grönområden som är viktiga för hela staden respektive för stadsdelen, skyddszoner och annan mark, bristande tillgång till grönytor av olika slag, befintliga grönstråk, planer och utbyggnadsområden
Stadens blågröna struktur har analyserats med fokus på den kommunala parkoch naturmarken, begravningsplatser, idrottsplatser etcetera, samt områden i stadens kanter som är värdefulla för friluftsliv eller som har särskilda naturvärden. Analysen illustrerar det gröna som helhet men skiljer också ut de områden som upplevs ha stora rekreativa värden. Invånarnas tillgång till parkoch naturområden större än 1 ha inom 300 m utan större barriärer, park- och naturområden större än 10 ha inom 1000 m och friluftsområden större än 100 ha inom 3000 m har analyserats. Staden har en unik tillgång i de många sjöarna i och runt staden. Tillsammans med parkstråk och naturmark utmed stränderna bildar de viktiga grönblå kilar in i stadsbygden. Från landsbygden i sydväst och sydöst sträcker sig två sådana kilar via Växjösjön ända in till Linnéparken i centrum av staden. De inkluderar förutom de närmaste strandzonerna även Bokhultet respektive Telestads naturreservat och Skirbygden. Den ena inkluderar Bokhultet och Södra Bergundasjön med stränder, den andra Telestads naturreservat och Skirbygden. Även Fyllerydsskogen sträcker sig in som en grönkil i stadsbygden. Fyllerydsskogen och rekreationsområdena på Kronobergshalvön förbinds med stadskärnans yttre delar via flera grönstråk. Flera av grönstråken har potential att utvecklas både för människors rekreation och för biologisk mångfald. Cykelstråket Växjö runt är också en stor tillgång som knyter samman park- och naturområden runt staden och kopplar in till stadsdelarna via grönstråk och cykelvägar.. Staden är således väl försedd med stora rekreationsområden i alla väderstreck: Södra Bergundasjön-Bokhultet-Växjösjön och Telestads naturreservat-skir- Trummen-Växjösjön i söder, Fyllerydsskogen i öster, samt Kronoberghalvön, Hissö och Helgasjön i norr och väster. Dessa områden är av stor betydelse för staden och dess invånare i helhet. Skogsområden som har potential att utvecklas ytterligare som viktiga rekreationsområden på stadsdelsnivå finns dessutom bl.a. vid Öjaby och Högstorp.. Teleborgsskogen mitt i Teleborg är givetvis av mycket stor betydelse för den stadsdelen. Sammantaget gör detta att de flesta invånare i Växjö stad har god tillgång till ett större rekreationsområde (max 1 km till område som är minst 10 ha, eller max 3 km till område som är minst 100 ha). De flesta har även tillgång till mindre parker eller naturområden (min 1 ha) inom 300 m. Utifrån de kriterier som använts i analysen har dock delar av staden vissa brister när det gäller tillgänglighet till grönområden: Många som bor i centrum (rutnätsstaden) har mer än 300 m till närmaste grönområde. De relativt hårt trafikerade gatorna runt centrum gör det dessutom svårt att snabbt och tryggt ta sig till ett grönområde till fots eller med cykel. Också området mellan Storgatan och järnvägen (södra Väster) samt en sträcka längs södra järnvägsgatan har mer än 300 m till ett grönområde. Liksom centrum omges de av trafikerade gator. Järnvägen utgör dessutom en barriär. Många som bor i området har istället mellan 500 och 700 m till närmsta grönområde.
Öjaby, Räppe och Bergsnäs har dålig tillgång till större planlagda eller på annat sätt säkerställda grönområden (såväl 10 som 100 ha) Skogen norr om Öjaby är viktig för rekreation, men når inte upp till kriterierna för större friluftsområde (100 ha) och är inte utvecklat när det gäller stigsystem och tillgänglighet. Kulturlandskapet runt Bergkvara gård är en kvalitet både för Räppeborna och staden i övrigt, som skulle kunna utvecklas. Det mesta är betes- och åkermarker som inte självklart inbjuder till strövande och annan friluftsaktivitet. Man är styrd till befintliga vägar i området. Riksväg 25 är en barriär som skiljer av Högstorp från Fyllerydsskogen, vilket gör att särskilt den östra delen inte har så bra tillgänglighet till ett stort rekreationsområde som det kan se ut på en kartbild. Skogsområdena öster och söder om Högstorp har inte de kvaliteter som krävs för ett bra större grönområde, men kan utvecklas med t.ex. stigar, tillgänglighet etc. Det östra området är dessutom en framtida utbyggnadsresurs enligt gällande översiktplan. Såväl centrum (rutnätsstaden) som verksamhetsområdena (Västra Mark, Norremark och Sandviksområdet) har mycket dåligt med grönytor, såväl när det gäller grönytor för t.ex. dagvatten, luftkvalitet, estetik som för rekreation och vistelse.
Kulturmiljö Hela Växjö stads mest centrala delar utgör område av riksintresse för kulturmiljövård. I värdebeskrivningen beskrivs området på följande sätt: Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan. Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt fd domprostgården. 1600-tals staden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirstadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-tals esplandstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergång i öppen landsbygd i öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet. Stadsdelarna väster. öster, söder och Sigfridsområdet innehåller mycket äldre och karaktärsfull bebyggelse och bebyggelsestruktur. Inventeringar för dess områden finns gjorda. I arbetet med översiktsplanen för Växjö stad ska beskrivningar av stadens olika stadsbyggnadskaraktärer tas fram. De karaktärsdrag som beskrivs ska leda till en diskussion om hur befintliga värden och områdenas särart kan tillvaratas samtidigt som stadsbygden utvecklas. Det är inte bara äldre områden som har kulturmiljövärden och karaktär utan det finns värden mer eller mindre som ska värnas i alla bebyggelse
Trafik Till huvudgatunätet hör sådana gator och vägar som har betydelse för transporter till och från staden samt mellan stadsdelarna och andra viktiga målpunkter. Det är i huvudsak väl fungerande. Delar av det kan svälja mer trafik. I rusningstrafik uppkommer dock trafikstockningar på infartsvägarna till centrum: Linnégatan/Norrtullsgatan, Fagrabäcksvägen, Teleborgsvägen, Storgatan. Vid gatorna som omger centrum samt på några kortare sträckor längs Teleborgsvägen, Mörners väg och Storgatan är bullret från trafiken otillfredsställande högt. I några punkter exempelvis vid korsningen Storgatan/Söderleden/Arabygatan är också mängden partiklar i luften från trafiken nära vad miljökonsekvensnormen tillåter.
För att komma tillrätta med en del av dagens problem och med dem som bedöms uppkomma om staden byggs ut enligt gällande översiktsplan planeras följande väg- och gatuutbyggnader: Bäckaslövsvägen Utbyggnad av Österleden och en ny trafikplats vid Fagrabäck Utbyggnad av trafikplats Helgevärma med en påfart på Norrleden från sydöst (Storgatans förlängning) Södra länken mellan riksväg 23 (Malmövägen) och riksväg 27 (Tingsrydsvägen) söder om staden. Östra länken mellan riksväg 27 och riksväg 25 (Kalmarvägen) öster om Högstorp. Cykelvägnätet är också relativt väl utbyggt och mestadels av hög standard. Brister finns främst i stadskärnan där flertalet cykelvägar mynnar ut i hårt trafikerade gator. Planerad utbyggnad av cykelvägnätet framgår av kartan.
Gatunätet har bra standard för busstrafiken. Däremot innebär de få tillfarterna till resecentrum och de trafikstockningar som tidvis uppstår på dem, samt den i stora delar av staden glesa bebyggelsestrukturen att det är svårt att ordna en riktigt effektiv kollektivtrafik. Förtätningsmöjligheter Norremarks trafikplats innan den var helt färdig Västra mark och infarten västerifrån Potentialen för förtätningar ska analyseras närmare i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Områdena vid trafikplatserna på Norrleden tar mycket mark i anspråk och kan ses som exempel på förtätningsmöjligheter. Särskilt Norremarks trafikplats skulle med en mindre markslukande lösning kunna frigöra betydande arealer för verksamheter. Även i stråken längs Teleborgsvägen och Storgatans förlängning till Helgevärma trafikplats finns betydande förtätningsmöjligheter. Sammanfattande slutsatser Växjö är en i det stora hela trivsam stad, som har en unik kvalitet i de många stadssjöarna med Växjösjön och Trummen mitt i staden, omslutna av ett vackert och mycket populärt parkstråk. Staden är i huvudsak bra försörjd med grönområden. Men det finns bostadsområden framför allt i de centrala delarna där det är mer än 300 m till park eller naturmark passande bland annat för lek. Det finns även stadsdelar som har bristande tillgång till större rekreativa parker eller naturområden. En stor del av verksamhetsområdena och stadskärnan är hårdgjorda utan grönytor vare sig på allmän mark eller kvartersmark.
Riksintresseområdet (rutnätsstaden) är en kvalitet. Samtidigt försvåras en mer omfattande förtätning (högre bebyggelse). Det skulle behövas mer bostäder i centrala lägen. Staden är i stora delar funktionsuppdelad, bostäder för sig, verksamheter för sig. Stora områden är obefolkade på icke arbetstid, vilket gör att de som går eller cyklar genom dessa områden kan känna sig otrygga när det är mörkt och ödsligt. Samtidigt är det nödvändigt att det finns områden där verksamheter som kan vara störande inte blandas med bostäder. Det är också en fördel att verksamhetsområdena ligger i staden på inte alltför långt avstånd från bostadsområdena. Växjö är en relativt gles stad med för sin storlek stor andel villor och andra småhus. Tillsammans med funktionsuppdelningen bidrar detta till att det är svårt att ordna en effektiv kollektivtrafik. En stor del av handeln är lokaliserad till verksamhetsområdena och dessutom extremt anpassad till bilburna. Handelsområdena i väster (Västerport, I11, Samarkand m.m.) ligger relativt nära varandra men skiljs åt av bland annat trafikbarriärer så att de upplevs som separata handelsområden utan samband med varandra. De borde kunna knytas ihop bättre. Växjös centrum är tydligt och har en charmig och småskalig karaktär. Det kommersiella centrumet upplevs dock som relativt litet i förhållande till städer som Kalmar och Kristianstad. Huvudgatunätet är i huvudsak väl fungerande. Vid rusningstid är det dock problem med trängsel i vissa flaskhalsar. Problem med höga bullernivåer och hälsoskadliga partiklar i luften finns på några platser, framför allt kring centrum samt utmed Teleborgsvägen och Storgatan. Flera trafikplatser upptar stora ytor vilka skulle kunna utnyttjas för verksamheter av olika slag om de byggs om till mer marksnåla lösningar. Detta gäller exempelvis Norremarks trafikplats och trafikplats Mörners väg. Teleborgsvägen och infarten öster om trafikplats Helgevärma har potential för förtätningar. Vid de stora trafikplatserna på Norrleden finns också utrymme för betydande förtätningar om trafikplatserna byggs om med mer marksnåla lösningar.