F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik Johan Jönsson
Ytterligare genomgång av några bra att kunna saker i AutoCad (ritar Ö1) Genomgång av Övningsuppgift 3 Lite ritteknik Årets barnsjukdomar workspace, pdf, enstaka felinläsningar av program (kontakta Peter Valuer)
Bra att kunna Toolbar Standard Find-letar bokstäver/siffror/ord, ändrar automatiskt om man vill Match Properties- linjer/hatch ärver egenskaperna från andra linjer/hatch Toolbar Draw order Flyttar linjer framåt eller bakåt
Bra att kunna-forts. Toolbar Inquiry DISTANCE ANGLE VOLUME Toolbar Mesaurement Tools RADIUS AREA
Region/Mass Properties Bra att kunna-forts. Ej flyttat till origo Flyttat till origo Geometrin kan vara godtycklig, under förutsättning att linjen är sammanhängandepolyline Gör så att det blir en sammanhängande yta med Region Yttröghetsmoment= = 1000000 15972.26 2 2.55 14 Tröghetsradie=i = 268.68 Yttröghetsmoment runt huvudaxlarna = = 8.333 10
Bra att kunna-forts. List Locate Point: Ger x,y,zkoordinat
I denna fil ska ni rita i. Här finns detaljritningar på de delar ni ska rita av. Bilder från byggskedet.
Genomgång av underlaget till Övningsuppgift 3 Två olika sätt att redovisa K-handlingar Ska ni göra i övningsuppgift 3 Sektion Hela sektioner på byggnaden- från grund till nock Nackdel-dålig upplösning/detaljrikedom samt missar info om vad som händer mellan sektionerna. Uttnyttjar planerna (grund, bjälklag- och takplan) för att markera sektionernas läge och redovisar detaljrika sektioner i mindre skala A-ritning-fasader Så är det gjort i verkligheten Grundplan Bjälklagsplan Takplan Grundplan/sektioner Bjälklagsplan/sektioner Takplan/sektioner
Puts Material- ritning vs. verklighet Tegelblock Lättklinkerblock Dräneringsrör Nätarmerig Cellplast Fiberduk Makadam Betong
Fransk bult Betongpanna Råspont Ankarskruv Bult och mutter Vinkelbeslag Stenull Träregel Spikplåt U-block Lösull Gipsskiva Prefab tegelskift
Linjetyper Skiljer på 3 olika linjetyper Symbollinjer: teoretiska linjer utan materiell motsvarighet Materiallinjer: grafisk bild av verkligheten Hjälplinjer: är I första hand en länk mellan text, mått och figurer Linjebredder Arv från tuschpennornas tid 0.13, 0.18, 0.26, 0.35, 0.50, 0.70mm Normalt används det relativa förhållandet 0.5, 1 och 2 Vilket leder till antingen 0.13, 0,26, 0.5 eller 0.18, 0.35, 0.70 I praktiken används vanligtvis 0.18, 0.25, 0.35, 0.5 cyan, röd, grön, vit
KONTURLINJE=0.5 MÅTTSÄTTNING=0.5 TEXT=0.5 KONTURLINJE=0.18 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.18 KONTURLINJE=0.25 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.25
Var och hur används de olika linjerna Linjekaraktärer Heldragen Streckad Punkstreckad Dubbelpunktstreckad Snitt genom objekt Bortom och dolt Hitom och synligt Hitom och dolt
Vilka skalor används i byggprocessen RITNINGSTYP SKALA 1:1000 1:500 1:100 1:50 1:20 Översiktsplaner X X Situationsplaner X Planer X X Fasader X Sektioner X X Detaljritningar X Förteckningsritningar X X Armeringsritningar X X Schemor - - - - - använda sig av skalor för byggritningar skalan ska vara anpassad till aktuellt objekt beroende på vilket syfte ritningen ska ha Exempel på andra skalor: 1:200 1:10 1:5 1:2 1:1
Måttsättning Normalt två olika sätt Baslinjemåttsättning (Sve iso) Pilmåttsättning (utgår från en sekundärlinje) (Sve iso pil) Ex. på pilmåttsättning Ex. på baslinjemåttsättning Varför man ska använda pilmåttsättning Sekundärlinje ( fysisk linje ), viktigast linjen på bygget
Redovisning av snitt Ex. Småhus Gäller konstruktör Grundplan (står på golvet och tittar neråt) Bjälklagsplan/takplan (står på golvet och tittar neråt på en spegel) Gäller arkitekt Tittar alltid neråt Snittpositioner SPEGLAD PARALLELLPROJEKTION
Ritningsstorlek Absolut vanligaste ritningsformatet är A1 och A3, båda finns i förlängda versioner. Normalt görs A3-ritning utav A1 dvs. halvskala viks till A4-format (lättare att hantera)
Reserverat område för förklaring och namnruta revideringsmoln Status Lokaliseringsfigur Projektbenämning Projektörer Ritningens innehåll Aktuell skala/or Revidering nr. 3
Hantering av ritningsnumrering 1-2 3. 4-5 6 7 Position 1. Projektörsbeteckning Position 2-3. BSAB-kod för byggdel (ibland utnyttjas fler fält) Position 4. Ritningskategori Position 5-7. Numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer A - 4 0. 1-1 1 2 Ex. Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritning, hus 1, del 1, våning 2 A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar (mer info i kommande föreläsning) Vilken typ av ritning såsom ex. planritning (1), detaljritning (6) Uppbyggnad av lägeskod skall dokumenteras och förklaras med en lokaliseringsfigur (specifikt för varje projekt). Löpnummer ex. Bottenplan (1), grundplan (2)
Hantering av ritnings/modellfiler och layouter Följer samma mönster som vid namngivning av ritningsnummer (på namnruta) Om ritningsnr. är: V-57.1-111 Kallas ritnings/modell-filen V-57_1-111.dwg (eftersom punkt inte är giltigt i ett filnamn), Samma numrering gäller layoutfliken, V-57_1-111 Om modellfil redovisar helt våningsplan och tre olika layouter ska presenteras Modellfilen är döpt till A-40_1-102.dwg Layout 1: A-40_1-112 (namngivning sker på flik, se nedan) Layout 2: A-40_1-122 Layout 3: A-40_1-132
Hantering av lager Ansvarig part Element A E P Position 1-2.. Projektörsbeteckning Presentation 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar, enl tid. Position 3-6. BSAB-kod för byggdel Position 7-8 beskriver egenskapskoder Kompletterande beskrivning ( Position 9-10. Presentationsformen A - - - - - - - F 2 Ex. namnruta till en ritning ritad av ansvarig arkitekt. Beskrivande information Ex. Namnruta (F2) Ytmarkering/hatch (H1) Sektionspilar (J2) Beskrivande grafik (E) vanligast
Andra frågor? Repetera från F1? Utskrift återigen?