Riktlinjer för projektavdelningens CAD

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden Rev. Datum Stadsbyggnadsförvaltningen Projektavdelningen Erik Pahlbäck, (6) Riktlinjer för projektavdelningens CAD

2 2 (6) 1. Ritningsnamn Dwg-filens namn ska vara eller börja med objektsnumret., och fås från projektavdelningens objektsförteckning. Tex I dwg-filen ska varje layout och tillhörande ritning ha samma beteckning. Tex PL, där de försa siffrorna är objektsnumret efterföljt av en ritningstyp. Förkortningar på ritningstyper finns nedan. Om två eller flera ritningar av samma typ upprättas läggs även en siffra till på slutet för att särskilja handlingarna, tex PL1 och PL2. PL PLB PLO PLD PLBEL PLEL PLVA PLLA PLU PR N RV T BR GEO TA LP K D Plan Plan, befintliga förhållanden Översiktsplan Detaljplan Plan, befintlig el El-plan VA-plan Landskapsplan Uttsättningsplan Profil Normalsektion Rivningsritning Tvärsektion Broritning Geotekninsk ritning Trafikordningsplan Ledningsplan Konstruktionsritning Detaljritning När en relationsritning namnges används originalritningens namn och ett R. Tex PL1-R. 2. Arkivering För arkivering av ritningsmaterial i projektavdelningens digitala arkiv ska.dwg-filen tillsammans med använd.ctb-fil och ritningen i.pdf format arkiveras. 3. Höjder Alla höjder som fås från Kart och Gis ges nu i RH2000. Även alla nya inmätningar som beställs från Gatuenheten ska levereras i RH2000. Extra viktigt att använt höjdsystem redovisas på ritningar, när vi nu befinner oss i en övergångsperiod. Nedan finns en tolk för de fyra höjdsystemen man kan komma i kontakt med i Eskilstuna kommun. FRÅN

3 3 (6) TILL RH2000 Eskilstuna Lokala RH00 RH70 RH ,36 +0,55 +0,19 Eskilstuna lokala -8, ,81 +8,17 RH00-0,55-7, ,36 RH70-0,19-8,17-0, Plot style tabel (Pen assignments) Linjetjockleken för respektive färg är tagen från BH90 och ska följas. Det finns 4 olika ctb-filer där linjetjocklekarna är proportionellt nedskalade från 100- till 35% 100% bör användas till utskrifter i skala 1:50-1:200 71% eller 50% bör användas till utskrifter i skala 1:400 Om en utskrift i halvskala görs, byts 100% mot 50% och 71% mot 35% för att fortfarande vara läsbar. Om en färgutskrift ska göras finns ctb-filerna i färg också tex. 100%-FÄRG. (dock fortfarande med samma linjetjocklekar) Nr: 100% 71% 50% 35% Färg vid plottning Lämplig till 1 0,25 0,18 0, Kryss, pilar 2 1,00 0,70 0,50 0,35 Arbetsområde 3 0,35 0,25 0,18 0,13 Text, symbollinjer 4 0,18 0,13 0,09 0,05 Raster 5 1,20 0,90 0,60 0,40 6 0,70 0,50 0,35 0,25 7 0,50 0,35 0,25 0,18 Bel.kanter, ks.linjer 8 0,13 0,09 0,05 0,05 9 0,09 0,05 0,05 0,05 Storbas, inmätning 10 0,50 0,35 0,25 0,18 EL, planerad 12 0,30 0,18 0,13 0,09 EL, befintlig 30 0,50 0,35 0,25 0,18 TELE, planerad 32 0,30 0,18 0,13 0,09 TELE, befintlig 50 0,50 0,35 0,25 0,18 SPILL, planerad 52 0,30 0,18 0,13 0,09 SPILL, befintlig 90 0,50 0,35 0,25 0,18 DAG.V, planerad 92 0,30 0,18 0,13 0,09 DAG.V, befintlig 130 0,50 0,35 0,25 0,18 IT / TV, planerad 132 0,30 0,18 0,13 0,09 IT/ TV, befintlig 170 0,50 0,35 0,25 0,18 VATTEN, planerad 172 0,30 0,18 0,13 0,09 VATTEN, befintlig 210 0,50 0,35 0,25 0,18 FJÄRRV, planerad 212 0,30 0,18 0,13 0,09 FJÄRRV, befintlig

4 4 (6) 3.Teckenhöjd, typsnitt. Typsnittet för all beskrivande text, höjder och dylikt ska vara ISO. All text på utskriven ritningen ska vara 3,5 mm röd. Större överskrifter kan även skrivas så att 5 mm text erhålls vid plottning. För höjdsättning gäller 2,5 mm understruken röd för behållen befintlig höjd, samt 3.5mm grön för ny höjd, enligt figur 2. För mindre relevanta befintliga höjder kan 1,8mm grå användas. För att erhålla rätt texthöjd på utskriven ritning kan formeln [ önskad texhöjd i m på ritning ] x [ skala på utskriven ritning ] = [ texthöjd i modelspace ] användas. Till exempel 3,5mm text på en 1:400 ritning ger *400=1.4, vilket medför att texthöjden blir 1,4mm i modelspace.

5 5 (6) 4. Förklaringstext på ritning. Förklaringsrutan på ritningar ska vara uppdelade i tre kolumer, med rubrikerna befintligt, planerat och förklaring. Exempel på innehåll i första raden kan då vara: [symbol för befintligt bussväderskydd], [symbol för nytt bussväderskydd] och texten Bussväderskydd. Detta ger en bra förståelse för vad som är befintligt och nytt på ritningen. Nedan finns några vanligt mönstrade ytor som bör följas. Alla plattor bör ritas med röd färg och alla raster eller streck inuti plattorna bör ritas med grå färg. Mönster för vita betongmarkplattor. Där varje platta är 0,35*0,35 och de tunnare diagonala rutorna är 0,10*0,10. Raster ANSI 137 kan användas. Mönster för taktila betongmarkplattor. Där varje platta är 0,35*0,35 med två tunnare sträck jämt fördelade. Raster ANSI 131 kan användas. Mönster för gråa betongmarkplattor. Där varje platta är 0,35*0,35 Kan ritas med linjer eller raster ANSI 137 Asfalterade ytor kan göras i olika gråa färger, däremot skall ytorna märkas upp med tex. KA (körbana), GA (gångyta) eller dylikt. ( i.ctb-filerna är färg olika gråfärger som kan användas. Mönster kan användas till befintligmark eller dylikt. Raster MARK_BF Mönster för gräsyta. Raster GRASS

6 5. Linetype: Dessa linjetyper bör användas på ritningarna, i templatefilen är linjerna förvalda för respektive lager i de fall då detta är möjligt. 6 (6)