F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik. Johan Jönsson

Transkript

1 F2. Introduktion till Rit och Redovisningsteknik Johan Jönsson

2 Bygghandlingar Ritningar Linjens betydelse Skalor Måttsättning Namnruta Ritningsnumrering Lagerhantering Ritnings/modellfiler och layouter Material- ritning vs. verklighet Bra att kunna- CAD Mer skalor och utskrift- CAD (Bygglovsansökan)

3 Byggprocessen och dess handlingar Förslagshandlingar Ide utvecklas till konkret förslag, stort inslag av revideringsarbete Ex. Fulltofta Naturcentrum Huvudhandlingar/Bygglovshandlingar Ritningar som beskriver byggnaden ex. fasader, planer och situationsplan samt bygglovsansökan Finns ingen motsvarighet till Fulltofta Naturcentrum Ex. Ljunghusen 13:24 Anbudshandlingar och föreskrifter Specificerar bygglovshandlingarna så att de uppfyller detaljkraven. Exempelvis upprättas ytterligare specificerade ritningar och rumsbeskrivning från ex. arkitekterna, K-handlingar och teknisk beskrivning från konstruktören samt en AF-del. Installationsritningar från VS samt EL. Ex. Fulltofta Naturcentrum Ex. Ljunghusen 13:24- Arkitekt Ex. Ljunghusen 13:24- Arkitekt- Rumsbeskrivning Ex. Ljunghusen 13:24- Projektledning- AF Ex. Ljunghusen 13:24- Konstruktör- titta även i CAD Ex. Ljunghusen 13:24- Konstruktör- Teknisk beskrivning Ex. Ljunghusen 13:24- VS Ex. Ljunghusen 13:24- EL Administrativa Föreskrifter (AF) preciserar de administrativa och juridiska kraven för att ett avtal skall kunna slutas

4 Byggprocessen och dess handlingar Bygghandlingar I detta läge är entreprenör/leverantör vald och anbudshandlingarna uppgraderas till bygghandlingar dvs. fullständiga ritningar som redovisar alla ingående komponenter och tekniska lösningar. Kolla Hus AMA 98 (s 306, 311) och Mark AMA 83 för tekniska lösningar Relationshandlingar (arkivhandlingar) Så här blev det! Komplettera bygghandlingarna med de ändringar som har utförts under uppförandet av byggnaden. Systemhandlingar Består av förslags, huvud-och bygghandlingar

5 Olika ritningar Sammanställningsritning: ritning som ger en helhetsbild av byggnad eller anläggningar och som anger läge, mått och referenser till andra handlingar. Sammanställningsritningar omfattar normalt planer, snitt och vyer. Sektionsritning (snittritning): Ritning som i genomskärning visar de delar av ett föremål som skärs av snittplanet, ex grundsnitt. Detaljritning: Ritning som redovisar föremål eller delar därav, vanligen i större skala, med specificerade uppgifter om form, konstruktion, montering och hopfogning. Förteckningsritning: Ritning som redovisar mått och utförandedata hos en grupp av komponenter av en viss typ ex. trappor Uppställningsritning: Ritning som utan krav på större detaljeringsnivå redovisar vyer och eventuella snitt eller sektioner av en eller flera inredningsenheter (ofta specialritade enheter). Relationsritning: Ritning som visar det verkliga utförandet av byggnaden

6 Linjetyper Skiljer på 3 olika linjetyper Symbollinjer: teoretiska linjer utan materiell motsvarighet Materiallinjer: grafisk bild av verkligheten Hjälplinjer: är I första hand en länk mellan text, mått och figurer Linjebredder Arv från tuschpennornas tid 0.13, 0.18, 0.26, 0.35, 0.50, 0.70mm Normalt används det relativa förhållandet 0.5, 1 och 2 Vilket leder till antingen 0.13, 0,26, 0.5 eller 0.18, 0.35, 0.70 I praktiken används vanligtvis 0.18, 0.25, 0.35, 0.5 cyan, röd, grön, vit

7 KONTURLINJE=0.5 MÅTTSÄTTNING=0.5 TEXT=0.5 Ex. på varianter, se blad KONTURLINJE=0.18 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.18 KONTURLINJE=0.25 MÅTTSÄTTNING=0.18 TEXT=0.25

8 Var och hur används de olika linjerna Vägledning om när de olika linjetjocklekarna ska användas Linjekaraktärer Heldragen Streckad Punkstreckad Dubbelpunktstreckad Snitt genom objekt Bortom och dolt Hitom och synligt Hitom och dolt Text???

9 Vilka skalor används i byggprocessen RITNINGSTYP SKALA 1:1000 1:500 1:100 1:50 1:20 Översiktsplaner X X Situationsplaner X Planer X X Fasader X Sektioner X X Detaljritningar X Förteckningsritningar X X Armeringsritningar X X Schemor använda sig av skalor för byggritningar skalan ska vara anpassad till aktuellt objekt beroende på vilket syfte ritningen ska ha Exempel på andra skalor: 1:200 1:10 1:5 1:2 1:1

10 Måttsättning Normalt två olika sätt Baslinjemåttsättning (Sve iso) Pilmåttsättning (utgår från en sekundärlinje) (Sve iso pil) Ex. på pilmåttsättning Ex. på baslinjemåttsättning Varför man ska använda pilmåttsättning Sekundärlinje ( fysisk linje ), viktigast linjen på bygget

11 Redovisning av snitt Ex. Småhus Grund-och takplansplan.pdf Bjälklagsplan_armering.pdf Gäller konstruktör Grundplan (står på golvet och tittar neråt) Bjälklagsplan/takplan (står på golvet och tittar neråt på en spegel) Snittpositioner Gäller arkitekt Tittar alltid neråt SPEGLAD PARALLELLPROJEKTION DIREKT PARALLELLPROJEKTION

12 Ritningsstorlek Absolut vanligaste ritningsformatet är A1 och A3, båda finns i förlängda versioner. Normalt görs A3-ritning utav A1 dvs. halvskala viks till A4-format (lättare att hantera) A1-ritn. plottas som halvskala detta ger en A3- ritn. Detta görs genomgående i kursen.

13 Reserverat område för förklaring och namnruta revideringsmoln Status Lokaliseringsfigur Projektbenämning Projektörer Ritningens innehåll Aktuell skala/or Revidering nr. 3

14 Hantering av ritningsnumrering Position 1. Projektörsbeteckning Position 2-3. BSAB-kod för byggdel (ibland utnyttjas fler fält) Position 4. Ritningskategori Position 5-7. Numrering enligt lägeskod alternativt löpnummer A Ex. Arkitekt, sammansatta byggdelar, planritning, hus 1, del 1, våning 2 A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar (mer info i kommande föreläsning) Vilken typ av ritning såsom ex. planritning (1), detaljritning (6) Uppbyggnad av lägeskod skall dokumenteras och förklaras med en lokaliseringsfigur (specifikt för varje projekt). Löpnummer ex. Bottenplan (1), grundplan (2)

15 Hantering av ritningsnumrering,ex. K , GRUNDPLAN K , SEKTION GRUNDPLAN K , SEKTION GRUNDPLAN K , SEKTION GRUNDPLAN K , BJÄLKLAG OVAN BOTTENPLAN K , SEKTION BJÄLKLAG OVAN BOTTENPLAN K , SEKTION BJÄLKLAG OVAN BOTTENPLAN K , SEKTION BJÄLKLAG OVAN BOTTENPLAN K , TAKPLAN K , SEKTION TAKPLAN K , SEKTION TAKPLAN K , SEKTION TAKPLAN

16 Två olika sätt att redovisa K-handlingar Hela sektioner på byggnaden- från grund till nock Nackdel-dålig upplösning/detaljrikedom samt missar info om vad som händer mellan sektionerna. Uttnyttjar planerna (grund, bjälklag- och takplan) för att markera sektionernas läge och redovisar detaljrika sektioner i mindre skala Grundplan Bjälklagsplan Takplan Grundplan/sektioner Bjälklagsplan/sektioner Takplan/sektioner

17 Hantering av ritnings/modellfiler och layouter Följer samma mönster som vid namngivning av ritningsnummer (på namnruta) Om ritningsnr. är: V Kallas ritnings/modell-filen V-57_1-111.dwg (eftersom punkt inte är giltigt i ett filnamn), Samma numrering gäller layoutfliken, V-57_1-111 Om modellfil redovisar helt våningsplan och tre olika layouter ska presenteras Modellfilen är döpt till A-40_1-102.dwg Layout 1: A-40_1-112 (namngivning sker på flik, se nedan) Layout 2: A-40_1-122 Layout 3: A-40_1-132

18 Hantering av lager Ansvarig part Element A E P Position Projektörsbeteckning Presentation A Arkitekt E Elprojektör G Geotekniker I Inredningsarkitekt K- Byggnadskonstruktör L Landskapsarkitekt M Markprojektör R VA-projektör S Styr och övervakning V VVS-projektör W VS-projektör BSAB-96 Byggandets samordnings AB, redovisar byggdelar, enl tid. Position 3-6. BSAB-kod för byggdel Position 7-8 beskriver egenskapskoder Kompletterande beskrivning ( Position Presentationsformen A F 2 Ex. namnruta till en ritning ritad av ansvarig arkitekt. Beskrivande information Ex. Namnruta (F2) Ytmarkering/hatch (H1) Sektionspilar (J2) Beskrivande grafik (E) vanligast

19

20 Puts Material- ritning vs. verklighet Tegelblock Lättklinkerblock Dräneringsrör Nätarmerig Cellplast Fiberduk Makadam Betong

21 Fransk bult Betongpanna Råspont Gipsskruv Bult och mutter Vinkelbeslag Stenull Träregel Spikplåt U-block Lösull Gipsskiva Prefab tegelskift

22 Bra att kunna-toolbar Standard Find-letar bokstäver/siffror/ord och ändrar om man vill

23 Inquiry/Mesaurement Tools Toolbar Inquiry DISTANCE ANGLE VOLUME Toolbar Mesaurement Tools RADIUS AREA

24 Region/Mass Properties Inquiry/Mesaurement Tools Ej flyttat till origo Flyttat till origo Geometrin kan vara godtycklig, under förutsättning att linjen är sammanhängandepolyline Gör så att det blir en sammanhängande yta med Region

25 Inquiry/Mesaurement Tools Lis t Locate Point: Ger x,y,zkoordinat

26 Bygglovsansökan

27 Kontakten med byggnadsnämnden Kompletta ritningar Bygglovsansökan Kvalitetsansvarig (Kontrollplan) Bygganmälan Byggsamråd (Byggnation) Kontrollmätning Slutbevis

28 Ritningar I vissa kommuner får man gratis dwg-ritningar kan också köpa papperskopia sk. nybyggnadskarta

29 Bygglovsansökan Med bygglovsansökan lämnas två dokument dels själva bygglovet och ritningar Om allt är okej, godkännes ansökan inom ca. 2 månader (maximalt 2år!) För en Kostnad på ca := (beroende på storlek osv), återfås stämplade ritningar och krav på sk. teknikhandlingar. Teknikhandlingarna kan innehålla ex. om kvalitetsansvarig krävs (kontrollplan), (avtal med entreprenörer), konstruktionsredovisning Skicka med intyg som styrker kvalitetsansvarigs lämplighet om denna inte har riksbehörighet (certifierad) Kontrollplan = uppfylla samhällets krav på byggnader enligt PBL och BVL Konstruktionsredovisning = bygghandlingar (ex. grundplan, detaljer/snitt på knutpunkter och en teknisk beskrivning) PBL=Plan- och Bygglagen BVL=Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

30 Två sätt att plotta ritningar i AutoCad 1. I Modelspace (där man skapar modellen 1:1), anpassar blankett och namnruta efter vad som ritas, dvs. vid ex. planritning av byggnad 1:50 eller 1:100, förstoras blankett och namnruta 50 eller 100ggr. Eller 2. Layout-läge ( ritningsläge ) skapar viewport/s för att se ritad information ritad i modelspace. Skalförändringen (zoom) sker i floating viewport läge. Blankett och namnruta läggs in i skala 1:1 som block. Större användningsområde ex. obegränsat antal viewports och ritningar kan produceras av samma basinformation För mer detaljerad information (rekommenderas) se gällande utskrift

31 Toolbar/Navigation Properties Detail Component Manager DesignCenter

32 Properties/Linje Properties/Måttsättning Visar endast en del av informationen

33 DesignCenter

34 Detail Component Manager

35 Detail Component Manager

36 Detail Component Manager

37 Detail Component Manager Bult Varmvalsade profiler Kallpressade profiler Plåtprofiler

38 Detail Component Manager Träprodukter Fönster Avslutningar Brunnar

39 Ex. på sammanställningsritning

40 Ex. På Sektionsritning Sektionen visar hur byggnaden är uppbyggd

41 Ex. På Förteckningsritning Definition:ritning som redovisar mått och utförandedata hos en grupp av komponenterav en viss typ (SS )

42 Ex. På Uppställningsritning Definition:ritning som utan krav på större detaljeringsnivå redovisar vyer och eventuella snitt eller sektioner av en eller flera inredningsenheter Svårt att avgöra om det ska vara förteckningsritn. eller uppställningsritn. (tradition att köksinredning, fönster och dörrar redovisas som uppst.ritn.

43 Byggnadsbeskrivning (beskrivande komplement till bygghandlingarna) Övergripande information GOLVMATERIAL Bostadsrum: Trälamellparkett. Tre olika inredningslinjer redovisas separat. I kapprum keramiska plattor. Wc/Bad/Dusch/Tvätt: Keramiska plattor. Ej specificerat, fabrikat, storlek mm. UTRUSTNING/INREDNING Allmänt skåpshöjd 2,4 m med takanslutning om inget annat anges. Handtag i metall. Kök: Glaskeramikhäll med touchkontroller, inbyggnadsugn, diskmaskin, kylskåp och frysskåp alternativt kyl/frysskåp. Infälld diskbänk i rostfritt stål. Volymkåpa av rostfritt stål med belysning eller vitlackerad spiskåpa. Skåpsinredning med luckor, lådfronter och täcksidor enligt olika inredningslinjer som redovisas separat. Laminerade bänkskivor. Wc/Bad/Tvätt och Wc/Dusch/Tvätt: Vägghängd toalettstol med dold cistern. I badrum handfat av porslin infällt i laminatbänkskiva som även fungerar som avställningsyta över tvättmaskin och torktumlare alternativt kombinerad tvätt/torktumlare. Spegelvägg över handfat med rakuttag och belysning. Väggskåp samt skåp under handfat med vita släta luckor. Handdukstork. Handdukskrokar, klädkrok och toalettpappershållare av rostfritt stål. Emaljerat badkar med halvfront (i badrum). Infällningsbara duschväggar av glas (i duschrum). Tre olika inredningslinjer redovisas separat. Wc: Vägghängd toalettstol med dold cistern. Handfat av porslin med kommod, vita släta luckor. Spegel över handfat och belysning. Handdukskrokar och toalettpappershållare av rostfritt stål. Kapprum och hall: Skjutdörrspartier med dörrar av spegelglas närmast ytterdörr, övriga vita släta. Inredning i form av väggskenor, hyllor och klädstång. Övriga snickerier: Inredning beroende av skåpstyp enligt bofaktaritning. Skjutdörrspartier med vita släta dörrar alternativt garderobsstommar med sidohängda släta vita dörrar. Inredning i form av väggskenor, hyllbärare, hyllor och klädstång. Garderobskåpsinredning med vita luckor. INNERDÖRRAR Innerdörrar målade i bruten vit kulör med släta dörrblad. Flera innerdörrar har överljus. INNERVÄGGAR / RUMSHÖJD Rumshöjden i lägenheterna är 2,6 m. Bostadsrum: Målas på vävspänd betong respektive gipsskivor. Kök: Stänkskydd av keramiska plattor mellan skåpsrader tre olika inredningslinjer. Wc/Bad/Dusch/Tvätt: Keramiska plattor från golv till tak tre olika inredningslinjer. TAK, FÖRVARINGLISTER, FÖNSTERBÄNKAR, LÄGENHETSYTTERDÖRR, BALKONGER OCH TERRASSER

44 Rumsbeskrivning (beskrivande komplement till bygghandlingarna) Detaljstyrning av inv. ytor och material UTFÖRS AV ARKITEKT

45

46

47 A E P

48 A E P

49