Finansiella risker på dagens elmarknad

Relevanta dokument
Dags för en ny elmarknadsreform?

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

Detta kan marknaden klara!

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Elmarknad med effektiv konkurrens. Nordisk slutkundsmarknad och elområden

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Förändrade roller på elmarknaden

Fungerar den nya elmarknaden?

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

18 juni

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

T2 Kravspecifikation. Upphandling 2013 Elhandelstjänster. Upphandling Ansvarig: Erik Björklund

Den svenska värmemarknaden

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Åtskillnad mellan handel med el och produktion av el

Priser och marknadsutsikter

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Övergripande drivkrafter för efterfrågeflexibilitet

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Beordrad nedreglering av Ringhals säkrade driftsäkerheten

Reglering av ett framtida kraftsystem

Elmarknadsrapport Q3-14

Europas påverkan på Sveriges elnät

Elmarknadsrapport 2003:1. Säkerhetskrav vid handel på Nord Pool

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Svenska kraftnäts arbete med framtidsscenarier. Driftrådet

Tillsyn av Affärsverket svenska kraftnät 2009

Konkurrensverket Stockholm. Angående Konkurrensverkets frågor om konkurrensen på elmarknaden.

Elåret Diagram ur rapporten

Elåret Diagram ur rapporten

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Kan man köpa grön el? Så fungerar elsystemet och elhandeln Mikael Amelin Avd. för elkraftteknik

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Efterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Framtida prisskillnader mellan elområden

Integration av vindkraft och behov av framtida nätutbyggnad. Ulf Moberg, Teknisk Direktör

Finansiella elmarknaden ER 2006:28

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

ER 25:2003. Små och medelstora aktörers syn på Nord Pool som marknadsplats

Hur bör elhandeln organiseras?

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Dokumentrubrik Elhandel

Konsekvensanalys av TPA

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Torrår. Utvecklingen på elmarknaden några iakttagelser från åren 2002 och 2003.

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut:

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

VÄGLEDNING FÖR ATT LEVERERA RESERVER. Vägledning och svar på eventuella frågor

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Elcertifikatmarknad från 1 jan Portföljförvaltning och riskhantering: Hur agera?

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

NEPP - IVL SEMINARIUM Reglering av vindkraft - balanshållning. Strandvägen 7A: 20 november 2014 Professor Lennart Söder

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Det här är elcertifikatsystemet

Handeln med elcertifikat

Ei R2013:02. Underlagsrapport till Energikommissionen

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

EI R2011:07. Sveriges el- och naturgasmarknad 2010

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vindenheten, Lars Andersson

Gruvkraft- Kan en gammal gruva bli ett effektivt energilager?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen

Hur kan energilager bidra till omställningen av energisystemet?

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Konkurrensen på elmarknaden

Transkript:

Finansiella risker på dagens elmarknad Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm Anförande vid Riskkollegiet den 18 mars 2016

Något om kraftsystemet Kraftsystemet har en vertikal struktur med fyra delsektorer: Produktion Transmission Distribution Handel Elmarknadsreformen 1996 innebar att produktion och handel öppnades för konkurrens och fri prisbildning, medan transmission och distribution förblev reglerade naturliga monopol I takt med att liknande reformer genomförts i de övriga nordiska länderna avlägsnades alla legala hinder för gränsöverskridande handel med el i Norden Dock har varje nordiskt land en nationell s.k. systemoperatör (i Sverige Svenska Kraftnät) Regleringen av nätverksamheten i respektive nordiskt land sköts också av en nationell myndighet (i Sverige Energimarknadsinspektionen)

Något om elmarknaden Med avseende på handel med och prisbildning på elenergi är de nordiska ländernas elmarknader i hög grad integrerade Elmarknaden är en sammanfattande benämning på handeln med elenergi på olika parti- och detaljhandelsplatser Partihandel: En sekvens av tre organiserade marknadsplatser för timvis handel med el: Nord Pool Spot, som är en s.k. dagen-före marknad som är öppen 36-12 timmar före aktuell drifttimme Elbas, som är en s.k. intradagsmarknad som är öppen 12-2 timmar före aktuelle drifttimme Marknad för balanskraft ( realtidsmarknaden ), som är öppen under aktuell drifttimme Detaljhandel:Handel på en rad olika mer eller mindre organiserade marknadsplatser

Fysisk handel med el Alla aktörer på elmarknaden är eller har kontrakt med en balansansvarig, varav det finns ett 40-tal Den balansansvarige är ekonomiskt ansvarig för att vara i balans under respektive drifttimme, d.v.s. ha säkrat egen eller inköpt produktion som sammanlagt är lika stora som de egna kundernas beräknade användning Initialt agerar de balansansvariga på spotmarknaden. Närmare drifttimmen, då prognoserna är säkrare, justerar man sina balanser genom handel på Elbas. Just innan drifttimmen sker också en viss bilateral handel mellan balansansvariga All obalans under drifttimmen betraktas som respektive balansansvarigs köp eller försäljning av balanskraft

Finansiell handel med el En stor del av försäljningen av el till slutkunder sker till priser som är fasta under en period som kan sträcka sig över flera år. Eftersom spotmarknadspriserna varierar på ett icke helt förutsägbart sätt utsätts spotmarknadens aktörer för prisrisker Genom handel med olika typer av finansiella instrument (futures, optioner) på marknaden NasdaqOMX kan aktörerna säkra priserna på sin försäljning respektive sina inköp Prissäkringen i partihandeln avser en viss mängd el per timme (MWh/h) och kan sträcka sig fem år fram i tiden I detaljhandeln med el är kontrakten av optionstyp, d.v.s. kunden har rätt att (inom rimliga gränser) köpa så mycket el man önskar till ett visst pris

Finansiella risker på elmarknaden Producenter och investerare Pris- och motpartsrisker mer än fem år fram i tiden Ökar med introduktion av vind- och solkraft Balansansvariga Icke planerade köp eller försäljningar av balanskraft Ökar med introduktion av vind- och solkraft Slutkunder i detaljhandelsledet Prisrisker mer än tre år fram i tiden Plus osäkerhet om nätavgifter och skatter

MWh/h 25000 Behov av reglering exkl. vindkraftsproduktion i Sverige, utfall år 2008, januari SE, Vind + sol 20000 15000 SE, Reglering SE, Elanvändning 10000 5000 0 01-Jan 08-Jan 15-Jan 22-Jan 29-Jan 2016-05-10 Presentation 7

MWh/h 25000 20000 Behov av reglering exkl. vindkraftsproduktion, utfall år 2008, juli SE, Vind + sol SE, Reglering 15000 SE, Elanvändning 10000 5000 0 01-Jul 08-Jul 15-Jul 22-Jul 29-Jul 2016-05-10 Presentation 8

MWh/h 25000 20000 15000 Behov av reglering exkl. vind- och solkraftsproduktion i Sverige, scenario 47 TWh vind + 11 TWh sol, januari SE, vind och sol SE, Reglering SE, elanvändning 10000 5000 0 01-Jan 08-Jan 15-Jan 22-Jan 29-Jan 2016-05-10 Presentation 9

MWh/h 30000 25000 20000 15000 Behov av reglering exkl. vind- och solkraftsproduktion i Sverige, scenario 47 TWh vind + 11 TWh sol, juli SE, Vind + Sol SE, Reglering SE Elanvändning 10000 5000 0-5000 01-Jul 08-Jul 15-Jul 22-Jul 29-Jul 2016-05-10 Presentation 10

Effekter av vind- och solkraftintroduktion Kortare drifttider i konventionella kraftverk Oförändrad lönsamhet förutsätter högre priser under de timmar då kraftverken i fråga är i drift För kraftverk avsedda att täcka effekttoppar ( toppeffekt ) kan det krävas mycket höga priser under perioder med hög efterfrågan, vilket bl.a. ökar den finansiella risken vid investeringar i toppeffekt Detta kan leda till lägre leveranssäkerhet Större oförutsedda kortsiktiga variationer i produktionen, vilket medför ökad risk för balansansvariga

Förslag till åtgärder Introduktion av en kapacitetsmekanism Innebär att producenterna på ett eller annat sätt får ersättning (SEK/MW) för kapacitet som hålls tillgänglig Utveckling av marknader för s.k. systemtjänster T.ex. en marknad för svängmassa som tillhandahålls av konventionella kraftverk Införa teknik och kontraktsformer som gör att slutkunderna kan delta i handeln på realtidsmarknaden Innebär att pristopparna blir lägre