Varför är Finland i Afghanistan?

5b 2010 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 1/20 Varför är Finland i Afghanistan?

2/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Omslagsbild: Fredsbevarare anländer till en bergsby. Foto: Förvarsmakten/JL Redaktör Päivi Toivanen/UM Layout Mika Launis Översättning Christina Tallberg Pojke i byn Balkh. Foto: UM/Sam Karvonen Afghanistan i korthet Statsskick islamsk republik Folkmängd cirka 33 miljoner invånare Yta cirka 650 000 km² Huvudstad Kabul, andra städer bl.a. Herat, Kandahar, Mazar-e-Sharif och Maimana Urbaniseringsgrad 24 % Religion huvudreligion islam; sunnimuslimer 80 %, shiamuslimer 19 % Språk dari eller afghansk persiska (talas av ca 50 %), pashto (talas av 35 %), turkspråken uzbekiska och turkiska (talas av 11 %), totalt mer än 30 olika språk Etniska grupper pashtuner (42 %), tadzjiker (27 %), hazarer (9 %), uzbeker (9 %), andra mindre grupper (13 %) Viktigaste näring opium (en av världens största opiumproducenter), jordbruk (vete, bomull, majs, ris, frukter) Import råolja, maskiner, läkemedel, textilprodukter Naturtillgångar naturgas, mineraler; amerikanska forskare har hittat mineraltillgångar värda uppskattningsvis 800 miljarder euro, bl.a. koppar, järn och litium Förväntad livslängd män 44,0 år, kvinnor 44,4 år Barndödlighet 257 (per tusen levande födda) Befolkningstillväxt 3,5 % Läs- och skrivkunnighet kvinnor 13 %, män 43 %

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 3/20 Utrikesminister Alexander Stubb: Afghanistan är Finlands svåraste krishanteringsoperation Alexander Stubb. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder och speciellt kvinnornas ställning hör till de sämsta i världen, trots att det skett framsteg efter talibanregimens fall. Det är förståeligt att man försöker förbättra förhållandena i Afghanistan. Kan man emellertid genom militärt ingripande nå upp till en västerländsk nivå baserad på demokrati i ett land där klaner och olika nationalitetsgrupper i århundraden krigat mot varandra? Den militära närvaron är nödvändig för att stabilisera Afghanistan. Stabilitet och säkerhet är grundförutsättningar för en fungerande demokrati, likaså för utveckling och välstånd. Afghanistan behöver en helhetsinriktad approach från omvärldens sida, som också omfattar utvecklingsbistånd, humanitär hjälp och civil krishantering. Afghanistan utvecklas fortlöpande mot ett allt mer modernt samhälle, men efter årtionden av våldsamheter är det orealistiskt att vänta sig snabba förändringar. Mycket har redan hänt och till exempel när det gäller människorättsläget har utvecklingen gått framåt på många områden. Förbättringar har även skett gällande barnens skolgång och tillgången på hälsovårdstjänster. Positivt är också att afghanerna hela tiden kan ta mer ansvar för stabiliseringen av landet och uppbyggnaden av samhället. I början av nästa år finns det 195 finländska soldater i Afghanistan. De danska soldaternas antal uppgår till cirka 750 och de svenska till cirka 500. Norge övervakar provinsen Faryab med en styrka på 480 soldater. På vilka grunder och med vilka resurser deltar de nordiska länderna i krishanteringsinsatsen? Och hur är det med övriga EU-länder, Natoländerna och länder som inte hör till Nato. De nordiska länderna har som en del av världssamfundet förbundit sig att stödja Afghanistan långsiktigt och helhetsinriktat. I detta ingår också deltagande i militär krishantering. Ett stabilt Afghanistan ligger i allas intresse. Merparten av Sveriges, Norges och Finlands krishanteringsstyrkor är verksamma i norra Afghanistan. Sverige är ledarstat för återuppbyggnadsteamet i området Mazar-e-Sharif och största delen av de finländska trupperna ingår i detta team. Huvudparten

4/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? av de norska styrkorna arbetar i ett återuppbyggnadsteam i Maimana som leds av Norge. Danmark har kring 750 soldater i Afghanistan, de flesta är stationerade i provinsen Helmand i södra Afghanistan. Island deltar för närvarande med fyra civilpersoner i ISAF-operationen. De nordiska länderna bedriver ett nära samarbete bland annat vid utbildningen av den afghanska armén. ISAF-operationen omfattar i dag cirka 120 000 soldater, av vilka omkring en tredjedel kommer från EU-länder och drygt 10 000 från Natos partnerskapsländer. Styrkan kommer att utökas till omkring 150 000 i höst. Hur ser rollfördelningen ut i Afghanistan mellan USA och de stora EU-länderna som Tyskland och Storbritannien? Har EU:s nya utrikestjänst någon roll i Afghanistan? USA och Storbritannien bär den största bördan för den egentliga stridsverksamheten och de har också lidit de största förlusterna. Länderna samarbetar nära bland annat i provinsen Helmand. Amerikanska trupper kommer också att stationeras i norra Afghanistan, där de främst ska arbeta med utbildningsuppgifter. Tyskland är ledarstat för det norra kommandoområdet där också finländska fredsbevarare verkar. Inom den civila sektorn har Tyskland en stor roll i utvecklingen av polisväsendet och Storbritannien samordnar drogbekämpningsverksamheten. EU har en synlig närvaro i Afghanistan och synligheten ökar i och med den nya utrikestjänsten. EU:s politiska representation och omfattande insats för utvecklingssamarbetet koncentreras nu tydligare till en representant för EU. EU samarbetar intimt med andra internationella aktörer som FN och Nato. Finland verkar i Afghanistan också som en del av EU. Inom EU har vi med eftertryck drivit åtgärder som ska förbättra gott styre, de mänskliga rättigheterna och kvinnornas ställning i Afghanistan. De finländsk-svenska truppernas övervakningsområde finns i norra Afghanistan, i fyra provinser inom Mazar-e-Sharifs återuppbyggnadsområde. I medierna har vi läst om att säkerhetsläget har försämrats i området det gångna året och att det finns planer på att inkalla amerikanska styrkor som stöd för operationen. Vad beror det försämrade säkerhetsläget på? Hur sker samarbetet i praktiken i området vad gäller gemensamma patruller och samarbetet med regeringens soldater och poliser? Säkerhetsläget i norr har försämrats liksom i hela landet. Svårast är situationen i södra och östra Afghanistan. Det ökade antalet incidenter beror på ökat antal rebeller och på att ISAF aktiverat sin verksamhet, vilket på lång sikt förbättrar säkerhetsläget. Området har också i övrigt fått en ökad betydelse både för de internationella trupperna och för rebellerna till följd av att det byggts viktiga trafikförbindelser till området. Flera länder, bland annat USA, Tyskland och Finland, har sänt fler trupper till de norra provinserna. De amerikanska styrkorna koncentrerar sig framför allt på att utbilda den afghanska armén, men i och med dem ökar också den operativa styrkan. Samarbetet med Afghanistans armé och polis är intimt och sker dagligen.

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 5/20 Utbildningen av Afghanistans säkerhetsmyndigheter är viktig för att dessa gradvis ska kunna ta ett större ansvar för landets säkerhet. Vid sidan av sedvanlig utbildning förbättras de afghanska soldaternas beredskap genom gemensam patrullering, till vilken även hör gemensam planering av insatserna. EU:s civila krishanteringsoperation EUPOL utför å sin sida ett viktigt arbete med att utbilda tjänstemän inom polisen och förvaltningen. Ett problem vid utbildningen är att merparten av afghanerna är analfabeter. Trots att det finns gott om utmaningar har den afghanska arméns och polisens aktionsberedskap förbättrats betydligt på sistone. Ni besökte Afghanistan och de finländska och svenska fredsbevararnas bas Camp Northern Lights i början av juni. Hurdana var förhållandena där och på vilket sätt påverkade resan er syn på läget i Afghanistan? De finländska fredsbevararna arbetar under synnerligen svåra förhållanden. Också de finländska trupperna har attackerats. Det är viktigt att vi på alla sätt, också från Finland, stödjer fredsbevararna som deltar i insatsen och ser till att de exempelvis har tillgång till bästa möjliga utrustning. ISAFoperationen är kanske den svåraste krishanteringsinsatsen som Finland har deltagit i hittills. De finländska fredsbevararna är kompetenta och kan sin sak, och jag litar till hundra procent på deras förmåga att verka i de exceptionellt svåra förhållandena i Afghanistan. Jag hade redan en längre tid velat besöka de finländska trupperna i norra Afghanistan. Besöket i Mazar-e-Sharif var en viktig och lärorik upplevelse. Med tanke på det politiska beslutsfattandet kring Afghanistan var det ytterst intressant att på ort och ställe få höra de finländska truppernas syn på operationen och dess framtid. Jag vill gärna ha en realistisk uppfattning om svårigheterna i Afghanistan, men också om de uppmuntrande steg som tagits i landet med hjälp från världssamfundet. Webbplatser: Afghanistans regerings webbplats www.afghangovernment.com FN-missionen i Afghanistan www.unama-afg.org Finlands ambassad i Afghanistan www.finland.org.af ISAFs webbplats www.isaf.nato.int Nationella solidaritetsprogrammet www.nspafghanistan.org Mikrokreditprogrammets webbplats www.misfa.org.af Engelskspråkig dagstidning som utkommer i Kabul www.afghandaily.com Allmän information om Afghanistan www.afghan-web.com www.afghanland.com Utrikesministeriets webbplatser www.formin.fi www.global.finland.fi

6/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Finlands deltagande i stabiliseringen av Afghanistan är en viktig del av utrikes-, säkerhetsoch försvarspolitiken. Finland stödjer verksamheten för att främja freden, säkerheten, de mänskliga rättigheterna och utvecklingen under synnerligen svåra förhållanden. Att Afghanistan stabiliseras och återuppbyggs är viktigt inte bara för Afghanistan och landets invånare utan också för att säkra stabiliteten i regionen och i hela världen. VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Att Afghanistan stabiliseras och återuppbyggs är viktigt för Afghanistan och landets invånare. Stabilitet och säkerhet är grundförutsättningar för en fungerande demokrati, likaså för utveckling och välstånd. Ett stabilt och fredligt Afghanistan, som respekterar de mänskliga rättigheterna och iakttar rättstatsprincipen, ligger i Finlands och hela det internationella samfundets intresse. Att stabilisera Afghanistan är viktigt också för att säkra stabiliteten i regionen och i hela världen. Utvecklingen i Afghanistan inverkar direkt på möjligheten att stävja den internationella terrorismen och extrema rörelsers verksamhet. Afghanistan är beläget nära centralasiatiska länder, Pakistan, Iran och Kina och läget i landet är centralt med tanke på stabiliteten i området. Det är förenligt med Finlands intressen att vi deltar i det arbete som pågår för att Afghanistan inte ska återgå till de förhållanden som rådde under talibanregimen. Detta skulle innebära ett samhälle som diktatoriskt styrs av en extremiströrelse, där till exempel kvinnornas och flickornas ställning skulle vara synnerligen svag. Fattigdomen skulle också öka märkbart. Utan det internationella samfundets stöd skulle Afghanistan bli en stödjepunkt för internationella terroristnätverk där extremiströrelser skulle kunna verka fritt. Det är också viktigt att se till att dessa hot inte blir verklighet i Pakistan och att extremiströrelsers verksamhet i Afghanistan inte leds därifrån. Stabilitet i området och framför allt situationen i Pakistans gränsområden påverkar i stor utsträckning läget i Afghanistan. Afghanistan har också en viktig roll i att begränsa den internationella narkotikahandeln. Cirka 90 procent av allt opium i världen har producerats där. Heroin som framställs av opiumet smugglas i stora mängder till Europa. Finlands mål i Afghanistan bygger på den övergripande utvecklingsstrategi som det internationella samfundet och Afghanistans regering godkände 2006. Strategin har kompletterats 2010 för att motsvara den förändrade situationen. Finlands regering har för sin del också godkänt strategin. Finlands mål genomförs genom ett övergripande och långsiktigt utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd samt militär och civil krishantering. Detta sker i nära samarbete med den afghanska regeringen, andra biståndsgivare och internationella aktörer. Det internationella samfundets och Finlands centrala mål är att säkerställa

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 7/20 Att stabilisera och utveckla Afghanistan är en extremt svår uppgift. Afghanistan kommer att vara en stor utmaning för det internationella samfundets också Finlands utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitik också under kommande år. Vilka resultat har uppnåtts i Afghanistan? Vid en utvärdering av utvecklingen i Afghanistan måste man ta hänsyn till utgångsläget: efter talibanregimens fall måste återuppbyggnaden av landet startas från i det närmaste noll. Landet låg i ruiner och en stor del av invånarna hade flytt utomlands. Trots de enorma svårigheterna har en betydande utveckling skett i Afghanistan under de senaste åren. De resultat som uppnåtts har emellertid ofta hamnat i skuggan av nyheter om terrordåd och våldsamheter. Lek med barnbarnen. Foto: UM/Sam Karvonen att Afghanistan stegvis självt kan ta mer ansvar för säkerheten i landet och för den sociala och ekonomiska utvecklingen. Afghanistans regering måste visa större handlingskraft för att avskaffa korruptionen och ingripa i narkotikaekonomin, förbättra kvinnornas och flickornas ställning och de mänskliga rättigheterna. Utgångsläget 2001 var dock så dåligt att det kommer att ta lång tid att få till stånd förändringar. Afghanistan kommer årtionden framåt att vara beroende av det internationella samfundets stöd. Den ekonomiska tillväxten har varit kraftig, landets valuta har varit relativt stabil, infrastruktur har byggts och hälsovården har förbättrats. Barnens och i synnerhet flickornas möjligheter till skolgång har förbättrats betydligt och jämställdheten har ökat. Utveckling har också skett inom landets förvaltning, polisväsendet och framför allt armén, trots att det fortfarande finns stora brister. Afghanistans nationella armé (ANA, Afghanistan National Army) har för närvarande en styrka på cirka 134 000 soldater. Antalet poliser uppgår till ungefär 100 000. Avsikten är att den afghanska armén i slutet av 2011 ska ha en styrka på 172 000 soldater och att polisstyrkan ska uppgå till 134 000 poliser. Enligt prognoserna kommer bruttonationalprodukten att öka med sex till åtta procent årligen under de närmaste fem åren. Bruttonationalprodukten var 180 dollar per capita 2004, år 2007 var den 355 dollar.

8/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Förbättrad infrastruktur, ökad utrikeshandel och ökade skatteintäkter bidrar till den ekonomiska tillväxten. När endast nio procent av befolkningen hade tillgång till primärhälsovård år 2004 är motsvarande siffra i dag över 80 procent. Barndödligheten har gått ner med 24 procent. Över 70 procent av befolkningen har vaccinerats mot polio, av dem sju miljoner barn. År 2005 hade endast 35 procent vaccinerats. Allt fler barn också flickor går i skola, trots att mycket ännu återstår att göra. Över fem miljoner afghanska barn går i skola och av dem är ungefär 1,5 miljoner flickor. Antalet läs- och skrivkunniga har mer än fördubblats. I dag finns det tio universitet i Afghanistan, medan endast ett var i gång 2001. Över fem miljoner flyktingar har återvänt till landet. De största utmaningarna i Afghanistan Beväpnad motståndsverksamhet, svag förvaltning och korruption samt narkotikaekonomin är det största hoten och utmaningarna i Afghanistan under den närmaste framtiden. I synnerhet landets regional- och lokalförvaltning är svag, och samma sak gäller rättsväsendet. Dessa problem försvagar situationen beträffande de mänskliga rättigheterna, som redan förut är svag. Det finns också mycket att förbättra i fråga om kvinnornas ställning. Enligt Världsbankens och Internationella valutafondens analyser påverkas Afghanistan kraftigt av den globala ekonomiska krisen. Landet är fattigt och synnerligen beroende av internationellt bistånd. Den kraftiga befolkningstillväxten kommer att bli en utmaning för Afghanistan. Landet uppskattas ha över 30 miljoner invånare, och folkmängden kan till och med fördubblas under de närmaste tjugo trettio åren. Eftersom situationen i Afghanistan inte kan lösas enbart på militär väg måste landets regering försöka hitta sätt att förhandla med de olika rebellgrupperna för att nå fram till en hållbar lösning. På kort sikt är parlamentsvalet hösten 2010 en stor utmaning. AFGHANISTAN HAR HÖGSTA PRIORITET I FINLANDS INTERNATIONELLA KRISHANTERING Civil krishantering Det finländska deltagandet i den civila krishanteringen i Afghanistan har tredubblats sedan förhösten 2008. Aktiviteterna har koncentrerats till EU:s civila krishanteringsoperation EUPOL (European Union Police Mission in Afghanistan), som stödjer utvecklingen av landets nationella polisväsende och straffrättssystem. EUPOL fungerar som rådgivare vid den strategiska utvecklingen av Afghanistans inrikesministerium, polisväsende och åklagarmyndighet. Ett särskilt ansvarsområde är stödet till aktiviteterna för att bekämpa korruptionen. Dessutom ges polis- och åklagarmyndigheterna specialutbildning förutom att man handleder polisledningen och polisen i huvudstaden Kabul. Finland är med sina 30 sakkunniga ett av de största deltagarländerna i

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 9/20 EUPOL och meningen är att antalet sakkunniga ytterligare ska ökas något. Finländska sakkunniga inom den civila krishanteringen arbetar bland annat vid byrån för EU:s särskilde representant i Kabul. Finland bidrar till EUPOL-operationen också genom det bilaterala utbildningsprogrammet för polis- och åklagarmyndigheterna som krishanteringscentret CMC i Kuopio ansvarar för. Förnyelsen av Afghanistans polismyndigheter stöds också via Afghanistans polisfond som förvaltas av FN:s utvecklingsprogram UNDP. Militär krishantering Finland har deltagit i den Natoledda multinationella krishanteringsoperationen ISAF (International Security Assistance Force) som har FN-mandat sedan 2002. Till en början omfattade verksamhetsområdet endast Kabul, men verksamheten har så småningom (2004 2006) utvidgats att omfatta hela landet. Operationens uppgift är att bistå Afghanistans regering och att förbättra regeringens verksamhetsbetingelser så att den kan återuppbygga landet och stärka de demokratiska strukturerna. ISAF betonar samverkan med den afghanska armén och polismyndigheten och hjälper till vid utbildningen av armén och polisen, så att ansvaret för säkerheten gradvis kan överföras på afghanerna. Sommaren 2010 hade Finland 145 soldater i Afghanistan, av vilka de flesta i den av Sverige ledda insatsen PRT (Provincial Reconstruction Team) Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Före början av 2011 ska antalet Fredsbevarare patrullerar tillsammans med afghanska myndigheter. Foto: Försvarsmakten/JL

10/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? soldater ökas till 195. Finland stödjer utbildningen av den afghanska armén bland annat genom att delta i så kalllad OMLT-verksamhet (Operational Mentoring and Liaison Teams) i norra Afghanistan och i Natos utbildningsaktiviteter. Finland har ökat sin finansiering till stöd för Afghanistans armé via Natos frivilligfond. Stödet uppgick år 2009 till 600 000 euro. Ett stöd av motsvarande storlek har planerats för 2010. Vilka tjänstgör i Afghanistan? Till Afghanistan rekryteras i huvudsak reservister på samma sätt som till övriga militära krishanteringsoperationer. Finlands försvarslösning som bygger på värnplikt och reservister ger också en kompetent reserv för fredsbevararuppgifter. En del av de värnpliktiga som tjänstgör vid Björneborgs brigad får utbildning för internationella uppdrag redan under värnpliktstiden. Ansökan till internationella uppdrag sker på frivillig bas och de som rekryteras får utbildning för respektive operation och uppdrag. De som tjänstgör i Afghanistan har haft en klart högre medelålder, över 30 år, än personer som deltar i andra operationer. I krävande förhållanden betonas erfarenhet av tidigare internationella uppdrag och annan livserfarenhet. Det finländska reservistsystemets fördelar framhävs också i umgänget med lokalbefolkningen, tjänstemän och till exempel frivilligorganisationer. De erfarna reservisterna representerar ett brett spektrum av det finländska samhället vad gäller utbildning och arbetserfarenhet. Fler kvinnliga fredsbevarare skulle behövas i Afghanistan, eftersom manliga fredsbevarare kan stöta på svårigheter att komma till tals med kvinnor i landet. Kvinnliga fredsbevarare ökar operationens effektivitet. Hittills har det funnits tillräckligt med intresserade sökande bland reservister till ISAF-operationen i Afghanistan. Man har försökt underlätta rekryteringen av fast anställda inom försvarsmakten genom att höja lönen och dagpenningen och förbättra personalförvaltningen. Sakkunniga inom civil krishantering Inom den civila krishanteringen sänds enskilda sakkunniga till internationella organisationer till skillnad från den militära krishanteringen, där man bygger upp enheter bestående av finländare. Till Afghanistan sänder Finland sakkunniga inom olika fack främst till EU:s tjänst. I EUPOL-operationen (European Union Police Mission in Afghanistan) arbetade sommaren 2010 kring 30 finländska sakkunniga. Av dem var 16 poliser, fyra juridiska experter och resten sakkunniga inom säkerhets- och personalärenden och övrig förvaltning. I de civila uppdragen är medelåldern något högre än i militära uppdrag, och de sakkunniga kommer ofta från krävande lednings- och expertuppdrag i Finland, t.ex. från polisbefälet eller rättsförvaltningen. Jukka Savolainen från Gränsbevakningsväsendets stab valdes i juni 2010 till chef för EU:s civila krishanteringsoperation EUPOL i Afghanistan.

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 11/20 Mor och barn i Hazarat i provinsen Ghor. Foto: UM/Rauli Virtanen FN:s säkerhetsråds resolution 1325 kvinnor, fred och säkerhet Finland stödjer genom olika kanaler en förbättring av kvinnornas ställning och de mänskliga rättigheterna i Afghanistan. Främjandet av de mänskliga rättigheterna hör till den andra huvudsektorn i Finlands utvecklingsbistånd till Afghanistan. Finland har sänt sakkunniga i mänskliga rättigheter till Afghanistan. Man har också fäst uppmärksamhet vid att rekrytera kvinnor till andra civila krishanteringsuppdrag i Afghanistan. Ungefär en fjärdedel av de finländska sakkunniga inom den civila krishanteringen i Afghanistan är kvinnor. Alla finländare som deltar i civila eller militära krishanteringsuppdrag får utbildning innan de reser ut. Där har man beaktat kvinnornas ställning och målen i FN:s resolution 1325. I egenskap av Natos fredspartnerland har Finland konsekvent fäst vikt vid att resolution 1325 syns i handlingarna för de krishanteringsuppdrag där Finland deltar. Finland deltog också i den studie som behandlade genomförandet av 1325-frågorna (Operational Effectiveness and UN Resolution 1325 Practices and Lessons from Afghanistan). AFGHANISTAN ÄR EN VIKTIG PARTNER I FINLANDS UTVECKLINGS- SAMARBETE Afghanistan har varit en viktig mottagare av finländskt utvecklingsbistånd sedan 2002. Landet har fått motta nästan 100 miljoner euro i utvecklingshjälp. År 2010 uppgår Finlands utvecklingsbistånd till Afghanistan till cirka 20 miljoner euro. Fram till 2013 riktas bistånd för ungefär 85 miljoner euro till Afghanistan.

12/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Finland har fokuserat på landsbygdsutveckling och utveckling av gott styre. Vid kanaliseringen av biståndet iakttas överlag främjandet av jämlikheten. Med biståndet från Finland stöds Afghanistans egna planer. Finland deltar också aktivt i samordningen av det internationella biståndet. I Finlands utvecklingspolitiska program 2007 definieras Afghanistan som ett land som återhämtar sig från konflikter. För att stödja landet krävs ett helhetsbetonat tillvägagångssätt och partnerskap. Därför samordnas den militära och civila krishanteringen samt utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet. Regeringen och riksdagen godkände i början av 2009 ett övergripande handlingsprogram, på vilket Finlands stöd till Afghanistan baseras. Riksdagen får regelbundet redogörelser över utvecklingen av läget i Afghanistan. Effekten av det finländska biståndet till Afghanistan Finlands stöd till Afghanistan utvärderades i slutet av 2007. Enligt den opartiska utredningen administreras stödet på ett effektivt sätt. Det följer våra utvecklingspolitiska mål och objekten är i balans med andra internationella aktörers bistånd och de behov som Afghanistan meddelat. Merparten av stödet kanaliseras via Världsbanken och FN-organisationer, varvid stödet går fram på ett effektivt, kontrollerat och centraliserat sätt. Fonden för återuppbyggnad av Afghanistan Fonden för återuppbyggnad av Afghanistan ARTF (Afghanistan Reconstruction Trust Fund) som förvaltas av Världsbankens fond för återuppbyggnad av Afghanistan (ARTF). NSP och MISFA 75 %, allmän korg 25 % UNDP:s polisfond (LOTFA) Landskapens drogbekämpning (UNODC) Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter (AIHRC) Program för reproduktiv hälsa (Marie Stopes International) Stöd till parlamentsval (UNDP) Polis-åklagarutbildning (Krishanteringscentret) Utvecklingssamarbete och småprojekt i PRT Mazar-e-Sharif* (ambassaden i Kabul) Anslag för lokalt samarbete (ambassaden i Kabul) Icke allokerat (utvecklingssamarbete) Finländska civila organisationer Humanitärt bistånd** Humanitär minröjning Civil krishantering SAMMANLAGT Militär krishantering ** Allokeringen av det humanitära biståndet bygger på FN-systemets behovsprövningar och appeller utifrån dem.

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 13/20 Finlands stöd till Afghanistan 2010 2013 2010 2011 2012 2013 Sammanlagt 6 000 000 7 000 000 7 500 000 8 500 000 29 000 000 1 000 000 1 500 000 1 500 000 2 000 000 6 000 000 1 000 000 1 500 000 1 500 000 2 000 000 6 000 000 900 000 400 000 400 000 400 000 2 100 000 400 000 400 000 500 000 500 000 1 800 000 250 000 0 0 0 250 000 200 000 150 000 0 0 350 000 500 000 1 000 000 1 200 000 1 500 000 4 200 000 500 000 500 000 500 000 500 000 2 000 000 250 000 200 000 400 000 1 100 000 1 950 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 5 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 4 000 000 1 900 000 1 900 000 1 900 000 1 900 000 7 600 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000 4 000 000 16 000 000 19 900 000 20 550 000 21 400 000 24 400 000 86 250 000 34 600 000 40 200 000 * Merparten av de finländska fredsbevararna verkar i fyra provinser i norra Afghanistan: Balkh, Jawzjan, Samangan och Sar-e Pol. Dessa fyra provinser bildar ansvarsområdet PRT Mazar-e-Sharif.

14/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Världsbanken är det viktigaste instrumentet för utvecklingen av Afghanistan. Fonden betalar lön till statstjänstemän i Afghanistan och stödjer de viktigaste nationella återuppbyggnadsprogrammen. ARTF har varit den viktigaste kanalen för Finlands finansiering av utvecklingssamarbetet med Afghanistan. Ungefär hälften av Finlands bistånd kanaliseras via den. Det nationella solidaritetsprogrammet är det framgångsrikaste utvecklingsprogrammet i Afghanistan. Det stödjer ekonomisk verksamhet på landsbygden. Via programmet byggs till exempel bevattningsanläggningar, vägar, skolor och kliniker i byarna. Olika jordbruksprojekt stöds också. Byaråd utsedda av byborna planerar projekten och deltar också i finansieringen. Över 30 000 byar av totalt 45 000 byar i landet har deltagit i programmet, som har stärkt demokratiutvecklingen på gräsrotsnivå. Programmet är ett bra exempel på hur man försöker sprida den så kallade fredsutdelningen bland folket, som ser att regeringen med hjälp av världssamfundet kan få till stånd konkreta förbättringar i människornas dagliga liv. Mikrokreditfinansiering som kanaliseras via Afghanistans mikrokreditprogram har gett över 450 000 kunder i Afghanistan krediter, och av kredittagarna är mer än 60 procent kvinnor. Genom en enskild MISFA-mikrokredit har i medeltal 1,5 arbetsplatser kunnat inrättas. I praktiken betyder det att programmet har skapat nästan 700 000 arbetsplatser i Afghanistan. Krediterna har betalats tillbaka till ungefär 96 procent, vilket betyder Iran att kreditförlusterna ligger under en procent. Polisfonden Herat Turkmenistan HERAT FARAH NIMRUZ BADGHIS GHOWR FARYAB Maimana En av de största utmaningarna är att förbättra det interna säkerhetsläget i Afghanistan. Polisväsendet måste utvecklas för att narkotikaekonomin ska kunna motarbetas, rättsväsendet förbättras, korruptionen bekämpas, de mänskliga rättigheterna försvaras och åtgärderna mot rebeller effektiviseras. JAWZJAN SAR-E POL URUZGAN Kandahar HELMAND KANDAHAR Uzbek DAIKOND BAL Polisfondens viktigaste uppgift är att betala lön till poliserna, förbättra löneutbetalningssystemet och ta fram ordentliga bostäder för att förbättra arbetsmotivationen och minska korruptionen. Mazar-e- B ZABO

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 15/20 istan Tadzjikistan KH KONDOZ Sharif SAMANGAN AMIYAN BAGHLAN GHAZN PAKTIKA L BADAKHSHAN TAKHAR PARVAN KAPISA LAGHMAN Kabul KABUL NANGARHAR VARDAK LOWGAR PAKTIA PANJSHIR KHOST NURESTAN Pakistan KONAR KONAR (BADAKHSHAN) Afganistan Afghanistan 0 150 300 km Kiina Kina P Afghanistans oberoende kommission för mänskliga rättigheter I internationell jämförelse hör kvinnans ställning i Afghanistan till de svagaste i världen. Också barns, funktionshindrades och andra sårbara gruppers, såsom fångars, mänskliga rättigheter kränks. Medborgarna har bristfälliga kunskaper om sina rättigheter. Dessutom finns det andra stora utmaningar till exempel att få krigsförbrytare ställda inför rätta. Det viktigaste målet för kommissionen för de mänskliga rättigheterna är att förbättra kvinnornas och barnens rättigheter och att ordna utbildning om mänskliga rättigheter. Finlands stöd till polisfonden uppgår till fyra miljoner euro under åren 2010 2012. FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott Över 90 procent av allt opium i världen produceras i Afghanistan. Av opiumet framställs heroin och morfin. Vallmo utgör råvara för opiumet. Narkotikan smugglas till Europa via grannländerna, främst Pakistan och Iran. Finland stödjer ett projekt, som syftar till att stärka centralförvaltningens och provinsmyndigheternas förmåga att bekämpa drogproduktionen på landsbygden. Biståndsorganisationen Marie Stopes International Mödra- och barndödligheten i Afghanistan hör till de högsta i världen. Tidiga och täta förlossningar, bristfälliga hälsovårdstjänster och hälsovårdskunskaper samt dålig hygien gör läget speciellt svårt. Biståndsorganisationen riktar in sig framför allt på att främja sexualhälsa och reproduktiv hälsa. Organisationen erbjuder hälsovård på allmän- och minikliniker, som inrättats på olika orter, och sprider hälsokunskap, förbättrar hygienförhållandena och verksamhetsmöjligheterna för den lokala hälsovårdspersonalen och lokala organisationer.

16/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Finland är organisationens enda utomstående finansiär i Afghanistan. Åren 2009 2011 uppgår bidraget till organisationen till 1,2 miljoner euro. Krishanteringscentrets utbildningsprojekt Krishanteringscentret CMC (Crisis Management Centre Finland), som verkar i Kuopio, har ett utbildningsprogram vars syfte är att få fler afghanska poliser och åklagare med i polis-åklagarsamarbetet och att effektivisera förundersökningen av brott. Under de kommande fem åren utbildas 115 afghanska tjänstemän i polisåklagarverksamhet. Finlands bidrag är 500 000 euro under åren 2009 2011. Internationella migrationsorganisationens projekt De afghanska myndigheterna har svårt att hantera flykting- och invandrarsituationen. Därför har Afghanistans regering bett Internationella migrationsorganisationen IOM att utbilda parlamentariker och tjänstemän inom denna sektor. Finland finansierar denna utbildning. Utifrån ett pilotprojekt som genomfördes 2008 fortsätter och utvidgar man utbildningen av afghanska parlamentariker och tjänstemän i invandringsfrågor. Deltagande i reformen av Afghanistans säkerhetssektor De finländska fredsbevararna arbetar tillsammans med svenskar i norra Afghanistan i PRT Mazar-e-Sharif (MeS), det vill säga i provinserna Balkh, Jawzjan, Samangan och Sar-e-Pol i norr. Enligt principbeslut i Finland och Sverige styrs ungefär en fjärdedel av utvecklingsbiståndet till Afghanistan till utvecklingen av detta område. Småprojekten i PRT MeS fokuserar på att bygga upp säkerhetssektorn, framför allt mer polisresurser och utveckling av fängelseväsendet, vilket behövs för den grundläggande säkerheten i samhället och för att få till stånd en hållbar utveckling och förbättra i synnerhet kvinnornas ställning. All verksamhet samordnas med centrala och lokala myndigheter. Ett utbildningsprojekt för röjning av sprängladdningar har planerats och samordnats tillsammans med de afghanska myndigheterna och med Tyskland och EUPOL som bär det regionala ansvaret. Stöd till lokalt samarbete Finlands ambassad i Kabul har ett årligt anslag på 500 000 euro för lokala samarbetsprojekt. Anslaget är i första hand avsett för att förbättra kvinnornas och barnens ställning, stödja de mest utsatta grupperna i samhället, främja demokrati, gott styre och nationell försoning. Finländska civila organisationer i Afghanistan Som en del av satsningarna för att återuppbygga Afghanistan har Finlands utrikesministerium ökat insatserna för att stärka det civila samhället i landet. År 2010 driver finländska civila organisationer projekt i Afghanistan som framför allt inriktas på hälsa, mänskliga rättigheter, samfundsutveckling, utbildning av kvinnor och förbättring av kvinnornas ställning.

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 17/20 Statsstödet till finländska organisationers utvecklingssamarbete i Afghanistan är cirka två miljoner euro år 2010. Finlands humanitära hjälp i Afghanistan Finlands humanitära hjälp till Afghanistan har ökat under de senaste åren. År 2007 uppgick hjälpen till sammanlagt 1,3 miljoner euro (UNHCR, UNICEF och WFP). Humanitär minverksamhet Trots de svåra verksamhetsbetingelserna har Finlands och det internationella samfundets satsningar på många sätt stött Afghanistans utveckling. Den humanitära minverksamheten är en viktig del av den fortsatta hjälpen och den bidrar till att minska fattigdomen. Minerade områden har röjts och tagits i bruk som odlingsmark, och man har röjt transportleder så att hjälpen kan nå fram. Finlands bidrag har kanaliserats via FN (UNMAS) och HALO Trust Fund. År 2008 uppgick stödet till sammanlagt 2,1 miljoner euro och 2009 till totalt 1,9 miljoner euro. Litteratur om Afghanistan Abdul Salam Zaaef My Life with the Taliban Artyom Borovik The Hidden War: A Russian Journalist s Account of the Soviet War in Afghanistan Robert D. Kaplan Soldiers of God: With the Mujahideen in Afghanistan Olivier Roy Islam and Resistance in Afghanistan Seth Jones In the Graveyard of Empires: America s War in Afghanistan Ahmed Rashid Descent into Chaos: The U.S. and the Disaster in Pakistan, Afghanistan, and Central Asia Robert D. Crews ja Amin Tarzi The Taliban and the Crisis of Afghanistan Steve Coll Ghost Wars: The Secret History of the CIA, Afghanistan, and Bin Laden, from the Soviet Invasion to September 10, 2001 Ahmed Rashid Taliban: Militant Islam, Oil and Fundamentalism in Central Asia Antonio Giustozzi Koran, Kalashnikov, and Laptop: The Neo-Taliban Insurgency in Afghanistan Dave Macdonald Drugs in Afghanistan: Opium, Outlaws and Scorpion Siba Shakib Afghanistan, where God only comes to weep Sammanställd av Olli Ruohomäki / UM

18/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Kvinnorna i Afghanistan förändrar traditionerna Manizha Bakhtari, Afghanistans nya Finlandsambassadör, stationerad i Stockholm, anser att de afghanska kvinnornas största problem är den tärande otryggheten i landet. Visserligen är otryggheten ett gissel för alla, men den begränsar i synnerhet kvinnornas och flickornas liv: de kan inte röra sig fritt och har inte möjligheter att tillgodogöra sig grundläggande service som hälsovård och utbildning. En annan stor utmaning är läskunnigheten. Det finns inte några officiella siffror över läskunnigheten, men uppskattningsvis 65 procent av befolkningen är analfabeter största delen av dem är kvinnor. Den tredje utmaningen är traditionerna och de uråldriga sedvänjorna som tillåter att kvinnor behandlas illa. Men traditioner förändrar man inte över en natt. Kriget förstörde den utveckling som skett med kvinnornas ställning Ambassadör Bakhtari säger att de afghanska kvinnorna började frigöra sig socialt på 1960- och 1970-talen. Då slutade de använda burka och började gå i skola, studera och till och med flytta utomlands för att studera. Men kriget som pågick i trettio år och otryggheten tillintetgjorde de afghanska kvinnornas ambitioner. Efter att talibanregimen föll och Afghanistan slog in på vägen mot demokrati 2001 har många saker förändrats, också flickornas skolgång. I parlamentet är de kvinnliga ledamöternas antal 28 procent, och kvinnor finns också i regeringen och på alla tjänstemannanivåer. I Afghanistan finns också flera massmedier som leds av kvinnor. Bakhtari understryker att landet har fått en bra grundlag där män och kvinnor är lika värda och har samma rättigheter på alla livets områden. Ännu krävs förändringar i lagstiftningen och rättssystemet, men inte heller det kan göras på en natt. Vi befinner oss fortfarande i krig, påminner Bakhtari. Den nya generationen väntar sig en bättre framtid Enligt Bakhtari har president Hamid Karzais regering gjort mycket för att förbättra kvinnornas ställning. Ett kvinnosaksministerium har grundats, och det styr alla statliga organ i jämställdhetsfrågor. Varje ministerium har dessutom någon som ansvarar för jämställdhetsfrågor. Vidare finns det en oberoende kommission för mänskliga rättigheter som arbetar för kvinnors rättigheter i hela landet. Alla offentliga inrättningar beaktar jämlikheten mellan kvinnor och män, och regeringen stödjer kvinnornas strävanden att uppnå ledande positioner inom alla branscher. Också många skolor stödjer och hjälper föräldrar som låter sina döttrar gå i skola. Däremot är det svårare att påverka människornas vardagsliv. Men vi har lyckats där också, för nuförtiden skickar de flesta familjer sina döttrar

VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? 19/20 Manizha Bakhtari, Afghanistans ambassadör i Finland. Foto: UM/Raino Heinonen till skolan. Den nya generationen har det bättre än sina föräldrar. De omtalade gasattackerna mot skolor med kvinnliga elever sker enligt ambassadören väldigt sällan. Vi värdesätter det internationella samfundets närvaro i Afghanistan. Ni visar gott exempel på att det bland soldater och annan personal finns både kvinnor och män. När en afghansk kvinna ser en kvinnlig polis i sin by, tänker hon att också hon kan bli vad som helst. De internationella organisationernas jämställdhetsprojekt är nyttiga, bara jämlikheten mellan könen beaktas också inom projektförvaltningen och när det gäller människorna som gagnas av projekten. Vi har hundratals bra projekt och av dem är kanske de viktigaste sådana projekt som främjar kvinnornas utbildning och utkomstmöjligheter. Utan egna inkomster har kvinnan varken röst eller självständighet. Ambassadör Bakhtari tycker att man borde tala mera om de resultat som Afghanistan uppnått och inte bara om problemen och hoten. Varför talar vi alltid om burkan fast vi har tusentals kvinnor som inte använder burka? Jag använder inte heller burka. Burkan är inte regeringens önskan eller order utan en tradition som det tar tid att förändra. Man måste inte använda burka i Afghanistan, det står ingenstans inte ens i Koranen. I Afghanistan kan du se tusentals ambitiösa unga kvinnor som använder internet, kan engelska och förstår sig på världens gång. Folk förväxlar islam med traditioner. Burkan är inte ens någon gammal tradition, den har bara funnits i cirka hundra år. Att kämpa mot traditioner tar tid och kräver uppoffringar. Radikala, snabba och påtvingade förändringar ger bara upphov till motstånd. Vi måste tala till människorna som vänner.

20/20 VARFÖR ÄR FINLAND I AFGHANISTAN? Rådgivare Olli Ruohomäki från utrikesministeriet diskuterar här med byarådet i Istalif vilka resultat Nationella solidaritetsprogrammet, som administreras av Världsbanken och också stöds av Finland, gett. Foto: UM Ulkoasiainministeriö Eurooppatiedotus PL 482, 00023 Valtioneuvosto Puh. (09) 1605 5905 Faksi (09) 1605 6477 Utrikesministeriet Europainformationen PB 482, 00023 Statsrådet Tfn (09) 1605 5905 Fax (09) 1605 6477 Asiakaspalvelut maakunnissa, Kundservice i landskapen: 010 3456 700