Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Relevanta dokument
Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI

Framtidens översvämningsrisker

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologi, grunder och introduktion

SMHI. Vattentillgång och höga flöden i Sverige under 1900-talet. Reports Hydrology. Göran Lindström. Nr 18, 2002

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Framtida klimat i Stockholms län

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp


Instruktioner. Utformning av projektredovisning MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Åmsele Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

ska tillämpa dina kunskaper och med hjälp av Matlab analysera ett miljöstatistiskt datamaterial;

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Extremhändelser och klimat

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

PM Översvämningsanalys

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Regional analys av klimat, vattentillgång och höga flöden. Elforsk rapport 09:83

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn

Klimatet och våra utomhusanläggningar

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Brännland Sörfors Arbetet är utfört på uppdrag av Statens Räddningsverk Norrköping mars 1999

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Badsjön, mitt i Storuman,

HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

SMHIs nederbördsmätning

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag


Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Vattenreglering vad är det?

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Framtidsklimat i Hallands län

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Årsrapport vattenreglering 2017

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Bilaga 8. Översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun Översiktskarta över översvämningskänsliga områden i Markaryds kommun.

Utredning om dagvattenhantering för del av fastigheten Korsberga 1:1

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Transkript:

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI

Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy)

Nederbörd, temperatur och avrinning, Sverige (191-22) Northern Sweden Southern Sweden 3 Anomaly ( C) 3 Anomaly ( C) 2 2 Temperature 1-1 -2-3 19 192 194 196 198 2 1-1 -2-3 19 192 194 196 198 2 4 Anomaly (%) 4 Anomaly (%) Precipitation 2-2 2-2 -4 19 192 194 196 198 2-4 19 192 194 196 198 2 Runoff 4 2-2 Anomaly (%) 4 Anomaly (%) 2-2 -4 19 192 194 196 198 2-4 19 192 194 196 198 2

24 25 1993 1995 Regn Snösmältning 1997 1995 1993 2 21 1985 2241977 21 22 22 24 23 198, 22 Allvarliga översvämningar i Sverige 197-25

TWh/år 3 Tillrinning 195-23 Ej spillkorrigerad tillrinning till det svenska vattenkraftsystemet 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 5 52 54 56 58 6 62 64 66 68 7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 3

Avrinningen från Sverige 191-2 Avrinning (mm/år) 6 4 2 19 192 194 196 198 2

Maxflöden 1941-2 536 956 956 956 956 956 956 735 686 735 956 686 686 9 8 12 4 4 6 14 6 3 4 1 3 18 956 95 95 956 675 455 516 956 675 8 12 11 3 4 7 8 19 6 956 956 7 17 6 3 675 3 978 595 1 6 665 15 775 5 665 5 514 514 665 432 514 514 74 953 463 812 514 458 11 3 12 3 6 4 14 3 3 5 12 5 År, månad för max Återkomsttid (år)

Andel stationer med 1-årsflöde Norra Sverige Frekvens (%) 1 Norr, årsmax 8 6 4 2 Andel stationer med 1-årsflöde 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 192 194 196 198 2 Norr, vårmax 192 194 196 198 2 Norr, höstmax 192 194 196 198 2

Andel stationer med 1-årsflöde Södra Sverige 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 Söder, årsmax 192 194 196 198 2 Söder, vårmax 192 194 196 198 2 Söder, höstmax 192 194 196 198 2

Trender i årsmax 1921-2 1921-2 1941-2

Högsta indexflöden varje år, t.o.m. Sep 25 1 1 Solberg 192 194 196 198 2.5 Kukkolankoski 192 194 196 198 2.5 1 KU Äcklingen 192 194 196 198 2.5 ÄC SB AN Anundsjön 192 194 196 198 2 1.5 1 Ersbo 192 194 196 198 2.5 ER Getebro 192 194 196 198 2 1.5 Simlången 192 194 196 198 2 1.5 SI TO GE Torsebro 192 194 196 198 2 1.5

Medelindexflöden år 2 16 % Norr Årsmax 2 % Söder Årsmax 12 16 8 12 8 4 4 16 % 192 194 196 198 2 Vårmax 2 % 192 194 196 198 2 Vårmax 12 16 12 8 8 4 4 16 12 % 192 194 196 198 2 Höstmax 2 16 12 % 192 194 196 198 2 Höstmax 8 8 4 4 192 194 196 198 2 192 194 196 198 2

Medelindexflöden år 25 2 Norr Årsmax 2 Söder Årsmax 1.5 1.5 1 1.5.5 2 1.5 192 194 196 198 2 Vårmax 2.5 2 192 194 196 198 2 Vårmax 1 1.5 1.5.5 2.5 192 194 196 198 2 3 192 194 196 198 2 2 Höstmax 2.5 Höstmax 1.5 1 2 1.5 1.5.5 192 194 196 198 2 192 194 196 198 2

Årsmax Sorsele, Vindelälven 2 16 Vattenföring (m3/s) 12 8 4 192 194 196 198 2

Årsmax Sorsele, Vindelälven 2 16 Vattenföring (m3/s) 12 8 25 4 192 194 196 198 2

Årsmax Sorsele, Vindelälven 2 16 Spöland 1938 Vattenföring (m3/s) 12 8 25 4 192 194 196 198 2

Spölandskatastrofen, Umeälven, 1938 Utdrag ur 1938 års högflod i Ume älv Har den något att lära oss? Svenska Vattenkraftsföreningens Publ. 325 (1939) Det mest anmärkningsvärda i detta resultat är väl, att flödet vid Vännäs, där största skadan uppstod, hade en så stor sannolikhet som ca 1:25. Om detta är riktigt, borde liknande flöde ha uppträtt tidigare i mannaminne. Så är också förhållandet. Endast ett fåtal uppgifter å höga vattenstånd föreligga före den tidpunkt, då regelbundna observationer igångsattes. Emellertid synes ett högt vattenstånd ha förekommit i Ume älv, 1819, och vid byn Granön vid Ume älv 8 mil norr om Umeå var högvattenståndet 1863 ungefär samma som 1938. I Vindelälven torde högvattenståndet 1876 ha närmat sig högvattenytan 1938. Dessa uppgifter synes giva ett relativt gott belägg för riktigheten av slutsatsen, att 1938 års flöde ingalunda var ovaligt sällsynt vad beträffar vattenföringens storlek. Det må även nämnas att HÜLPHER i sina»samlingar till en beskrivning över Norrland», Stockholm 1771-1797, meddelar att vårfloderna i Ume älv voro särskilt stora åren 1721, 1749, 1756, 1763, 1785 och 1787.

Värnamo (24) Foto Gunn Persson

Värnamo (24) Foto Gunn Persson 8 6 Vattenföring (m 3 /s) 4 2 24 Årsmax, Rörvik, Sjön Allgunnen 19 192 194 196 198 2

Värnamo (24) Foto Gunn Persson 3 Årsmax, Lagan Ängabäcks krv. Vattenföring (m 3 /s) 2 Jan 25 1 192 194 196 198 2

Stockholm 1924

Högvattenmärken, Centrala Falun

Högvattenmärken, Mora hamn 1764 186 1916 1959?

New Orleans i augusti 25 Officiell dödssiffra i oktober 25: 972

Antal döda i några svåra översvämningar och stormar China 1 Deaths China 1 China Bangladesh Bangladesh 1 1 1 1 1 188 189 19 191 192 193 194 195 196 197 198 199

24-timmarsmängder > 9 mm på arealen 1 km² över perioden 1926-199 15 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2

24-timmarsmängder > 9 mm på arealen 1 km² över perioden 1926-199 15 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2 Flödeskommitténs riktlinjer

24-timmarsmängder > 9 mm på arealen 1 km² över perioden 1926-25 15 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2 Flödeskommitténs riktlinjer

41 fall på 64 år =,64/år 15 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2 Flödeskommitténs riktlinjer

41 fall på 64 år =,64/år 13 fall på 15 år =,87/år 15 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2 Flödeskommitténs riktlinjer

41 fall på 64 år =,64/år 13 fall på 15 år =,87/år 15 13 fall på 14 år 1953-1966 1 mm 5 192 193 194 195 196 197 198 199 2 Flödeskommitténs riktlinjer

Högsta dygnsnederbörd i 11 delområden i Sverige (1961-23) 12 Dygnsnederbörd (mm) 8 4 Medelarea 45 km2 196 197 198 199 2

Högsta dygnstemperatur i 11 delområden i Sverige (1961-23) 28 26 Dygnsmedeltemperatur ( C) 24 22 2 18 196 197 198 199 2 Medelarea 45 km2

Lägsta dygnstemperatur i 11 delområden i Sverige (1961-23) -28-32 Dygnsmedeltemperatur ( C) -36-4 -44-48 -52 196 197 198 199 2 Medelarea 45 km2

Trender i årsmedelavrinning? 192-22 1941-22 1961-2

Ökad avrinning vinter och vår! Vinter Sommar Vår Höst 192-22 1941-22 1961-2 192-22 1941-22 1961-2

4 35 3 25 2 15 1 5 Otydliga förändringar i extremer i Norden Number of significant trends (%) drought volume autumn peak autumn timing spring peak spring timing drought volume drought duration autumn peak autumn timing spring peak spring timing drought volume drought duration autumn peak autumn timing spring peak spring timing drought duration 192-22 1941-22 1961-2 positive trend % negative trend %

Extrema väder ett ökande problem? Extrema väder ett problem! Men inte entydigt ökande! Det torra 7-talet var det mest avvikande årtiondet under 19-talet.