Vårdval Halland 2012 mål, måluppfyllelse och avdrag

Relevanta dokument
Generella ma l och avdrag fo r Va rdval Halland.

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum


Modellbeskrivning Vårdval Halland 2012

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Patientsäkerhetsberättelse

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Första linjens vård till barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningaruppdrag åt Driftnämnden Närsjukvård

Bättre liv för sjuka äldre

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Inriktningsbeslut om Vårdval 2.0 (Beslut enligt delegation) RS170510

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Information om hemsjukvård

Beställningsunderlag 2015

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Vårdval Halland. Uppföljning av regionfullmäktiges mål,

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Bilaga Uppföljning 2014

Kvalitetsbokslut VC Flen

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Kommunal hälso- och sjukvård

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Monica Forsberg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Vårdval Rehab

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Ändra till startrubrik

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Bilaga Uppföljning 2016

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Kommunen som vårdgivare

sätter hallänningen i centrum

Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

Ekonomiskt utfall och prognos

Hälsa Sjukvård Tandvård

Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Sjukskrivningsmiljarden

Rehabiliteringsgarantin

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Transkript:

TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2011-10-05 HSS110100 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdval Halland 2012 mål, måluppfyllelse och avdrag Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att för 2012 fastställa förslag till mål, hälso- och sjukvårdspeng samt ekonomiska konsekvenser vid bristande måluppfyllelse. Sammanfattning Sedan 2007 tillämpas i Region Halland en gemensam ersättningsmodell för primärvård Vårdval Halland när det gäller befolkningens närsjukvård. Grunderna i ersättningsmodellen innebär i korthet att: - samtliga medborgare har valfrihet och väljer sin vårdenhet - etablering av vårdenhet kräver ackreditering/godkännande och överenskommelse med Region Halland - är enhetlig för alla vårdenheter - ersättningen för åtagandet inom primärvård/närsjukvård följer med varje invånares val och utgörs av en hälso- och sjukvårdspeng som är målrelaterad. - målen är till för att försäkra att invånarna får den hälso- och sjukvård som är beslutad av regionfullmäktige - godkända enheter med överenskommelse med landstinget kan ha särskilda uppdrag, utöver åtagandet, som ersätts separat - lika för alla utförare. Årligen görs revideringar av Vårdval Halland-modellen avseende exempelvis mål, måluppfyllelse och ersättningsfrågor och förslag för 2012 har nu tagits fram av Regionkontoret. Regionkontoret Karin Möller Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Emma Pihl Avdelningschef www.regionhalland.se/handlingar

2011-10-05 Styrning av Vårdval Halland Utgångspunkten för Region Hallands ledning och styrning är att se till att hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård tillgodoses. Den halländska vården ska vara säker, hålla hög kvalitet och bedrivas på kostnadseffektivt sätt. Styrning och ledning av verksamheten fokuserar allt mer på att sätta mål och att följa upp dem. Invånarens möjlighet att påverka genom val av olika vårdgivare ska stärkas. All styrning utgår från värdegrundsprincipen att det är hallänningarna vi är till för och att det är till dem hälso- och sjukvården ska leverera värde. Regionen godkänner och ingår ett tidsbestämt avtal med alla aktörer som ansöker om att få bli en del av Vårdval Halland och som uppfyller regionens krav för att bedriva verksamhet. Vårdenheterna i Vårdval Halland ska bidra till att uppfylla Region Hallands mål och strategier för 2012-2014. Regionfullmäktiges årliga beslut om Vårdval Halland innebär att man varje år i samband med budgetbeslutet beslutar om ytterligare preciserade mål som vårdenheten ska uppfylla. Detta är en del i regionfullmäktiges möjlighet att styra så att invånarna får den vård som motsvarar behovet och att hälso- och sjukvården håller en hög kvalitet. För några av målen innebär bristande måluppfyllelse reducering av hälso- och sjukvårdspengen. För dessa mål beslutar Region Halland även om hur målet ska följas upp och avdragets storlek. Dessa mål finns angivna under rubriken effektiv vård nedan. För 2012 kommer graden av måluppfyllelse avseende andelen patientbesök i den nära vården (täckningsgrad), följsamhet mot läkemedelskommittén Hallands läkemedelskvoter, hembesök hos nyfödda samt deltagande i regionens följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler att utgöra underlag för reducering av hälso- och sjukvårdspengen. Övriga mål är också viktiga att uppfylla och information om måluppfyllelse kommer att finnas tillgänglig för alla invånare i Halland. Uppföljning och rapportering sker integrerat med Region Hallands ordinarie uppföljningsprocess.

Mål i Vårdval Halland år 2012 God och jämlik hälso- och sjukvård Tillgänglighet Vårdenheten ska uppfylla den lagstadgade nationella vårdgarantin. Alla patienter ska erbjudas läkarbesök inom sju dagar och kunna få kontakt med vårdenheten samma dag som man har behov av det. Därutöver gäller att tillgängligheten till andra kompetenser än läkare ska vara hög. Alla patienter ska ha tillgång till den nära vården även för akuta besök utöver ordinarie öppettider under dagen. Vårdenhetens patienter och närstående ska på ett enkelt sätt ha tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. Minst 90 procent av patienterna ska uppleva tillgängligheten som god. Vårdenheten ska delta i den nationella väntetidsmätningen. Vårdenheten ska ha följsamhet mot det nationella projektet om vårdgaranti. Hög tillgänglighet till andra kompetenser än läkare ska säkerställas. Sjuksköterska vid barnhälsovården ska kunna nås på telefon under arbetsdagar och ha såväl öppna som tidsbeställda mottagningar samt hembesök Samverkan Vårdenheten ska fungera som patientens lots och vara sammanhållande länk i hälso- och sjukvårdsprocessen, oavsett var insatserna utförs. Vårdenhetens insatser ska organiseras så att ändamålsenliga vårdprocesser uppnås för största möjliga hälsovinst för patienten uppnås. Samverkan ska utvecklas utifrån lokala förutsättningar med tydliga riktlinjer och rutiner för samverkan med olika vårdgivare. Barn och unga med psykisk ohälsa ska tillförsäkras grundläggande insatser i den nära hälso- och sjukvården (första linjens vård). Vårdenheten ska ha tydliga riktlinjer och rutiner för samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan. Vårdenheten säkerställer att alla patienter som har behov av logopedi ska erbjudas insatser på basal nivå.

Kvalitet Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet ur alla aspekter. Vårdenhetens insatser ska ges utifrån patientens specifika behov och med lyhördhet för dennes önskemål och värderingar. Kvalitetsvärdet för patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvårdsinsatser ska vara minst 85 (Nationella patientenkäten, max är 100). Kvalitetsvärdet för patientupplevd delaktighet i den hälso- och sjukvård man erhållit ska vara minst 85 (Nationella patientenkäten, max är 100). Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser ska utgöra en helhet i patientens behandling. Insatserna ska vara av god kvalitet utifrån nationella, regionala och lokala riktlinjer. Avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska fokus vara på levnadsvanorna kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak. Kvaliteten i alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska kunna följas upp i detalj, och dessa ska kunna relateras till mål och mått i nationella regional och lokala riktlinjer. Vårdenhetens rutiner och system ska vara utformade och dokumenterade så att extern granskning och medicinsk revision kan ske. För de nationella register som vårdenheten är ålagda att delta i, ska av patienter med en diagnos som omfattas av registret rapporteras på alla parametrar. Bättre föräldrastöd genom ökad satsning på hembesök. Hembesök ska erbjudas alla föräldrar med nyfödda inom fyra veckor efter hemkomst samt till nyinflyttade. Adoptivbarn ska ha ett hembesök inom fyra veckor från det att de är anmälda. Minst 95 procent av föräldrar som får sitt första barn eller adoptivbarn och minst 80 procent av föräldrar med nyfödd som är andra barn eller fler ska få hembesök. Hembesök ska erbjudas till kommunplacerade flyktingbarn och familjer med särskilda behov. Vid bristande måluppfyllelse avseende hembesök hos nyfödda och adoptivbarn reduceras hälso- och sjukvårdspengen under 2012 med en engångssumma enligt följande: o För negativ avvikelse om 15 procent eller mer från målet dras 2 procent av hälso- och sjukvårdspengen för barn 0-6 år. o För negativ avvikelse mellan 14 och 5 procent från målet dras 1 procent av hälso- och sjukvårdspengen för barn 0-6 år. o För negativ avvikelse mellan 4 och 1 procent från målet dras 0,5 procent av hälso- och sjukvårdspengen för barn 0-6 år. 100 procent av patienterna som upplever behov av särskilt stöd för hälsosamma levnadsvanor ska erhålla det.

Vårdenheten ska ha tydliga riktlinjer och rutiner för hälsofrämjande insatser generellt. Dessa ska harmonieras med de nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Vårdenheten säkerställer tidiga och varaktiga sjukdomsförebyggande och behandlande insatser för nyinsjuknade patienter i Diabetes typ 2. För patienter med behov av rehabilitering ska vårdenheten säkra processen i vårdkedjan genom god samverkan med andra vårdgivare, försäkringskassa och andra instanser som är viktiga för att patienten ska nå optimalt funktionstillstånd. De rehabiliteringsinsatser som vårdenheten ansvarar för ska vara samordnade, flerprofessionella och teambaserade. För patienter med diagnosen godartad långvarig smärta från rygg nacke och axlar, säkerställer vårdenheten tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering av multimodalt flerprofessionellt team under vardagar, klockan 08:00 17:00. För patienter med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa säkerställer vårdenheten tillgången till KBT (kognitiv beteendeinriktad terapi). För patienter som är nyinsjuknade med stroke eller annan neurologisk skada/sjukdom säkerställer vårdenheten tillgång till bedömning av rehabiliteringsbehov samt rehabiliteringsinsatser av multimodalt neurorehabiliteringsteam (vanligtvis ingår patienten, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator/psykolog/psykoterapeut samt logoped). Teamet ska finnas tillgängligt vardagar, klockan 08.00 17.00. Säker vård Vårdenheten ska aktivt förebygga skador i samband med vård och ha rutiner och system för att systematiskt och långsiktigt kunna bedriva patientsäkerhetsarbete. Deltagande i Läkemedelskommittén Hallands utbildningar för personal med förskrivningsrätt är en del i detta arbete. En annan viktig del är åtgärder som förebygger uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdenheten ska ha basala hygienrutiner och klädregler in enlighet med Region Hallands fastställda riktlinjer. Vårdenheten analyserar den egna förskrivningen utifrån antal uthämtade recept och per 1000 besök, mönstret för förskrivningen och följsamhet till Läkemedelskommitténs terapirekommendationer 4 gånger per år. Kort rapport med analys och kommentarer inlämnas till Strama Hallands informationsläkare 4 gånger per år. Att all hälso- och sjukvårdspersonal har genomgått hygienutbildning motsvarande Region Hallands grundkurs i vårdhygien. Under 2012 är delmålet minst 80 procent.

Att samtliga vårdenheter deltar i Region Hallands sex årliga följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler. Vid bristande måluppfyllelse avseende deltagande i följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler reduceras hälso- och sjukvårdspengen enligt följande: o Om vårdenheten inte deltar i följsamhetsmätning (6 gånger per år) sker avdrag med 10 000 kronor per gång. Effektiv vård Invånarna ska kunna få huvuddelen av sin hälso- och sjukvård tillgodosett i den nära vården. Samverkan med olika specialister ska utvecklas efter lokala förutsättningar och på så sätt ska verksamheten utgöra en väl fungerande helhet för patienten och bas för den nära hälso- och sjukvården. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på hur stor andel av alla besök i öppenvård som vårdenhetens patienter utför på närsjukvårdsnivå. Ju högre andel av konsumtionen som har gjorts inom närsjukvården, desto högre blir täckningsgraden. Målet är att 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna eller hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. När vårdenheten inte når målet minskas hälso- och sjukvårdspengen med ett krontalsbelopp per procentuell avvikelse från målet. För 2012 gäller avdraget 17,95 kronor per poäng. Vårdenhetens täckningsgrad mäts i procent med två decimaler. Krontalsavdraget per poäng multipliceras med avståndet mellan måltalet 80 procent och vårdenhetens utfall vid mättillfället. Med besök i öppen hälso- och sjukvård avses all skattefinansierad sjukvård samt patientfinansierad hälsovård enligt Gula taxan, som registreras inom närsjukvård, somatisk specialistsjukvård och psykiatri - inom och utom länet - oberoende av vårdgivare. Täckningsgraden beräknas en gång per tertial (fyramånadersperiod) och baseras på vårdkonsumtionen under föregående tertial. Detta innebär exempelvis att den täckningsgrad som ligger till grund för utbetalning av hälso- och sjukvårdspengen perioden januari april 2012, grundar sig på vårdkonsumtionen under perioden september december 2011. I den mån dataleveranser släpar efter, till exempel när det gäller besök i andra landsting eller regioner, kommer de besök för perioden som saknas att istället ingå vid nästa beräkningsomgång. Läkemedel

Vårdenhetens läkemedelsförskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Målet är 100 procent följsamhet mot de av Läkemedelskommittén Halland fastställda läkemedelskvoterna Allergiläkemedel (antihistaminer) Blodtryckssänkande medel (ACE/ARB) Blodfettsänkande medel (statiner) Diabetesmedel Förpackningsstorlek läkemedel med svaga opioder Genomsnittlig kostnad per DDD >80 procent >80 procent >90 procent >70 procent <25 DDD/recept < 3,25 kr Följsamhet mot Läkemedelskommittén Hallands terapeutiska kvoter mäts för nyförskrivna läkemedel under aktuell förskrivningsperiod (tertial). Det rekommenderade riktvärdet (TP-kvoten) beräknas för varje vårdenhet, för var och en av sex utvalda terapeutiska kvoter. Följsamheten visas för fyra nivåer jämfört med TP-kvoten dels genom procentavvikelse och dels med färgmarkering i en öppen jämförelse. För varje terapeutisk kvot där vårdenheten avviker från rekommenderat riktvärde utgår ett avdrag på hälso- och sjukvårds-pengen enligt en avdragstrappa med fyra nivåer. Avvikelser över 30 och 40 procent innebär ekonomiskt avdrag. Terapeutiska kvoter kan undantagsvis ändras under verksamhetsåret på grund av nya medicinska rön eller andra faktorer. Vid behov av förändringar kommer vårdenheten att meddelas fortast möjligt. För bristande måluppfyllelse avseende läkemedel reduceras hälso- och sjukvårdspengen enligt: Grön Gul Röd Ofärgad Avvikelse med 0 procentenheter är fullständig måluppfyllelse. Avvikelse 1-10 procentenheter negativt är acceptabelt men bör förbättras. Ger inte något ekonomiskt avdrag. Avvikelse 11-20 procentenheter negativt är inte acceptabelt och ger avdrag (ovägt) med 100 000 kronor per år och TP-kvot. Avvikelse mer än 20 procentenheter negativt är oacceptabelt och ger avdrag (ovägt) med 150 000 kronor per år och TP-kvot. Med ovägt avdrag menas att detta är avdraget på årsbasis för den genomsnittliga vårdenheten och att vårdenhetens storlek i form av antalet vårdpoäng påverkar avdraget. Det innebär att en vårdenhet som är dubbelt så stor uttryckt i vårdpoäng får dubbelt så stort avdrag som den genomsnittliga vårdenheten. Eftersom mätningen görs per tertial divideras årsbeloppet med tre vid avräkningen mot hälso- och sjukvårdspengen. Hälso- och sjukvårdens utveckling

Vården ska drivas mot hälsovinster och bedrivas med säkra och effektiva metoder. Samverkan och utbildning inom och mellan verksamhetsområdena är viktigt för att säkerställa effektiva vårdprocesser med en god kvalitet. Samverkan med berörda parter i förändring av hemsjukvården Samverkan till utveckling av bättre omhändertagande om de mest sjuka äldre. Deltagande i implementeringsarbete av regiongemensam utarbetad modell för demensvård. Vårdenheten säkerställer att patienter vid misstanke om demens erhåller basal utredning och vid behov basal behandling och uppföljning. Delta i utvecklingsarbete för ett bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa som också har somatiska sjukdomstillstånd. Vårdenhetens deltagande i läkemedelsgenomgångar för patienter i ordinärt boende Vårdenhetens deltagande i regiongemensamma utvecklingsuppdrag. Nationella samverkansprojekt för att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården Inom ramen för det nationella projektet säker vård, arbetar man med att öka registrering i kvalitetsregister i primärvården. Senior Alert och Svenska palliativregistret har valts ut då ett systematiskt arbete bidrar till riskbedömningar och åtgärdsplanering i tid. Vårdenheten säkerställer fortsatt registrering av riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår hos patienter äldre än 75 år, eller vid behov, i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert för koppling till åtgärd och uppföljning. Vårdenheten säkerställer registrering i Svenska palliativregistret, när så är aktuellt För båda kvalitetsregistren utgår statlig prestationsersättning direkt till den vårdenhet som utfört registrering i enligt fastställda riktlinjer under 2012. Arbete för en jämställd sjukskrivningsprocess är ett nationellt projekt som syftar till att säkerställa en sjukskrivning med hög kvalitet för män och kvinnor, samt att minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivning.

Höjd kvalitet i läkarintygen, minst 80 procent av sjukintygen ska uppfylla Försäkringskassans krav på god kvalitet. Vårdenheten säkerställer elektronisk överföring av sjukintyg till Försäkringskassan Vårdenheten genomför uppföljning av faktorer som påverkar en jämställd sjukskrivningsprocess utifrån Region Hallands handlingsplan för Jämställd sjukskrivningsprocess, minst en gång per år.