Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 7.10.2015 UPPDRAGSRAPPORT till följd av besöket från delegationen från utskottet för rättsliga frågor till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (i Paris den 21 september 2015) Utskottet för rättsliga frågor Ledamöter som deltog i uppdraget: Evelyn Regner Jean-Marie Cavada Medföljande ledamöter: Pascal Durand Constance Le Grip (S&D) (uppdragschef) (ALDE) (Verts/ALE) (PPE) CR\1075087.doc PE569.651v01-00 Förenade i mångfalden
Inledning En delegation från utskottet för rättsliga frågor besökte högkvarteret för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris den 21 september 2015. I delegationen ingick Evelyn Regner (S&D), Jean-Marie Cavada (ALDE), Pascal Durand (Verts/ALE) och Constance Le Grip (PPE). Delegationen höll en dags intensiva sammanträden i OECD:s lokaler tillsammans med Angel Gurría (generalsekreterare), Mats Isaksson (chef för avdelningen för företagsfrågor), Fianna Jurdant (senior policyanalytiker på avdelningen för företagsfrågor), Rolf Alter (direktör vid direktoratet för offentlig styrning och territoriell utveckling), Stéphane Jacobzone (biträdande avdelningschef vid direktoratet för reform av den offentliga sektorn, offentlig styrning och territoriell utveckling) och Piotr Stryszowski (projektledare vid direktoratet för offentlig styrning och territoriell utveckling). Delegationen diskuterade G20-gruppens/OECD:s uppdaterade principer för företagsstyrning och den aktuella situationen för företagsstyrning i Europa. Man diskuterade även det faktum att kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelser och företagsledningar samt olika sätt att främja och öka antalet kvinnor i dessa organ. Varumärkesförfalskning och piratkopiering diskuterades också. Sammanfattande rapport från sammanträdena Delegationen välkomnades av Mats Isaksson, chef för avdelningen för företagsfrågor, som kort beskrev OECD:s kommitté för företagsstyrning och OECD:s arbete på detta område. Mats Isaksson gav också en översikt över de uppdaterade principer för företagsstyrning som OECD-rådet antog den 8 juli 2015. Han betonade redan från början att företagsstyrning inte är ett mål i sig utan att man bör se det som ett medel för att skapa marknadsförtroende och affärsintegritet. Detta är viktiga aspekter för företag som behöver tillgång till kapital för långsiktiga investeringar. Företagsstyrning bör bidra till att främja ekonomisk effektivitet, hållbar tillväxt och finansiell stabilitet och bör underlätta företags tillgång till kapital och öka investeringarna. Enligt Mats Isaksson är de viktigaste politiska instrumenten för att uppnå de ovannämnda målen bolagsrätt, en reglerad värdepappersmarknad, börsnoteringskrav och redovisnings- och revisionsstandarder. I detta sammanhang konstaterande han att OECD:s kommitté för företagsstyrning framför allt har följande tre uppgifter: i) att fastställa standarder samt kontrollera och bedöma genomförandet av standarderna, ii) att göra en ekonomisk analys, samla in uppgifter och sprida information, och iii) att stödja och bistå länder i deras reformarbete när dessa så önskar. Standarderna ingår i de ovannämnda principerna för företagsstyrning, som sågs över 2015. Principerna är tänkta att hjälpa beslutsfattare att utvärdera och förbättra de rättsliga, regleringsmässiga och institutionella ramarna för företagsstyrning och på så sätt bidra till ekonomisk effektivitet, hållbar tillväxt och finansiell stabilitet. OECD utarbetade ursprungligen dessa principer 1999 och uppdaterade dem första gången 2004. Mats Isaksson redogjorde för den pågående översynen av dessa principer. G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer godkände i september 2015 principerna som gemensamma G20-/OECD-principer. Även efter översynen innehåller principerna fortfarande många av rekommendationerna från tidigare versioner, men vissa nya frågor har också tillkommit och andra betonas starkare eller klargörs ytterligare. Man har lagt till ett nytt kapitel om institutionella investerare, aktiemarknader och andra PE569.651v01-00 2/5 CR\1075087.doc
mellanhänder och ett nytt kapitel där man tar upp behovet av sunda ekonomiska incitament genom hela investeringskedjan. Andra förändringar är betoningen på tillsyn och verkställighet av hög kvalitet, uppmärksammandet av aktiemarknaders roll för att stödja god företagsstyrning, användningen av informationsteknik och bolagsstämmor, förfarandena för att godkänna transaktioner mellan närstående parter och uppmärksammandet av de intressekonflikter som kan hota integriteten hos röstningsrådgivare, analytiker, mäklare, kreditvärderingsinstitut och andra tjänsteleverantörer. Principerna är utformade för att kunna anpassas till olika länder och företagsspecifika omständigheter, och de kan användas för att förbättra företagsstyrningen i mindre och icke-börsnoterade företag. Mats Isaksson påpekade att även om principerna inte är bindande har de visat sig vara en internationell referenspunkt och ett effektivt genomförandeverktyg. Internationella organisationer och aktörer världen över har också antagit eller använt dem. Det fördes ytterligare diskussioner mellan delegationen och Mats Isaksson om bland annat företagens sociala ansvar, långsiktig respektive kortsiktig lönsamhet, skyddandet av de miljontals hushåll världen över som har sina sparmedel på de finansiella marknaderna, rapportering land för land och öppenhet som ett sätt att göra företagen mer ansvarstagande och handeln mer rättvis. Fianna Jurdant, senior policyanalytiker på avdelningen för företagsfrågor, gav en introduktion till mångfaldsfrågor i samband med nominering och val av styrelseledamöter och fokuserade på andelen kvinnor i beslutsfattande positioner i näringslivet. Hon underströk att G20-gruppens och OECD:s gemensamma principer innehåller en hänvisning till balansen mellan könen. I kapitel 6 i principerna anges styrelsens viktigaste ansvarsområden och uppgifter. Enligt princip D5 är ett av styrelsens viktigaste ansvarsområden att säkerställa en formell och öppen nominerings- och valprocess. Även om aktieägarna spelar en aktiv roll är det styrelsen som ansvarar för valförfarandet, som under alla omständigheter bör vara öppet och respekteras. Styrelsen bestämmer ledamöternas allmänna eller individuella profil och har ett särskilt ansvar för att hitta kandidater. I princip E4 anges att styrelserna regelbundet bör utvärdera sitt arbete och bedöma huruvida de har den rätta blandningen av bakgrund och kompetens. Dessutom anges att länder kan vilja överväga åtgärder som frivilliga mål, informationskrav, styrelsekvoter och privata initiativ som stärker en jämn könsfördelning i styrelser och företagsledningar. Fianna Jurdant rapporterade att OECD den 29 maj 2013 antog en jämställdhetsrekommendation med ett förslag om att OECD:s medlemsländer borde anta policyer för att öka andelen kvinnor i beslutsfattande positioner genom att i) uppmuntra åtgärder som frivilliga mål och informationskrav som stärker en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser, ii) införa mekanismer för att förbättra könsbalansen i ledande positioner i den offentliga sektorn och iii) uppmuntra större deltagande och representation av kvinnor på alla politiska nivåer. I rekommendationen efterlyses insamling av internationellt jämförbara uppgifter för att övervaka de framsteg som har gjorts när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män på områdena utbildning, sysselsättning och entreprenörskap. Fianna Jurdant underströk att det även om det inte går att bevisa finns tecken som tyder på att det finns ett orsakssamband mellan en jämn könsfördelning och ett bolags resultat, där en högre andel kvinnor i styrelsen kan få en positiv inverkan på styrningen av ett företag som det går dåligt för. Trots det är kvinnor fortfarande underrepresenterade i företagsledningar. I oktober 2014 hade de stora börsnoterade företagen i EU-28 i genomsnitt endast 20,2 procent kvinnliga styrelseledamöter. Endast nio länder i världen låg över riktmärket på 20 procent år 2014. Av dessa var åtta europeiska: Norge, Finland, Frankrike, Sverige, Belgien, Förenade kungariket, Danmark och Nederländerna. Endast 3,3 procent av de högsta chefsbefattningarna i företagen i EU innehas av kvinnor. Fianna Jurdant hänvisade till studier och undersökningar som tyder på att företag med fler CR\1075087.doc 3/5 PE569.651v01-00
kvinnor i ledande positioner klarar sig bättre än företag utan några kvinnor i ledningen och även att företag med fler kvinnor i styrelsen tenderar att ha färre kontroverser om hur företaget ska styras. Hon nämnde även att aktieägarna blir mer och mer aktiva när det gäller att främja en jämn könsfördelning i styrelser. I takt med att forskningen visar att styrelser med en jämnare könsfördelning leder till ett bättre resultat har investerarna i ökad utsträckning börjat arbeta för en jämn könsfördelning i styrelserna. I Förenade kungariket uppgav tre stora investerare under 2014 att de skulle börja förkasta styrelseförslag på bolagsstämmor med bolag på den s.k. FTSE 250-listan om bolagens styrelser enbart består män. CalPERS den största offentliga pensionsfonden i Förenta staterna tar upp mångfald i sina diskussioner med företag. År 2014 var CalPERS engagerad i 126 av de största bolagen i Kalifornien som inte hade några kvinnor i styrelsen. Många länder i Europa har antagit eller håller på att anta politiska riktlinjer för att uppnå könsbalans i styrelser. I många fall består dessa riktlinjer av könskvoter på allt ifrån 25 procent (Förenade kungariket) till 40 procent (Norge, Frankrike, Spanien). Fianna Jurdant avslutade sitt anförande med att hänvisa till OECD:s framtida arbete på området. OECD kommer att övervaka hur arbetet med jämställdhetsrekommendationen fortskrider genom att göra undersökningar i sina medlemsländer. OECD kommer att analysera effekterna av mjuka mål, informationskrav och kvoter för att uppnå målet om könsbalans. OECD överväger för närvarande att starta två projekt: Women in Business: talent at the top of listed companies (kvinnor i näringslivet: talang i ledningen av börsnoterade företag) och Women in high-level decision-making (kvinnor med höga beslutsfattande befattningar). Syftet med det andra av dessa båda projekt är att komma bort från debatten om kvotering och anlägga ett nytt perspektiv på befintliga hinder och missade möjligheter för kvinnor i beslutsfattande positioner. Anförandet följdes upp av en diskussion. Delegationen togs därefter emot av OECD:s generalsekreterare Angel Gurría, som delegationen hade en trevlig och givande diskussion med. I diskussionen med delegationen redogjorde Angel Gurría för OECD:s rekommendationer till sina medlemsländer när det gäller att bekämpa multinationella bolags skatteflykt (de s.k. BEPS-rekommendationerna) och för organisationens arbete på migrationsområdet. Diskussionen fortsatte med indikatorer i samband med migration, och Angel Gurría påminde om sitt anförande inför Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor förra våren om indikatorer på en bra integration av migranter. Han underströk att OECD ända sedan början av 1970-talet har tillhandahållit solida, evidensbaserade analyser av utmaningar på migrations- och integrationsområdet och att organisationen erbjuder ett forum där länder kan dela med sig av sina erfarenheter, främja politisk dialog och hitta lösningar på gemensamma problem när det gäller migration. Angel Gurría beskrev OECD som en gps som genom åren har visat hur skicklig den är på att förutse problem och tillhandahålla användbara upplysningar och förslag. Han nämnde också hur OECD och kommissionen samarbetar. På en fråga från delegationen om ojämlikheter förklarade han att OECD sedan länge har studerat den frågan och varför vi alla tjänar på att bekämpa ojämlikheter (se Finance and Inclusive Growth, OECD 2015). Tyvärr har dock inga större framsteg gjorts på detta område. Han avslutade diskussionen med att förklara att OECD var redo att samarbeta med och bistå Europaparlamentet närhelst det tillfrågades. På eftermiddagen hade delegationen ett sammanträde med Rolf Alter, direktör vid direktoratet för offentlig styrning och territoriell utveckling, Stéphane Jacobzone, biträdande avdelningschef vid direktoratet för reform av den offentliga sektorn, offentlig styrning och territoriell utveckling, och Piotr Stryszowski, projektledare vid direktoratet för offentlig styrning och territoriell utveckling. Rolf Alter och Stéphane Jacobzone gav en översikt över PE569.651v01-00 4/5 CR\1075087.doc
kompetensen inom och målen för OECD:s direktorat för offentlig styrning och territoriell utveckling och gav sedan ordet till Piotr Stryszowski som presenterade OECD:s och KHIM:s gemensamma projekt om handel med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor. Han förklarade att OECD har samlat in uppgifter om volym, räckvidd och trender när det gäller handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor (projektets första etapp). Dessutom beskrev han de metoder som har använts, vilka i hög grad bygger på erfarenheterna från 2008 års projekt, tulluppgifter och intervjuer med tjänstemän inom brottsbekämpningen. Uppgifterna ska ligga till grund för en analys av den nuvarande situationen och göra det möjligt för organisationen att lägga fram förslag och rekommendationer på området. Piotr Stryszowski redogjorde sedan för de preliminära resultaten och politiska slutsatserna, nämligen att varumärkesförfalskning är ett horisontellt problem som berör flera organ (hälsomyndigheter, finansmyndigheter, tullmyndigheter osv.), att det är ett internationellt problem som kräver internationellt samarbete mellan bestämmelseländer, transitekonomier och källekonomier, att brottsbekämpande myndigheter och statstjänstemän bör göras mer medvetna om problemet, och att man måste se till att de befintliga bestämmelserna tillämpas. Under diskussionen efterlyste OECD ett synligare arbete med dessa frågor, och delegationen nämnde möjligheten att hålla en utfrågning i utskottet för rättsliga frågor, tillsammans med andra utskott med behörighet på området. Delegationen avslutade sitt besök kl. 15.45. Slutsatser Utskottet för rättsliga frågor har för första gången besökt OECD. Genom besöket fick ledamöterna möjlighet att diskutera frågor som är av intresse för utskottet med internationella experter. Detta verkar bli början på fler utbyten och mer samarbete med OECD eftersom delegationen uttryckte sitt intresse av att bjuda in OECD-experter till framtida sammanträden i utskottet för rättsliga frågor, framför allt för att diskutera frågan om könsbalansen i bolagsstyrelser inom ramen för förhandlingarna om lagstiftningsärendet om kvinnor i bolagsstyrelser, och om skyddet av immateriella rättigheter. CR\1075087.doc 5/5 PE569.651v01-00