Projektgrupp för optimering av sjöfartsutbildningen Rapportutkast 14 april 2011
Innehåll Bakgrund... 3 Sjöfartens betydelse för Åland... 4 Sjöfartsutbildningens betydelse... 4 Uppdrag... 4 Förslaget... 5 Målsättning och vision... 6 Generella Administrativa och ekonomiska fördelar... 8 Fördelar för de studerande... 8 Fördelar för lärare och personal... 8 Dagens utbildning... 9 Gymnasieutbildning... 9 Sjökapten YH... 9 Ingenjör YH... 9 Yrkeshögskoleutbildningen... 9 Nuvarande organisationer och personal... 9 Utbildningsvägar... 10 Organisations- och bemanningsplan... 12 Organisation... 12 Sjöfartsutbildningsnämnd... 12 Sjöfartsutbildningschef... 13 Ekonomi- och marknadsföringsenhet... 13 Ekonomi- och marknadsföringschef... 13 Kursverksamhetsenhet... 13 Kursverksamhetschef... 13 Uppgiftsfördelning... 14 Elevantagning:... 14 Examination:... 14 Studerandevård och studerandesociala förmåner... 14 Stödundervisning... 14 Lärarkollegium... 15 Schema... 15 Undervisning... 15 Läroplaner... 15 Fastighetsförvaltning... 15 Ekonomi... 15
Skolfartyg... 15 Kvalitetssystem... 15 Marknadsföring... 15 Omfördelning av resurser... 15 Förverkligande... 15 Etapp 1-planering... 16 Etapp 2-konsolidering... 16 Etapp 3 utvärdering... 16 Etapp 4 bolagisering... 17 Ekonomiska konsekvenser... 17 Slutsats... 17 Rekommendationer... 17 Bakgrund Den inventering av resurser och strukturer för den sjöfartsrelaterade utbildningen på Åland, som sjöfartsutbildningskommittén i sin slutrapport år 2006 redovisar och som i princip överensstämmer med nuläget ger vid handen följande: Den behörighetsgivande sjöfartsutbildningen på Åland handhas idag av Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland och Ålands sjösäkerhetscentrum Sjöfartsrelaterad utbildning bedrivs både inom gymnasialstadiet som helhet och i Högskolan på Åland. Utbildningsenheterna har samma huvudman företrädda av landskapsregeringen. Tillsammans erbjuder enheterna sjöfartsutbildning både på gymnasial- och högskolenivå samt kurs- och fortbildningsverksamhet för aktivt sjöfolk. Sammantaget förfogar enheterna över omfattande och värdefulla resurser, både personella och materiella. Särskilt kan nämnas högskolans simulatorer, sjösäkerhetscentrets anläggningar och skolfartyget ms Michael Sars som förvaltats av sjömansskolan. Dagens organisation innebär att sjöfartsutbildningen leds och utvecklas av parallella organ utan större samordningsfunktioner. Vidare ingår överlappande och parallella funktioner och utbildningar i de operativa verksamheterna, t.ex. genomförs utbildning för vaktmans behörighet, vaktstyrmans och vaktmaskinmästares behörighet både vid Åland sjömansskola och vid Högskolan på Åland. Även dubblering av kortkurser förekommer, t.ex. i första hjälp. Detta är ett tecken på dålig samordning i sjöfartsutbildningen och är varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt försvarbart. Utbildningsvägarna blir otydliga när samordning saknas, t.ex. är utbildningsvägen från en befälsexamen på gymnasialstadiet till en högskoleexamen som högsta befäl oklar. Med beaktande av antalet studerande som väljer denna utbildningsväg är det tveksamt huruvida det åländska utbildningssystemet har råd att satsa på särskilda utbildningsprogram för dem.
De gymnasialstadieutbildade vaktstyrmännen och vaktmaskinmästarna bör i stället smidigt integreras i gängse högskoleprogram på en nivå som motsvarar deras tidigare kunskaper så att dubbleringar i utbildningen undviks. Den splittrade organisationen och det faktum att de landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteterna förvaltas av olika enheter medger inte ett optimalt utnyttjande av resurserna. Dels finns det risk för intressekonflikter mellan de olika användarna, dels är det svårt att skapa den översikt som behövs för att överkapacitet skall kunna säljas ut på ett önskvärt sätt. En optimering av resursanvändning, flexibilitet och kvalitet förutsätter en högre grad av helhetssyn på utbildningen samt samarbete och koordinering mellan de åländska utbildningsaktörerna än vad som är fallet. På detta sätt tillvaratas det samlade åländska sjöfartskunnandet på bästa sätt och kvaliteten i sjöfartsutbildningen tryggas. Vidare kan användningen av de materiella och personella resurserna optimeras och kostnadsinbesparingar uppnås. Genom samordning kan också utbildningsvägarna tydliggöras och effektiveras, vilket verkar till fördel för rekryteringen och de studerandes rättssäkerhet. Högskoleutbildningen på Åland har, enligt vad som framkom till sjöfartsutbildningskommittén under hörandet av sakkunniga, i stor utsträckning förlorat den profil som är nödvändig för att utbildningen skall upprätthålla internationellt renommé som en ledande sjöfartsutbildning. Det finns risk för att sjöfartsutbildningen på gymnasialstadiet går samma utveckling till mötes vid ett förverkligande av Ålands gymnasieskola, där sjöfart föreslås sammanförd med teknik i samma ansvarsområde. Sjöfartens betydelse för Åland I ÅSUB; s rapport Den ålandsbaserade sjöfartens ekonomiska betydelse från oktober 2010 konstateras att sjöfarten fortsättningsvis är av stor betydelse för Åland. Rapporten slår fast att internationell sjöfart är av stor betydelse för utvecklingen av den åländska ekonomin. Enligt denna var sektorns bruttolöneutbetalningar till Åland år 2009 omkring 60 miljoner euro. Det betyder att rederierna står för cirka 11 procent av ålänningarnas sysselsättning och cirka 13 procent av deras samlade löneinkomster (nästan 20 procent av den privata sektorns lönekaka). Till detta kommer utbetalade vinster på cirka 30 miljoner och löpande årliga inköp av varor och tjänster i åländska företag motsvarande 115-120 miljoner euro. Sjöfartsutbildningens betydelse Sjöfartsprogrammen utgör en fjärdedel av Högskolans på Ålands studerande och närmare tio procent av de studerande på gymnasienivå enligt ÅSUB; s utredning Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland 2010 vilket påvisar betydelsen och behovet av en fungerande sjöfartsutbildning Uppdrag Landskapsregeringen utsåg en arbetsgrupp den 22 december 2009 med uppdrag att förbereda verkställandet av en optimering av sjöfartsutbildningen. Arbetsgruppen har bestått av medlemmarna Britt Lundberg, vicelantråd och utbildningsminister som fungerat som gruppens ordförande, Bernt Bergman rektor för Ålands sjömansskola, Henrik Karlsson, vicerektor för Högskolan på Åland, Eva Mikkola-Karlström, vice verkställande direktör på
Godby Shipping, Gösta Helander överinspektör som i juni 2010 ersattes med Elisabeth Storfors, t.f. byråchef. Bernt Bergman har fungerat som projektledare och mötesantecknare. Projektgruppens uppdrag enligt ärende nummer 25, U32/09/1/9 var att utveckla sjöfartsutbildningen på Åland, både på gymnasialstadiet och inom Högskolan på Åland, som en helhet i form av ett driftsbolag för att handha all utbildning vars kravnivåer beskrivs i STCW-95 konventionen (Standards of Training, Watchkeeping and Certification) och där olika resultatenheter ansvarar för sjösäkerhetscentrets nuvarande utbildning och högskolans sjöfartsrelaterade kursverksamhet, skolfartyget m/s Michael Sars och simulatorerna. Närmare detaljer om uppdraget framgår av tidigare utredningar och beredningsunderlag. Projektgruppen ska utarbeta tillräckliga åtgärds- och verkställighetsunderlag för att bolaget ska kunna bildas. Som stöd för uppdraget har dessutom utredningen Optimering av sjöfartsutbildningen från den 13 januari 2009 används där man har följande huvudförslag till åtgärder för optimeringen. 1. Vidta förberedande åtgärder för att införa ett nivåöverskridande periodiseringssystem i utbildningen 2. Uppgöra en affärsplan för sjöfartsutbildningens stödresurser i ett driftsbolag 3. Tillsätta en sjöfartsutbildningsnämnd med ett långsiktigt uppdrag att utveckla ett varumärke för sjöfartsutbildningen. I budget för Landskapet Åland 2010 antagen av Lagtinget den 21.12.2009 har också framförts vilka åtgärder som behöver genomföras för en optimering av sjöfartsutbildningen där man bland annat skriver att: En central åtgärd är att förbereda ett sammanfallande nivåöverskridande periodsystem i sjöfartsutbildningen, som kan införas år 2010 på såväl gymnasialstadiet som på högskolenivån. En annan åtgärd är att utarbeta en affärsplan för ett driftsbolag för sjöfartsutbildningen, där olika resultatenheter ansvarar för sjösäkerhetscentrets nuvarande utbildning och högskolans sjöfartsrelaterade kursverksamhet, skolfartyget m/s Michael Sars och simulatorerna så att bolaget kan bildas år 2011. Arbetsgruppen har sammankommit 25 gånger. Förslaget Förslaget medför att den sjöfartsutbildningskompetens som finns inom landskapsförvaltningen samlas i en och samma organisation vilket medför en förbättrad utbildning eftersom all sjöfartskunskap samlats på samma ställe. Projektgruppen konstaterade tidigt att första steget för skapandet av ett driftsbolag för sjöfartsutbildningarna är en konsolidering av de olika enheterna som bedriver sjöfartsutbildning. Med konsolideringen kommer man åt problembeskrivningen som finns under rubriken Bakgrund här ovan och som sammanfaller med problembeskrivningen i Sjöfartsutbildningskommitténs slutrapport per den 11.8.2006, Sjöfartsutbildningen på Åland, optimerad resursanvändning, flexibilitet, kvalitet. För att beakta också förslaget gällande en sjöfartsutbildningsnämnd har en omorganisering av ledningen för sjöfartsutbildningen föreslagits så att de nuvarande branschråden för sjöfart och
teknik på Högskolan, direktionen för Ålands sjömansskola sammanförs och bildar grunden till sjöfartsutbildningsnämnden, alternativt att styrelsen för sjösäkerhetscentret ombildas för denna uppgift. Omorganiseringen sker så att sjöfartsutbildningsnämnden i etapp ett utnämner en sjöfartsutbildningschef som får i uppdrag att strukturera bemanningen av den konsoliderade organisationen och även utföra andra uppgifter som behövs för att förbereda den fortsatta samordningen. I etapp två överförs de resurser som behövs till den nybildade organisationen med målsättningen att påbörja utbildningsverksamheten från hösten 2012. I etapp tre utvärderas verksamheten och i etapp fyra skapas förutsättningarna för bildandet av ett driftsbolag. Målsättning och vision Det viktigaste målet med omorganiseringen är att skapa en helhet där alla nu befintliga funktioner som sysslar med sjöfartsutbildning samarbetar på bästa möjliga sätt för att ge de sjöfartsstuderande de bästa möjliga förutsättningarna att klara av sitt yrke efter avslutad skolgång. Resultatet kommer att vara en kostnadseffektiv organisation som har större flexibilitet och bättre möjligheter att marknadsföra sig och sälja tjänster också till externa användare. Målsättningen är att skapa världens bästa sjöutbildning med tillgång till laboratorier, verkstäder, simulatorer, skolfartyg och sjösäkerhetscenter för att ge de studerande bästa möjliga förutsättningar att fungera i arbetslivet. Närheten mellan skolor och utbildningens stödfunktioner, till rederierna och beslutsfattare skapar förutsättningarna att nå uppställda mål. Genom kontakten till branschen ges unika möjligheter till utbildning ombord som medför bästa möjliga kännedom för den studerande om förutsättningarna och kraven för att fungera som sjöfarare. För att få en långsiktigt hållbar utveckling föreslås utbildningen samordnas att bilda en organisation NAVIMAR - som består av: 1. Sjöfartsutbildningen inom Ålands sjömansskola/yrkesgymnaiset (support och operativ nivå) 2. Sjöfartsutbildningen inom Högskolan på Åland, teknik och nautik (managementnivå) inklusive simulatorer, kursverksamhet och praktikhantering 3. Ålands Sjösäkerhetscenter (sjösäkerhetskurser) 4. Michael Sars och 5. Kursverksamheten med sjöfartsinriktning (del av nuvarande Öppna Högskolan) Den sammanslagna utbildningen NAVIMAR sköter under en gemensam ledning och administration all sjöfartsrelaterad yrkesutbildning för högskolans, sjömansskolan/yrkesgymnasiets och sjösäkerhetscentrets räkning i gemensamma, för sjöfartsutbildningen ändamålsenliga lokaler samt med en gemensam marknadsföring av utbildningsutbudet. Dubblering av utbildningar och kurser slopas. En gemensam yrkeslärarkår
med samma avtal har lektioner för studerande på olika nivåer samtidigt och/eller enligt samma kursplaner vilket eliminerar eventuella nivåskillnader. Omorganiseringen undanröjer de nu befintliga dubbleringarna och skapar inte några nya. Användningen av stödfunktioner på ett effektivt sätt ökar kostnadseffektiviteten och ökar möjligheterna till extern användning. Genom det nära samarbetet med rederierna förenklas praktikhantering och fartygsförlagd utbildning skapar unika förutsättningar för de studerande och lärare att ta pulsen på arbetslivet och anpassa kursinnehåll och undervisning till verkligheten. Studerande inom sjöfartsutbildningarna ansöker och antas av Högskolan på Åland eller Ålands Gymnasium och dessa behåller också examinationsrätten. De studerande utexamineras från respektive skola. Högskolan och Ålands gymnasium bibehåller också examinationsrätten inom sjöfartsutbildningsområdet, medan NAVIMAR tillhandahåller den yrkesrelaterade utbildningen för skolornas räkning. Då den nya organisationen påbörjar sin verksamhet överförs undervisningen i yrkesämnen till NAVIMAR och högskolan/yrkesgymnasiet upphör med motsvarande undervisning. Skolfartyget och simulatorerna används i alla skeden av utbildningen och användandet planeras och optimeras långt på förhand. Skolfartyget gör även lägre marknadsföringsresor till strategiska orter i Sverige och på fasta landet, givetvis med elever och lärare ombord som ambassadörer. Eftersom den gemensamma ledningen möjliggör en bättre koordinering av de åländska skolornas användning av fartyget ges bättre förutsättningar för att erbjuda bästa möjliga nyttjande av skolfartyget. Simulatoranvändningen utökas och eleverna arbetar tillsammans så att till exempel sjökaptensstuderande handleder studerande på lägre nivåer. Därigenom tränas arbetsledning och teamwork i en naturligare miljö redan i utbildningsskedet. Målsättningen är att navigations- och maskinrumssimulatorerna ska beredas ett gemensamt utrymme inom det område som den övriga verksamheten bedrivs till exempel i det utrymme där sjömansskolan tidigare haft simbassäng. Samtliga sjöfartskurser som nu sköts via Öppna Högskolan sköts direkt av den nya organisationen. Uthyrning av utrustningen till andra intressenter koordineras och kostnaderna för utbildningen kan därmed sänkas eftersom nyttjandegraden ökar. Praktikperioderna koordineras så att de inte sammanfaller vilket ger möjlighet till fler praktikplatser. Möjligheten att garantera praktikplats är en konkurrensfördel gentemot speciellt Sverige där det är brist på praktikplatser. Fartygsförlagd utbildning med handledare/lärare har stor potential och utvecklas i samarbete med näringen, vilket även leder till att lärarnas kompetens vidmakthålls och utvecklas. Lärplattformer används för att meddela utbildningsmaterial över internet och som en möjlighet för lärare iland att följa de studerandes utveckling då de är på praktik. Den fartygsförlagda utbildningen ger de studerande och lärarna inblick i hur fartygssamhället fungerar i nuet och verkligheten vilket medför att utbildningen alltid är aktuell.
Kvalitetsledningssystemet blir gemensamt, vilket sparar tid och resurser. Vid övergången från den nuvarande utbildningen till det nya systemet överförs de nuvarande studerande automatiskt och alla faktorer beaktas så att de inte påverkas negativt av förändringen. Generella Administrativa och ekonomiska fördelar Fördelar för de studerande För eleverna försvinner problemen med godkännande av kurser på olika nivåer. Detta leder till att det blir lättare att fortsätta till nästa stadium. Utbildningen hålls på den nivå som motsvarar näringens och myndigheternas krav genom kvalitetsledningssystemets krav på regelbundna interna och externa auditeringar De studerande samarbetar genomgående över de olika utbildningsnivåerna vilket förbereder dem för ett fortsatt teamarbete i yrkeslivet Studierna blir mer intressanta, tidsenliga, autentiska och kvalitativt bättre Fördelar för lärare och personal Kompetensen hos lärarna bibehålls och utvecklas genom möjligheterna att praktisera och arbeta ombord. Lärarna som undervisar i sjöfartsämnen får en högre status i organisationen. Lärarna får större möjligheter att specialisera sig inom sitt yrkesområde Den administrativa personalen kan specialisera sig och samtidigt fungera som backup för varandra. Arbetet blir mer intressant eftersom det blir mer omväxlande
Dagens utbildning Gymnasieutbildning Utbildningen på gymnasienivå styrs av lagstiftningen på Åland samt den godkända läroplan som utformats så att den följer av undervisningsministeriets i Helsingfors framtagna grunder för examen i sjöfart. De är uppbyggda så att de studerande under första läsåret under den största delen av tiden erhåller de teoretiska och praktiska grunderna för vaktman, däck och vaktman, maskin. Denna utbildning tar 28 av de 40 veckorna i anspråk. De sista sex veckorna under det förta året påbörjas inriktningen då de studerande påbörjar studierna till däcks- och maskinreparatör, fartygselektriker eller vaktstyrman, -maskinmästare som för gymnasieutbildningen pågår i tre läsår (120 studieveckor, varav 90 är yrkesämnen). Sjökapten YH Utbildningen till Sjökapten YH styrs av lagen och förordningen om Högskolan på Åland. Utbildningens omfattning som fastställs i förordningen samt utbildningsplanen som fastställs av styrelsen för högskolan motsvarar utbildning till Sjökapten YH i Finland. Då utbildningsplanen för programmet jämförs med läroplanen för gymnasieutbildningen fram till årskurs tre, så är likheterna mer slående än skillnaderna och det kräver förmodligen inte så stora insatser för att anpassa de två utbildningarna så att de helt motsvarar varandra. De studerande på Högskolan sjöfartsprogram får dessutom vaktmansbehörighet för både däck och maskin vilket motsvarar vad som fås på sjömansskolan. Ingenjör YH Som namnet säger är detta främst en ingenjörsutbildning med inriktning på framdrift och är inte direkt relaterbar med den undervisning som ges på sjömansskolan. En anpassning så att dessa två kan genomföras parallellt är inte direkt genomförbart på samma sätt som för däcksbefälsutbildningen. Däremot så är utbildningarna till och med det tredje läsåret innehållsmässigt snarlika och på sikt kan en anpassning genomföras. På Högskolans ingenjör YH program fås endast utbildning för vaktman maskin under första läsåret vilket kan försvåra den studerandes möjligheter att få arbete för att kunna fortsätta med befälspraktiken, och en förändring är något som måste tas i övervägande då studieplanen uppdateras. Yrkeshögskoleutbildningen Med praktiken medräknad är YH-sjöbefälsutbildningarna till sjökapten och maskinmästare 270 ECTS vardera. Eftersom maskinmästarutbildningen i Mariehamn har sedan starten 1997 haft schemalagd undervisning under åtta terminer har de studerande kunnat avlägga examen inom fyra år vilket en del av de studerande valt. De som har sjöpraktik och/eller verkstadspraktik från gymnasialstadiet har goda möjligheter att avlägga examen inom fyra år. De som kommer från ett teoretiskt gymnasium kan behöva något mer är fyra år för att hinna få den praktik som efterfrågas. Mariehamn skiljer sig från utbildningarna i riket genom att man kan avlägga maskinmästarexamen redan efter fyra års studier. Nuvarande organisationer och personal I Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland och Ålands sjösäkerhetscenter arbetar totalt 51 personer i styrelse, direktion eller branschråd. Utbildningen på Högskolan leds av rektor och sjöfartsutbildningen av en vice rektor. Sjömansskolan leds av en rektor. Sjösäkerhetscentret har egen verksamhetsledare och Michael Sars har en befälhavare/enhetschef. Det är alltså 4
personer i ledande ställning. Lärare och instruktörer är totalt 32,8 personer. Administratörer 12,5 och övrig personal 15,1. Antalet elever är totalt 356,5. Se sammanställning i tabellen. Tabell nuvarande organisationer personal och studerande år 2009 ÅSSK Högskolan ÅSC Michael Sars Totalt Styrelse/direktion/branschråd 13 31 7 0 51 Rektor/vice/VL/Enhetschef 1 1 1 1 4 Administrativ personal 1 9,5 2 0 12,5 Övrig personal 9,6 4,4 0 1-2 15,1 Lärare/instruktörer 12,3 18,7 2 0 32,8 TOTALT ex. Styrelse 23,9 34,5 5 2 Antal studerande 114,5 242 - - 356,5 Antal studerande/lärare 9,3 12,9 - - 3,2 Utbildningsvägar En reformering av utbildningen skulle kunna bidra till dels en bättre samordning mellan gymnasieskolan och högskolan, dels en tydligare sjöfartsprofil och vara uppbyggd enligt följande mönster: NAVIMAR-1: Elever från grundskolans högstadium startar sin utbildning i NAVIMAR i ett gemensamt första år. Även studerande från andra program i gymnasieskolan bereds möjlighet att ta sjösäkerhets- och andra kurser, så att de har chansen att välja ett snabbare spår inom NAVIMAR, om de efter gymnasieexamen väljer att gå till sjöss. I slutet av det första året väljer den sjöfartsstuderande inriktningen till däcks- och maskinreparatör, fartygselektriker, vaktstyrman eller vaktmaskinmästare. Detta år är det första året för studerande som redan genomfört en gymnasieutbildning och som behöver de praktiska grunderna i sjöfart. Vuxna som vill börja arbeta till sjöss studerar tillsammans med de som kommit från en tidigare avslutad gymnasieutbildning och får vaktmans behörighet under första läsåret. Efter första året har samtliga studerande behörighet som vaktman däck och vaktman maskin. NAVIMAR-2: Mycket praktiska övningar samt yrkesinriktade studier och vissa block med obligatoriska allmänna läses av de gymnasiestuderande. För gymnasiestuderande ges möjlighet att läsa första delarna av den högskoleförberedande utbildningshelheten.
Studerande med tidigare gymnasiebetyg fortsätter och avslutar sina studier till vaktstyrman/vaktmaskinmästare under detta läsår och får efter erlagd praktik behörighet. Här kan också en studerande med tidigare gymnasieutbildning få behörighet som fartygselektriker eller däcks- och maskinreparatör. NAVIMAR-3: Tredje året avslutar den gymnasiestuderande som läst obligatoriska allmänna ämnen sina studier till vaktstyrman/vaktmaskinmästare. Efter det tredje året fås också fartygselektriker och däcks- eller maskinreparatörs behörighet efter fullgjord praktik. Under det tredje året fortsätter en studerande med tidigare gymnasieutbildning sina studier till sjökapten/maskinchef. NAVIMAR-4: För en gymnasiestuderande som valt att läsa den högskoleförberedande utbildningshelheten fortsätter gymnasieutbildningen under första terminen av årskurs fyra. Under den andra terminen fullgör den studerande sin sjöpraktik till vaktstyrman/vaktmaskinmästare. En studerande som läst obligatoriska allmänna ämnen påbörjar sina högskolestudier med ett nyinrättat tekniskt basår. Detta gäller även de övriga gymnasiestuderande som inte läst högskoleförberedande utbildningshelheten tidigare och som gått NAVIMAR 1-3. Det tekniska basåret på högskolan kan också nyttjas av studerande som efter avslutade yrkesgymnasiestudier önskar söka in till en svensk högskola eftersom de obligatoriska allmänna ämnena inte är behörighetsgivande. Även andra sökande som har planer på att studera till sjöbefäl men som inte har tillräckligt gedigen teoretisk bakgrund kan genom att delta i det tekniska basåret avsevärt förbättra sina möjligheter att klara av studierna. För gymnasiestuderande som läst den högskoleförberedande utbildningshelheten fortsätter studierna till sjökapten/maskinchef. NAVIMAR-5: En studerande med högskoleförberedande utbildningshelhet som gått NAVIMAR 1-4 avslutar sina teoretiska studier till maskinchef och får därmed sin yrkeshögskoleexamen efter detta läsår och saknar sex månaders praktik för att få behörighet. För den som studerar till sjökapten fortsätter utbildningen ännu ett halvt år efter detta läsår. För en studerande som läst tekniskt basår fortsätter studierna till sjökapten/maskinchef. NAVIMAR-6: Efter ett halvt år får en studerande med högskoleförberedande utbildningshelhet som studerat NAVIMAR 1-5 sin yrkeshögskoleexamen som sjökapten. En studerande som läst tekniskt basår får efter detta år sin yrkeshögskoleexamen som maskinchef och kan efter fullgjord praktik få ut sin behörighet. För den som studerar till sjökapten fortsätter studierna ett halvt år till. NAVIMAR 7: Efter en termin avslutar en studerande som läst tekniskt basår sina studier och får en yrkeshögskoleexamen som sjökapten.
Organisations- och bemanningsplan Organisation Sjöfartsutbildningen organiseras så att de funktioner som idag är splittrade och administreras av fyra olika organisationer nämligen; Ålands sjömansskola/gymnasium, Högskolan på Åland, Ålands sjösäkerhetscenter och Landskapsregeringens trafikavdelning (Michael Sars) sammanförs i en och samma organisation, NAVIMAR. Organisationen verkar inom de utrymmen som idag administreras av sjömansskolan, sjösäkerhetscentret, högskolan norra på Neptunigatan 6 och vid Klintkajen samt skolfartyget vilka hyrs av landskapsregeringen och i andra för verksamheten nödvändiga utrymmen. De fastighetsfunktioner som krävs för att verksamheten ska fungera problemfritt (städning, vaktmästeri och tekniskt underhåll) överförs från de tidigare organisationerna. Genom överföringen skapas inte några nya tjänster eller kostnader för landskapsregeringen. Sjöfartsutbildningsnämnd För ledning av organisationen tillsätts en sjöfartsutbildningsnämnd som består av de ledande tjänstemännen från utbildningsorganen, högskolans rektor och yrkesgymnasiets rektor och tre representanter från näringen. Nämnden utser en sjöfartsutbildningschef som föreslås vara föredragande och sekreterare i nämnden. Organisationens övriga personal tillsätts på förslag av nämnden.
Sjöfartsutbildningsnämnden handhar förvaltningen av verksamheten. Nämnden skall följa utbildningen och övrig verksamhet samt verka för dess utveckling i samarbete med näringen och samhället i övrigt. Nämnden skall årligen tillställa Högskolan på Åland och Ålands gymnasium ett budgetförslag och en verksamhetsplan för det följande läsåret samt verksamhetsberättelse och utvärderingsrapport över det gångna läsåret. Nämnden ska dessutom utforma ett reglemente för organisationen som fastställs av Landskapsregeringen och Högskolan på Åland och utforma utbildningsplaner respektive läroplaner för varje sjöfartsutbildningsprogram och tillse att de följer de internationella och nationella utbildnings- och läroplanerna. Studerande skall beredas möjlighet att delta i nämndens arbete. Sjöfartsutbildningschef Sjöfartsutbildningschefen handhar ledningen av utbildningen med stöd av de programansvarige för däcks, el och maskinavdelningarna. Sjöfartsutbildningschefen skall verka som pedagogisk ledare för organisationen och som chef för lärarna och övrig personal, leda utvecklingen av undervisningen och den övriga verksamheten samt fullgöra övriga uppgifter som hänför sig till ledningen av organisationen. Ekonomi- och marknadsföringsenhet För ekonomi, marknadsföring och kanslifunktion finns en enhet som motsvarar kanslifunktionerna på sjömansskolan, sjösäkerhetscentret och högskolan på Åland till den del de berör sjöfart och teknik. Enheten leder och ansvarar för arbetet inom fastighetsfunktionen. Ekonomi- och marknadsföringschef Ekonomi- och marknadsföringschefen leder den administrativa avdelningen som omfattar ekonomifunktion, marknadsföring, kansli och fastighet. Ekonomi- och marknadsföringschefen som är sjöfartsutbildningschefens ställföreträdare som föredragande i nämnden. I den administrativa avdelningen finns en eller flera kanslister vars arbetstid överlappar varandra så att kansliet kan vara bemannat året runt. Kursverksamhetsenhet För organisering av kursverksamheten och koordinering av intern och extern användning av utrustningen finns kursverksamhetsenheten som organiserar vad som i nuläget motsvaras av sjösäkerhetscentrets verksamhet, högskolans kursverksamhet och simulatorer samt skolfartyget. Kursverksamhetschef Avdelningen leds av en kursverksamhetschef. Till sin hjälp har han ett antal instruktörer och kurskoordinatorer. Skolfartyget är bemannat i enlighet med bemanningsintyget för inrikestrafik.
Ålands landskapsregering Sjöfartsutbildningsnämnd Sjöfartsutbildningschef Administration och marknadsföring Utbildning Kursverksamhet Underhållspersonal Däcksavdelning Maskinavdelning Elavdelning Sjösäkerhets - centret Skolfartyget Däcks- och maskinrums - simulatorer Uppgiftsfördelning Förslag till uppgiftsfördelning mellan sjöfartsutbildnings- organisationen, NAVIMAR, och högskolan/gymnasiet. Elevantagning: De studerande är antagna och inskrivna i högskolan respektive gymnasiet och deltar i de kurser som ordnas av NAVIMAR som behövs för att erhålla den yrkeskompetens som krävs för att bli certifierad av sjöfartsmyndigheten för respektive yrke. Examination: Högskolan respektive gymnasiet har fortsättningsvis examinationsrätten. Studerandevård och studerandesociala förmåner Eftersom de studerande är inskrivna i antingen högskolan eller gymnasiet så har de rätt till studerandevård och de studiesociala förmåner som respektive stadium berättigar till. Stödundervisning Stödundervisning i yrkesämnen ges av NAVIMAR
Lärarkollegium Yrkeslärarna inom NAVIMAR bildar ett lärarkollegium tillsammans med de lärare som huvudsakligen undervisar i obligatoriska allmänna ämnen, delar av högskoleförberedande studiehelheter och i grundstudier på NAVIMAR. Schema Schemaläggningen av sjöfartsutbildningen sker gemensamt av NAVIMAR och högskolan/gymnasiet. Undervisning Undervisning i yrkesämnen i högskola och gymnasium sker inom ramen för NAVIMAR, grundstudier i högskolan sker inom högskolan och undervisning i de obligatoriska allmänna ämnena eller delar av högskoleförberedande studiehelhet i gymnasiet. Läroplaner Högskolan och gymnasiet fastställer respektive läroplaner för sjöfartsutbildningen och certifierar och kvalitetssäkrar den i enlighet med nationella och internationella bestämmelser efter att sjöfartsutbildningsnämnden förberett och presenterat dem. Fastighetsförvaltning NAVIMAR förvaltar de fastigheter som den verkar i. Landskapsregeringens fastighetsbyrå har ansvar för större underhåll och ombyggnader. Ekonomi NAVIMAR finansieras via dels genom landskapsregeringens budget (sjösäkerhetscenter, simulatorer och skolfartyg) och genom Högskolan på Ålands och Ålands yrkesgymnasiums budgetar som ersättning för sjöfartsutbildning. Skolfartyg NAVIMAR ansvarar för skolfartygets operativa drift. Rederifunktionen sköts av landskapsregeringens trafikavdelning. Kvalitetssystem NAVIMAR har ett kvalitetssystem som är godkänt av sjöfartsmyndigheterna. Marknadsföring NAVIMAR marknadsför sjöfartsutbildningar på Åland. Omfördelning av resurser Genom en omfördelning av nuvarande resurser som används för sjöfartsutbildningen inom landskapsregeringen så att dessa överförs till NAVIMAR skapas de ekonomiska förutsättningarna för organisationens verksamhet. Genom koordineringen skapas möjligheter att minska på överlappande funktioner med en reducerad totalkostnad som följd. Förverkligande Projektgruppen ser två alternativ gällande förverkligandet av Organisationen för sjöfartsutbildningen; genom att Högskolan på Ålands styrelse och Ålands sjömansskolas direktion (alt. Ålands gymnasiums styrelse) gemensamt tillsätter sjöfartsnämnden och ger den mandat att genomföra organiseringen.
Det andra alternativet är genom ändringar av landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum som medger inrättande av sjöfartsutbildningsnämnden som ledning för sjösäkerhetscentret istället för den nuvarande styrelsen så att organisationen kan fungera inom ramen för sjösäkerhetscentret. En lagändring krävs också för att ge möjligheter för centret att planera och ordna också allmänna sjöfartskurser (sjöfartsutbildning) I nuvarande lagstiftning nämns endast sjösäkerhetskurser. Samordningen föreslår vi att förverkligas i fyra etapper. Etapp 1-planering Sjöfartsutbildningsnämnden får i uppdrag att rekrytera en sjöfartsutbildningschef och tillsammans med denne strukturera bemanningen av den konsoliderade organisationen och utföra andra uppgifter som behövs för att förbereda den fortsatta samordningen. Bemanningsplanen och organisationsstrukturen ska vara färdiga och godkända av respektive organisations styrande organ senast den 31 december 2011. För verksamheten uppgörs en verksamhetsplan och en budget som fastställs som tilläggsbudget våren 2012 så att medel för verksamheten kan reserveras i budget för 2012 och så att verksamheten påbörjas från och med läsåret 2012-2012. Etapp 2-konsolidering Lärarna, de behövliga verksamhetsutrymmena och utrustningen från Högskolan sjöfart och teknik och gymnasiets sjöfartsutbildning överförs till organisationen i samband med att verksamheten startar hösten 2012 dock senast den 31 juli. En förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera optimalt är att läraravtalen har uppdaterats så att samtliga som är anställda för undervisning har enhetliga arbetsvillkor. Kvalitetsledningssystemen ses över och slås ihop till ett gemensamt system. Etapp 3 utvärdering Under våren 2011 till våren 2013 samordnas enheterna till en. Behovet av personal och utrymmen analyseras och anpassas ytterligare vid behov. Ekonomin följs noggrant upp och jämförs med de tidigare separata enheterna. Michael Sars har hittills varit i trafik cirka 30 arbetsveckor/år sedan den togs i användning och simulatorerna har hittills använts 1496 timmar under år 2009 (906 timmar maskinrumssimulator och 590 timmar navigationssimulator, varav navigationssimulatorn 218 timmar externt). För att avgöra hur mycket NAVIMAR ska satsa på de olika enheterna i organisationen görs regelbundna utvärderingar. Om det visar sig att nyttjandegraden gällande utrustningen, såsom skolfartyg och simulatorer, inte uppfyller lönsamhetsberäkningarna och att det inte finns förutsättningar för att förbättra den så behöver andra alternativ beaktas. Elevantagningen följs kontinuerligt upp och möjligheterna att öka intaget genom intag även i januari eller genom att ha tre terminer undersöks. Efter etapp tre är den studerande inskriven i NAVIMAR från support, till operational och managementnivå, och kan välja att avsluta studierna i de olika stadierna men även komma tillbaka för att genomföra dem på en högre nivå. Studerande från annan utbildning fortsätter på lämplig nivå, se bifogade figur under rubriken Utbildningsvägar.
Etapp 4 bolagisering För att möjliggöra en bolagisering behöver etapp 1-3 först genomföras och därefter kan en bolagisering genomföras först efter att man funnit en lösning för finansieringen av utbildningen. Landskapsregeringen har sedan tidigare beslutat att sjösäkerhetscentret har nettobudgetering vilket i princip har eliminerat de största hindren för en bolagisering. För att NAVIMAR ska ha samma förutsättningar och möjligheter att ordna extern verksamhet i så stor utsträckning som möjligt behöver samma budgeteringsprincip användas. Ekonomiska konsekvenser Modellen förutsätter ett eget resultatansvar för sjöfartsutbildningsenheten och finansiering från moderskolorna i förhållande till exempel studerandeantal. Inkomster från extern verksamhet kommer sjöfartsutbildningsenheten till godo och nettobudgeteringen effektiverar den externa säljverksamheten. Ett eget budgetmoment för investeringar och för samhällsnyttig verksamhet kan vara nödvändigt under en övergångsperiod liksom inledningsvis även medel för täckande av de höga driftskostnader som stödfunktionerna för sjöfartsutbildningen medför (simulatorer, sjösäkerhetscenter och skolfartyg). I förlängningen bör dock driftskostnaderna för den externa verksamheten täckas genom inkomster från densamma. Den samordning som erhålls genom den gemensamma organisationen leder till resursoptimeringar med kostnadsinbesparande effekt. Organisationsförändringen ska vara möjlig att genomföras med befintliga personella resurser. Slutsats En förändring av den åländska sjöfartsutbildningen som genomförs i enlighet med ovannämnda förslag kommer att skapa bästa möjliga förutsättningar för en utbildning som ger de studerande bästa möjliga undervisning i bästa möjliga miljö på ett kostnadseffektivt och välorganiserat sätt. Genom att undervisningen sker gränsöverskridande, mellan olika nivåer och mellan olika avdelningar, skapas automatiskt ett samarbete mellan studerande på olika nivåer vilket i förlängningen förbättrar arbetsmiljön och förståelsen för behovet av de varierande kompetenser som behövs i fartygssamhället. Koordineringen skapar ett mer effektivt användande av de landskapsägda resurserna vilket medför bättre möjligheter till försäljning av utbildningstjänster och uthyrning av material och utrymmen vilket i förlängningen ger lägre kostnader för sjöfartsutbildningen på Åland. Rekommendationer Projektgruppen rekommenderar att landskapsregeringen i skyndsam takt ger i uppdrag till Högskolan på Ålands styrelse och Ålands sjömansskolas direktion att utse en sjöfartsutbildningsnämnd, alternativt genomför de nödvändiga ändringarna i landskapslagen
om Ålands sjösäkerhetscentrum så att en sjöfartsutbildningschef kan utses och verksamheten planeras och budgeteras så att den kan inledas från och med läsåret 2012-2013.