Smittskydd Stockholm

Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/28, ÅRGÅNG 19 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Anmälningspliktiga sjukdomar... 2 Hepatit B och C / Harpest... 3 Hiv/STI... 4 Tuberkulos / Pneumokocker... 5 Antibiotokaresistenta bakterier... 6 Tarminfektioner och hepatit A... 7 TBE / Legionella... 8 Varsågod kära läsare, här är årets första Smittskydd Stockholm, fullmatad med 27 års statistik över sjukdomar ingående i smittskyddslagen och kommentarer kring enskilda diagnoser. Som vanligt har det gångna året varit mycket händelserikt ur smittskyddssynpunkt. Enhetens arbete består inte bara av övervakning och uppföljning av sjukdomar som anmäls enligt smittskyddslagen, utan även operativa insatser inom smittskyddsområdet, ett omfattande planeringsarbete avseende handläggningsrutiner av såväl enskilda sjukdomar som övergripande epidemiberedskap, ett flertal utbildnings- och informationsinsatser, samt organiserandet av olika preventiva insatser. Några exempel på vad vi arbetat med, respektive medverkat till att åstadkomma, under året är: Framtagandet av en landstingsövergripande influensapandemiplan Fortsatt satsning på förbättrat omhändertagande av personer som söker asyl respektive är anhöriginvandrare när det gäller tillgänglighet och genomförande av hälsosamtal Kartläggning av det ökade antalet hiv-smittade bland intravenösa missbrukare, vilken visat att flertalet smittats med samma virusstam under de senaste 2 åren och att smittvägen i regel har varit delade sprutor eller parafernalia Framtagandet av ett förslag, i samverkan med beroendevård och infektionsklinik, för hur en ökande smittspridning av hiv i missbrukarkretsar ska kunna stoppas Uppmärksammat och påverkat landstingsledningen till en ökad satsning på STI-mottagningar p.g.a. kraftig ökning av antalet klamydiasmittade i länet Uppstart av allmän pneumokockvaccinering av barn vid, 3 och 5 månaders ålder Framtagandet av handläggningsrutiner för ESBL extended spectrum beta-lactamases producerande (=antibiotikaresistenta) tarmbakterier Antalet nydiagnosticerade patienter med MRSA var för första gången, sedan arbetet för att begränsa spridningen startade 23, färre än året innan En pilotstudie har genomförts avseende attityder och följsamhet till behandling av tuberkulos i befolkningsgruppen med somaliskt ursprung Vi har uppnått en > 7%-ig vaccinationstäckning med influensavaccin hos personer 65 år eller äldre i SLL Trevlig läsning, Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare Foto: Uno Bernhardsson Smittskyddsenheten Norrbacka 4 tr 171 76 Stockholm Telefon: 8-737 39, www.sll.se

2 Tabell 1. Anmälningspliktiga sjukdomar i Stockholms län 23-27 23 24 25 26 27 AIDS 35 44 32 31 29 Amöbainfektion 16 92 72 58 68 Botulism 1 1 1 Brucellos - - 4 2 6 Campylobacterinfektion 176 1386 1575 1395 1734 Cryptosporidiuminfektion - - 61 78 97 Denguefeber - - 17 13 23 Echinokockinfektion* - - 3 3 19 EHEC** 6 12 46 3 18 Giardiainfektion 383 4 37 436 445 Gonorré 314 29 362 299 298 Haemophilus infl. invasiv inf. 13 13 13 25 3 Hepatit A 31 4 24 27 14 Hepatit B akut 7 51 42 4 42 Hepatit B smittbärare 413 339 37 252 312 Hepatit C 92 799 711 519 591 Hepatit D 4 4 3 9 8 Hepatit E 2 3 1 4 HIV 188 222 192 21 242 HTLV 1 / HTLV 2 2 3 5 4 5 Infektion av atypiska mykobakterier 83 92 113 7 1 Kikhosta 92 27 347 191 146 Klamydia 6695 73 7426 7249 1948 Kolera 1 Legionärssjuka 2 21 18 14 22 Leptospiros - - 2 2 Listerios 7 12 8 3 6 Malaria 49 61 35 35 33 Meningokockinfektion 15 14 16 1 11 MRSA 237 272 319 36 353 Mässling 2 2 6 2 Nephropathia epidemica 4 18 8 7 59 Papegojsjuka 3 1 Paratyfoidfeber 6 1 8 1 5 Pneumokocker med nedsatt känsl. för pc 151 183 28 235 286 Påssjuka 2 5 15 2 18 Q-feber - 1 Röda hund 1 Salmonellainfektion 692 642 677 827 798 Shigellainfektion 126 149 174 122 148 Syfilis 81 97 56 48 88 TBE 73 115 67 86 88 Tuberkulos 136 157 194 179 175 Tularemi 38 4 44 35 13 Tyfoidfeber 5 4 5 5 1 Vancomycinresistenta enterokocker 8 1 3 3 4 Vibroinfektion exkl. kolera - - 9 11 2 Yersiniainfektion 219 236 218 191 158 Antal anmälda fall av invasiv infektion med pneumokocker och ß-hemolyserande grupp-a-streptokocker har ej tagits med i statistiken. För följande sjukdomar har inga fall rapporterats under aktuell period: difteri, mjältbrand, pest, polio, rabies, SARS, gula febern, stelkramp samt trikinos. * Majoriteten av de anmälda fallen 27 är diagnostiserade tidigare år, innan diagnosen var införd i smittskyddslagen. ** 23-24 visas endast EHEC serotyp O 157.

Hepatit B och C 3 Akut hepatit B Under 27 har 42 patienter diagnostiserats med akut hepatit B. Det är på samma låga nivå som åren 25 och 26 och lägre än åren dessförinnan. De helt dominerande smittvägarna är, liksom tidigare år, sexuell smitta och intravenöst missbruk (sprutdelning), vilket framgår av figur 1. Minskningen av akut hepatit B har huvudsakligen skett bland intravenösa missbrukare. Mer än hälften av fallen faller utanför identifierade riskgrupper för hepatit B. Inhemsk smitta har angivits i 75 % av fallen. Kronisk hepatit B Majoriteten av personer med kronisk hepatit B kommer från länder där prevalensen av infektionen är betydligt högre än i Sverige. Således har de med kronisk hepatit redan smittats vid ankomsten till Sverige. Under 27 rapporterades 312 patienter med kronisk hepatit B, vilket är fler än under 26 då 256 personer rapporterades. Endast i 22 fall har Sverige angivits som smittland medan Afrika angivits i 47 fall varav Somalia dominerar med 22 fall. Afghanistan, Irak och Iran är uppgivna som smittland i 7, 9 respektive 4 fall och Kina och Mongoliet i 8 respektive 7 fall. Fortfarande kommer många med kronisk hepatit B från Turkiet, 2 personer år 27. Uppgift om smittland saknas i klinisk anmälan från behandlande läkare i 121 fall och klinisk anmälan saknas i 94 fall. Smittväg är i de flesta fall oklar. Emellertid anges för tre patienter vårdrelaterad smitta som sannolik smittväg. Ingen av dessa har smittats i Sverige. Figur 1. Akut hepatit B 2-27 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 Hepatit B, gravida kvinnor och uppföljning av deras barn I januari 25 påbörjades en studie i länet i samband med att allmän screening av gravida infördes. Samtidigt ändrades postexpositionsschemat för barn till hepatit B positiva mödrar. Barnen vaccineras med monovalent hepatit B vaccin (om modern är HBeAg pos även immunglobulin) vid födelsen och vid en månads ålder. Därefter ges hexavalent vaccin, som innehåller hepatit B antigen tillsammans med antigen mot ytterligare fem agens, vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Injektionssmitta Sexuellt Totalt Efter den 3 juni 27 har inga fler kvinnor inkluderats i studien. Under studieperioden har 329 gravida diagnostiserats med hepatit B. Av dessa är 9 % HBeAg positiva, dvs högsmittsamma, vilket är cirka 5 % högre än i tidigare studier. I studien ingår 339 barn födda av hepatit B positiva mödrar. Serologisk kontroll vid 13-18 månaders ålder visar att ingen av de hittills uppföljda barnen har smittats med hepatit B. Alla har också en hög nivå av anti HBs som tecken på en tillfredställande genomförd vaccinationsprofylax. I ett fall har föräldrarna avstått från att vaccinera sitt barn. Hepatit C Totalt har 594 patienter med hepatit C anmälts från laboratorierna. Av dessa finns smittskyddsanmälan på 78 %. Sex patienter har akut hepatit C. Sju patienter har vårdrelaterad smitta men endast en har sannolikt smittats i Sverige. Harpest Från att tidigare huvudsakligen spridits i södra delarna av Norrland har harpest under senare år fått fäste i Svealand inklusive Stockholm. Under 27 rapporterades dock färre patienter med harpest än tidigare år (figur 2) och endast 8 patienter var smittade i Stockholms län. Intressant att notera är att liksom under de senaste åren har mer än hälften av fallen uppgivit Stockholms län med omgivningar som smittort. Figur 2. Antal patienter med harpest 22-27 5 Smittade utanför SLL 45 Smitta i SLL 4 35 3 25 2 15 1 5 22 23 24 25 26 27

4 Hiv/STI Hiv Antal nu levande med hiv/aids i Stockholms län beräknas till 2879 varav 7 % är män. De senaste åren ser vi en oroande ökning av inhemsk smittspridning, bland personer som injicerar narkotika och bland män som har sex med män (MSM). Det finns en liten men växande kohort av hivinfekterade barn som blivit tonåringar och unga vuxna, som behöver särskilt stöd. Under 27 rapporterades 242 personer med hiv, 192 var nydiagnostiserade medan de övriga kände till sin diagnos men har flyttat till Stockholm från annat land eller län. Smittväg och smittland framgår av figur 3. 2 fall av aids, varav18 samtidig hiv/ aids-diagnos, anmäldes 27. Nio av dessa sent diagnostiserade hade smittats via sex mellan man och kvinna, sex via sex mellan män, en via intravenöst missbruk och ett barn föddes hiv infekterad och dog i AIDS postnatalt. Under 27 handlades 2 personärenden, vilket är en nära 5 % ökning jämfört med år 26. Detta reflekterar sannolikt ett ökat samarbete mellan behandlade läkare och smittskyddsläkaren men också en ökad belastning i hiv-vården. En ansökan gällande tvångsprovtagning och 2 ansökningar gällande tvångsisolering relaterad till hiv, har ställts till länsrätten. 85 män och 3 kvinnor under 27, diagnostiserades med annan könssjukdom. Klamydia Under 27 rapporterades totalt 1 948 fall av klamydia, vilket är en ökning med 51 % jämfört med 26 (figur 4). Minskningen under 26 var helt säkert beroende på lab-metodernas försämrade sensitivitet, vilket justerades redan i januari-februari 27. Könsfördelningen är helt oförändrad jämfört med tidigare år och kvinnor utgör fortfarande totalt 56 % av alla rapporterade fall. Åldersfördelningen har förskjutits något mot yngre åldrar. Andelen tonåringar var 29 % och 85 % var under 3 år. Bara 2,5 % har smittats via homosexuell kontakt och andelen som smittats utomlands är 5 %. Figur 3. Hiv fördelat på smittland och smittväg Stockholms län 199-27 16 14 12 1 8 6 4 2 199 Gonorré Under 27 rapporterades totalt 298 fall. Av de anmälda var 21 (7 %) tonåringar och andelen kvinnor utgjorde 14 % av totalantalet fall. Bland männen angavs i 53 % sex mellan män som smittväg. Andelen utlandssmittade bland heterosexuella har sjunkit från 5 % till 35 % jämfört med 26 men bland MSM har andelen ökat marginellt från 13 % till 16 %. Av tillgängliga data gällande framodlade gonokockstammar var 12/19 (63 %) resistenta mot ciprofloxacin. Fördelningen mellan olika serovarer är i stort sett oförändrad. Syfilis Antalet anmälda syfilisfall var 88 under 27 (86 män och 2 kvinnor). Av männen uppgav 94 % sexuell kontakt med män som smittväg vilket är en ökning ifrån 79 % år 26. 2 % angav att de smittats utomlands. Figur 4. Klamydia Stockholms län 1988-27 12 1 8 6 4 2 Heteosexuell 2 22 24 26 27 Smittad i Sverige 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 Homosexuell Smittad utomlands 25 27 199 Intravenöst Ökningen ifrån 26 domineras alltså av inhemsk smitta bland MSM. Det är den grupp som haft högst frekvens syfilis under hela 2-talet och årsstatistiken har pendlat mellan 5 och 1 fall per år, varför årets siffror inte förvånar. Av de anmälda fallen rapporterades 53 (61 %) vara primär syfilis, 18 (2%) sekundär syfilis och övriga 17 (19%) tidig latent syfilis (< 2 år från smittotillfället). Övriga stadier av sjukdomen eller oklar syfilis är inte anmälningspliktig. STI-ärenden Antalet inkomna ärenden 27 gällande kontakter som ska provtas var för klamydia 4 734, gonorré 88 och för syfilis 35. Totalt antal ärenden gällande STI förutom hiv var under året 5 475, vilket jämfört med 26 innebär en ökning med 67 %. 1988 1989 199 1991 1993 1995 1997 1999 2 21 22 23 24 25 2 22 24 26 85? 7249 1948 26 27 27

Tuberkulos 5 Under 27 rapporterades totalt 174 nya fall av tuberkulos. Detta motsvarar en incidens på 9/1. Majoriteten, 11 (63 %) av de insjuknade, var i åldern 2-5 år och 123 (71 %) är födda i länder/områden med hög tuberkulosförekomst (estimerad incidens > 1/1, WHO 23) och somalisk härkomst dominerar. Två tredjedelar av patienterna bedömdes vara smittade utomlands. Sverige angavs som smittland i 43 fall varav 25 också var födda i Sverige. Totalt anmäldes 2 barn, -19 år gamla, varav 9 födda i Sverige. Av samtliga patienter hade 93 (53 %) lungmanifestationer och 3 (17 %) ett positivt direktprov vid sputummikroskopi som indikator på hög smittsamhet. Av 22 resistenta isolat var 1 resistent mot samtliga basala TB läkemedlen (XDR = extensively resistant TB), 6 resistenta mot både rifampicin + isoniazid (MDR= multiresistent TB), 12 resistenta mot enbart isoniazid och 3 mot enbart pyrazinamid. Samtliga patienter med multiresistent tbc var smittade utrikes. Personärenden Under året har totala antalet personärenden varit oförändrat jämfört med 26 då vi hade en kraftig ökning jämfört med 25. Tre ärenden rörde personer som ej låter sig undersökas, 1 ärenden spårning av kontakter, 21 ärenden patienter som ej kommit på planerat återbesök eller misskött ordinerad behandling. En patient blev föremål för tvångsåtgärd med polishämtning. Epidemiologiska utredningar Tre mer omfattande utredningar gällande smittspårning har genomförts under året: en på skola, en bland hemlösa och en rörande busstransport från annat EU land. Ingen mer omfattande smittspridning kunde konstateras i dessa utredningar. Molekylär typning görs på samtliga isolat av M. tuberculosis. Stammar som bildar kluster sammanställs och analyseras kontinuerligt. Inget nytt utbrott har identifierats under 27, ytterligare två personer som tillhör det tidigare rapporterade kluster 49 har diagnostiserats. Figur 5. Tuberkulos uppdelat på ursprung och smittland Stockholms län -27 16 14 12 1 8 6 4 2 Smittad utanför Sverige Smittad i Sverige Född i Sverige 1993 1995 1997 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Född utrikes 1993 1995 1997 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Pneumokocker Resistenta pneumokocker Antalet fynd av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (MIC,5 mg/l) har ökat sedan 1999, både totalt sett och hos barn < 7år varför andelen barn är i stort sett oförändrad. Flest fall ses bland de yngsta barnen och bara enstaka fall av barn > 5år. förskolor där man fann många nya fall (> 3 nya fall) var det i småbarnsgrupper med barn på 3 år eller yngre. Invasiv pneumokocksjukdom Under 27 har sammanlagt 25 fall av invasiv pneumokocksjukdom rapporterats. Det är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Åldersfördelningen med en topp bland barn < 5år och sedan framför allt fall bland deras föräldrageneration samt farföräldrar ser också ut som tidigare år. Någon förändring p.g.a. vaccination av barn är alldeles för tidigt att se eftersom den påbörjades först i oktober 27. Under 27 genomfördes provtagning på 28 förskolor p.g.a. fynd av pneumokocker med MIC,5 mg/l mot pc och samtidig resistens mot 2 andra antibiotika. Totalt togs odlingar på 484 barn och man fann då 41 (8,5 %) nya fall vilket är något mer än de 3/534 (6 %) man fann 26. På de Tabell 2. Fall av pneumokocker med MIC,5 mg/l mot pc 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalt 199 173 154 168 151 183 27 235 286 <7 år 124 9 81 18 71 118 19 148 183 <7 år i % 62 52 53 64 47 64 53 63 64

6 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA - meticillinresistenta stafylokocker År 27 diagnostiserades 353 personer med MRSA att jämföra med 36 året innan. Ökningstakten har under de senaste åren legat runt 15 %. Således ser vi ett trendbrott för 27 med utebliven ökning. Vid utgången av 27 kände vi till 1 31 personer med MRSA i Stockholms läns landsting. Totalt har 2 14 personer diagnostiserats med MRSA sedan år 2 men 75 personer har lämnat landstinget och 629 avlidit. MRSA odlingar Antalet odlingar som tagits med frågeställningen MRSA är fortfarande hög, närmare 178 odlingar genomfördes under 27 vilket är en ökning med 2 odlingar jämfört med 26. De flesta MRSA patienter (6 %) hittades vid riktad MRSA odling, varav knappt hälften av dessa vid smittspårning. Endast 7 % hittades vid intagningsodling. En stor del av MRSA patienter upptäcks vid allmän odling (4 %), d.v.s. odlingar tas utan misstanke om MRSA. Smittvägar Inom slutenvården har 46 patienter och 6 personal sannolikt smittats med MRSA (55 respektive 6 året innan). Större utbrott har identifierats inom akutsomatisk vård på Karolinska universitetssjukhuset, vilket berörde fyra kliniker inom vården på akutsjukhus, där två kliniker hade patienter på samma avdelning, samt inom geriatriken. Vid samtliga dessa enheter har händelseförloppet och hygienrutiner gåtts igenom och åtgärder vidtagits där svagheter identifierats. Likaledes har vi sett en minskning av antalet smittade inom särskilda boenden från 49 personer 26 till 28 under 27. Utlandssmitta och samhällssmitta är de helt dominerande smittvägarna som drabbat 116 respektive 15 personer. PVL-toxin Panton-Valentine leucosidine är ett gift som bildas av vissa stafylokocker. Man har i flera europeiska länder samt i USA sett en ökning av samhällsförvärvade PVL-toxin producerande MRSA-stammar som förorsakat svåra infektioner som lunginflammationer och multipla osteomyeliter hos unga personer. Under senare år har man även haft spridning av PVL-toxin producerande stammar inom sjukvården i USA. PVL-toxin producerande MRSA stammar finns även i Stockholms län men huvudsakligen bland personer som smittats i samhället eller utomlands och endast vid enstaka tillfälle på sjukhusen. Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vancomycinresistenta enterokocker är ytterligare en bakterie med allvarlig antibiotikaresistens som varit känd Figur 6. Smittväg för MRSA-patienter 23-27 Antal (%) 4 35 3 25 2 15 1 5 Samhälle Utland Slutenvård Okänd Särskilda boenden Vårdcentraler 23 24 25 26 27 under flera år men där endast ett fåtal patienter tidigare diagnostiserats. I september hittades en patient med VRE på en av Karolinska universitetssjukhusets avdelningar och smittspårning visar att smittspridning har skett på fem olika avdelningar vid skilda kliniker. Totalt har 35 patienter identifierats med samma klon av vanb positiv VRE, varav 8 kliniska fall och 27 symtomfria smittbärare. Stora smittspårningsansträngningar har gjorts samtidigt som vårdhygieniska rutiner har gåtts igenom på nytt. Vid ytterligare två sjukhus har smittspridning i liten skala skett till en respektive två patienter. Totalt har under 27 41 fall med VRE diagnostiserats varav 2 fall av vana positiva isolat och 39 fall av vanb. ESBL På senare år har det blivit allt vanligare med ESBL (extended spectrum ß-lactamase)-producerande stammar av gramnegativa bakterier vilket leder till krångligare och dyrare behandling samt längre vårdtider. För att kunna mota Olle i grind är det viktigt att övervaka förekomsten av dessa stammar, varför fynd av ESBL-producerande bakterier blev anmälningspliktiga för laboratorier i februari 27. Totalt under 27 anmäldes 54 patienter med fynd av ESBL i Stockholms län. Av dessa fann man 75 % i urinodlingar varav de flesta tagits i öppenvården. Vid smittspårningar runt fall på sjukhus har man funnit att många bär på ESBL-producerande bakterier i feces men att de troligen är samhällsförvärvade då vidare typning visat att de flesta isolaten inte hör ihop. Dock har man vid några tillfällen visat på smittspridning inom vården som berott på bristande hygienrutiner eller undermåliga isoleringsmöjligheter. Det har nu utarbetats program för handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län, vilka återfinns på vår hemsida www. smittskyddsenheten.nu. Särskilda riskfaktorer för ESBL är patient med diarré, urin- eller fecesinkontinens, bukdränage, tarmstomi, urinkateter, RIK (ren intermittent kateterisering av urinblåsan), större omläggningskrävande sår eller assisterad andning.

Tarminfektioner och hepatit A Under året har 3 43 anmälningspliktiga tarminfektioner rapporterats till SmE, en lätt ökning jämfört med föregående år, då 3 15 anmälningar gjordes. 14 fall av hepatit A, varav 4 inhemska, anmäldes under 27, den lägsta siffran på tio år. 7 Antalet fall av Campylobacter, inklusive inhemska fall, har ökat och ökningen ses framför allt under sommarmånaderna. Även antalet fall av cryptosporidios har ökat, vilket troligen betingas av två smärre utbrott under året, se nedan. För övriga tarmdiagnoser har inga stora förändringar skett i statistiken jämfört med 26 (tabell 3). 18 fall av EHEC, 14 (79 %) inhemska, rapporterades under 27, jämfört med 3 fall 26 (16 inhemska, 53 %). I 11 fall kunde stammen isoleras och serotypas. Av dessa var 6 serotyp O157, 3 serotyp O26 och en vardera serotyp O13 och O163. Alla fallen var sporadiska utan något epidemiologiskt samband. Två patienter utvecklade HUS, 1 med serotyp O157 och 1 med serotyp O13. Under året har ett 4-tal utbrott av tarmsmitta rapporterats till SmE och föranlett preventiv rådgivning och provtagning (sjukhusassocierade utbrott med norovirus undantagna). En mikrobiologisk etiologi har kunnat påvisas i cirka 6 % av utbrotten. Norovirus var mest frekvent förekommande och också den vanligaste orsaken till misstänkt livsmedels-associerad smitta. Det största norovirusutbrottet inträffade på ett företag under senhösten. Totalt insjuknade cirka 45 personer. En omfattande epidemiologisk utredning initierades med provtagning och web-baserade enkäter. Utredningen visade att det fanns ett samband med att ha ätit av salladsbuffén som serverades i personalmatsalen och magsjukdom. Det framkom även att en kökspersonal hade insjuknat under förmiddagen den aktuella dagen och att denna person hade hanterat grönsaker som serverades på salladsbuffén. Ett annat norovirus-utbrott drabbade 12 hotellgäster, möjligen fanns också här smittbärare bland kökspersonalen. Ytterligare ett utbrott drabbade 11/14 (79 %) personer som insjuknade med norovirus efter att ha ätit ostron på restaurang. Norovirus-utbrotten inom vården var många och omfattande under säsongen 26/27, genotyp II.4 26b dominerade. Tre mindre utbrott av histaminförgiftning efter förtäring av tonfisk drabbade ett 2-tal personer under början av året. Ett utbrott av cryptosporidios med cirka 2 sjukdomsfall inträffade under en konferensresa i Norge och ett mindre daghemsutbrott med Cryptosporidium drabbade 12 förskolebarn, där smittspridningen troligen skett genom gemensamt bad i plastpool. Ett mindre livsmedelsorsakat utbrott med Campylobacter inträffade under senhösten med 22 sjuka. En kohortstudie visade att kyckling var misstänkt smittkälla. Under sommarmånaderna deltog smittskyddsenheten i utredningen av fyra olika utbrott av Salmonella. I månadsskiftet maj-juni insjuknade 6 personer i länet (13 personer totalt i landet) med S. Infantis. Någon smittkälla kunde inte påvisas. I juni smittades ett 1-tal personer med S. Thompson i samband med en studentmottagning. Resultaten från en kohortstudie visade att sallad möjligen var en smittkälla. Under juli månad drabbades 17 personer i länet av S. Stanley, ytterligare fall fanns i övriga landet. En fall-kontroll studie pekade på alfalfagroddar som trolig smittkälla. Under sensommaren rapporterades sammanlagt 158 inhemska fall av S. Java i landet, varav de flesta från Västsverige. 18 personer var boende i Stockholms län. Den epidemiologiska utredningen visade att den troliga smittkällan var importerad babyspenat, som drogs tillbaka av importören. Smittskyddsenheten har även deltagit i utredningen av ytterligare fyra olika nationella salmonellautbrott. I ett av utbrotten var smittkällan köttfärs av svenskt ursprung. För de två andra utbrotten kunde ingen säker smittkälla fastställas. Tabell 3. Rapporterade fall av tarminfektioner i Stockholms län 25-27 Diagnos 25 26 27 Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Totalt Sverige Utland Uppg. saknas Campylobacter 1575 45 114 111 1395 296 984 115 1734 48 1263 63 Cryptosporidios 61 21 4 78 22 53 3 97 33 64 EHEC 46 35 9 2 3 16 14 18 14 4 Giardia 37 88 256 26 436 154 246 36 445 84 313 48 Salmonella 677 111 558 8 827 25 573 49 798 185 597 16 Shigella 174 32 142 122 15 17 148 25 123 Yersinia 218 169 34 15 191 124 42 25 158 16 29 23

Avsändare: Smittskyddsenheten Norrbacka 4tr 171 76 Stockholm www.smittskyddsenheten.nu info@smittskyddsenheten.nu B SVERIGE PORT BETALT TBE- Fästingöverförd hjärninflammation År 27 diagnostiserades 88 fall av TBE jämfört med 86 fall under 26. Sjuttioåtta personer har uppgivit smittort i Stockholms län, fem i Södermanlands län, två i Uppsala län och en i Västra Götaland. Två har smittats på Åland och en i Lettland. Elva personer diagnostiserade i andra län har uppgivit att de smittats i Stockholms län. Sextiosex personer (75 %) har sjukhusvårdats och en man har avlidit i TBE. Av de 78 personer som diagnostiserats och uppgivit smittort i Stockholms län har 32 personer (41 %) sommarställe på smittorten och 3 personer (38 %) är fast boende på smittorten. Femtiotvå personer (59 %) har uppgivit känt fästingbett. Inga nya, tidigare ej kända smittorter, har rapporterats i länet. Figur 7. TBE 199-27 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Tre barn har insjuknat i TBE under året, en 5-åring, en 6-åring och två 7-åringar. Sedan 1995 har totalt 43 barn, sju år eller yngre, insjuknat i TBE varav tre var under tre år. Sedan år 2 har 17 laboratorieverifierade vaccinationsgenombrott inträffat varav sex under 27. Riktlinjer för handläggning av misstänkta vaccinationsgenombrott finns på vår hemsida www.smittskyddsenheten.nu. Där finns också en uppdaterad karta med sannolik smittort för AB, C och D län samt uppdaterade vaccinationsrekommendationer och möjlighet att beställa broschyren Fästingar och fästingöverförda infektioner. Smittort i Stockholms län Totalt antal fall i Sverige LEGIONELLA Tjugotvå fall av legionellainfektion har rapporterats under året varav fyra fall är smittade i Sverige. Könsfördelningen är den normala för legionellainfektion med 14 män och 8 kvinnor. Åldern varierar mellan 33 och 84 år med en medianålder på 6 år. För hälften av fallen har en odling av antingen sputa eller bronksekret/ lavage skett. Denna ökning av odlingar från legionellafall är glädjande ur smittspårningssynpunkt då isolat från miljö kan jämföras med patientisolaten för att fastställa smittkällan. Legionella pneumophila dominerar som orsakande serotyp med 17 fall, L. bozemanii och L. longbeachae orsakade ett fall vardera. För övriga tre fall är serotypen okänd. I slutet av juli månad blev enheten involverad i ett internationellt legionellautbrott. Man hade på infektionskliniken på Södersjukhuset uppmärksammat att tre nyinkomna patienter med misstänkt legionellainfektion alla kom från samma brittiska kryssningsfartyg, detta meddelades samma dag till enheten. Ett intensivt arbete med kontakter med fartygsläkare, rederi, brittiska smittskyddsmyndigheter samt det europeiska smittskyddsinstitutet inleddes. I Stockholm diagnostiserades tre fall och ytterligare fyra fall konstaterades i England varav ett dödsfall. Smittländer för övriga fall var Spanien 5 fall, Italien 2 fall samt vardera ett fall från Bulgarien, Grekland, Lettland, Malaysia, Schweiz, Serbien- Montenegro och Thailand. 199 1991 1993 1995 1997 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Smittskydd Stockholm är ett nyhetsbrev som utges fyra gånger per år av Smittskyddsenheten i Stockholms län. Prenumeration och adressändringar: Ingela Josephson ingela.josephson@sll.se Ansvarig utgivare: Åke Örtqvist Chefredaktör: Bo Svenungsson Redaktör: Johan Sjöblom Adress: Smittskyddsenheten, Norrbacka 4tr, 171 76 Stockholm Telefon: 8-737 39 (växel) Fax: 8-31 57 67 www.smittskyddsenheten.nu info@smittskyddsenheten.nu