Förtroendet för Polisen i Sveriges miljonprogram

Relevanta dokument
Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Piteå kommun Trygghetsundersökning 2016

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

TRYGGHETSUNDERSÖKNING PARTILLE 2017

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Utsatthet för brott år 2012

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

FRII Allmänheten om givande 2017

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Undersökning om Stureplanerna

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

3 Gäldenärernas attityder till KFM

Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Undersökningspopulation: Allmänheten, år boende inom Kalmar län

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

De viktigaste valen 2010

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

23 Allmänhetens attityder till KFM

Statistik Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder

Genom att jämföra Novus väljarbarometer från januari 2010 och januari 2014 så är det tre grupper som har ökat. V, SD och de osäkra.

Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät

Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning för män och kvinnor

Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018

Rapport 2018:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Göteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

Är du tveksam kring hur undersökningen skall tolkas så kontakta oss på Novus.

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Riskfritt för tjuvar på landsbygden?

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Trygghet i Lidingö Resultat från Polisregion Stockholms trygghetsmätning

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

6 Gäldenärernas uppfattning om tillgänglighet

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Vilken ort? Medlemmar i föreningen

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017

Företagarens vardag 2014

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare

NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2011:1

Södra sjukvårdsregionen

Område Urval Antal svar Andel svar

Stockholm-Arlanda Airport

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Attityd Borås 2017 En invånarundersökning Borås Stad

Analys av enkät om hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Uppsala kommun

Statistik Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda

Rapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Jobbhälsoindex 2018:2

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

RAPPORT OM OMGIVNINGS-

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Företagarens vardag i Uppsala

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Område Urval Antal svar Andel svar

Rapport 2012:2 NTU Om utsatthet, trygghet och förtroende

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

BKN i Sveriges miljonprogram 2012

Område Urval Antal svar Andel svar

ETT ÅR #EFTERMETOO EN SIFO-UNDERSÖKNING OM MÄNS ATTITYDER TILL #METOO-UPPROREN

SÖNDAGSÅNGEST.SE 23 MARS 2015

Undersökning om spårspring längs Mittstråket

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Område Urval Antal svar Andel svar

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Frågeområde Livsvillkor

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

Ungas attityder till företagande

Område Urval Antal svar Andel svar

2013:10 NTU Regionala resultat

Trygghetsundersökning Torslanda Hjuvik, Björlanda, Nolered. December GÖTEBORG: Drottninggatan 26, tfn

Kortanalys 5/2016. Flera gärningspersoner vid brott

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

Område Urval Antal svar Andel svar

Barn och ungdomar om doping

Företagarens vardag i Malmö

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Transkript:

Förtroendet för Polisen i s miljonprogram Carlos Rojas och Marlena Batist, april 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Förord av Camila Salazar Atías, kriminolog 4. Bakgrund 4. Förtroendet för Polisen är både högt och lågt 5. Uppfattningen om att poliser använder övervåld är stark 5. En fjärdedel anmäler inte brott 6. Poliser i området önskas men de skall vara bekanta 6. Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende 7. Kvinnorna känner sig tryggare med Polisen 8. De yngsta har lågt förtroende men vill samtidigt bli poliser 9. Boende i miljonprogrammen är missnöjda men vill delta i en förbättring 9. Vilka har svarat? 10. Resultattabeller

Sammanfattning Det här är en rapport från en undersökning gällande förtroendet för Polisen i miljonprogram och liknande områden runt om i. För dem med bråttom i livet, sammanfattar vi undersökningen redan här: Det vanligaste svaret är att de boende har förtroende för Polisen i olika avseenden, till exempel i förmågan att klara upp brott eller i att du får hjälp om du utsätts för brott Men beroende på fråga är det hälften eller mer än hälften som svarar "varken eller", "knappast" eller "inte alls" på frågorna. Ungefär 15 procent av de 1036 tillfrågade svarar genomgående "knappast" och "inte alls" på frågorna om tillit till Polisen Över en tredjedel av de tillfrågade är av uppfattningen att Polisen använder övervåld. Det är med stor marginal den mest utbredda negativa uppfattningen av Polisen hos respondenterna. Bland respondenterna som har minst en i ett annat land, är missnöjet och bristen på förtroende betydligt högre. Till exempel är 32,6 procent av de tillfrågade med invandrade föräldrar missnöjda med bemötandet de fått i kontakt med Polisen, jämfört med 18,3 procent av de med infödda föräldrar. Åldersmässigt är den yngsta gruppen, 15-22 år, mest skeptiska mot Polisen Och kvinnorna känner sig tryggare med Polisen än männen För en majoritet av respondenterna är det viktigt att känna poliserna i sitt område I gruppen 15 22 år är det 18,2 procent som vill bli poliser 2

Förord av Camila Salazar Atías Kriminolog och verksamhetsansvarig för Center för information om destruktiva subkulturer på Fryshuset I den här rapporten kan vi läsa om vad de boende i de så kallade miljonprogrammen anser om och har för förtroende för Polisens arbete. Tidigare forskning visar tendenser gällande att boende i mer resurssvaga områden (dit miljonprogrammen räknas) oftare blir utsatta för brott och också upplever en större otrygghet än personer bosatta i mer resursstarka områden. I samma slags områden har Polisen generellt en tendens att använda mer maktmedel och våld.* Påståendet kan hänga ihop med resultaten i den här rapporten som visar att det som boende i miljonprogrammen känner minst förtroende för, är att Polisen inte skulle använda sig av övervåld vid konfrontationer. Det finns med andra ord en utbredd känsla av att Polisens bruk av våld inte alltid håller sig inom lagens ramar. Oavsett anledning till förtroendekrisen är det ett stort problem, både för Polisen och för de boende i miljonprogrammen. Uppfattningen om Polisen bruk av övervåld kan skapa en överhängande risk för våldsspiraler. Rädslan för övervåld kan leda till att många ser Polisen som sin fiende. Det är också alarmerande att en så stor andel av de boende i miljonprojekten säger sig vara oroliga för att inte bli tagna på allvar av Polisen och att de därför avstår från att anmäla brott. Enligt NTU 2012 (Nationella Trygghetsundersökningen som BRÅ ger ut) uppger personer som har varit utsatta för brott att de har lägre förtroende för såväl rättsväsendet i stort och dess förmåga att klara av sina arbetsuppgifter. Även personer med erfarenheter av att själva ha åtalats för brott har lägre förtroende. Boende i flerfamiljshus i storstadsregionerna uppger oro och otrygghet i ungefär dubbelt så stor utsträckning som personer boende i småhus i mindre städer eller på landsbygden! Slutsatsen är att både brottsoffer och förövare boende i flerfamiljshus i storstadsregionerna i miljonprogrammen känner oro och otrygghet samtidigt som de har lågt förtroende för Polisens arbete och förmåga att lösa brott. En möjlig och skrämmande konsekvens av detta är att de boende skapar ett eget parallellt rättssamhälle där man skipar rättvisa genom att ta ut hämnd på egen hand eller istället väljer att vända sig till kriminella gäng eller nätverk för hämnd eller beskydd. Detta är ett allvarligt hot mot vårt rättssamhälle och vår demokrati. Det finns stora möjligheter att skapa samarbeten för att underlätta Polisens arbete och öka de boendes förtroende för Polisen. Det är viktigt att kunna mötas i oskarpa lägen då ingen grupp eller del behöver agera offensivt utan istället kan mötas, ställa frågor och ges möjlighet till förklaring. Det är också viktigt att Polisen inte ensamma får företräda och representera samhällets myndigheter. Relationer och positiva förväntningar som skapas genom ett långsiktigt arbete med närpoliser i miljonprogrammen ökar förtroendet för Polisens arbete. Till dess finns ett stort behov av ideella insatser i kontakten mellan boende och polis då dessa insatser kan agera som en bro och underlätta kontakten till det traditionella samhället som många känner sig avvisade från eller till och med misstänkliggjorda av. *) Axelsson, Johan, "Den informella kontrollens effekt på attityden till Polisen - En undersökning bland gymnasieungdomar 2012". 3

Bakgrund Under 2012 konstaterade vi på Miklo hur angeläget Polisens arbete är för invånarna i miljonprogram och liknande områden i hela. I fokusgrupper vi hade inom ramen för undersökningar som skulle handla om utveckling generellt och där Polisen inte ens var en hållpunkt, tog deltagarna väldigt ofta på eget initiativ upp Polisen som en viktig faktor, utan att vi överhuvudtaget hade planerat att ha med detta i vårt samtalsupplägg. I den nationella enkäten s miljonprogram 2012 framträdde också ett tydligt mönster: När de 970 respondenterna hade en lista på 20 saker att välja bland när det kom till förbättringsområden i deras område, kom Polisen på fjärde plats. På en annan fråga, om vad de ser som viktigt att det finns i deras områden, kom Polisen också högt. Och på frågan om vad som fungerar bra i området, rankades också Polisen över medel. Siffrorna rimmade väl med vår erfarenhet från fokusgrupper och enskilda intervjuer där vi sett att en stor del av miljonprogramsborna känner förtroende för Polisen, men samtidigt att en stor del av miljonprogramsborna tvärtom förhåller sig skeptiska - i många fall har dessa dessutom passerat gränsen där skepticism blivit besvikelse och uppgivenhet. För att få en bättre bild av Polisens situation i miljonprogramsområden, ur invånarnas perspektiv, har vi nu ställt 22 frågor till ytterligare 1036 personer boende i miljonprogram och liknande områden i 75 kommuner runt om i. Förtroendet för Polisen är både högt och lågt Frågorna om hur Polisen hanterar brottsoffer och brottsmisstänkta samt hur miljonprogramsborna upplever poliser i andra situationer de har att göra med dem, kan ses som fingervisande för det generella förtroendet för Polisen i områdena. Fördelningen av svaren visar tydligt att det finns en andel, som ur vårt perspektiv är stor, som känner ett svagt förtroende för Polisen. Samtidigt känner den största andelen som svarat på de olika frågorna ett förtroende för Polisen som institution och myndighet och även för poliser som individer i olika situationer. De som faller inom topbox, det vill säga de som svarar jakande eller starkt jakande på de olika frågorna, är i regel över 40 procent. Det är majoriteten, men inte en stark majoritet. Ungefär en tredjedel av respondenterna är genomgående försiktiga med att ha en åsikt och svarar neutralt. Och andelen i topdown, de som anger att de har en negativ inställning till Polisen, är den minsta gruppen, men pendlar runt 15 procent av det totala antalet respondenter. 4

Missnöjet ökar till nästan det dubbla på flera punkter när vi bryter loss svaren från deltagarna i undersökningen som har minst en utanför, något vi tydliggör i avsnittet "Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende". Det största förtroendet känner respondenterna när det kommer till att kunna vända sig till Polisen om de tillfrågade i undersökningen behöver hjälp. Minst förtroende känner respondenterna till att Polisen inte skulle använda sig av övervåld. Uppfattningen om att poliser använder övervåld är stark Just för att fördelningen är så jämn på frågorna där respondenterna anger sitt förtroende för Polisen, blir det intressant att det, från att ha varit försiktigt och till sin majoritet positivt i svaren, plötsligt blir mycket tydligare i frågan om övervåld: Där över en tredjedel opponerar sig mot påståendet att Polisen aldrig använder övervåld, bara 22 procent instämmer och 42,9 svarar varken eller. Undersökningens resultat i denna fråga bekräftar de signaler, tankar och berättelser som vi fått från personliga möten och intervjuer med miljonprogramsbor. Det är i regel ett svagare förtroende hos unga män, som i sig vanligtvis bygger på en uppfattning om att de själva eller vänner till dem varit i situationer där de känt sig trakasserade av polismän. Kombinerat med fall av övervåld som de känner till, läst om eller har bekanta som råkat ut för, har detta skapat en utbredd känsla av att Polisens gränser inte riktigt är inom lagens ramar. Tankar kring detta har kommit upp opåkallade i ett flertal tillfällen då vi haft fokusgrupper rörande den generella utvecklingen av miljonprogramsområden, i olika delar av oberoende av varandra. Från Norrliden i Umeå till Kroksbäck i Malmö till Alby i Botkyrka. En återkommande uppfattning som boende i miljonprogramsområden ger uttryck för, är att de poliser som beter sig tveksamt handlar rasistiskt i de situationer som det handlar om. En fjärdedel anmäler inte brott Förtroendet är lägre hos de som har en erfarenhet av att vara i kontakt med Polisen: Av respondenterna som råkat ut för brott är det 71,5 procent som anmält det själva eller haft någon annan som har anmält det. Andelen icke-anmälande här kan ses som påverkad av brottens karaktär att en del av brotten är exempelvis stulet gods, lindrigare misshandel eller annat där vittnen saknas och den generella uppfattningen är att brotten ändå inte går att lösa. Men även här är vår 5

erfarenhet att det lägre förtroendet för poliser i miljonprogramsområden påverkar benägenheten att anmäla brott man utsätts för. Huddinge kommun fick 2012 fram intressant statistik när de bröt ner sin trygghetsundersökning på kommundelsnivå och såg att boende i miljonprogramskommundelen Vårby i lägre grad hade anmält exempelvis hot, rån och misshandelsbrott de utsatts för. Poliser i området önskas men de ska vara bekanta Det finns generellt en önskan bland boende i miljonprogram om polisiär närvaro i de boendes områden. I kvalitativa undersökningsmoment som fokusgrupper och intervjuer brukar de boende vara uppdelade i en grupp som blir stressad och orolig när det är poliser i området och en grupp som känner sig tryggare när poliser är i området. Ofta gör det skillnad, eller ofta känner man att det skulle göra skillnad, att veta varför de befinner sig där har det begåtts ett brott, finns det risk för att något händer, eller är de bara där och hänger runt? Närpolis dyker ofta upp som ett alternativ att föredra framför bilpatruller. Och poliser utanför sina bilar dyker ofta upp som ett alternativ att föredra framför poliser sittandes i sina bilar. Generellt upplever vi att den stora skillnaden i känslan av trygghet, fås genom att de boende upplever att de känner sina poliser, vilket även denna undersökning bekräftar. Mer än hälften av respondenterna säger att de tycker att det är viktigt att känna poliserna som de möter i sina områden. Där vet vi också från att exempelvis Polisen i Malmö, som har erfarenhet av Rosengård, förmedlat att oroligheterna ökat när poliser som inte har Rosengård som sitt område går på efter närpolisernas skift. En dimension som går att utröna, där detta kopplar an till förtroendet, är en utbredd och återkommande känsla, hos miljonprogramsbor vi träffar, om att poliser inte finns eller kommer att finnas där när de behövs. Istället ser de poliser i sina områden när de inte är påkallade, och känner sig misstänkliggjorda. Utvecklad kontakt mellan de boende och Polisen samt skapa en trygg relation gör såklart mycket, och kanske att utveckla någon metod för att tydligare kommunicera skälet till Polisens närvaro. Invandrade och barn till invandrade har lägre förtroende Av de som besvarade undersökningen är det drygt 300 personer som själva invandrat eller har minst en förälder som invandrat. Tittar vi på dessa svar visar de på ett lägre förtroende än de drygt 700 som har båda föräldrarna födda i. 6

Invandrade miljonprogramsbor och de med invandrade föräldrar menar att de har svårare att få kontakt med någon inom Polisen som kan hjälpa dem. Skillnaden är stor; 22,9 procent jämfört med 12,7 procent för de med två svenskfödda föräldrar. 32,6 procent av de som har invandrat eller är barn till invandrade är inte nöjda med det bemötandet de fick av Polisen i sitt ärende jämfört med 18,3 procent för de med två föräldrar födda i. Dubbelt så många i gruppen anger trodde inte Polisen skulle ta mig på allvar som anledning till att inte de inte har anmält brott (8 procent jämfört med 4 procent bland de med infödda föräldrar). Och 18 procent är rädda för hämnd eller andra konsekvenser jämfört med de 7 procent hos respondenterna med infödda föräldrar. När de med infödda föräldrar anger skäl till att de inte anmält brott som de utsatts för, säger 37 procent att brottet var för litet, medan det bara är skälet för 8 procent av de brottsutsatta som invandrat eller är barn till invandrade. Det är 11 procent av de invandrade och barnen till invandrade som har blivit stoppade av Polisen på gatan, jämfört med 6,9 procent av respondenterna med infödda föräldrar. Gruppen som invandrat eller är barn till invandrade är också mer missnöjda med Polisens bemötande - 23,3 procent jämfört med 13,3 procent. Kvinnorna känner sig tryggare med Polisen Genomgående vad gäller förtroendet är att det är lägre hos män än hos kvinnor. Män har också svårare att få kontakt med Polisen efter att de råkat ut för ett brott. Nästan exakt hälften av undersökningens respondenter är kvinnor, 513 stycken. Bland dessa framstår Polisen som en tryggare referenspunkt än bland männen. Till exempel instämmer 76,2 procent av kvinnorna, jämfört med 65,3 procent av männen på frågan Jag kan vända mig till Polisen om jag behöver hjälp. Skillnaden är likartad på påståendet Jag litar på Polisen, där 71,2 procent av kvinnorna instämmer, jämfört med 59,2 procent av männen Kvinnor känner sig också mer trygga med patrullerade poliser i området de bor i, 65,9 procent gör det jämfört med 50,2 procent av männen. Kvinnor upplever också att det är enklare att få kontakt med Polisen, 70,7 procent instämmer att det är enkelt jämfört med 55,7 procent av männen 7

och kvinnorna är också mer nöjda med bemötandet - 64,7 procent är nöjda jämfört med 54,8 procent för män. Det är också mer än dubbelt så många män, 11,3 procent, som blivit stoppade på gatan jämfört med kvinnorna i undersökningen, 4,9 procent. De yngsta har svagare förtroende men vill samtidigt bli poliser I undersökningen var 115 personer mellan 15 och 22 år. I det åldersspannet kände de tillfrågade i mindre utsträckning att de kunde vända sig till Polisen om de behöver hjälp. De känner sig också mindre trygga när de ser poliser i sitt område - snittet på de som anger att de inte känner sig trygga av att se poliser är på 14,6 procent, medan det är 26,2 procent i den yngsta gruppen som anger att de inte gör det. De yngsta tycker inte heller att det är lika viktigt att känna igen poliserna som verkar i deras område - 32,8 procent instämmer i att det är viktigt jämfört med snittet på 50,5 procent. De i ålderskategorin som varit i kontakt med Polisen tycker också i högre grad att det var svårt att få kontakt med någon på Polisen som kunde hjälpa dem (36,6 procent jämfört med snittet på 15,5 procent). Resultatet kan ses som indikativt - det var 19 personer i åldersgruppen som svarade på just den frågan. De är också mer missnöjda med bemötandet av sitt ärende - 30,6 procent anger att de inte är nöjda jämfört med snittet på 22,1 procent. Samtidigt är det 18,2 procent av de i åldersgruppen 15-22 som instämmer i påståendet att de vill arbeta som polis. Boende i miljonprogrammen är missnöjda men vill delta i en förbättring På frågan om man vill bli polis är det 12,4 procent som svarar ja, och som vi nämner ovan är det till och med 18,2 procent i den yngsta gruppen. Utifrån vår samlade erfarenhet från fokusgrupper och enskilda intervjuer med framförallt unga miljonprogramsbor, är det inte nödvändigtvis så att dessa tillhör de som har störst förtroende för Polisen. I fokusgrupper vi anordnar hör vi titt som tätt unga män och kvinnor som börjat med att uttrycka sitt missnöje med Polisens arbete, fortsätta med att säga att de skulle vilja bli poliser. Det finns en idé hos många om att ett sätt att förändra Polisen till det bättre är genom att själv bli en. 8

Som vi nämnde i rapportens inledning är det många som anger Polisen som viktig i området som man bor i, många som tycker att det fungerar bra, samtidigt som en stor del saknar förtroende och vill förbättra Polisens arbete i området. Det är en intressant situation att befinna sig i som myndighet och viktig aktör i civilsamhället det finns både nöjdhet och missnöje, och i båda grupperna många individer som vill engagera sig i en utveckling. Vilka har svarat? Miklo har sedan fem år tillbaka fokuserat på att samla data och analyser kring situationen i det vi benämner som miljonprogram och liknande områden. Vi kartlägger kontinuerligt vilka områden i s kommuner som kan sägas ha karaktären av ett klassiskt miljonprogram, där det för oss, främsta karaktärsdraget är att området tillskrivits lägre status av det omgivande samhället. Ofta har tillskrivningen av låg status tillkommit som en effekt av en stor inflyttning av invandrade svenskar till området ifråga. Undersökningen vi gjort nu är genomförd med hjälp av Nepa, som använder sig av webbenkäter för att samla in svar från respondenter. Vi brukar i våra bedömningar ta hänsyn till att det är något mer progressiva personer som deltar i dessa enkäter, och att de personer med de absolut svåraste livssituationerna generellt uteblir, och väger då resultaten kvalitativt mot de insikter och intryck vi får från fokusgrupper, intervjuer och liknande, där vi ofta möter folk med motstånd mot att delta i undersökningar. Att dessa inte deltar i samma utsträckning påverkar resultatet. I fallet med den här undersökningen, tror vi att en större andel hade angett ett svagt förtroende för Polisen, om det hade varit en fullständigt representativ grupp miljonprogramsbor som besvarat enkäten. Frågorna besvarades under december månad 2012. Polisen uppmärksammades väldigt mycket medialt under februari och mars 2013, men resultaten i denna undersökning är alltså inte påverkade av denna uppmärksamhet. Geografiskt bör de utbrutna siffrorna för Småland och Norra Mellansverige ses över med försiktighet. De som har statistisk bäring och sticker ut är Sydsverige med bland annat Malmö och Karlskrona och Östra Mellansverige, med bland annat Linköping och Norrköping, där förtroendet för Polisen hamnar lägst på de flesta frågor. De subgrupper som blir inom en utbrytning, exempelvis smålänningar som råkat ut för brott, blir förstås mycket mindre då det är en minoritet av en redan mindre del. Därför bör slutsatser om exempelvis varför just smålänningar som utsattes för brott anmälde eller inte anmälde brottet tas med försiktighet. Generellt gäller att en grupp om 30 personer kan ses som statistiskt signifikant, allt under det är indikativt. 9

Resultattabeller Tabeller även innehållande regionala utbrytningar finns på http://www.miklo.se/polisen2013 1. Påstående: Polisen hanterar de som misstänks för brott på ett rättvist sätt 2. Påstående: Polisen behandlar de som utsätts för brott på ett bra sätt 3. Påstående: Polisen har en stor förmåga att utreda och klara upp brott 4. Påstående: Jag kan vända mig till polisen om jag behöver hjälp 5. Påstående: Jag litar på polisen 6. Påstående: Polisen överanvänder aldrig våld 7. Påstående: Jag tycker det är för många poliser som patrullerar där jag bor 8. Påstående: När jag ser en polis eller polisbil i mitt område så känner jag mig trygg 9. Påstående: Jag tycker det är viktigt att känna igen poliser som verkar i mitt område 10. Påstående: Jag skulle vilja bli polis 11. Hur ofta ser du poliser i det område där du bor? 12. Har du någon gång under de senaste två åren utsatts för något brott? 12a. Polisanmäldes brottet? 12b. Polisanmäldes brotten? 12c. Vilken typ av brott var det? 13. Har du haft kontakt med polisen efter att anmälan gjordes? 13a. Påstående: Det var enkelt att få kontakt med någon inom polisen som kunde hjälpa mig 13b. Påstående: Jag är nöjd med det bemötandet jag fick av polisen i mitt ärende 13c. Påstående: Jag fick bra information om hur polisen arbetade med mitt ärende 13d. Varför anmäldes inte brottet / brotten? 14. Har du i några andra sammanhang än utsatthet för brott de senaste två åren, haft kontakt med polisen? Om ja, i vilka? 14a. Vad är din erfarenhet av dessa kontakter? 10

1. Påstående: Polisen hanterar de som misstänks för brott på ett rättvist sätt Inte alls 5,1% 6,7% 3,4% 4,8% 5,7% 6,7% 5,8% 3,7% 5,5% Knappast 9,1% 10,8% 7,4% 8,4% 10,8% 10,0% 7,6% 10,0% 9,0% Varken eller 41,5% 39,9% 43,1% 40,1% 44,8% 34,7% 44,1% 40,7% 42,8% Något 29,7% 26,8% 32,7% 31,7% 24,8% 36,6% 28,3% 30,5% 27,1% Helt och hållet 14,6% 15,9% 13,4% 15,0% 13,9% 11,9% 14,2% 15,0% 15,7% Topbox 44,3% 42,6% 46,1% 46,7% 38,7% 48,5% 42,5% 45,5% 42,8% Topdown 14,2% 17,5% 10,8% 13,2% 16,5% 16,8% 13,4% 13,8% 14,4% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 11

2. Påstående: Polisen behandlar de som utsätts för brott på ett bra sätt Inte alls 4,7% 5,3% 4,1% 5,2% 3,5% 5,7% 3,6% 4,6% 5,2% Knappast 9,4% 10,3% 8,4% 8,2% 12,1% 8,6% 9,6% 9,8% 9,0% Varken eller 37,4% 38,4% 36,5% 35,5% 42,1% 32,6% 37,4% 37,1% 39,9% Något 34,7% 33,2% 36,2% 36,7% 29,9% 40,1% 34,0% 34,5% 33,4% Helt och hållet 13,8% 12,9% 14,8% 14,4% 12,4% 13,1% 15,4% 14,0% 12,5% Topbox 48,5% 46,1% 51,0% 51,1% 42,3% 53,1% 49,4% 48,5% 46,0% Topdown 14,0% 15,5% 12,5% 13,4% 15,6% 14,3% 13,2% 14,4% 14,2% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 12

3. Påstående: Polisen har en stor förmåga att utreda och klara upp brott Inte alls 4,7% 5,3% 4,1% 17,3% 16,6% 5,7% 3,6% 4,6% 5,2% Knappast 9,4% 10,3% 8,4% 25,1% 33,0% 8,6% 9,6% 9,8% 9,0% Varken eller 37,4% 38,4% 36,5% 33,9% 28,1% 32,6% 37,4% 37,1% 39,9% Något 34,7% 33,2% 36,2% 19,7% 14,7% 40,1% 34,0% 34,5% 33,4% Helt och hållet 13,8% 12,9% 14,8% 4,0% 7,7% 13,1% 15,4% 14,0% 12,5% Topbox 48,5% 46,1% 51,0% 23,7% 22,4% 53,1% 49,4% 48,5% 46,0% Topdown 14,0% 15,5% 12,5% 42,4% 49,5% 14,3% 13,2% 14,4% 14,2% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 13

4. Påstående: Jag kan vända mig till polisen om jag behöver hjälp Inte alls 3,0% 4,5% 1,5% 3,0% 3,1% 5,7% 2,9% 2,4% 2,8% Knappast 7,3% 9,2% 5,3% 6,3% 9,5% 9,0% 5,7% 8,2% 6,8% Varken eller 19,1% 21,1% 16,9% 18,8% 19,7% 21,3% 19,4% 19,9% 16,8% Något 33,6% 32,4% 34,8% 33,0% 35,0% 33,4% 32,5% 33,3% 34,9% Helt och hållet 37,1% 32,8% 41,4% 38,9% 32,7% 30,6% 39,5% 36,2% 38,7% Topbox 70,7% 65,3% 76,2% 71,9% 67,7% 64,0% 72,1% 69,5% 73,7% Topdown 10,3% 13,6% 6,9% 9,3% 12,6% 14,7% 8,6% 10,6% 9,6% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 14

5. Påstående: Jag litar på polisen Inte alls 4,8% 7,0% 2,7% 5,4% 3,6% 6,7% 4,3% 4,5% 5,0% Knappast 9,6% 12,7% 6,5% 9,3% 10,2% 10,0% 9,9% 9,4% 9,5% Varken eller 20,4% 21,2% 19,7% 17,9% 26,4% 22,7% 21,6% 19,8% 19,3% Något 38,1% 37,1% 39,1% 36,9% 40,9% 37,1% 34,8% 41,7% 36,8% Helt och hållet 27,0% 22,1% 32,0% 30,4% 18,9% 23,4% 29,4% 24,6% 29,5% Topbox 65,1% 59,2% 71,2% 67,3% 59,8% 60,5% 64,2% 66,3% 66,3% Topdown 14,5% 19,6% 9,2% 14,7% 13,8% 16,8% 14,2% 13,9% 14,5% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 15

6. Påstående: Polisen överanvänder aldrig våld Inte alls 10,8% 13,9% 7,7% 10,3% 12,0% 13,7% 9,1% 10,8% 11,2% Knappast 23,9% 24,7% 23,1% 24,1% 23,4% 19,9% 29,4% 23,5% 21,1% Varken eller 42,9% 39,8% 46,0% 42,0% 45,0% 45,9% 41,1% 41,2% 45,4% Något 16,9% 16,0% 17,8% 17,7% 15,0% 14,9% 14,6% 19,1% 16,8% Helt och hållet 5,6% 5,6% 5,5% 5,9% 4,6% 5,5% 5,7% 5,4% 5,6% Topbox 22,4% 21,6% 23,3% 23,6% 19,6% 20,4% 20,3% 24,5% 22,4% Topdown 34,7% 38,6% 30,8% 34,4% 35,4% 33,6% 38,6% 34,3% 32,2% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 16

7. Påstående: Jag tycker det är för många poliser som patrullerar där jag bor Inte alls 62,4% 58,3% 66,6% 65,6% 54,7% 40,3% 55,3% 67,6% 70,6% Knappast 23,5% 25,2% 21,7% 23,0% 24,5% 29,7% 25,2% 21,8% 21,5% Varken eller 11,1% 13,8% 8,5% 9,2% 15,8% 21,7% 15,8% 8,0% 6,8% Något 1,6% 1,7% 1,5% 1,2% 2,7% 4,7% 2,1% 1,1% 0,7% Helt och hållet 1,4% 1,0% 1,8% 1,0% 2,3% 3,5% 1,5% 1,4% 0,4% Topbox 3,0% 2,7% 3,3% 2,2% 5,0% 8,2% 3,6% 2,5% 1,1% Topdown 85,8% 83,5% 88,2% 88,6% 79,2% 70,1% 80,6% 89,5% 92,1% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 17

8. Påstående: När jag ser en polis eller polisbil i mitt område så känner jag mig trygg Inte alls 4,8% 6,5% 3,1% 4,8% 4,8% 10,4% 5,3% 3,2% 4,2% Knappast 9,8% 10,1% 9,5% 9,0% 11,7% 15,8% 11,4% 9,8% 5,9% Varken eller 27,4% 33,2% 21,6% 26,8% 29,0% 30,3% 25,6% 25,6% 30,3% Något 30,0% 28,2% 32,0% 29,9% 30,4% 21,1% 29,7% 32,9% 30,2% Helt och hållet 27,9% 22,1% 33,9% 29,5% 24,2% 22,4% 28,0% 28,5% 29,3% Topbox 58,0% 50,2% 65,9% 59,4% 54,6% 43,5% 57,7% 61,4% 59,6% Topdown 14,6% 16,6% 12,6% 13,8% 16,5% 26,2% 16,7% 13,0% 10,2% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 18

9. Påstående: Jag tycker det är viktigt att känna igen poliser som verkar i mitt område Inte alls 10,7% 9,6% 11,9% 11,5% 8,9% 18,2% 16,9% 8,2% 5,6% Knappast 9,2% 10,8% 7,5% 8,6% 10,6% 11,5% 12,0% 8,8% 6,3% Varken eller 29,6% 30,7% 28,5% 29,7% 29,3% 37,5% 31,9% 28,5% 25,8% Något 24,7% 27,1% 22,1% 24,6% 24,8% 16,6% 22,3% 27,0% 27,0% Helt och hållet 25,8% 21,8% 29,9% 25,5% 26,5% 16,2% 17,0% 27,5% 35,3% Topbox 50,5% 48,9% 52,1% 50,1% 51,3% 32,8% 39,3% 54,5% 62,3% Topdown 19,9% 20,4% 19,4% 20,1% 19,4% 29,7% 28,9% 17,0% 11,8% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 19

10. Påstående: Jag skulle vilja bli polis Inte alls 63,3% 56,2% 70,5% 64,0% 61,5% 49,3% 55,6% 63,2% 75,7% Knappast 13,2% 13,9% 12,5% 13,2% 13,3% 18,6% 14,4% 11,0% 12,9% Varken eller 11,1% 14,2% 8,0% 11,0% 11,5% 13,9% 14,6% 9,6% 8,9% Något 9,8% 12,2% 7,4% 9,1% 11,5% 15,6% 13,7% 11,7% 1,8% Helt och hållet 2,5% 3,4% 1,6% 2,7% 2,2% 2,7% 1,7% 4,5% 0,7% Topbox 12,4% 15,7% 9,0% 11,8% 13,7% 18,2% 15,4% 16,1% 2,4% Topdown 76,5% 70,1% 83,0% 77,2% 74,8% 67,9% 70,1% 74,2% 88,7% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 20

11. Hur ofta ser du poliser i det område där du bor? Dagligen 3,8% 4,7% 3,0% 3,2% 5,3% 5,7% 3,6% 3,8% 3,3% Flera gånger i veckan 11,4% 12,4% 10,4% 11,6% 11,0% 12,7% 12,7% 12,0% 9,0% Någon gång i veckan 21,2% 20,0% 22,4% 20,9% 21,7% 26,5% 23,8% 19,6% 18,7% 2-3 gånger i månaden 15,0% 16,6% 13,3% 14,4% 16,3% 16,4% 17,4% 13,0% 14,9% 1 gång i månaden 12,9% 14,3% 11,5% 12,7% 13,3% 9,6% 13,7% 13,2% 13,0% Någon gång i kvartalet 10,5% 10,7% 10,3% 11,7% 7,6% 10,0% 11,1% 11,1% 9,4% Någon gång i halvåret 5,9% 5,6% 6,2% 5,9% 6,0% 6,2% 4,6% 6,8% 6,0% Någon gång om året 6,1% 4,9% 7,4% 6,3% 5,8% 4,5% 7,1% 6,9% 4,9% Mer sällan 13,1% 10,7% 15,6% 13,2% 13,0% 8,4% 6,0% 13,4% 21,0% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 21

12. Har du någon gång under de senaste två åren utsatts för något brott? Ja, ett brott 18,8% 21,6% 15,9% 20,2% 15,3% 18,0% 24,3% 19,5% 13,3% Ja, flera brott 7,1% 8,9% 5,3% 6,8% 7,8% 4,1% 7,7% 7,6% 7,1% Nej 72,7% 68,1% 77,4% 71,7% 75,3% 76,0% 66,8% 71,4% 78,5% Vill inte uppge 1,4% 1,4% 1,4% 1,3% 1,7% 1,8% 1,2% 1,6% 1,1% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 22

12a. Polisanmäldes brottet? (respondenter som svarade "Ja, ett brott") Ja, jag polisanmälde det 64,4% 62,2% 67,5% 64,1% 65,4% 60,2% 58,5% 65,7% 73,7% Ja, någon annan polisanmälde det 7,1% 6,9% 7,5% 7,3% 6,7% 14,8% 7,5% 5,8% 4,9% Jag blev uppmanad att polisanmäla men gjorde det inte 4,8% 3,4% 6,8% 3,7% 8,4% 4,6% 8,6% 2,7% 2,7% Nej 22,6% 25,7% 18,2% 23,6% 19,5% 14,8% 25,4% 24,5% 18,7% Vill inte uppge 1,1% 1,9% 0,0% 1,4% 0,0% 5,6% 0,0% 1,3% 0,0% Total 195 113 81 21 62 73 38 12b. Polisanmäldes brotten? (respondenter som svarade "Ja, flera brott") Ja, jag har polisanmält alla brotten 52,8% 47,7% 61,5% 54,9% 48,6% 60,0% 52,0% 39,8% 70,0% Ja, jag har polisanmält något av brotten 29,8% 33,3% 23,9% 25,9% 38,0% 20,0% 39,0% 32,2% 20,0% Ja, någon annan har polisanmält alla brotten 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Ja, någon annan har polisanmält något av brotten 1,3% 2,0% 0,0% 1,9% 0,0% 0,0% 0,0% 3,3% 0,0% Jag blev uppmanad att polisanmäla men gjorde det inte 1,3% 0,0% 3,5% 1,9% 0,0% 20,0% 0,0% 0,0% 0,0% Nej 13,4% 14,8% 11,1% 13,4% 13,4% 0,0% 8,9% 21,2% 10,1% Vill inte uppge 1,4% 2,2% 0,0% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 3,5% 0,0% Vet ej 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Total 74 46 27 50 24 5 20 28 21 23

12c. Vilken typ av brott var det? Stulen egendom (tex bil, cykel, moped etc) 46,9% 51,3% 40,7% 47,3% 45,6% 57,4% 43,2% 51,7% 39,9% Inbrott i bostad eller lokal 19,0% 21,6% 15,5% 19,4% 17,9% 4,9% 13,9% 21,7% 26,8% Rån eller försök till rån genom hot och/eller våld 12,3% 13,6% 10,6% 10,7% 16,6% 0,0% 24,4% 6,8% 10,8% Fysiskt våld (slag, sparkar etc) 16,5% 20,7% 10,7% 14,6% 21,6% 26,8% 23,4% 13,5% 8,5% Sexuella brott / sexuellt ofredande (gäller både allvarliga och mindre allvarliga händelser) 4,4% 2,6% 6,9% 4,0% 5,7% 9,8% 6,5% 2,9% 2,1% Trakasserier (bli förföljd, få oönskade besök, telefonsamtal, meddelande och liknande) 9,2% 7,6% 11,4% 9,1% 9,4% 9,8% 6,5% 8,7% 13,1% Annat, nämligen: 26,5% 25,8% 27,4% 27,0% 25,2% 10,9% 24,4% 22,4% 41,4% Vill inte uppge 1,6% 1,8% 1,3% 0,8% 3,8% 0,0% 3,5% 1,5% 0,0% Total 201 117 84 147 54 19 59 73 49 24

13. Har du haft kontakt med polisen efter att anmälan gjordes? Ja, mycket 4,6% 4,4% 4,9% 3,5% 7,5% 10,9% 1,5% 2,6% 8,8% Ja, lite 35,8% 34,2% 38,0% 31,3% 48,0% 35,5% 41,1% 33,2% 33,4% Jag har försökt men inte fått kontakt än 5,8% 9,0% 1,3% 6,5% 3,8% 0,0% 7,9% 4,0% 8,2% Nej 53,9% 52,5% 55,7% 58,8% 40,6% 53,6% 49,6% 60,2% 49,7% Total 201 117 84 147 54 19 59 73 49 13a. Påstående: Det var enkelt att få kontakt med någon inom polisen som kunde hjälpa mig Inte alls 7,2% 6,3% 8,4% 6,2% 10,0% 20,8% 8,5% 2,7% 7,0% Knappast 8,3% 10,7% 5,0% 6,6% 12,9% 15,8% 4,9% 9,6% 7,4% Varken eller 22,6% 27,3% 16,0% 21,7% 24,9% 14,7% 14,3% 32,5% 20,8% Något 29,0% 33,3% 23,1% 29,8% 26,9% 21,9% 33,5% 24,7% 32,8% Helt och hållet 33,0% 22,4% 47,6% 35,8% 25,4% 26,8% 38,8% 30,5% 32,1% Topbox 62,0% 55,7% 70,7% 65,5% 52,2% 48,6% 72,2% 55,3% 64,9% Topdown 15,5% 17,0% 13,4% 12,7% 22,9% 36,6% 13,4% 12,3% 14,4% Total 201 117 84 147 54 19 59 73 49 25

13b. Påstående: Jag är nöjd med det bemötandet jag fick av polisen i mitt ärende Inte alls 9,1% 10,5% 7,2% 4,8% 20,7% 20,8% 5,0% 9,6% 8,8% Knappast 13,0% 13,7% 12,1% 13,5% 11,9% 9,8% 16,9% 10,8% 13,0% Varken eller 18,9% 21,0% 16,1% 19,7% 16,8% 19,7% 8,8% 26,1% 20,1% Något 25,3% 25,3% 25,3% 24,4% 27,8% 23,0% 27,1% 23,4% 27,1% Helt och hållet 33,6% 29,4% 39,4% 37,6% 22,7% 26,8% 42,2% 30,2% 31,1% Topbox 58,9% 54,8% 64,7% 62,0% 50,6% 49,7% 69,3% 53,5% 58,1% Topdown 22,1% 24,2% 19,3% 18,3% 32,6% 30,6% 21,9% 20,4% 21,8% Total 201 117 84 147 54 19 59 73 49 26

13c. Påstående: Jag fick bra information om hur polisen arbetade med mitt ärende Inte alls 26,2% 29,2% 22,1% 23,5% 33,5% 25,7% 22,0% 27,7% 29,2% Knappast 20,6% 20,5% 20,7% 20,8% 20,0% 25,7% 22,7% 17,6% 20,4% Varken eller 20,3% 20,0% 20,7% 20,3% 20,3% 10,9% 23,4% 20,7% 19,6% Något 13,1% 14,3% 11,5% 13,2% 13,0% 15,8% 16,2% 12,1% 9,9% Helt och hållet 19,8% 16,0% 25,0% 22,2% 13,2% 21,9% 15,5% 21,8% 21,0% Topbox 32,9% 30,3% 36,5% 35,4% 26,2% 37,7% 31,8% 33,9% 30,9% Topdown 46,8% 49,7% 42,8% 44,3% 53,4% 51,4% 44,8% 45,3% 49,6% Total 201 117 84 147 54 19 59 73 49 27

13d. Varför anmäldes inte brottet / brotten? Jag ansåg att brottet var för litet 31% 34% 24% 37% 8% 24% 25% 22% 66% Jag trodde inte polisen skulle kunna göra något åt det 43% 49% 31% 44% 39% 0% 65% 42% 22% Jag trodde inte att polisen skulle ta mig på allvar 5% 2% 10% 4% 8% 24% 10% 0% 0% Jag ville inte oroa personer i min omgivning 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Jag var rädd för hämnd eller andra konsekvenser 10% 8% 12% 7% 18% 0% 0% 18% 11% Jag tänkte att det kanske var mitt fel också 2% 0% 5% 2% 0% 24% 0% 0% 0% Jag visste inte att det var ett brott 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Annat 10% 6% 18% 5% 28% 29% 0% 19% 0% Total 55 36 19 42 12 4 18 24 9 28

14. Har du i några andra sammanhang än utsatthet för brott de senaste två åren, haft kontakt med polisen? Om ja, i vilka? Ja, jag utsattes för brott för mer än två år sedan 13,2% 14,4% 11,9% 13,0% 13,6% 16,0% 12,2% 14,6% 10,9% Ja, jag har polisanmält ett brott jag personligen inte var utsatt för 8,7% 8,8% 8,6% 8,3% 9,7% 6,5% 11,1% 8,7% 7,5% Ja, jag har blivit stoppad på gatan 8,1% 11,3% 4,9% 6,9% 11,0% 7,6% 11,9% 8,7% 4,3% Ja, när något har hänt i grannskapet 10,8% 9,9% 11,6% 10,9% 10,5% 9,9% 10,2% 11,4% 10,8% Ja, jag har själv blivit gripen / beskylld för brott 2,1% 3,4% 0,8% 1,8% 2,7% 2,9% 4,0% 1,6% 0,7% Ja, annat nämligen: 9,5% 9,3% 9,7% 10,3% 7,7% 10,7% 12,7% 8,0% 8,1% Vill inte uppge 2,1% 2,5% 1,6% 1,7% 2,8% 3,9% 1,8% 1,9% 1,8% Nej 59,1% 56,4% 61,7% 59,9% 57,0% 53,7% 53,9% 59,1% 65,8% Total 1036 523 513 730 306 115 257 375 289 29

14a. Vad är din erfarenhet av dessa kontakter? Mycket nöjd med polisens bemötande 28,4% 20,8% 37,2% 30,3% 24,3% 21,8% 29,7% 26,1% 34,0% Nöjd med polisens bemötande 33,2% 35,8% 30,2% 35,2% 28,7% 24,6% 31,6% 31,1% 42,9% Varken nöjd eller missnöjd med polisens bemötande 22,0% 25,7% 17,7% 21,2% 23,7% 28,6% 18,9% 26,2% 15,7% Missnöjd med polisens bemötande 11,3% 11,0% 11,6% 9,2% 16,0% 18,9% 13,4% 11,0% 5,2% Mycket missnöjd med polisens bemötande 5,1% 6,7% 3,3% 4,1% 7,3% 6,1% 6,4% 5,6% 2,2% Topbox 61,6% 56,5% 67,4% 13,3% 23,3% 46,4% 61,3% 57,2% 76,9% Topdown 16,4% 17,7% 14,8% 65,5% 53,0% 25,0% 19,8% 16,6% 7,4% Total 407 217 190 282 125 50 114 147 96 30