Handikappolitiskt Program för Strängnäs kommun Livskvalitet genom tillgänglighet och ökad medvetenhet

STRÄNGNÄS KOMMUN Dnr. 50/2002-770 Handikappolitiskt Program för Strängnäs kommun Livskvalitet genom tillgänglighet och ökad medvetenhet Antaget av KF 288/2003 1

FÖRORD Strängnäs kommuns handikappolitiska program bygger på FN:s 22 standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Genom programmet vill kommunen se till att Strängnäs invånare ska få möjlighet att leva ett liv som erbjuder kvalitet genom tillgänglighet och ökad medvetenhet. Alla ska ha samma möjligheter att delta i det som samhället erbjuder. Att samhället ska vara tillgängligt för alla borde vara en självklarhet men då vi idag stöter på så många hinder i samhället behövs ett styrande program som ser till att dessa hinder kan avlägsnas. Den kommunala sektorn kommer i kontakt med de flesta av kommunens invånare samt besökare. Av den anledningen ska vi vara ett föredöme när det gäller att se till att alla som rör sig inom kommunens gränser ska känna delaktighet och inte behöva avstå från någon önskad aktivitet på grund av att det finns ett eller flera hinder som stoppar en människa med funktionsnedsättning. Det handikappolitiska programmet innehåller åtgärdsförslag som ska förbättra livsvillkoren för alla i samhället oavsett funktionsförmåga. Arbetet med att genomföra de åtgärder som är framtagna ska fördelas inom olika tidsperioder och målet är att de brister som framkommit under inventeringsarbetet ska vara åtgärdade innan 2010, varvid kommunfullmäktige årligen fördelar medel och prioriterar åtgärder. Tillsammans ska vi se till att Strängnäs kommun blir en kommun som är tillgänglig för alla. Anders Svensson BrunoKarlsson Torgny Jonsson Ord. Kommunfullmäktige Ord. Kommunstyrelsen Ord. Socialnämnden 2

Innehåll sid Förord 2 Innehållsförteckning 3 Begreppslista 4 Uppdrag 7 Syfte 7 Kostnad 8 Uppföljning 8 Slutord 8 FN:s standardregler sammanfattning 9 Regel 1. Ökad medvetenhet 10 Regel 2. Medicinsk vård och behandling 11 Regel 3. Rehabilitering 12 Regel 4. Stöd och service 13 Regel 5. Tillgänglighet 14 Regel 6. Utbildning 15 Regel 7. Arbete 16 Regel 8. Ekonomisk och social trygghet 17 Regel 9. Familjeliv och personlig integritet 18 Regel 10. Kultur 19 Regel 11. Rekreation och idrott 20 Regel 12. Religion 21 Regel 13. Kunskap och forskning 22 Regel 14. Policy och planering 23 Regel 15. Lagstiftning 24 Regel 16. Ekonomisk politik 25 Regel 17. Samordning 26 Regel 18. Handikapporganisationer 27 Regel 19. Personalutbildning 28 Regel 20. Nationell granskning 29 Regel 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete 30 Regel 22. Internationellt samarbete 31 Bilaga 1. Tidsplan 32 3

Begreppslista Brukare Förekommer andra begrepp som den enskilda, klient, patient, vårdtagare mm. Delaktighet Rätten att aktivt deltaga, påverka och ha synpunkter. Funktionsnedsättning Begreppet innefattar ett stort antal funktionshinder i olika befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller neurologiska skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Förebyggande insatser Förebyggande insatser innebär att samhället, speciellt socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen om människors levnadsförhållanden och informera om vilka insatser som kan erbjudas. Förebyggande insatser innebär att i samverkan hindra att sociala problem uppstår både då det gäller en god samhällsmiljö och individuellt inriktade insatser. Handikapp Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Syftet är att fästa uppmärksamheten på brister i miljön och inom olika samhällsområden. Exempelvis brister i information, kommunikation eller utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättning från att delta på lika villkor. Politiska beslut och medmänniskors handlande avgör om en funktionsnedsättning ska bli ett handikapp eller inte. Habilitering Träna upp fysiska och mentala funktioner som inte finns hos en människa. Nyinlärning. Jämlikhet Alla har lika stort värde och samma möjlighet trots olika förutsättningar. KHR Kommunala handikapprådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan handikapporganisationerna och kommunens nämnder och styrelser. 4

Det är organisatoriskt knutet till socialnämnden som utser ordförande. Övriga nämnder och kommunstyrelsen ansvarar inom respektive verksamhetsområde för att olika gruppers speciella behov tillgodoses i kommunens planering. KPR Kommunala pensionärsrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsföreningarna och ledamöter från kommunstyrelsen samt socialnämnden. Representanter från övriga nämnder kan adjungeras när frågor som berör deras verksamhet blir aktuella. KPR är organisatoriskt knuten till socialnämnden som utser ordförande. LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I lagen anges tio insatser som kommunen är skyldiga att tillhandahålla om behov finns, bl a personlig assistans. Landstinget ansvarar för insatsen Råd och stöd om inget annat avtalats. SFS 1993:387. För att få hjälp enligt LSS ska man tillhöra någon av tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om hindren är stora eller förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Reformeringen av handikappolitiken under 1990-talet fick sitt uttryck bland annat i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS). Den reform som LSS och LASS utgör kännetecknas av en humanistisk människosyn. LSS är en kompletterande lagstiftning, som träder in då annan lagstiftning inte räcker till för att garantera den funktionshindrade goda levnadsvillkor. et för insatserna enligt LSS är att främja människors jämlikhet i levnadsförhållanden och fulla delaktighet i samhällslivet. LASS Lagen om assistansersättning. Ansökan sker hos försäkringskassan. Ersättningen beviljas om behovet av personlig hjälp för grundläggande behov överstiger 20 tim/vecka och om man tillhör någon av LSS-lagens tre personkretsar. 5

Rehabilitering En process som avser att bibehålla och uppnå bästa funktionsförmåga för personer som behöver återställa en funktion, avsaknad av funktion eller kompensera en funktionsnedsättning. Rehabilitering innefattar inte enbart hälso- och sjukvård utan även mer grundläggande åtgärder i den dagliga livsföringen. SoL Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag. Här finns de skyldigheter kommunen har att bedriva verksamheter och tillgodose medborgarnas behov av olika insatser. Somatiska sjukdomar Kroppslig (fysisk) sjukdom, tillfällig eller bestående. Tillgänglighet Användbart för alla. En förutsättning för delaktighet. Ett tillgängligt samhälle är ett samhälle som inte sätter upp hinder och där alla kan delta på lika villkor. ÄDEL-reformen ÄDEL står för Äldre delegationen. Den 13 december 1990 fattade riksdagen det historiska beslutet att låta kommunerna få ett samlat ansvar för service och vård till äldre och handikappade. Syftet med reformen är att skapa klara ansvarsförhållanden och ändamålsenliga organisatoriska förutsättningar för att uppfylla de målsättningar som riksdagen lagt fast i fråga om samhällets äldreomsorg. Med hjälp av reformen kommer vi att kunna erbjuda en bra omvårdnad och trygg tillvaro för våra äldre. Ledstjärnan för både landstinget och kommunerna är att sätta individen i centrum. Ökad medvetenhet Genom ny kunskap få kännedom i en fråga som leder till förståelse och respekt. Den ökade medvetenheten påverkar ofta de attityder, fördomar och värderingar som en person tidigare har haft pga bristande kunskaper i ämnet. 6

Uppdrag Regeringen har beslutat att varje kommun i Sverige ska ta fram ett handikappolitiskt program med målet att de med någon form av funktionsnedsättning skall få ökad möjlighet till full delaktighet i samhället (1999/2000:79 Regeringens proposition. Från patient till medborgare). Programmet ska baseras på FN:s standardregler som bygger på delaktighet och jämlikhet (1993). Sverige var ett av de länder som var pådrivande att ta fram reglerna som täcker samhällets alla områden. Bakgrunden till uppdraget är de många reformer som genomförts under 1990-talet och som ökat kommunernas ansvar för människor med funktionshinder. Det är kommunaliseringen av särskolan och de särskilda omsorgerna för personer med utvecklingsstörning, ÄDELreformen inom äldreomsorgen, psykiatrireformen och handikappreformen med nylagstiftning på området. FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Alla reformerna har inneburit ett ökat ansvar för kommunerna när det gäller människor med funktionsnedsättning. Det handikappolitiska programmet ersätter inte den lagstiftning som finns inom olika områden. Programmet ska ses som en tolkning och konkretisering av kommunens ambitioner för människor med funktionsnedsättning. Programmet är en del i samhällets förändringsprocess. I Strängnäs kommun har kommunfullmäktige gett uppdraget till Socialnämnden att utarbeta det handikappolitiska programmet. Programmet ska ses som ett komplement till gällande lagstiftning för hur kommunen ska vidta åtgärder för att förbättra för de människor som har funktionsnedsättning. Tidsplan för arbetet redovisas i bilaga 1. Syfte Syftet med det handikappolitiska programmet är att göra Strängnäs kommun till ett tillgängligt samhälle för alla. Det handikappolitiska programmet i Strängnäs kommun ska vara styrande och ge tydliga riktlinjer för utformningen i kommunpolitiken. Programmet täcker kommunens samtliga förvaltningar och verksamhetsområden och utgår från FN:s 22 standardregler och omfattar såväl policy och övergripande mål som konkreta åtgärder och utvärdering. Programmet ska öka förståelsen och kunskapen om funktionsnedsättning samt öka intresset för handikappfrågor. Programmet ska se till att kommunen underlättar tillvaron för kommunens invånare samt tillfälliga besökare som har någon form av funktionsnedsättning. De mål som Strängnäs kommun vill uppnå med hjälp av de förslag till åtgärder som finns med i det handikappolitiska programmet är att: Alla människor med funktionsnedsättning garanteras full delaktighet och jämlikhet. Genom att öka kunskapen om funktionshinder ökar kommunens möjlighet att påskynda arbetet med att få en tillgänglig kommun. Alla människor har ett lika stort värde oavsett om individen har någon funktionsnedsättning eller ej och alla har rätt till ett värdigt liv. 7

Öka förutsättningen till självbestämmande och självständighet. De förslag till åtgärder som programmet tar fram ska integreras i Strategiska planen för kommunens styrelser och nämnder. Det ska leda till att handikappfrågorna blir en naturlig del i den kommunala styrprocessen. Ett samhälle för alla innebär demokratiska rättigheter som information, rätten att kunna använda sig av kommunikationsmedel, rätten att ta sig fram på gator och torg, rätten att få undervisning utformad så att individen kan tillgodogöra sig den utifrån sina förutsättningar, rätten till arbete m,m. Kostnad Många åtgärder kan genomföras utan särskilda medel. Andra kan rymmas inom budgetram. Det finns också åtgärder som inte kan finansieras inom budgetram eller där kostnaderna inte omedelbart kan överblickas. Dessa beskrivs och där det är möjligt kostnadsberäknas och redovisas i den strategiska planen. De kostnader som uppkommer i samband med att genomföra de åtgärder som tagits fram i programmet ska bekostas av respektive nämnd. Respektive nämnd utarbetar kostnadskalkyler i samband med strategiska planen. Prioriteringen av ordningsföljden på åtgärderna beslutas av varje nämnd. Uppföljning Handikappolitiska programmet ska revideras i början av varje ny mandatperiod. Socialnämnden ansvarar för att detta arbete genomförs i samverkan med samtliga nämnder och bolag samt i en nära samverkan med handikapporganisationerna. Den årliga utvärderingen och revideringen ska ingå i varje nämnds årsredovisning och bolagets verksamhetsberättelse. Där ska anges vad som åtgärdats och det som inte kunnat åtgärdats med angivande av orsak, samt reviderad tidpunkt för när åtgärden ska vara genomförd. Slutord Under utarbetandet av programmet har många av deltagarna i de olika grupperna ofta mött utropet det tänkte vi inte på. Vi själva har tänkt tanken i mötet med människor med funktionshinder. Det har blivit uppenbart att det finns många hinder i samhället som orsakar många onödiga problem för människor med funktionsnedsättning. Dessa hinder ska vi nu tillsammans se till att ta bort. Genom att öka medvetenheten och kunskapen om funktionsnedsättning kan vi riva många murar som orsakar onödiga hinder. På så sätt kan livsvillkoren öka för alla som lever med funktionsnedsättning och samhället blir mer tillgängligt både i den fysiska miljön och bland de aktiviteter som samhället erbjuder. För att komma tillrätta med detta behövs ett engagemang från oss alla och att vi samarbetar för att tillvara ta varandras kunskap. 8

9

FN s standardregler FN s 22 standardregler ska försäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Dessa regler täcker alla samhällsområden och är indelade i tre områden: Förutsättningar (1-4) Huvudområden (5-12) Genomförande (13-22) 1. Ökad medvetenhet 2. Medicinsk vård och behandling 3. Rehabilitering 4. Stöd och service 5. Tillgänglighet 6. Utbildning 7. Arbete 8. Ekonomisk och social trygghet 9. Familjeliv och personlig integritet 10. Kultur 11. Rekreation och idrott 12. Religion 13. Kunskap och forskning 14. Policy och planering 15. Lagstiftning 16. Ekonomisk politik 17. Samordning 18. Handikapporganisationer 19. Personalutbildning 20. Nationell granskning 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete 22. Internationellt samarbete 10

REGEL 1 Ökad medvetenhet Medlemsländerna ska aktivt öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov, möjligheter och om vad de kan bidra med. Kommunen ökar kunskapen om funktionsnedsättning bland Strängnäs kommuns invånare, beslutsfattare, myndigheter och näringsidkare. Den information som ges är lättillgänglig och lättläst. Full delaktighet och jämlika villkor råder för barn, unga och vuxna i Strängnäs kommun. Ett informationsarbete genomförs kontinuerligt på de olika enheterna, som klargör behov och möjligheter för människor med funktionsnedsättning. Detta redovisas i förvaltningarnas kvalitetsredovisning. Utbilda kommunens anställda och förtroendevalda när det gäller attityder, förhållningssätt, bemötande och professionell kompetens. Informationsinsatser gentemot kommunens invånare och näringsliv/stadskärneförening om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Kommunal information görs tillgänglig för alla. Information till personer med funktionsnedsättning om deras rättigheter och om stöd/service som kommunen tillhandahåller. Förebygga och bekämpa diskriminering av människor med funktionsnedsättning. Uppmärksamma goda exempel, tillvarata goda idéer ex Det tänkte jag inte på. Upprätta checklistor i samband med all planering, policydokument etc. Samarbete/samverkan med media för att öka medvetenheten. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 11

REGEL 2 Medicinsk vård och behandling Medlemsländerna ansvarar för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Kommunen medverkar till att människor med funktionsnedsättning får den vård och behandling de behöver inom kommunens ansvarsområde. Kommunen utvecklar samarbetet med landstinget så att invånarna får optimal vård av ansvarig huvudman. Utbilda personal som inte har formell och reell kompetens att utföra vård- och behandling inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. Satsa på kompetensutveckling för att kunna möta nya behov och ta del av nya rön. Vidareutveckla individuella vårdplaner så att vårdtagaren erhåller optimala insatser med samhällets gemensamma resurser. Inrätta dagvård för människor med demenssjukdom. Utveckla korttids- resp gruppboende för personer med funktionsnedsättning samt utveckla dagverksamhet och/eller arbetsträning. Utarbeta handlingsprogram i samverkan med landstinget som syftar till att förebygga ohälsa. Utveckla samarbetet med andra huvudmän och organisationer för att hitta miljörelaterade orsaker till ohälsa. Behovet av läkare med specialistkompetens för människor med funktionsnedsättning samt den kommunala personalens behov av stöd från läkare i dessa specifika kompetensområden skall påtalas för landstinget. Socialnämnden Miljö- och räddningsnämnden 12

REGEL 3 Rehabilitering Rehabilitering ska erbjudas människor med funktionsnedsättning för att de ska kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Kommunen medverkar aktivt till att människor med funktionsnedsättning får den habilitering och rehabilitering som de behöver. Kommunen tillser att människor med funktionsnedsättning erhåller största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Utarbeta vård- och rehabiliteringsplaner för människor med funktionsnedsättning i samverkan med landstinget. Anpassa antalet arbetsterapeuter och sjukgymnaster för att möta det behov som finns inom de särskilda boendeformerna. Satsa på habilitering och rehabilitering i samverkan med landstinget för att möjliggöra för fler att återflytta till sin tidigare bostad. Fördjupa samarbetet med landstinget och försäkringskassan så att samverkan kring individen förbättras. Individen ska ges möjlighet att snarast återgå till arbetslivet efter en förvärvad skada eller sjukdom. Viktigt är att behandling och träning sätts in så snart som möjligt. Socialnämnden 13

REGEL 4 Stöd och service Medlemsländerna ska garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service. Inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till oberoende i det dagliga livet och utövande av sina rättigheter. Kommunen erbjuder individuellt anpassat stöd och service till människor med funktionsnedsättning. Kommunen underlättar ordinärt boende för människor med funktionsnedsättning genom snabba och effektiva insatser efter behov. Underlätta boende för personer med funktionsnedsättning genom kontinuerlig planering samt snabba och effektiva bostadsanpassningsåtgärder. Underlätta för de yngre med funktionsnedsättning att delta i/återgå till arbetslivet genom olika stödinsatser och i samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Uppmärksamma invandrare med funktionsnedsättning och deras eventuella specifika behov av stöd och service. Utökade informationsinsatser till personal och brukare om aktuella tekniska hjälpmedel och dess användningsområden. Utveckla brukarens eller dennes ombuds inflytande över egen vård och omsorg enligt syftet i Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS). Socialnämnden Plan- och byggnämnden Strängnäs Bostads AB 14

REGEL 5 Tillgänglighet Medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. Staterna ska också se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. Den offentliga miljön i kommunen är tillgänglig för alla människor, oavsett vilka och hur stora funktionsnedsättningar de har. Människor med funktionsnedsättning har tillgång till information och möjlighet att kommunicera. Kommunen ska verka för att kollektivtrafiken blir tillgänglig för alla. Kommunen ska tillsammans med näringsidkare, fastighetsägare m fl verka för att den offentliga miljön har en god tillgänglighet. Kommunen ska upprätta samordnade checklistor i samband med planering av offentliga miljöer och lokaler som beskriver tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. I kommunens planarbete ska tillgänglighet säkerställas. Samråd ska ske med KHR i ett tidigt skede. Handikappaspekterna ska beaktas i kommunens inköps- och upphandlings policy. Vid upphandling ska kommunen ställa krav på att produkter och tjänster som köps in är tillgängliga och användbara för människor med funktionsnedsättning. Inventera samtliga kommunala lokaler samt andra lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. All kommunal verksamhet ska inventeras för att öka tillgängligheten. Kommunens hemsida ska göras lättläst och tillgänglig. Information om gällande bestämmelser, förändringar etc ges fortlöpande till näringsidkare och fastighetsägare i offentliga miljöer. Inrätta/anpassa offentliga toaletter i tätorterna så de blir tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Speciell hänsyn ska tas till att även föräldrar/vårdnadshavare med funktionsnedsättning ska ha fullt tillträde till lokaler och bilparkering där verksamheter för barn bedrivs. Möjlighet till anpassad information på olika språk och på t ex lättläst svenska, punktskrift, ljudkassett och annan lämplig teknik. Anskaffa mobila/bärbara hörslingor för utlåning, installera hörslingor i allmänna lokaler samt utforma bruksanvisning för hörslingor och övriga hjälpmedel i allmänna lokaler. Utarbeta regler för högsta ljudnivå vid offentliga tillställningar. Tillgänglighet och användbarhet ska bevakas vid ombyggnad samt vid förhyrning av kommunala verksamhetslokaler. Samtliga nämnder och bolag 15

REGEL 6 Utbildning Medlemsländerna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen bör vara integrerad med ordinarie utbildning. Kommunen erkänner principen om lika möjligheter till utbildning på förskole-, grundskoleoch gymnasienivå samt särskolan för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Utbildningen är om möjligt integrerad med den ordinarie utbildningen. Utbildningen ska vara organiserad så att den ger de studerande optimala möjligheter efter deras förutsättningar. Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning utbildas i om möjligt integrerad miljö. Rutiner ska finnas för stöd och hjälp som gör utbildningen tillgänglig. Skolan ska arbeta så att varje elev är delaktig och har inflytande över sin skolgång. Det ska finnas anpassat undervisningsmaterial av god kvalitet. Lärare och övrig personal ska få fortlöpande utbildning och kompetensutveckling inom aktuella områden. Kommunen ska utnyttja och utveckla sina resurser så att barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning kan få utbildning nära hemmet. Specialundervisning, undantaget särskolan som är en egen skolform, ska ha som mål att förbereda för undervisning inom grundskola och gymnasium. Den ska ha ambitioner och lika hög standard som ordinarie undervisning. Stödundervisningen ska vara nära knuten till ordinarie undervisning. Studerande med funktionsnedsättning ska erbjudas minst samma utbildningsresurser som andra. Föräldragrupper och handikapporganisationer ska delta i utbildningsprocessen. Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden 16

REGEL 7 Arbete Medlemsländerna ska skapa förutsättningar för produktivt och inkomstbringande arbete såväl på landsbygden som i städerna. Strängnäs kommun är ett föredöme och verkar för att människor med funktionsnedsättning kan bibehålla eller beredas arbete inom den kommunala verksamheten. Kommunen ska arbeta för en god arbetsmiljö för människor med funktionsnedsättning. Kommunen ska i ökad utsträckning medverka till att människor med funktionsnedsättning får anställning. Kommunen ska medverka till att kommunanställda som drabbas av en funktionsnedsättning bereds fortsatt arbete inom kommunen. Samtliga nämnder och bolag 17

REGEL 8 Ekonomisk och social trygghet Medlemsländerna är ansvariga för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster Kommunen garanterar människor med funktionsnedsättning ekonomisk och social trygghet oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Socialtjänsten har en hög ambition när det gäller service till de boende i kommunen. Det innebär att sociala tjänster och myndighetsinsatser är av hög kvalitet. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att människor med funktionsnedsättning nås av den sociala omsorgen. Genomförande/Åtgärder Ökad satsning på bostäder som är anpassade för människor med funktionsnedsättning. En konsekvensanalys ska göras före beslut om kommunala taxor och avgifter som har anknytning till personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska i samarbete med mödravårdscentralen och barnavårdscentralen bedriva ett förbyggande arbete för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd. Anhöriga som vårdar en person med funktionsnedsättning ska få ett väl utvecklat stöd, så att de upplever en social trygghet. Samtliga nämnder 18

REGEL 9 Familjeliv och personlig integritet Medlemsländerna ska främja möjligheten för människor med funktionsnedsättning att leva familjeliv och deras rätt till personlig integritet. Lagar får inte diskriminera när det gäller sexuella relationer, äktenskap eller föräldraskap. Kommunen ska genom upplysning och på andra sätt stödja människor med funktionsnedsättning i deras rätt att leva familjeliv och ha rätten till personlig integritet oavsett funktionsnedsättningen. Information, råd och stöd ges till anhöriga om funktionsnedsättning och om samhällets resurser. Ökad samverkan mellan förvaltningar för att kartlägga och utveckla stödet till familjer som har barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättning. Ge möjlighet till samlat stöd till föräldrar med funktionsnedsättning. Ge möjlighet till rådgivning i sexuella frågor. Ge ökad möjlighet till familjerådgivning med fokus på att stödja familjer där det finns någon/några familjemedlemmar med funktionsnedsättning samt hjälp med planering av ett fungerande familjeliv för människor med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva i olika former av familjebildning utifrån vars och ens behov och önskemål, med stöd och service anpassad så att detta är möjligt. Människor med funktionsnedsättning och deras familjer samt personal ska ges information om vad som kan göras som skydd mot alla former av övergrepp. Samtliga nämnder 19

REGEL 10 Kultur Medlemsländerna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. Kommunens lokaler/anläggningar och verksamheter är anpassade så att människor med funktionsnedsättning kan delta i och uppleva evenemang som genomförs. Skapa möjlighet till anpassad och tillgänglig verksamhet som gör att människor med funktionsnedsättning ges möjlighet att, utifrån sina egna förutsättningar, använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. Inventera kommunala och externa lokaler/anläggningar som genomför evenemang. Rätta till fel och brister så de är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Via information och föreningsbidrag uppmuntra föreningar att integrera människor med funktionsnedsättning i sin verksamhet. Ange vid bokning av lokaler/anläggningar hur de är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Kommunen är påtryckare till externa arrangörer att förlägga evenemang så att människor med funktionsnedsättning kan delta eller uppleva evenemanget. Information om tillgänglighet för personer med funktionshinder ska finnas med i kommunens broschyrer. Kommunstyrelsen Fritids- och kulturnämnden Socialnämnden 20

REGEL 11 Rekreation och idrott Människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet till rekreation och idrott som andra. Kommunens lokaler/anläggningar och verksamhet är anpassade så att människor med funktionsnedsättning kan delta och uppleva de evenemang som genomförs. I kommunens turist- och fritidsinformation anges tillgänglighetsaspekter för människor med funktionsnedsättning. Inventera kommunala lokaler/anläggningar för fritid, rekreation och idrott. Rätta till fel och brister så de är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Via föreningsbidrag och annat stöd ge föreningar bättre möjlighet att integrera människor med funktionsnedsättning i sin verksamhet. Ange vid bokning av lokaler/anläggningar hur de är tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Skapa förutsättningar för att utveckla handikappidrott. Utveckla handikappidrotten genom att kommunen ger stöd till föreningarna att anordna särskilda arrangemang och specialgrenar. Instruktioner och träning inom handikappidrotten skall vara likställd med övrig verksamhet. Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden Strängnäs bostads AB 21

REGEL 12 Religion Medlemsländerna ska uppmuntra åtgärder för att skapa jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva sin religion. Strängnäs kommun uppmuntrar olika församlingar och trossamfund att se till att det finns möjlighet för människor med funktionsnedsättning att delta i de aktiviteter som erbjuds för allmänheten. Uppmuntra till ökad tillgänglighet till lokaler samt begravningsplatser. De som bor i särskilt boende ska ha möjlighet att utöva sin religion. Uppmuntra kyrkor och trossamfund att erbjuda särskilt anpassade aktiviteter. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder 22

REGEL 13 Kunskap och forskning Medlemsländerna tar det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids, samt för att stöd ges till forskning på alla områden. Strängnäs kommun tillgodogör sig resultat av relevant forskning för sin verksamhetsutveckling samt verkar för att kunskaper om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning ökar och att kunskaperna sprids. Arbetsgivaren ska se till att berörd personal har tillgång till aktuell och relevant information om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning. Informationsmaterial angående skolor och utbildningar görs tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Kommunen ska bidra med och följa forskningsinsatser som syftar till att kartlägga brister och behov för människor med funktionsnedsättning. Kommunen ska tillämpa och vid behov utveckla metoder för att mäta livskvalitet hos människor med funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 23

REGEL 14 Policy och planering Medlemsländerna ska se till att handikappaspekterna beaktas i alla viktiga policysammanhang och i planering på riksnivå. All verksamhet inom offentlig och privat sektor tar med ledning av kommunens handikappolitiska program ansvar för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet oavsett funktionsnedsättningens art och omfattning. Kommunens insatser i det handikappolitiska programmet ska samordnas med andra berörda huvudmän. Handikappfrågorna ska tas med på alla nivåer i det reguljära planerings- och budgetarbetet. Att nämnder och bolag ska tillse att berörd personal har tillgång till aktuell och relevant information om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Handikapporganisationerna ska involveras i beslutprocesser som handlar om program för människor med funktionsnedsättning eller som påverkar deras ekonomiska och sociala förhållanden. Handikappaspekterna ska inarbetas i kommunens inköps- och upphandlings policy. Vid revidering av kommunens policydokument ska handikappaspekterna beaktas. Representanter från handikapporganisationerna ska ingå i arbets- alternativt referensgrupper vid ny- och ombyggnation av offentliga lokaler. De funktionshindrades behov ska inte särbehandlas utan ingå i de allmänna utvecklingsplanerna. I samband med planarbete, ny- och ombyggnationer av offentliga miljöer, kommunikationer, verksamhetsförändringar ska konsekvenserna för människor med funktionsnedsättning redovisas. I den strategiska planen belyses behovet av stöd- och serviceinsatser för barn/ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 24

REGEL 15 Lagstiftning Medlemsländerna ska skapa en rättslig grund för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. De av regering och riksdag fastställda lagar efterlevs. Öka kunskapen om gällande lagstiftning hos samtliga anställda i kommunens verksamhet. Tydliga rutiner för klagomål och synpunkter ska utarbetas i hela kommunen. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder 25

REGEL 16 Ekonomisk politik Medlemsländerna har det ekonomiska ansvaret för nationella handlingsprogram och åtgärder för delaktighet och jämlikhet. Kommunen avsätter erforderliga medel för att förverkliga det handikappolitiska programmet. I budgetarbetet anges vilka åtgärder i programmet som kommer att genomföras den aktuella perioden. I den strategiska planen ska det tydligt framgå vilka målen är för handikappolitiken, vilka åtgärder som planeras och vilka resurser som tillförs för genomförandet. Brukarperspektivet ska beaktas i beslut som påverkar människor med funktionsnedsättning. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder 26

REGEL 17 Samordning Medlemsländerna är ansvariga för att nationella samordningskommittéer eller liknande organ inrättas, som säkerställer att handikappfrågor samordnas. Inom kommunen finns ett Kommunalt handikappråd (KHR) för samråd och ömsesidig information mellan handikapporganisationerna och kommunens nämnder och styrelser. En särskild tjänst för samordning och bevakning av handikappfrågor i kommunen inrättas. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 27

REGEL 18 Handikapporganisationer Medlemsländerna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättning. De bör också erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor. Genom ett nära samarbete med handikapporganisationerna tar Strängnäs kommun tillvara på den kunskap och kompetens som medlemmarna besitter. Handikapporganisationerna har möjlighet att påverka de frågor som berör dem genom t ex KHR. Kommunen och handikapporganisationerna ska skapa ett nära samarbete för att kunna genomföra det handikappolitiska programmet. Kommunen ska upprätta checklistor och rutiner för hur och när samverkan ska ske. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 28

REGEL 19 Personalutbildning På alla nivåer ska det finnas lämplig utbildning för all personal som deltar i planering och genomförande av program och service för människor med funktionsnedsättning. Kommunen ansvarar för att utbildning ges för att öka kunskapen om livssituationen för människor med funktionsnedsättning för att öka möjligheten till delaktighet och jämlikhet. En plan för kompetensutveckling utarbetas. All personal och förtroendevalda ska ges fortbildning om livssituationen för människor med funktionsnedsättning och om förvaltningens ansvar. Principen om full delaktighet och jämlikhet skall genomsyra all utbildning av yrkesverksamma inom handikappområdet, liksom förmedling av kunskap om handikapp i ordinär utbildning. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 29

REGEL 20 Nationell granskning och utvärdering Medlemsländerna är ansvariga för fortlöpande granskning och utvärdering av nationella program och tjänster för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Kommunens mål och åtgärder granskas och utvärderas regelbundet för att människor med funktionsnedsättning ska uppnå full delaktighet och jämlikhet. Genomföra åtgärderna i handikappolitiska programmet Kontinuerligt följa upp och utvärdera åtgärderna Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 30

REGEL 21 Tekniskt och ekonomiskt samarbete Medlemsländerna, både industri- och utvecklingsländer, har ett ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna. Kommun har ett ansvar för att i sina kontakter med företrädare för utvecklingsländerna informera om insatser som förbättrar levnadsförhållandena för människor med funktionsnedsättning. ig enhet inom kommunen utses för upprätthållande av kontakterna. Kommunen ska ta med handikappfrågor i diskussion med de stater man samarbetar med. Kommunstyrelsen 31

REGEL 22 Internationellt samarbete Medlemsländerna ska delta aktivt i internationellt samarbete när det gäller åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Kommunen tar initiativ till ett samarbete inom handikappområdet med våra internationella samarbetspartners (vänorter etc). Utreda vilka konkreta frågor inom handikappområdet som kan utvecklas/diskuteras i kontakter med kommunens vänorter. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder och bolag 32

Bilaga 1. Tidsplan för utarbetandet av Handikappolitiska programmet i Strängnäs kommun Projekttid: 2002-2005 Utarbetande av program Beslut, uppföljning och utvärdering 2002 2003 2004 mars - 2005 2003 Maj Nämnderna får information om programmet inför remissrundan. Juni - September Remisstid Oktober Sammanställning av remissyttrandet November - December 2004 Respektive nämnd fattar beslut (föreslår KS/KF besluta) om handikappolitiska programmet. Januari Februari Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 33