Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun. - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg

Transkript

1 Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg Dnr 2009-KS Antaget av kommunfullmäktige , KF 49

2 Sid 2 av 8 Inledning Åtvidabergs handikappolitiska program är framtaget på uppdrag av kommunstyrelsen. Programmet utgår från FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet och som 1993 antogs av FN:s generalförsamling. Standardreglerna är ett redskap för att göra samhället tillgängligt för alla och för att människor med funktionshinder ska tillförsäkras en delaktighet och jämlikhet. Programmet ska tillsammans med gällande lagstiftning användas som verksamheternas rättesnöre. Tillgänglighetsfrågorna ska utgöra en naturlig del av den ordinarie verksamheten och ingå i det reguljära budgetarbetet på alla nivåer. Åtvidabergs kommun ska genom det handikappolitiska programmet bidra till jämlikhet och full delaktighet för alla där ingen diskrimineras. Visionen är att tillgänglighetsfrågor ska implementeras som en självklarhet i all verksamhet. Den grundläggande inställningen är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett oberoende liv med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som andra. De övergripande målen för kommunens handikappolitik är desamma som de nationella: En samhällsgemenskap med mångfald som grund Att samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionsnedsättning. Begrepp Funktionshinder och funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Personer med funktionsnedsättningar är inte någon enhetlig grupp. Funktionshinder kan vara psykiska eller fysiska. De kan vara orsakade av sjukdom eller olycka. De kan vara kroniska eller tillfälliga. De kan vara synliga eller dolda. Många människor har en gemensam erfarenhet, den att leva med ett funktionshinder, men i övrigt utgör de inte någon enhetlig grupp.

3 Sid 3 av 8 Genom att anpassa och göra samhället tillgängligt för personer med funktionshinder underlättas deras tillvaro och färre handikappande situationer och miljöer uppstår. Det innebär i sin tur att ju mer tillgängligt och anpassat samhället är desto färre personer får funktionshinder. Ökad medvetenhet Förtroendevalda och all personal i kommunal verksamhet ska få kännedom om hur funktionshinder kan påverka den enskildes vardagssituation och levnadsvillkor. Kommunledning och verksamhetschefer ska gå i spetsen för arbetet för ökad medvetenhet om tillgänglighetsfrågor. Bemötande Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning får ett engagerat och positivt bemötande vid kontakter med kommunen. Därför krävs att all berörd personal får insikt om hur man bemöter personer med funktionshinder. Tillgänglighet 1. Fysisk och teknisk tillgänglighet vad gäller lokaler och transporter: Samhällsplaneringen ska bevaka att alla människor ges tillgänglighet i alla miljöer. Människor ska oberoende av funktionsnedsättning kunna delta i samhällslivet och leva som andra. 2. Tillgång till information och möjlighet till kommunikation: Samhällsinformationen måste nå de som berörs och utformas så att den blir tillgänglig för alla. Informationen ska underlätta och främja möjligheten att delta i utvecklingen av samhället samt ge möjlighet för alla att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Kommunen ska ha en beredskap i katastrofsituationer för att snabbt kunna lämna lämplig information till personer som har svårt att tillgodogöra sig viss information, t ex döva, dövblinda och utvecklingsstörda. 3. Enkelt avhjälpta hinder: Inom detta programs tidsintervall , ska ett särskilt åtgärdsprogram för enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd upprättas och genomföras. Kommunstyrelsen utser ansvarig. Samverkansråd för handikappfrågor I all långsiktig och övergripande planering av verksamhet ska handikapprörelsernas erfarenhet och kunnande tas tillvara genom samverkansråd. Handikapporganisationernas ska därigenom ges möjlighet att bidra med sina synpunkter och kunskaper inom särskilda områden. Samverkansrådet för handikappfrågor är ett representativt sammansatt organ bestående av representanter från handikapporganisationerna och kommunen. Samverkansrådet är ett organ för samråd och ömsesidig information med uppgift att initiera och bevaka tillgänglighetsfrågor i kommunen. I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ansvarar kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen för att samråd sker med handikapporganisationerna.

4 Sid 4 av 8 Ansvar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är tillika socialnämnd, barn- och utbildningsnämnd, kultur- och samhällsbyggnadsnämnd samt kultur- och fritidsnämnd. Som politiskt beredande organ till kommunstyrelsen har respektive förvaltning beredningsutskott. Kommunstyrelsen ansvarar för: att det handikappolitiska programmet följs av kommunens förvaltningar att det handikappolitiska programmet revideras varje mandatperiod att varje förvaltning utser en representant som ansvarar för tillgänglighetsfrågor inom den egna förvaltningen. Representanterna ska tillsammans med samverkansrådet för handikapporganisationerna bilda kommunens nätverk för tillgänglighetsfrågor. att en bedömning av tillgängligheten genomförs vid alla om-, till- och nybyggnationer avseende byggnader, gator samt allmänna platser. att tillgänglighetsfrågorna beaktas vi all fysisk planering. att förvaltningarna får resurser att inom respektive område genomföra förbättringar. Kultur- och samhällsbyggnadsutskottet Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen ska kontinuerligt undersöka om tillgängligheten till idrottsplatser, badplatser, kulturellt betydelsefulla platser och vandringsleder kan förbättras. Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att kommunens bibliotek är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen har till ansvar att på kommunstyrelsens uppdrag bevaka tillgänglighetsfrågorna i samband med bygglovsprövning och då med särskilt fokus på tillgänglighet för funktionshindrade. För att säkerställa funktionshindrades rättigheter ansvarar kultur och samhällsbyggnadsförvaltningen för att kommunen efterlever lagstiftningen inom följande områden: Plan- och bygglagen (PBL, SFS 1987:10) Inom sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas med hänsyn till behovet av möjligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Tomter ska anordnas på ett sätt som är lämpligt och därvid ska tillses att tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena

5 Sid 5 av 8 i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Allmänna platser ska uppfylla kraven på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I byggnader som innehåller lokaler där allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (SFS 1994:847) Byggnadsverk som uppförs eller ändras ska, under förutsättning att normalt underhåll sker, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Lag om bostadsanpassningsbidrag m m (SFS 1992:1574) Lagen har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Trafikförordningen (SFS 1998:1276) För rörelsehindrade personer kan utfärdas särskilt parkeringstillstånd. Kultur- och samhällsbyggnadsutskottet ska på uppdrag av kommunstyrelsen: Tillse att samrådsmöten med handikapporganisationerna i kommunen genomförs med särskilt fokus på tillgänglighetsfrågor. Ha en god dialog med olika intresseorganisationer Vård- och omsorgsutskottet Vård- och omsorgsutskottets uppdrag innehåller både myndighets- och utförandeansvar. Myndighetsdelen ansvarar för att den enskilde på ett rättssäkert sätt får beslut om de insatser han/hon har rätt till, medan utförardelen har en skyldighet att verkställa beslutet enligt handläggarens beslut. Insatser från vård- och omsorgsutskottet är ingen allmän rättighet. Varje beslut om bistånd/insats föregås av en bedömning av den enskildes behov. När behovet inte bedöms kunna tillgodoses på annat sätt kan bistånd/insats ges för det individen inte klarar på egen hand. Vård- och omsorgsutskottet har att hantera verksamheter utifrån målinriktade ramlagar som socialtjänstlagen (SoL) och Lag om särskild stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utifrån dessa lagar har kommunen att sätta ramar och utforma sin verksamhet. Den som får någon form av bistånd har fortfarande ansvar för sig själv och sin situation. Målsättningen med biståndet/insatserna är att stärka förutsättningarna att leva ett oberoende liv. Biståndet skall utformas, där så är möjligt, som en hjälp till självhjälp.

6 Sid 6 av 8 De lagstiftningar vård- och omsorgsutskottet ansvarar för att kommunen efterlever är: Socialtjänstlagen (SoL) Förvaltningen har som övergripande inriktningsmål att verka enligt socialtjänstlagens första paragraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska verka för att stödinsatser inriktas på att frigöra och utveckla gruppers och individers resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Äldreomsorgens uppdrag kan förenklat delas upp i två kategorier. Hemtjänst i det egna boendet i form av stödinsatser såsom personlig omvårdnad, trygghetslarm, matservice, städ, tvätt och inköp. När man inte längre klarar av att bo i det egna boendet kan man ansöka om insats i form av särskilt boende. Inom socialtjänstlagens ramar verkar även kommunens individ- och familjeomsorg vars uppdrag är att utreda, besluta om och genomföra insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten riktar sig främst till barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa, samt deras familjer, vuxna med missbruks- och beroendeproblem och personer i behov av försörjningsstöd. Verksamheten omfattar även familjerätt, familjerådgivning och skuldsanering. Vård- och omsorgsutskottet har även ansvar för insatser enligt socialtjänstlagen till personer med psykiska funktionshinder. De personer som har behov av stödinsatser kan genom biståndsbeslut få stöd och service i hemmet för det man inte bedöms klara på egen hand. Kommunen har även biståndsbedömd dagverksamhet för personer med psykiskt funktionshinder. Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vård- och omsorgsutskottet ansvarar för att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efterlevs av kommunen. Detta är en rättighetslag som gäller för tre personkretsar. 1. Personer med utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Insatser som finns enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade är personlig assistans, kontaktperson, ledsagare, daglig verksamhet, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för ungdomar över 12 år, boende med särskild service samt råd och stöd.

7 Sid 7 av 8 Vård- och omsorgsutskottet ska på uppdrag av kommunstyrelsen: Tillgodose behovet av tillgängliga och väl anpassade lokaler för målgruppen. Finnas tillgänglig som diskussions- eller informationspart vad gäller konsekvenser av olika former av funktionshinder. Utforma informationsmaterial i lättläst version. Satsa på fortsatt kompetensutveckling av kommunens anställda om funktionshinder. Utveckla samarbetet med landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att förhindra att någon individ hamnar mellan stolarna. Ha en god dialog med olika intresseorganisationer Barn- och utbildningsutskottet Kommunen är ansvarig för skolgången inklusive resurser till barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd. Kommun, landsting och staten har delansvar för olika områden enligt gällande lagar och förordningar. Med barn, unga och vuxnas optimala utveckling som mål krävs samtycke, samverkan och samarbete mellan föräldrar och elever å ena sidan, och kommun, landsting och stat å andra sidan. Det innebär att föräldrar och elever alltid ska vara införstådda med den information som förs mellan de olika parterna. Ansvarsfördelningen mellan de olika organisationernas uppdrag är som följande: Kommun Förskolans och skolans huvuduppdrag är att stödja barn/elever i deras utveckling och lärande. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har en funktionsnedsättning och därav svårigheter att nå målen för utbildningen. Landstinget Landstingets uppdrag till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar är habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samt hjälpmedelsförsörjning efter individuella behov. Insatserna ges till barn, ungdomar och vuxna, deras familjer och övriga viktiga personer i det individuella nätverket. De enheter inom landstinget som är aktuella för barn och ungdomar med funktionsnedsättning är barn- och ungdomshabiliteringen, syncentralen och hörselvården. De enheter inom landstinget som är aktuella för vuxna med funktionsnedsättning är närsjukvården inom respektive länsdel, rekonstruktionscentrum, syncentralen och hörselvården. Staten Specialpedagogiska skolmyndigheten är en rikstäckande myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Insatserna syftar till att öka kunskapen hos dem som arbetar i kommunerna, så att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kan få en utveckling och utbildning i hemkommunen präglad av lika värde och lika möjligheter. Detta görs genom

8 Sid 8 av 8 att sprida information och kunskap om specialpedagogik samt initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området. Statligt stöd ges också från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Barn- och utbildningsutskottet ska på uppdrag av kommunstyrelsen: Fortsätta arbetet med att utveckla lärares kompetens i arbetet med elever med funktionshinder. Ta tillvara elevhälsoteamets kunskap när det gäller funktionshindrade barn och elever. Genom en tydlig redovisning synliggöra utbildningssituationen för elever med funktionshinder. Tillgodose behovet av tillgängliga och väl anpassade lokaler för förskola och skola. Ha en god dialog med olika intresseorganisationer. Länktips: FN s standardregler finns i sin helhet på Diskrimineringsombudsmannen, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Hjälpmedelsinstitutet, Handisam,