Caprella mutica (Spökräkor)

Relevanta dokument
Salvelinus fontinalis Bäckröding

Codium fragile Klykalg

Cyprinus carpio Karp

Riskklassificering främmande arter

Teredo navalis Skeppsmask

Gracilaria vermiculophylla Grov agaralg

Potamothrix bavaricus, Potamothrix heuscheri och Potamothrix vejdovskyi (Fåborstmaskar)

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

edna i en droppe vatten

En trilogi i två delar

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Didemnum vexillum (Sjöpungar)

Dreissena polymorpha Vandrarmussla

Den internationella expertgruppen ISSG

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

EU:s och världssamfundets åtgärdsförslag mot främmande arter i Östersjön

... med Citizen Science

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust.

Årsrapport för Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Alexandrium minutum (Dinoflagellater)

Vanlig vattenpest (Elodea canadensis) Smal vattenpest (Elodea nuttallii)

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Eriocheir sinensis Kinesisk ullhandskrabba

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Invasiva asiatiska krabbor längs Västkusten

Ensis directus Amerikansk knivmussla

Bottenundersökning. Johanna Järnegren

Naturvårdvården & främmande arter

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

havets barnkammare och skafferi

&'( ) *+*,,+ - ). / ) $% 0 ) *1)21. Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

Främmande arter i våra kustvatten

Sofia Brockmark

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

TSFS 2013:8. beslutade den 4 mars 2013.

Sälens matvanor kartläggs

Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Alexandrium ostenfeldii (Dinoflagellater)

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

UTKAST TSFS 2013:XX. beslutade den DATUM ÅR.

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

30 Kaskeloter strandar på kort tid 07

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

KURSLITTERATUR (VT-15)

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Japanskt jätteostron Crassostrea gigas, även kallat stillahavsostron,

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Främmande arter i marin miljö - mål och möjligheter

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn jonas.ericson@havochvatten.se

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Världsfiske och vattenbruk

LARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE

Dietstudier av gråsäl (Halichoerus grypus) i Östersjön och knubbsäl (Phoca vitulina) i Skagerrak och Kattegatt insamlade 2010 NV

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Introduktion till biblioteket och informationssökning Språk och litteraturer

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Cercopagis pengoi Rovvattenloppa

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Att lära av Pisa-undersökningen

Transkript:

Caprella mutica (Spökräkor) Vänster: En hane (A) och en hona (B) av Caprella mutica. Honans yngelkammare på magen är karakteristiskt rödprickig. I vattnet brukar den hålla en upprätt position, och sträcka ut sina klor för att fånga förbipasserande bytesdjur. Höger: Individer av C. mutica på en sjöpung. Foto vänster: Thom Nickell, Foto höger: Elizabeth Cook, Svenskt vardagsnamn och på andra språk Vetenskapliga namn Organismgrupp(er) Storlek och utseende Saknar svenskt namn. Ett förslag som framlagts är luden spökräka Norska: Japansk spøkelseskreps; Engelska: Japanese skeleton shrimp; Franska: Caprelle japonaise Caprella mutica Schurin, 1935; fam. Caprellidae Synonym(er): Caprella macho Platvoet, de Bruyne & Gmellig Meyling, 1995 (junior synonym, d.v.s. en synonym som är nyare än det äldsta giltigt publicerade namnet). Spökräkor (familj Caprellidae), Märlkräftor (ordning Amphipoda), Kräftdjur (subfylum Crustacea), Leddjur (fylum Arthropoda). Som andra arter inom familjen Caprellidae har Caprella mutica en lång tunn kropp med ett reducerat antal ben jämfört med andra märlkräftor. Arten är relativt stor, hanarna blir upp till 40 mm långa och honorna ca 15 mm. Ögonen är små och runda, och färgen är orange till röd. Detaljerad beskrivning av de fynd av arten som gjordes i Lysekils hamn 2011 finns i Daneliya & Laakonen (2012). Hos alla arter av märlkräfta utvecklas ungarna i en yngelkammare mellan honans ben. Yngelkammaren hos Caprella mutica är karakteristiskt rödprickig (syns på bilden ovan till vänster). Arten blir tidigt könsmogen, (honorna får sin första yngelkull redan 24-26 dagar efter att de kläckts) och yngelproduktionen är hög (Cook et al., 2007). Kan förväxlas med Geografiskt ursprung Första observation Andra arter av släktet Caprella Caprella mutica kommer ursprungligen från nordöstra Asien, Japanska sjön (Ryssland och Japan). Första observationerna i svenska vatten gjordes i juni 2011 i Lysekils 1

i svenska vatten Förekomst i svenska havs- och kustområden Övrig förekomst utanför ursprungligt utbredningsområde Referenser till observationer i områden nära svenska farvatten Troligt införselsätt Miljö där arten förekommer hamn bland aggregat av blåmusslor, sjöpungar och alger samt i Kosterområdet utanför Tjärnö (Daneliya & Laakkonen, 2012; Appelqvist & Kilströmer, 2011). Hittad i Lysekil och i Kosterområdet. I Europa har man funnit C. mutica på ett antal lokaler i Nederländerna (1994), Belgien (1998), Norge (1999),Tyskland (2000), Brittiska öarna (1999 och Irland (2006)(Cook et al., 2007). Arten finns också på vid Nordamerikas öst- och västkust, samt på några enstaka lokaler i Nya Zeeland. Framför allt finner man den i områden med mycket båttrafik såsom hamnar, marinor och akvakulturverksamhet av olika slag. Första rapporten om artens förekomst utanför dess naturliga utbredningsområde var i början av 1970-talet vid nordamerikanska Stillahavskusten. Första officiella observationen i Europa var 1995 i den nederländska staden Burghsluis. Sylt och Helgoland, 2004 (Buschbaum & Gutow, 2005) Tyska bukten (Schückel et al.,2010) Norge, Hordaland, 1999 (Cook et al., 2007) Danmark, Horns rev, 2005 (Cook et al., 2007) Det är inte känt hur Caprella mutica introduceras till nya områden, men sannolikt sker det via fartygstrafik, antingen fastsittande på båtskrov eller i barlastvattnet. Man har även funnit C. mutica på kringdrivande sjögräs långt ute till havs, så möjligen kan även detta vara en spridningsväg. Analyser av mitokondrie-dna hos icke-inhemska populationer av C. mutica indikerar att introduktionen av arten till nya områden troligen skett vid ett flertal olika tillfällen, och från flera olika ursprungspopulationer. I sitt ursprungliga utbredningsområde lever Caprella mutica bland algmattor i lugna vikar ner till drygt 10 m djup. Den är ofta associerad med brunalgen Sargassum muticum (sargassosnärja). I områden där den introducerats finner man den framför allt på fasta substrat, både naturliga och artificiella, som t.ex. båtskrov i hamnar, ankartrossar och konstruktioner runt akvakulturer. Individtätheten kan bli mycket hög, på nätkassar i en fiskodling i västra Skottland fann man över 300 000 individer per m 2. Den finns också på naturliga substrat som t.ex. i musselbankar och bland andra fastsittande djur (se bilden ovan till höger där den klänger sig fast i en sjöpung). C. mutica lever i tempererade vatten med temperaturvariationer mellan -2 till 25 C. Laboratorieförsök har visat att överlevnaden är god vid 4 C, men det krävs högre temperatur för att arten ska nå könsmognad. Störst kullar fick den vid 16 C Den föredrar salthalter mellan 19 och 35, men klarar tillfälliga perioder med ner till 11 salthalt. Ekologiska effekter Med sin höga tolerans mot salthalts- och temperaturvariationer, i kombination med en hög reproduktionstakt med kort generationstid och stora yngelkullar, kan man inte utesluta att Caprella mutica skulle kunna konkurrera ut inhemska arter. Både i Skottland och Nya Zeeland har man dock observerat att medan den dominerar i antal över andra märlkräftsarter på artificiella substrat får den inte alls samma framträdande roll på naturliga material som t.ex. musselbankar. C. mutica innehåller höga halter av viktiga fettsyror och skulle kunna bli 2

en bra födoresurs för fisk, krabbor, havsanemoner och andra marina predatorer. I Nya Zeeland har man funnit att de i vissa områden utgör huvudföda åt sjöhästen (Hippocampus abdominalis). I Gulf of Maine har flera av de inhemska Caprellida-arterna blivit sällsynta sedan C. mutica introducerats Andra effekter Övrigt Hanarna kan vara mycket aggressiva och boxas med varandra. Arten kan vara en lämplig organism som bio-indikator för olika miljöföroreningar t.ex. butyltenn Takeuchi et al., 2001). Läs mer Boos K. 2009. Mechanisms of a successful immigration from north-east Asia: population dynamics, life history traits and inter specific interactions in the caprellid amphipod Caprella mutica Schurin, 1935 (Crustacea, Amphipoda) in European coastal waters: FreieUniversität Berlin. 164 sidor. Boos K., Ashton G.V. & Cook E.J. 2011. The Japanese skeleton shrimp Caprella mutica (Crustacea, Amphipoda): a global invader of coastal waters. I: In the wrong place alien marine crustaceans: distribution, biology and impacts. (Eds: Gail B.S., Clark P.F. & Carlton J.T.). Dordrecht, Springer. Sid. 129-156. Cook E.J., Willis K.J. & Lozano- Fernandez M. 2007. Survivorship, growth and reproduction of the non-native Caprella mutica Schurin, 1935 (Crustacea: Amphipoda). Hydrobiologia 590:55-64. MarLIN The Marine Life Information Network Japanese skeleton shrimp - Caprella mutica http://www.marlin.ac.uk/speciesinformation.php?speciesid=2879 (Besökt 2013-03-15) Takeuchi I., Takahashi S., Tanabe S. & Miyazaki N. 2001. Caprella watch: a new approach for monitoring butyltin residues in the ocean. Mar. Environ. Res. 52(2):97-113. Turcotte C. & Sainte-Marie B. 2009. Biological synopsis of the Japanese skeleton shrimp (Caprella mutica). Canadian Manuscript Report of Fisheries and Aquatic Sciences 2903. 26 sidor. Mer om bilden Thom Nickell, Scottish Association for Marine Science (SAMS) http://www.sams.ac.uk/ Elizabeth Cook, Scottish Association for Marine Science (SAMS) http://www.sams.ac.uk/ Referenser till artbeskrivning Daneliya M.E. & Laakkonen H. 2012. The Japanese skeleton shrimp Caprella mutica (Amphipoda: caprellidae) in Sweden (Eastern Skagerrak) Marine Biodiversity Records 5:e36 (6 sidor). DOI: http://dx.doi.org/10.1017/s1755267212000243 Faasse M. 2005. Notes on diagnostic characters and morphological variability of Caprella mutica Schurin, 1935 in the Netherlands (Crustacea: Amphipoda. Caprillidea). Het Zeepaard 65(1):22-28. 3

NOBANIS European Network on Invasive Alien Species. Caprella mutica Schurin, 1935 Japanese skeleton shrimp. http://www.nobanis.org/marineidkey/small%20crustaceans/caprellamutica.htm (Besökt 2013-03-15). Platvoet D., de Bruyne R.H. & Gmelig Meyling A.W. 1995. Description of a new Caprellaspecies from the Netherlands: Caprella macho nov. spec. (Crustacea, Amphipoda, Caprellidea). Bulletin Zoölogisch Museun, Universiteit van Amsterdam 15(1):1-4. Referenser till fyndplatser Appelqvist C. & Kilströmer A. 2011. Ny spökräka och nygammal mussla funna i Bohuslän. Fauna & Flora 106(4): 26-29. Ashton G., Boos K., Shucksmith R. & Cook E. 2006. Rapid assessment of the distribution of marine non-native species in marinas in Scotland. Aquatic Invasions 1(4):209-213. Ashton G.V., Willis K.J., Cook E.J. & Burrows M. 2007. Distribution of the introduced amphipod, Caprella mutica Schurin, 1935 (Amphipoda: Caprellida: Caprellidae) on the west coast of Scotland and a review of its global distribution. Hydrobiologia 590:31-41. Ashton G.V., Riedlecker E.I. & Ruiz G.M. 2008. First non-native crustacean established in coastal waters of Alaska. Aquatic Biology 3:133-137. Boos K., Ashton G.V. & Cook E.J. 2011. The Japanese skeleton shrimp Caprella mutica (Crustacea, Amphipoda): a global invader of coastal waters. I: In the wrong place alien marine crustaceans: distribution, biology and impacts. (Eds. Gail B.S., Clark P.F. & Carlton J.T.). Dordrecht, Springer. Sid. 129-156. Buschbaum C. & Gutow L. 2005. Mass occurrence of an introduced crustacean (Caprella cf. mutica) in the south-eastern North Sea. Helgol. Mar. res. 59:252-253. Cook E.J., Jahnke M., Kerckhof F., Minchin D., Faasse M., Boos K. & Ashton G: 2007. European expansion of the introduced amhipod Caprella mutica Schurin 1935. Aquatic Invasions 2(4):411-421. Daneliya M.E. & Laakkonen H. 2012. The Japanese skeleton shrimp Caprella mutica (Amphipoda: caprellidae) in Sweden (Eastern Skagerrak) Marine Biodiversity Records 5:e36 (6 sidor). DOI: http://dx.doi.org/10.1017/s1755267212000243 Frey M.A., Gartner H.N., Clarke Murray C. & Therriault T.W. 2009. First confirmed records of the non-native amhipod Caprella mutica (Schurin 1935) along the coast of British Columbia, Canada, and the potential for secondary spread via hull fouling. Aquatic Invasions 4(3):495-499. Minchin D. & Holmes J.M.C. 2006. The first record of Caprella mutica Schurin, 1935 (Crustacea: Amphipoda) from the east coast of Ireland. Irish Naturalists Journal 28(8):321-323. Schückel U., Schückel S., Beck M. & Liebezeit G. 2010. New range expansion of Caprella mutica Schurin, 1935 (Malacostraca: Caprelidae) to the German coast, Norh Sea. Aquatic Invasions 5(Suppl.1):S85-S89. Willis K.J., Cook E.J., Lozano-Fernandez M. & Takeuchi I. 2004. First record of the alien caprellid amphid, Caprella mutica, for the UK. Journal of the Marine Biological Association of the UK 84(5):1027-1028. Willis K.J., Woods C.M.C. & Ashton G.V. 2009. Caprella mutica in the Southern Hemisphere: Atlantic origins, distribution, and reproduction of an alien marine amphipod in New Zealand. Aquatic Biology 7:249-259. 4

Referenser till ekologiska och andra effekter Guide to the marine invaders in the Gulf of Maine. Caprella mutica, spiny red Caprellid amphipod, skeleton shrimp. http://www.mass.gov/czm/invasives/docs/invaders/c_mutica.pdf (Besökt 2013-03-18). Turcotte C. & Sainte-Marie B. 2009. Biological synopsis of the Japanese skeleton shrimp (Caprella mutica). Canadian Manuscript Report of Fisheries and Aquatic Sciences 2903. 26 sidor. Detta faktablad om Caprella mutica skapades den 15 december 2009 av N-research. Reviderades 5 november 2012. Senaste uppdatering den 18 mars 2013 av Sture Nellbring. 5