Alexandrium ostenfeldii (Dinoflagellater)
|
|
- Lars-Erik Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alexandrium ostenfeldii (Dinoflagellater) Bild till vänster visar en levande cell fotograferad genom ljusmikroskop. Bild till höger visar celler infärgade med Calcofluor, belysta med UV-ljus. Fluorescens gör att den ventrala poren i första apikalplattan syns tydligt i mikroskop. Foto till vänster: Susanna Hajdu. Foto till höger: Helena Höglander. Svenskt vardagsnamn och på andra språk Saknas Norska: ; Danska: ; Engelska: ; Tyska: ; Franska: Vetenskapliga namn Alexandrium ostenfeldii (Paulsen) Balech & Tangen 1985; fam. Gonyaulacales Synonym(er): Goniodoma ostenfeldii Paulsen 1904 Goniaulax tamarensis Lebour var. globosa Braarud, 1945 Goniaulax ostenfeldii (Paulsen) paulsen, 1949 Heteraulacus ostenfeldii (paulsen) Loeblich, 1970 Gonyaulax globosa (Braarud) Balech, 1971b Gonyaulax trygvei parke, 1976 Protogonyaulax globosa (Braarud) Taylor, 1979 Gessnerium ostenfeldii (Paulsen) Loeblich & Loeblich, 1979 Pyrodinium phoneus Woloszynska & Conrad, 1939 Triadinium ostenfeldii (Paulsen) Dodge, 1981 Det har nyligen föreslagits att även Alexandrium peruvianum och Gonyaulax dimorpha ska betraktas som synonymer(kremp et al., 2014). Organismgrupp(er) Storlek och utseende Kan förväxlas med Dinoflagellater (klass Dinophyceae) En marine bepansrad (skalplattor) planktonisk dinoflagellat. Ganska stora celler, μm lång och nästan helt rund. Epitheca och hypotheca är lika i höjd. Den har tunna thecalplattor och en karaktäristisk stor ventralpor på första apicalplattan. Svaga ytporer är talrika och oregelbundet spridda. Den något fördjupade cinglum är ekvatorial och går runt hela cellen på ett fallande sätt. På den ventrala sidan där cingulums ändar möts är förskjutningen mindre än bredden på cinglum. (se ref. Smithsonian Institution, Department of Botany). Med anledning av flera variabla karaktärer har mikroalgen en lång taxonomisk historia och flera synonymer. A. ostenfeldii har sedan 1
2 den första upptäckten placerats i flera olika släkten och även klassats som en variant till specifika arter. Den är mycket lik A. peruvianum som dock är något större. Nyligen utförda studier indikerar att A. ostenfeldii och A. peruvianum bildar ett artkomplex varför framtida studier skulle kunna förändra gränsdragningen för arterna. Det har nyligen föreslagits att A.peruvianus ska betraktas som en heterotyp av A. ostenfeldii och att namnet inte längre bör användas (Kremp et al., 2014). A. ostenfeldii kan även förväxlas med A. tamarense eftersom de ofta förekommer samtidigt. För att skilja arterna åt är det bland annat nödvändigt att studera ventralporens storlek och skalplattornas utseende. Geografiskt ursprung Första observation i svenska vatten Förekomst i svenska havs- och kustområden Övrig förekomst utanför ursprungligt utbredningsområde Referenser till observationer i områden nära svenska farvatten Troligt införselsätt Miljö där arten förekommer Ekologiska effekter Arten är först beskriven från norra Island men då under namnet Goniodoma ostenfeldii (Paulsen, 1904). I svenska delen av Östersjön observerades arten för första gången utanför Öland 1997 (Larsson et al., 1998). Eftersom tidigare observationer av arten har rapporterats från andra platser i Östersjön, är det osäkert om arten fortsättningsvis ska betraktas som främmande. Algen har rapporterats från Öresund och Öland. Arten har huvudsakligen rapporterats från nordliga vatten i Europa, Nordamerika och ryska Arktis och ansågs därför som en kallvattenart. Nya studier visar dock att arten tycks vara spridd runt hela världen men den är inte påträffad i tropiska vatten. Den har rapporterats från Gdanskbukten (vid Hel), Rigabukten, finska västkusten och Åland, Island, Norge, Danmark, ryska Arktis, östra delen av Sibiriska havet, Grönland, Kanadensiska atlantkusten, British Columbia, Nya Zeeland, Spanien och Medelhavet. Föglö, Åland, Finland (Hakanen et al., 2012) Puck bay, Polen (Tahvanainen et al., 2012) Oslofjorden (Balech & Tangen, 1985) Skottlands ostkust (Brown et al., 2010) Danmarks västkust och Tyska bukten (Krock et al., 2013) Barlastvatten. Alexandrium ostenfeldii lever som plankton i den fria vattenmassan och har tidigare bara kunnat odlas i salthalter mellan 10 och 40. Idag förekommer dock algen även i Östersjön och då i salthalter omkring 5. Algen har rapporterats från vattenområden med temperaturer mellan -0,8-20 C. Algen förekommer oftast i relativt låga koncentrationer tillsammans med andra alger som kan bilda blomningar men kan även själv förekomma i höga tätheter. Första gången algen observerades i blomning i Östersjön var 1997 utanför Öland observerades en kraftig blomning i Gdansk bukten och därefter har täta blomningar (med bioluminiscens) observerats på flera platser i Östersjön. Alexandrium ostenfeldii kan producera gifter som går under benämningen PST (Paralytic Shellfish Toxin). PST är en samling nervgift som verkar genom att blockera nervcellernas natriumkanaler och därmed hindra överföring av nervimpulser. De är extremt farliga för människor och kan i värsta fall leda till andningsstillestånd och död. Koncentrationen av PST i vattnet är aldrig så hög att man blir förgiftad bara genom att svälja havsvatten som innehåller den 2
3 närbesläktade Alexandrium minutum-celler. Däremot är risken att bli förgiftad stor om man äter skaldjur eller fisk från ett område med höga halter toxiska Alexandrium-arter. I dagsläget finns inga rapporterade fall av PSP (Paralytic Shellfish Poisoning) från Sverige men det är påvisat att PSP produceras i blomningar på Åland (Hakanen et al., 2012). Förutom PST har nya studier visat att arten även kan bilda ett annat nervtoxin som kallas spirolider. Styrkan på giftet och vilka gifter som produceras varierar mellan olika områden och olika stammar av A. ostenfeldii (Tillmann et al., 2014). Andra effekter I likhet med andra alger som ger upphov till giftiga blomningar skulle A. ostenfeldii kunna orsaka stor ekonomisk skada för musselodlare eftersom musslorna får i sig stora mängder av gifterna. I Östersjön blir dock musslorna mycket små och säljs inte kommersiellt. Förekomsten av giftiga filtrerare i ekosystemet skulle dock kunna ha en skadlig effekt på dess predatorer. A. ostenfeldii kan och har gett upphov till mycket kraftig mareld (biolumininscens) på flera platser i Östersjön. Den första observationen där arten bestämdes gjordes vid södra Kalmarsund En kraftig mareld med arten rapporterades också från Hel i Gdanskbukten år Kraftig mareld har också dokumenterats från Stockholms skärgård (Eknö vid Sandhamn) och i finska vatten. I finska områden blev arten dokumenterad. I Stockholms skärgård blev arten inte dokumenterad men det är ändå troligt att det rörde sig om denna art då mareld av den omfattningen inte kopplats till någon annan art i dessa trakter. Laboratorieexperiment har visat att giftproducerande A. ostenfeldii påverkade två hoppkräftarters predation genom beteendestörningar och nedsatt förmåga att predera på A. ostenfeldii (Sopanen et al., 2011) Övrigt Läs mer Balech E. & Tangen K Morphology and taxonomy of toxic species in the tamarensis group (Dinophyceae): Alexandrium excavatum (Braarud) comb. Nov. and Alexandrium ostenfeldii (Paulsen) comb. Nov. Sarsia 70(4): Kremp A., Godhe A., Egardt J., Dupont S., Suikkanen S., Casabianca S. & Penna A Intraspecific variability in the response of bloom-forming marine microalgae to changed climate conditions. Ecology and Evolution 2(6): Kremp A., Tahvanainen P., Litaker W., Krock B., Suikkanen S., Leaw C.P. & Thomas C Phylogenetic relationships, morphological variation, and toxin patterns in the Alexandrium ostenfeldii (Dinophyceae) complex: implications for species boundaries and identities. J. Phycol. 50: Nordic microalgae and aquatic protozoa. Alexandrium ostenfeldii Paulsen O Plankton investigations in the waters round Iceland in Medd. Kommn. Havunders. Københ. Ser. Plankt. 1(1):1-40. Smithsonian Institution. Department of Botany. Identifying Harmful Marine Dinoflagellates Alexandrium ostenfeldii 3
4 Tillmann U., Kremp A., Tahvanainen P. & Krock B Characterization of spirolide producing Alexandrium ostenfeldii (Dinophyceae) from the western Arctic. Harmful Algae 39: Østergaard Jensen M. & Moestrup Ø Autecolgy of the toxic dinoflagelate Alexandrium ostenfeldii: life history and growth at different temperatures and salinities. Eur. J. Phycol. 32:9-18. Mer om bilden Susanna Hajdu, Inst. för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Helena Höglander, Inst. för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Referenser till artbeskrivning Smithsonian Institution. Department of Botany. Identifying Harmful Marine Dinoflagellates Alexandrium ostenfeldii Referenser till fyndplatser Balech E. & Tangen K Morphology and taxonomy of toxic species in the tamarensis group (Dinophyceae): Alexandrium excavatum (Braarud) comb. Nov. and Alexandrium ostenfeldii (Paulsen) comb. Nov. Sarsia 70(4): Brown L., Bresnan E., Graham J., Lacaze J.-P., Turrell E.& Collins C Distribution, diversity and toxin composition of the genus Alexandrium (Diniphyceae) in Scottish waters. Eur. J. Phycol. 45(4): Gribble K.E., Keafer B.A., Quilliam M.A., Cembella A.D., Kulis D.M., Manahan A. & Anderson D.M Distribution and toxity of Alexandrium ostenfeldii (Dinophyceae) in the Gulf of Maine, USA. Deep-Sea Research II, 52: Hakanen P., Suikkanen S., Franzén J., Franzén H., Kankaapää H. & Kremp A Bloom and toxin dynamics of Alexandrium ostenfeldii in a shallow embayment at the SW coast of Finland, northern Baltic Sea. Harmful Algae 15: Kremp, A., Lindholm T., Dreβler N. Erler K., Gerdts G. Eirtovaara S. & Leskinen K.E. (2009). Bloom forming Alexandrium ostenfeldii (Dinophyceae) in shallow waters of the Åland Archipelago, Northern Baltic Sea. Harmful Algae 8: Krock B., Tillmann U., Alperman T.J., Voβ D., Zielinski O. & Cembella A.D Phycotoxin composition and distribution in plankton fractions from the German Bight and western Danish coast. Journal of Planton Research 35(5): Larsson, U., Hajdu S., Andersson L & Edler L Den fria vattenmassan. Året som gått. Östersjö 97. Årsrapport från miljöövervakningen i Egentliga Östersjön, juli Stockholms marina forskningscentrum. Tahvanainen P., Alpermann T.J., Figueroa R.I., John U., Hakanen P., Nagai S., Blomster J. & Kremp A Patterns of post-glacial genetic differentiation in marginal populations of a marine microalga. PlosONE 7(12):e doi: /journal.pone Referenser till ekologiska och andra effekter Hakanen P., Suikkanen S., Franzén J., Franzén H., Kankaapää H. & Kremp A Bloom and toxin dynamics of Alexandrium ostenfeldii in a shallow embayment at the SW coast of Finland, northern Baltic Sea. Harmful Algae 15:
5 Sopanen S., Setälä O., Piiparinen J., Ersler K. & Kremp A The toxic dinoflagellate Alexandrium ostenfeldii promotes incapacitation of the calanoid copepods Eurytemora affinis and Acartia bifilosa from the northern Baltic Sea. Journal of Plankton Research 33: Detta faktablad om Alexandrium ostenfeldii skapades den 17 november 2009 av Katja Norén. Senaste uppdatering den 6 november 2014 av Sture Nellbring. 5
Alexandrium minutum (Dinoflagellater)
Alexandrium minutum (Dinoflagellater) Celler av Alexandrium minutum fotograferade i ljusmikroskop. Fotograf Erik Selander. Svenskt vardagsnamn Vetenskapliga namn Organismgrupp(er) Storlek och utseende
MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Riskklassificering främmande arter
Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall
Potamothrix bavaricus, Potamothrix heuscheri och Potamothrix vejdovskyi (Fåborstmaskar)
Potamothrix bavaricus, Potamothrix heuscheri och Potamothrix vejdovskyi (Fåborstmaskar) A: Potamothrix heuscheri, främre delen; B: Potamothrix vejdovsky, främre delen. De relativt korta borsten skiljer
Salvelinus fontinalis Bäckröding
Salvelinus fontinalis Bäckröding Foto Eric Engbretson, lllustration Duane Raver, publicerade av U.S. Fish and Wildlife Service Svenskt vardagsnamn Bäckröding, Amerikansk bäckröding och på andra språk Vetenskapliga
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?
Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering? CHRISTER NILSSON Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Vem är jag? Ekosystem 3. Restaurering EvRest: Evaluation of Ecological
Teredo navalis Skeppsmask
Teredo navalis Skeppsmask Foto överst: Hel skeppsmask. Luis A. Solorzano. Från vänster till höger: Den borrande delen av djuret Hervé Bordas & Giorgio Griffon. Typiska borrhål i trä spår efter skeppsmask.
Små arter kunde inte analyseras ombord. Klorofyll a analyseras i land och kommer tyvärr inte med i denna rapport.
Oceanographic Unit No 7, 28 June 3 July 2 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning En typisk sommarsituation es i växtplanktonproven från Skagerrak och Kattegatt. Få
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?
Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
ALGBLOMNING - Några frågor och svar
ALGBLOMNING - Några frågor och svar Gunnar Aneer, Susanna Löfgren och Sture Nellbring Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
AlgAware. Oceanografiska enheten No 6, 7 12 Juli 2008 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN
Oceanografiska enheten No 6, 7 12 Juli 2008 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Kiselalger dominerade växtplanktonproverna från både inre och yttre Skagerrak. Klorofyllfluorescensmaxima
FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER
UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (7) Upphandlingsmyndighetens Fisklista AD FISK Nordvästra Stilla Havet Nordostatlanten Sverige (insjö), Lettland (insjö), Litauen (insjö eller Östersjön)
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Gracilaria vermiculophylla Grov agaralg
Gracilaria vermiculophylla Grov agaralg Foto, ovan: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS Foto, nedan: Inger Wallentinus Svenskt vardagsnamn och på andra språk Vetenskapliga namn Organismgrupp(er) Storlek och
Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö
NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818
FAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.
FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
För att se satellittolkningar av ytansamlingar av cyanobakterier: http://www.smhi.se/vadret/hav-och-kust/ algsituationen-1.11383
Oceanographic Unit No 7_1, 15 18 July 2013 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning AlgAware nr 7 består av två delar på grund av att juliexpeditionen är uppdelad på
Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016
Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd
Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
Östersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Spridningspotential för Ciona intestinalis
Spridningspotential för Ciona intestinalis Katja Norén 2012-11-28 Innehåll Sammanfattning... 2 Kort om reproduktionen hos Ciona intestinalis... 2 Vad påverkar spridning... 2 Vattenströmmar... 3 Uppehållstid
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Bakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
AlgAware. Oceanographic Services No 8, 7 12 August 2006 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN
Oceanographic Services No 8, 7 12 August 26 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Klorofyllvärden under medel och låga cellantal av mikroalger präglade planktonsituationen
Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
AlgAware. Klorofyll a hade inte analyserats klart vid sammanställningen av denna rapport och är därför inte med denna gång.
Oceanographic Unit No 9, 16 21 August 2010 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning En mer höstlik planktonflora med mer dinoflagellater es i växtplanktonproverna från
Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet
Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Inventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Nils Nexelius. Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi
Nils Nexelius Datavärdskapet för Marinbiologi och Oceanografi Havs och Vattenmyndighetens vision alla data som samlas in med hjälp av skattemedel är allmänt tillgängliga data används och kommer till nytta
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
edna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
ALGBLOMNING - Några frågor och svar
ALGBLOMNING - Några frågor och svar Text: Gunnar Aneer och Susanna Löfgren Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning, i synnerhet sådan som består av cyanobakterier (eller "blågrönalger"
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Neonikotinoiders effekt på rapsbaggar Resultat från svenska undersökningar Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet snabbare än känsliga
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
High chl a >4.5. chl a >2.3 <=4.5. chl a >=1.1 <=2.3. chl a >=0.4 <1.1
AlgAware Oceanographic Unit No 3, March 2015 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning På den kustnära stationen i Skagerrak var närsalter och cellkoncentrationer låga. Vårblomningen
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Ensis directus Amerikansk knivmussla
Ensis directus Amerikansk knivmussla Foto: Malene Thyssen, Wikipedia. Svenskt vardagsnamn och på andra språk Vetenskapliga namn Amerikansk knivmussla. Norska: Amerikaknivskjell ; Danska: Amerikansk knivmusling;
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
chl a >2.3 <=4.5 chl a >=1.1 <=2.3 chl a >=0.4 <1.1
Oceanographic Services No 12, 13 17 November 2006 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Bara en förenklad version av AlgAware eras denna gången eftersom klorofyllproven
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Det befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Skrubbskädda/ Flundra
Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,
Algtoxiner, bakterier och virus i tvåskaliga blötdjur Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
Algtoxiner, bakterier och virus i tvåskaliga blötdjur Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna Här hittar du information om kontroll av tvåskaliga blötdjur för analys av
Biodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Mångfalden av liv i Östersjön
Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och
Testbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
av organiska tennföreningar
Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:26) om levande tvåskaliga blötdjur; (H 304:1) Utkom från trycket den 7 april 2003
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre
Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
High chl a >4.5. chl a >2.3 <=4.5. chl a >=1.1 <=2.3. chl a >=0.4 <1.1
AlgAware Dnr: S/Gbg-2016-26 Oceanographic Unit No 2, February 2016 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Artdiversiteten och cellkoncentrationerna var låga vid Å17 i öppna
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi
Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi Resistens mot pyretroider Inventeringar 2001-2014 Metabolisk resistens Resistenta insekter kan avgifta eller förstora giftet
Codium fragile Klykalg
Codium fragile Klykalg D Klykalgen med de gaffelgrenade svampiga grenarna täckta av fina färglösa hår, bild A. Fotografiet är taget på 3 meters djup. Utriklernas utseende hos Codium fragile ssp. fragile
Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
ärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion
Adaptation = anpassning Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Adaptation är en irreversibel respons på en permanent ändring i miljön Varje art har ett aktivitetsrum
Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND
Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND Annonsera på NORRLAND ETT EGET LAND Välkommen till sensationen och den stora destinationssajten och facebooksidan Norrland ett eget land. Norrland ett eget land har spridit
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Mareld PDF LÄSA ladda ner
Mareld PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Dennis Karlsson. De satt med ryggarna mot bergväggen, och hon fick intrycket att de dukat till fest. En kärleksmåltid på klipporna i avskildhet.
1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?
Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".
Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
High chl a >4.5. chl a >2.3 <=4.5. chl a >=1.1 <=2.3. chl a >=0.4 <1.1
Oceanographic Unit No, 24 28 May 23 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Låga celltätheter återfanns i växtplanktonproverna vid samtliga stationer i Västerhavet.
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Folk och försvar Stockholm, 5 mars 2014 Niklas Granholm Forskningsledare, Avdelningen för försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Das Eismeer, Caspar David