Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor
|
|
- Alexander Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor Halländskt Skaldjursutveckling Viking Bengtsson, Patrick Ingemarsson, Joakim Ingemarsson, Thomas Nilsson och Sara Königson Finansierat av Region Halland, Hallands Fiskeområde och Europeiska fiskerifonden 1
2 Introduktion Det finns ett behov att hitta nya arter att fiska kommersiellt på delvis på grund av att våra kommersiella fiskbestånd exploaterats hårt och bestånden har minskat. Ett fiske efter nya kommersiellt gångbara arter kan också vara en utveckling som gynnar det småskaliga kustfisket. Valthornssnäckan (Buccinum undatum) är en evertebrat som det idag fiskas kommersiellt på i flera europeiska länder. Valthornssnäckan är en kallvattenart som hittas i Nordatlantiska vatten från Nordnorge ner till Biscaya bukten. I svenska vatten lever den på mjuka bottnar i Skagerak, Kattegatt, Öresund och sydliga delar av Östersjön med en salthalt runt 18. Omfattande studier där valthornssnäckans biologi, beståndsuppskattning och genetik undersöktes för att ge stöd till en framtida förvaltning av valthornssnäckan genomfördes i slutet av 1990 talet. Men ett kommersiellt fiske efter Valthornssnäckor på västkusten har inte bedrivits trots att det finns möjligheter. Ett småskaligt kommersiellt fiske efter valthornssnäckor skulle kunna utveckla det kustnära kustfisket. Under år 2012 har ett testfiske efter valthornssnäckor utförts i områden runt Göteborgs södra skärgård samt i områden runt Falkenberg. Målet med denna studie är att se om det finns potential för ett kommersiellt småskaligt fiske efter valthornssnäckor. Vi vill därmed titta på hur fångsterna ser ut i olika områden längs den halländska kusten och i den mån det är möjligt jämföra de fångsterna med de fångster som erhölls under tidigare studier från samma områden i slutet av 1990 talet. Valthornssnäckans biologi Valthornsnäckan är en marin neogastropod och tillhör famlijen Buccinadae. Den blir ca 150mm hög över skalet och lever på runt 50 m djup. De är fördelade ca 1 snäcka per kvadratmeter och de finns på båda sidor av Atlanten, längs Nordamerikas Östkust och i Europa från Spanien till Svalbard och Grönland (Golikov 1968). Valthornssäckan är en predator och asätare och dess föda är havsborstmaskar, musslor, tagghudingar och småräkor. Snäckorna trivs både på olika substrat som lera, sand, grus och stenbotten. (Nielsen 1975; Jalbert et al. 1989; Himmelman and Hamel 1993). Valthornnsäckor är gonochoristiska och har inre befruktning. Honorna fäster sina äggkapslar på hårda bottnar men också på ålgräs, sjögräs eller andra hårda substrat. De har inte något pelagiskt larvstadie utan när äggen kläcks kryper en liten valthornssnäcka ut. Detta gör att det tar lång tid för snäckorna att spridas över större områden och vid utfiskning av områden så tar återkolonisering lång tid. Fiske efter Valthornssnäckor Valthornssäckor har sedan 1940-talet fiskats kommersiellt för konsumtion i England och Canada (Hancock 1963). I slutet på 90 talet ökade efterfrågan och mer än ton snäckor landades i Frankrike, England, Irland och Island. Detta gjorde detta fiske till ett av de största evertebratfiskena i världen (Valentinsson, 2002). I Canada där ett kustfiske efter valthornssäckor pågått sedan 40-talet har lokala populationer blivit utfiskade och dessa har inte återhämtat sig. Snäckorna låga rörlighet och deras avsaknad av pelagiska larvstadier gör att det ofta bildar små lokala populationer (Behrens Yamada 1989) 2
3 med lågt genutbyte. Om dessa lokala populationer fiskas ut kan detta leda till att man förlorar populationens genetiska struktur vilket gör att det tar lång tid för en population som fiskats ut att återkolonisera utfiskade områden. Det är därmed viktigt att ta i beaktande valthornssnäckornas biologi i en framtida förvaltning. I Canada och Shetland har man begränsat minimala landningsstorleken till 70 och 75 mm till skillnad från i EU där landningsstorleken är 45 mm. (DFO 2009). Valthornssnäckor fiskas med burar tillverkade av plast med tyngd i botten och en öppning uppe på (figur 1a.) Burarna betas med färsk fisk eller krabba och sätts i länkar med upp till 50 burar i varje länk. I det kommersiella fisket hanterar en båt ett par hundra till över tusen burar. Metod Fisket efter valthornssnäcka har pågått från slutet av April 2012 till slutet februari 2014 i området 1 runt Kungsbacka fjorden och från slutet av mars 2012 till slutet av Augusti 2012 till november 2014 i området 2 runt Falkenberg (figur 1a.). Fisket i område 1 bedrevs med 6 länkar med burar. Varje länk inkluderade 8 burar satta med ett mellanrum på 25 meter och kopplade längs en bottengående lina. Burarna vittjade i genomsnitt var 24 dag och betades med fiskrens vilket ibland var saltat. I område 2 bedrevs fisket 2012 med i länk i varje område. Varje länk bestod av 50 burar som sattes med ett mellanrum på 22 meter. Under 2013 fiskades det i område 2 med 6 länkar med 8 burar i varje länk. Alla burar betades med färskt fiskrens. De burar som använts vid båda lokalerna är specialtillverkade för syftet att fånga Valthornssnäckor (Portzic pots, UK). Burarna består av en plastbehållare med en järnring i burens botten så att buren står stadigt på botten. På burens sidor finns hål för dränage av vatten med en diameter på 25 mm (Figur 1b.) Figur 1a. Bild på valthornssnäckebur. 3
4 Figur 1b. Område 1 och 2 där testfisket utförts är inkluderade i utmarkerade rektanglar. I område 1 har vid varje fisketillfälle valthornssnäckor mätts från toppen på snäckans skal till änden där sifonens mynnar ut. De snäckor större samt mindre än 8 cm vägdes för sig och fångsten noterades i kg. Även fångst av neptunsnäckor vägdes och noterades. Fiskelokalens djup, position och bottentyp noterades vid varje fisketillfälle samt fiskedatum. Även i fiskeområde 2 togs dessa uppgifter under fisket Under fisket 2012 i område 2 mättes inte valthornssnäckorna utan all fångst av neptunsnäckor och valthornssnäckor vägdes för sig och noterades i kg. Figur 2. Mätning av Valthornssnäckor. Vikten valthornssnäckor över och under 8 cm noteras i protokoll. Resultat och Diskussion Under det fiske som bedrivits under 2012 har totalt 864 burar vittjats och medelfångsten per bur ligger på 1,85 kg. Resultaten visar att i det södra området (2) har fångsten per bur varit avsevärt högre än i område 1 (tabell 1.). Under 2013 och 2014 vittjades totalt 888 burar. Fångsterna minskade avsevärt i båda områden med en medelfångst på 0,4 kg per bur. Tabell 1. Antal fisketillfällen och antal vittjade burar i de två fiskeområdena. Fångsten av valthornssnäckor över eller under 8 cm finns redovisat från område 1 år 2012 till 2014 och från område 2 år Den totala fångsten av Neptunsnäckor och Valthornssnäckor från område 1 och 2 redovisas från 2012 till Område År Antal fiskedagar Antal vittjade burar Neptunsnäckor (kg) Valthornssnäckor (kg) Valthornssnäckor > 8cm (kg) Valthornssnäckor > 8cm (kg)/bur Valthornssnäckor (kg)/bur , , ,15 0, ,9 219,7 140,4 0,53 0, ,5 2,3 0,01 0, ,6 61,4 58,2 0,73 0,77 4
5 Figur 3a. Varje fiskeplats är markerad med en svart prick. 3b. De fiskeplatser där bottentyp registrerats. Svart står för svartbotten vilket innebär syrefattig botten. Storleken på pricken visar storlek på fångsten. Alla fiskeplatser är utmärkta i figur 3a. Fisket utfördes över två stora områden och i flera områden med olika bottentyper (figur 3b). I Område 2 har fisket framförallt skett på lerbotten. I område 1 däremot har bottentypen varierat. Registrering av bottentyp har dock inte skett systematiskt så det är svårt att uttala sig om hur typ av botten kan påverka fångsterna. Men vi ser att det fisket som skedde i norra delen av område 1 under 2013 i många fall skedde på hård eller svartbotten. Svartbotten innebär att det är syrefattiga bottnar. I detta område har fångsterna varit små och troligtvis är anledning till detta burarnas placering på syrefattiga bottnar. a. b. 5
6 Figur 4a och b. Ringarna visar fiskeplatsen, storleken på ringarna hur stora fångster varit och färgen på ringarna vilket år fisket utförts. De stora ringarna i 4a visar områden där krabbfångster varit stora. Fångsterna av Valthornssnäckor varierar både temporärt och spatialt. I område 1 ser vi bra fångster i området södra delar under Under 2013 är fångsterna obefintliga i det norra området. Fångsterna ökade under 2014 i områdets södra delar (de svarta ringarna i figur 4a). Däremot ser vi att i det området som vi 2012 har fått bra med fångster får vi i 2014 obetydliga fångster. Detta tyder på att just detta område utfiskades under 2012 och inte återkoloniserades under I figur 4a ser vi två områden som markerat med svarta ringar. I dessa områden har fiskaren haft mycket goda fångster av krabba i ett inriktat krabbfiske. En stor täthet av krabbor kan vara förklaringen till de minskade fångsterna av valthornssnäckor. Kanske har valthornssnäckorna konkurrerats ut av krabborna, I område 2 skedde fisket i ett område längre ut från kusten under 2012 och närmare kusten under De har inga överlappande fiskeplatser mellan fisket 2012 och Det är stor skillnad i fångsterna från dessa två områden med små fångster ju närmare kusten. I flera av de områden som ingått i detta testfiske har det även bedrivits ett testfiske tidigare åren 1996 och Involverade fiskare har under provfisket sett minskad fångst i dessa områden jämfört med andra områden de fiskat i. Dock är tidsspannet på 1ca15 år mellan provfiskeperioderna för stort för att kunna koppla ihop resultaten från de bägge provfiskena. Men om vi däremot jämför fångstsiffrorna ser vi att fångsterna från område 2 under 2012 är i samma storleksordning som provfisket från detta område 1999 (1996 fick i genomsnitt 2,1 kg valthornssnäckor per bur jämfört med 2,3 kg per bur 2012). Enligt Haamer (1996) var detta kommersiellt gångbara fångster. Sumpning av valthornssnäckor i nätkassar placerade på visade sig inte vara en alternativ sumpningsmetod. Ungefär 50 % av fångsten dog. En alternativ sumpningsmetod är att bygga sumpar i trä med hyllor där valthornssnäckorna kan fästa. I detta projekt har dock inte dessa sumpar prövats. Valthornssnäckans marknadsvärde Valthornssnäckor anses vara en delikatess i många länder runt om i världen. Fångsten i detta projekt har inte sålts till aktuella fiskhandlare alternativt restauranger. Däremot försökte vi att ge bort 40 kg fryst valthornssnäcka. De restauranger vi var i kontakt med kunde inte ta emot enstaka leveranser av fryst valthornssnäcka. Däremot fanns ett intresse för en leverering av färska snäckor till restaurangerna. På Göteborgs fiskauktion erbjuds idag endast 5 kr per kg för valthornssnäckor. Med färska råvaror och direktleverans till restaurang trodde sig köksmästaren vid en av Göteborgs finaste fiskrestauranger att priset skulle kunna uppgå till 5 kr per snäcka. Valthornssnäckor serveras även på en av Skånes finaste restauranger där en fiskare fiskar dem i Öresund och direktlevererar dem. Slutsatsen blir att det finns möjligheter att Valthornssnäckan kan få ett kommersiellt värde även in Sverige. 6
7 Figur 5. Tillagning av Valthornssnäckor. Snäckor kokas först därefter tar man ut snigeln ur snäckan och fräser dem tillsammans med smör, persilja, vitlök. De frästa snäckorna kan serveras som en förrätt. Förvaltning Det är viktigt att ta Valthornssnäckans biologi i beaktande vid en förvaltning. Snäckorna bildar små lokala populationer och har ett lågt genutbyte mellan populationerna och det tar lång tid för utfiskade områden att få tillbaka snäckorna. Även våra resultat visade att vid endast ett fisketillfälle, då ca 48 burar användes, fiskades områdes ut och att det under kommande året inte fanns några snäckor kvar. Ett förslag på förvaltning är en individuell lokal samförvaltning baserad på fiskeområden. Fisket bedrivs då i mindre områden, där varje litet område exploateras försiktigt av en eller några få fiskare. Detta bör även kombineras med en roterande spatial förvaltning, ett område som exploaterats under en tid, till exempel tills dess att fångsten per bur sjunkit under en viss nivå, får därefter vila och då flyttas fisket till ett annat område. Referenser Behrens Yamada S (1989) Are direct developers more locally adapted than planktonic developers? Mar Biol 103: DFO Assessment of Quebec coastal waters whelk stocks in DFO Can Sci Advis Sec Sci Advis Rep 2009/028 Golikov AN (1968) Distribution and variability of long-lived benthic animals as indicators of currents and hydrological conditions. Sarsia 34:
8 Haamer J (1996) Försöksfiske efter valthornssnäcka med burar vid svenska västkusten. Rapport Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Hancock DA (1963) Marking experiments with the commercial whelk (Buccinum undatum). ICNAF Special Communication 4: Himmelman JH, Hamel, J R (1993) Diet, behaviour and reproduction of the whelk Buccinum undatum in the northern Gulf of St. Lawrence, eastern Canada. Mar Biol 116: Jalbert P, Himmelman JH, Béland P, Thomas B (1989) Whelks (Buccinum undatum) and other subtidal invertebrate predators in the northern Gulf of St. Lawrence. Nat Can 116: 1-15 Nielsen C (1975) Observations on Buccinum undatum L. attacking bivalves and on prey responses with a short review on attack methods of other prosobranchs. Ophelia 13: Valentinsson D (2002) Fisheries biology of the whelk (Buccinum undatum): Population biology, estimation uncertainty and consequences of management alternatives. Phd thesis at Göteborg University 8
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
Läs merTorskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Läs merUtveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merValthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs?
B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Valthornssnäckan, Buccinum undatum, trivs bäst på sand och lerbottnar. Valthornssnäckan, en outnyttjad resurs? Valthornssnäckan är vår näst största snäcka.
Läs merExamensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Läs merFiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB
Fiska havskräfta 25 % av den svenskfångade havskräftan fiskas idag med bur. Forskning visar att burfiske av havskräfta är mycket mer skonsamt för havsbotten än trålfisket, samt att bifångsten är avsevärt
Läs merInventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merRödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning
Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merDet finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet
En av grundstenarna för att en demokrati ska fungera är att man lyssnar till de människor som står mitt i en verksamhet. Det här förutsätter ett stort mått av ödmjukhet, en ödmjukhet som kan vara svår
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merDen goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Läs merKräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Läs merStyrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet
Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv Thomas Sterner Göteborgs Universitet ..det inte är bagarens godhet som ger oss dagens bröd Marknaden en överlägsen allokeringsprincip. Marknadsmekanismen
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merMUSSELODLING I ÖSTERSJÖN
Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merDatum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post. Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län:
Redovisningsblankett för Naturväktarna - KUST Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: E-post Antal deltagare: Skola: Skolans adress: Telefon: Fax: Kommun: Län: Namn på området och närmaste
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merFiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015
Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Beskrivning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har burfiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merGotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Läs merIntegrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka
Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för 2 Stig Thörnqvist FISKERIVERKET Kustlaboratoriet Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka Årsrapport för
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merYTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2017.2.6-872 2017-03-21 registrator@naturvardsverket.se Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merRödhajar B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Olika arter rödhajar finns över hela jorden. Många av dem är djuplevande, men det finns också flera grunt levande arter som vi dykare kan ha turen
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merSälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merKarlskrona kontrollburar
1 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske under 2012 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under
Läs merEn droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merFodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap
Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merRegelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merSjöprovfisken Planering och utförande i korthet
Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/
Läs merSkrubbskädda/ Flundra
Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merFiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:7
Policy Brief Nummer 2019:7 Inkomster i svenskt och nordiskt fiske Svag nyrekrytering av unga yrkesfiskare ses som ett problem i stora delar av den svenska fiskenäringen. Detta kan ha många förklaringar,
Läs merNyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
Läs merFiskeregler i havet i Västra Götalands län
2007-03-21 Fiskeregler i havet i Västra Götalands län Här följer ett urval av de fiskeregler som gäller för fiske i havet i Västra Götalands län. Observera att det gäller särskilda regler för fisket i
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1984R3440 SV 19.02.2007 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3440/84 av den 6 december
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merAnalys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson
1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på
Läs merNaturkunskap årskurs 7 elevuppgifter
Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade
Läs merSiklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merEmmas Grand Finale Meny
Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merUndersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet. Wikström 2006
Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet Wikström Titel Undersökning av svenskt yrkesfiske vid Skottarevsprojektet Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Fiskebäckskil, Sweden
Läs merValda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB
Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merEN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merÅlfiskets betydelse och framtid
Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merVindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012
Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och
Läs merOmblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merRämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson
Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna
Läs merFiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig
Fiske påp Maj Juni Arter Torsk Hälleflundra Marulk Havskatt, randig Havskatt, fläckig Fiske påp Juli Augusti September Under sommarmånaderna kan du fiska som på våren, men det är lite svårare att fånga
Läs merTest av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från
Läs merLillerud 2006-10-10 Tomas Janson
Rapport "Provfiske efter signalkräftor i Stora Le 2006" Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden
Läs merTillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merTabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur
04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Hönsförsök. Försöket startade 24/7 2003 efter några veckors acklimatisering och mognadsprocess så att hönorna vid denna tidpunkt värpte i stort sett normalt. Hönsen var
Läs merUtveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall
Läs mer