Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär #afaseminarier

Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär Publicerad 1 september 2016 Presentation av den femte rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Karin Stenström (Med Dr, Projektledare SBU) karin.stenstrom[at]sbu.se

Hittills publicerade rapporter inom ramen för uppdraget September2016

Diagnos (ICD-10) Belastning Organisatoriskt Socialt Kemi Biologi Faktorer i arbetsmiljön Buller Vibrationer Övrigt fysikaliskt Smitta Övrigt I II Infektioner och parasiter Tumörer III IV Blod och blodbildande organ Endokrina sjukdomar mm V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV XV Psykiatri och beteendestörningar Nervsystemet Ögat Örat Cirkulationsorgan Andningsorgan Matsmältningsorgan Huden Muskuloskeletala systemet och bindväven Urin- och könsorgan Graviditet, förlossning och barnsängstid Samband mellan arbetsmiljörelaterad exponering och besvär /sjukdom XVI Vissa perinatala tillstånd XVII Medfödda missbildningar mm XVIII Symtom etc. som ej klassificeras annorstädes XIX XX Skador, förgiftningar mm. Yttre orsaker till sjukdom och död XXI XXII Faktorer av betydelse för hälsotillståndet mm. Koder för särskilda ändamål

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Därvid ska särskilt kvinnors arbetsmiljöer beaktas. SBU ska utgå från Försäkringskassans behov av ökad kunskap vid handläggning av arbetsskador. SBU ska samråda med Försäkringskassan. Uppdrag i SBU:s regleringsbrev 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och 2016

Artros Artros allt vanligare cirka var fjärde person över 45 år i Sverige har artros Artros är en sjukdom som vanligtvis utvecklas långsamt Leden kan inte längre hantera den belastning den utsätts för pga obalans i de nedbrytande och uppbyggande processerna Smärta, stelhet och nedsatt rörlighet är vanligt Flera faktorer har betydles för uppkomsten av artros; t ex ärftlighet, övervikt, kvinnligt kön, ledskada, arbetsbelastning (Ref: Läkartidningen 2014).

Tidigare SBU-rapporter om artros SBU Prioriteringsstöd, okt 2014 Reviderad version, jan 2015 SBU Kommenterar, nov 2015 SBU Kommenterar, nov 2015

Artrosrapportens frågeställningar: Vilken betydelse har olika faktorer i arbetsmiljön för uppkomst eller förvärrande av artrosbesvär, finns det någon aspekt som har särskild betydelse för kvinnor respektive män?

Expertgrupp Martin Englund, Eva Vingård, Bengt Järvholm, Olle Svensson

Två specialgranskare från SBU:s vetenskapliga råd

Externa granskare Lilli Kirkeskov, Överläkare, Arbets- och miljömedicinska avdelningen, Socialmedicinsk enheten, Frederiksberg sjukhus, Frederiksberg, Danmark Margareta Nordin, Professor, Avdelningen för ortopedisk kirurgi, Avdelningen för miljömedicin, New York Universitet, New York, USA

SBU:s kansli Karin Stenström, Projektledare Therese Kedebring, Projektadministratör Charlotte Hall, Biträdande projektledare Agneta Brolund, Informationsspecialist

Bred och förutsättningslös litteratursökning Litteratursökningen gjordes för perioden 1980 och till och med jan 2016 Databaser: PubMed inkl. Medline (ämnesområden: biomedicin och näraliggande ämnen) EMBASE (ämnesområden: biomedicin och näraliggande ämnen) Cochrane library (innehåller: systematiska översikter, RCT-studier mm) Scopus (multidisciplinär citeringsdatabas) Karin Stenström SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården

SBU arbetar enligt en bestämd metodik 1) Genomgående systematiskt angreppsätt 2) Transparens. Läsaren ska själv kunna se och värdera underlag för resultat och slutsatser 3) GRADE-system tillämpas för evidensgradering 4) Granskning i flera instanser, såväl internt inom SBU som externt

Inklusionskriterier För att en studie skulle inkluderas krävdes: 1) att man i studien undersökte arbetsmiljö och artrosbesvär 2) relevans för svenska förhållanden (arbetsmiljöer i hela världen) 3) att studien hade RCT, kohort- eller fall kontrolldesign 4) 20 personer (kohort), alt 20 fall/exponerade (fall-kontroll) 5) att studien beaktade kön och ålder 4) att man i analyserna tog hänsyn till ev sjukdom vid studiens start 5) publicering 1980-2016 i en vetenskapligt granskad tidskrift

Litteratursökning All världens forskning Sökning enligt bestämda kriterier Gallringsmall för Abstract Gallringsmall för fulltextartiklar Mall för relevansbedömning Abstract Artiklar i fulltext Till relevansbedömning Till kvalitetsbedömning Gallras? Gallras? Gallras? Mall för kvalitetsbedömning Hög studiekvalitet Medelhög studiekvalitet Låg studiekvalitet

Flödesschema över artiklarna 6 248 476 79 50 35 Artikelsammanfattningar från litteratursökning Gransking av artiklar i fulltext Granskning av relevans Granskning av kvalitet Inkluderade studier

Artrosbesvär Symptom och röntgen Kirurgiskt Arthroscopy or open surgery Läkarbedömning Radiologiskt mått Röntgen Kellgren-Lawrence (K-L) grade MRI Knäled/Höftled/Fingerleder/Nyckelbensled Fysiskbelastning Vibration Manuell hantering Fysisk ansträngning Arbetsställning Arbetsrörelse Lyfta Lyfta + knästående Gräva Ansträngande arbete work load (pulshöjande) Statisk arbete Knä- och huk stående, Krypa Sitta/Stå/Gå Icke-neutral (böjd/vriden) Gå i trappor och klättra/hoppa Vibrerande verktyg Köra bil/traktor

Resultatredovisning

Kort översikt av resultaten- Artrosrapporten 2016

Artrosbesvär i knä

Lyfta och bära- artrosbesvär i knä

Artrosbesvär i höft

Artrosbesvär i yttre nyckelbensleden Artrosbesvär i hand och fingrar

Går det att dela upp materialet? Hur mycket? Intensitet Hur ofta? Frekvens Hur länge? Duration De studier som tillämpar en finare gradering av exponeringen har inte haft samma gränsvärden vid indelningen av exponeringen i olika kategorier. Detta har inneburit att det endast varit möjligt att analysera materialet på en grovt uppdelad nivå. En konsekvens av detta är att rapporten tyvärr inte kan ge vägledning om vad som är för mycket, för ofta eller för länge. Kunskapslucka Det är angeläget med framtida forskning kunde kvantifiera när en exponering blir skadlig, var gränsvärdena ligger.

Stabilitetsanalyser Resultaten var stabila avseende kön och publicerings år Geografiskt område (Europa, Norden, Asien eller USA) Diagnosmetod (Röntgen och subjektivt, röntgen, MRI, läkarbedömning, knä/höftledsbyte) Studiedesign: fall kontrollstudier jämfört med kohortstudier.

Kunskapsluckor Samverkan mellan olika exponeringar Att bättre kunna kvantifiera när en exponering blir skadlig, var gränsvärdet ligger, är en viktig uppgift för framtida forskning. Artros i andra leder (yttre nyckelbensleden, händer, fingrar, käkled, axelled, armbågsleder, fotleder och tåleder.

Etiska och sociala aspekter Hur ska tolkning göras när det saknas underlag? Metodiken kan påverka etiken Följder för arbetskamrater och arbetsgivare Förebygga sjukdom och hitta lösningar för personer med artrosbesvär Vikten av att vara uppdaterad om kunskapsläget

Titta på rapportens slutsatser

Slutsatser - 1 SBU har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan arbetsmiljö och artrosbesvär. Personer som har ett knästående eller stående arbete har högre förekomst av artrosbesvär i knä än andra. Personer som sitter i sitt arbete har lägre förekomst av artrosbesvär i knä. Foto: Shutterstock

Slutsatser - 2 Personer som arbetar i böjd eller vriden position har högre förekomst av artrosbesvär i höft än andra.

Slutsatser - 3 Personer som i sitt arbete lyfter och bär, som går i trappor eller som klättrar på stege har högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft än andra. Detsamma gäller dem som har ett fysiskt ansträngande arbete. Foto: Mostphotos

Slutsatser - 4 Kvinnor och män med likartad arbetsmiljö utvecklar artrosbesvär i samma utsträckning.

Konsekvenser av rapporten Tydlig vetenskaplig kunskapsbas för att skapa hälsofrämjande arbetsförhållanden, förebygga arbetsrelaterad ohälsa och för rättssäker bedömning av arbetsskadeärenden Undvika artrosbesvär eller förhindra att en person med artrosbesvär blir sämre, till exempel genom förebyggande arbete.

Karin Stenström SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården

Film som presenterar rapporten www.sbu.se/253

Tack! Mer information hittar ni på: www.sbu.se/253 samt www.sbu.se/253e Karin Stenström karin.stenstrom[at]sbu.se alt. 08-412 32 57