Delredovisning för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs Dnr 25-7624/04 Fil Dr Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Docent Anne-Maj Gustavsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå Senior Scientist Søren Krogh Jensen, DJF, Forskningscenter Foulum, Danmark Agr Nilla Nilsdotter-Linde, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Inledning Eftersom naturliga vitaminer har högre biologisk aktivitet än syntetiska och att produktionen av andra naturliga vitaminkällor begränsas av höga kostnader, brist på lämpliga råvaror och kort hållbarhet hos råvarorna (pga hög fetthalt) är det av stort intresse att undersöka vitamininnehållet i vallfoder, som är den största naturliga källan för kornas vitaminförsörjning (Jensen, 2003). I en tidigare gårdsstudie genomförd vid Inst. för jordbruksvetenskap Skara (nuvarande avd. för produktionssystem, HMH, SLU, i samarbete med Foulum Forskningscenter, Danmark och Svensk Mjölk, undersöktes effekter av skörd och ensilering i olika lagringssystem (plansilo, tornsilo och rundbal) på innehåll av ß-karotin (pro-vitamin A) samt vitaminerna D och E i vall (Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Dessutom studerades effekter av lagringstid och tillsatsmedel på dessa vitaminers innehåll i ensilage. Totalt analyserades fyrtio grönmassaprover och sextio ensilageprover för vitamininnehåll. Ett slående resultat var att innehållet av α-tocopherol (provitamin E) och ß-karotin i grönmassa och i ensilage var mycket lägre (36 (s.d. 18) mg α-tocopherol/kg ts och 23 (s.d. 15) mg ß-karotin/kg ts) än vad tabellvärdena anger (Spörndly, 1999; Møller et al., 2000; Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Resultat från studien infördes därför i den nyligen utgivna svenska fodermdelstabellen (Spörndly, 2003). Innehållet av vitamin E och ß-karotin i grönmassan kunde bevaras under skörd och ensilering om förutsättningarna var goda, dvs. god näringsmässig och hygienisk kvalitet hos ensilaget och bra väderleksförhållanden. Däremot var innehållet av vitamin D 2 högre än förväntat i stående gröda (4 900 (s.d. 1770) IE/kg ts men det minskade kraftigt under skörd och ensilering till 400-1000 IE/kg ts (opublicerad data). Denna studie löpte endast under en växtodlings- och utfodringssäsong (2001-2002) men vitamininnehållet i vallen för efterföljande mjölkkoförsök på Tingvall med start 2003 visade liknande innehåll av ß-karotin och α-tocopherol som vallen i denna studie. De låga halterna av ß-karotin och vitamin E i grönmassan kan ha stora konsekvenser på EU-förbudet, speciellt som vitaminnormerna för mjölkkor har höjts (NRC, 2001). Vid foderstatsberäkning för vitaminutfodring med inga syntetiska vitaminer i mineralfodret kommer mjölkkor i ekologisk produktion inte att klara sin vitamin D och vitamin E försörjning under sinperiod och tidig laktation, speciellt om kalvningen sker på senvintern-våren (NRC, 2001; Spörndly, 2003). Korna kommer antagligen att klara sin vitamin A försörjning i form av ß-karotin. Däremot behövs det naturliga E- och D-vitaminer. För närvarande finns det endast några enstaka naturliga E-vitaminpreparat medan det inte finns något naturligt D-vitaminpreparat på marknaden. D-vitaminkällor, som fiskleverolja och fodertran, är svåra att få en kommersiell marknad för. Effekt av tillsatsmedel på vitamininnehållet varierade mellan första och andra skörd. Syrabehandlat ensilage hade det lägsta innehållet av vitamin E under första skörden medan ensilage behandlat med mjölksyrabakterier hade det lägsta E-vitamininnehållet under andra skörden (Nadeau, 2003; Nadeau et al., 2004). Skillnader i resultat mellan första och andra skörd gör det angeläget att genomföra en fördjupad ensileringsstudie för att utreda effekterna av tillsatsmedel på vitamininnehållet i olika vallensilage. Åren 2003 och 2004 utförs liknande 1
gårdsstudier i norra Sverige och preliminära resultat från 2003 visar liknande vitamininnehåll i ensilaget som i studien från sydvästra Sverige (Bernes, pers. medd., 2004). I en gårdsstudie är det svårt att renodla effekter av bl.a. utvecklingsstadium, botanisk sammansättning och ensilering på innehållet av α-tocopherol, ß-karotin och vitamin D i vall. Dessutom kan regionala skillnader och vallålder påverka vitamininnehållet i vallväxterna. Alla dessa faktorer förväntas dessutom påverka kvaliteten hos protein och fiber i vallväxter. I norra Sverige är man mer beroende av konserverat foder än i de södra delarna av landet eftersom växtodlingssäsongen är kortare i norr än i söder. Det är därför mycket intressant att undersöka om olika geografiska platser ger ett foder med olika kvaliteter både vad gäller vitamin, protein och fiber. I denna ansökan behandlas vitamininnehållet i vall. Prover tas även ut för att bestämma kvaliteten hos fiber och protein men finansiering för denna del kommer att sökas separat och kopplas till det Formasfinansierade projektet Tillväxt, kvävedynamik och förändringar i fodervärde hos ekologiskt odlad vall av Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, m.fl, som använder samma försök som för vitaminer. Arbetshypotes Eftersom vitaminhalten är högre i blad än i stjälk råder det skillnader i vitaminhalt mellan olika vallväxtarter. Senare skördetidpunkt kan minska vitaminhalten i vallväxter. Vitamin D i vallväxter ökar medan ß-karotin och vitamin E minskar vid solljusinstrålning (dagslängd). Typ av tillsatsmedel påverkar vitamininnehållet i vallensilage. Målsättning Genom samarbete mellan forskare i Sverige och i Danmark uppnå följande mål: Utarbeta rekommendationer för skördetidpunkt och artval i vallen för att maximera mjölkkornas intag av ß-karotin samt vitaminerna D och E från vallensilage. Undersöka effekt av dagslängd och solljusbestrålning på innehållet av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vallensilage genom att odla vallen på tre regionalt skilda platser. Studera effekt av ensilering på innehåll av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vall. Undersöka effekt av tillsatsmedel på innehåll av ß-karotin samt vitaminerna D och E i vallensilage. Att relatera resultaten i detta projekt till resultaten från pågående produktionsförsök om vitaminförsörjning till mjölkkor på Tingvalls ekologiska försöksgård. Resultat från projektet är inte specifika för ekologisk produktion utan kan också användas inom konventionell djurproduktion. Utförande av vallförsöket under 2004 och 2005 Arterna såddes in i korn, som skördades som helsädesgröda 2004. Följande blandningar såddes på Lanna försöksstation, SLU Skara och Röbäcksdalen, SLU Umeå: A. Rödklöver + timotej B. Rödklöver + ängssvingel C. Käringtand + timotej I Danmark såddes också blandningarna A och C men i blandning B byttes ängssvingel ut mot engelskt rajgräs. Dessutom såddes vitklöver i blandning med timotej respektive engelskt rajgräs i Danmark. De gemensamma arterna på samtliga tre platser är rödklöver, käringtand och timotej. Försöksrutorna gödslades med 40 kg N/ha i form av flytgödsel från nöt några veckor innan sådd. Vallväxtblandningarna klipptes av den 13 september 2004 och grönmassan fördes bort för att få en bra tillväxt inför första skördeåret 2005. 2
Skördetidpunkter (axgång definieras som timotejens axgång): Första skörd Första återväxt 1. 1 vecka före axgång + 6 veckor efter första skörd 2. 1 vecka före axgång + 8 veckor efter första skörd 3. vid axgång + 6 veckor efter första skörd 4. vid axgång + 8 veckor efter första skörd 5. 1 vecka efter axgång + 6 veckor efter första skörd 6. 1 vecka efter axgång + 8 veckor efter första skörd Försöket är upplagt som ett split-plot med tre upprepningar i fält. Vallväxtblandning är storruta och skördetidpunkt är småruta. Varje småruta är 15 m 2 stor för att kunna skatta hektarsskörden. Rödklöver respektive käringtand i blandning med gräs anläggningsåret 2004. Arbete innan skörd vid varje enskild skördetidpunk, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Okulär bedömning av botanisk sammansättning med skattning av procentandelen insådd baljväxt, insått gräs, övrig baljväxt och ogräs för var och en av de nio försöksrutorna. Beståndshöjden för baljväxt respektive gräs mättes på 5 ställen i varje försöksruta. Arbete vid skörd vid varje enskild skördetidpunkt, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Skördad mängd registrerades och prov för ts-bestämning togs från varje försöksruta. Prov från varje skördad försöksruta transporterades på siloplast till SLU Skara för bestämning av botanisk analys, andelen blad, bladskaft, stjälk och blomma/ax, utvecklingsstadium samt för uttag av prov för bestämning av vitamininnehåll och övrigt näringsinnehåll för varje enskild vallväxtart. 3
Klippning av käringtand-timotej blandning av doktorand Hanna Danielsson sommaren 2005. Arbete efter skörd vid varje enskild skördetidpunkt, som omfattade skörd av nio försöksrutor: Vallblandning från varje försöksruta sorterades i baljväxt och gräs, som klipptes innan uttag av två prov; ett för analys av beta-karotin, vitamin D och E i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark, samt ett för analys av torrsubstans, råprotein, fiber, smältbar organisk substans och mineraler. Proven frystes för senare analys. Agroteknikerstudent Jenny Rickardsson och doktorand Hanna Danielsson sorterar rödklöver och gräs efter skörd sommaren 2005. Baljväxt och gräs delades också upp i blad, bladskaft, stjälk och blomma/ax. Varje fraktion vägdes och torkades i torkskåp i 24 timmar för bestämning av torrvikt, som användes för 4
uträkning av den procentuella andelen av varje fraktion. Dessa morfologiska förändringar sätts i relation till artens innehåll av vitaminer och övrigt näringsinnehåll. Bestämning av botanisk sammansättning skedde genom att ett representativt prov från varje skördad försöksruta sorterades i insådd baljväxt, insått gräs, övrig baljväxt, ogräs och dött material. Varje fraktion vägdes och torkades i torkskåp i 24 timmar för bestämning av torrvikt som användes för uträkning av den procentuella andelen av varje fraktion. Bestämning av utvecklingsstadium skedde genom att baljväxt och gräs i varje blandning sorterades efter utvecklingsstadium enligt ett schema från 1 till 9 för baljväxt och 1 till 7 för gräs. Grönmassa vid varje utvecklingsstadium vägdes och torkades för bestämning av proportionerna mellan utvecklingsstadier inom varje art. Klimatdata registrerades på plats och hämtades från väderstationen på Lanna försöksstation, Skara. Väderstationen registrerade kontinuerligt nederbörd, temperatur, luftfuktighet, jordtemperatur, vind och vindriktning. Dessa data inhämtas även på Röbäcksdalen, Umeå och används vid utvärdering av växternas utveckling samt vitamininnehåll och övrigt näringsinnehåll i växterna. Utvärderingen sker i samarbete med växtodlingsforskarna Anne- Maj Gustavsson, Röbäcksdalen och Nilla Nilsdotter-Linde, SLU Uppsala. Det var övervägande rödklöver i blandningarna med timotej och ängssvingel medan käringtand i blandning med timotej hade en jämn fördelning mellan baljväxt och gräs i första skörden. För att minska rödklöverandelen gödslades dessa rutor med 60 kg N/ha i form av flytgödsel från nöt direkt efter första skörd. Samtliga försöksrutor skördades den 8 september 2005 för att ge samma förutsättningar för samtliga blandningar inför skördarna 2006 i det tvååriga vallbeståndet, vilka utförs på samma sätt som i det ettåriga vallbeståndet 2005. Skördad mängd och ts-halt registrerades för varje försöksruta vid avklippning den 8 september. Ensilering Vid axgång i första skörd och vid åtta veckor efter axgång i första skörd ensilerades samtliga vallblandningar i småsilor vid SLU i Skara. Vallblandning från varje försöksruta med tre upprepningar i fält ensilerades 1) utan ensileringsmedel (kontroll), 2) med syrapreparatet Proens, 2/3 myrsyra och 1/3 propionsyra, 4 l/ton grönmassa, eller 3) med bakteriepreparatet Siloferm Plus, Pediococcus acidilactici och Lactobacillus plantarum 3,2 x 10 10 bakterier/g grönmassa och cellulas 54 000 HEC/g grönmassa. Det fylldes 27 1,5-liters glasburkar per skörd, som öppnas efter 100 dagars ensilering då ensilaget frystes för senare analys. Grönmassa och ensilage analyseras för innehåll av beta-karotin, vitamin D och E samt torrsubstans, råprotein, fiber och smältbar organisk substans. Ensilaget analyseras också med avseende på ammoniumkväve, organiska syror, etanol och ph. Vitaminanalyserna utförs i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark. Databearbetning och analyser Två agroteknikerstudenter, Niklas Carvelid och Jenny Rickardsson, Biologiska Yrkeshögskolan, Skara, arbetade i försöksgruppen under vallskördarna. Niklas och Jenny sammanställer datan till en rapport med handledning av doktorand Hanna Danielsson och undertecknad. Hanna Danielsson medverkar vid analys av vitaminerna i Søren Krogh Jensens laboratorium på Foulum Forskningscenter, Danmark. 5
Resultat från vall I försöksåret 2005 Lanna, SLU Skara Hektarsavkastning För att utjämna avkastningen över säsongen bör inte första skörden ske senare än vid timotejens axgång (tabell 1). Blandningarna med rödklöver och gräs har i regel gett störst avkastning genom hela försöket utom vid skörd 6 v. e. 1:2 där blandningen med käringtand gett störst avkastning. 6 v. e. 6 v. e. 8 v. e. 8 v. e. 8 v. e. Tabell 1. Avkastning i kg ts/ha från vall I (2005) på Lanna för blandningarna timotej (t) + rödklöver (rk), ängssvingel (äs) + rödklöver, timotej + käringtand (kt) vid respektive skördetidpunkt. 1 1:a skörd 1 v. innan axgång, 2 1:a skörd vid axgång, 3 1:a skörd 1 v. efter axgång, 4 6 v. efter skörd 1:1, 5 6 v. efter skörd 1:2, 6 6 v. efter skörd 1:3, 7 8 v. efter skörd 1:1, 8 8 v. efter skörd 1:2, 9 8 v. efter skörd 1:3 Skörd Vallblandning 1:1 1 1:2 2 1:3 3 6 v. e. 1:1 4 1:2 5 1:3 6 1:1 7 1:2 8 1:3 9 t+rk 5 052 6 225 6 977 3 174 3 216 2 921 5 192 5 171 4 618 äs+rk 4 808 6 170 7 158 3 803 3 245 2 722 4 649 5 280 4 425 t+kt 3 967 5 012 5 984 3 501 3 866 2 581 3 717 4 083 3 822 Botanisk sammansättning Rödklöverblandningarna hade vid första skörd en mycket hög andel klöver. Ju senare skördat desto högre var klöverandelen i första skörden. Käringtand / timotejblandningen hade en jämnare sammansättning även om baljväxten även här hade ett litet övertag (tabell 2, 3 och 4). Efter gödsling av rödklöverblandningarna direkt efter första skörden fick gräsen lite större chans. Andelen timotej ökade i återväxtskördarna med senarelagd förstaskörd medan andelen ängssvingel minskade, speciellt vid sex veckor efter första skörden. I käringtandblandningen minskade andelen timotej vid förstaskörden men ökade vid senarelagd andraskörd. Andelen ogräs eller annan baljväxt var mycket låg i rödklöverblandningarna medan kärringtanden hade svårare att konkurrera. (tabell 2, 3 och 4) Tabell 2. Botanisk sammansättning i timotej-rödklöverblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej / Rödklöver Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 12,2 85,5 0,0 0,2 2,1 1;2 8,5 89,6 0,0 0,0 1,9 1;3 6,7 90,2 0,0 0,0 3,1 6 v,e 1;1 13,3 85,5 0,0 0,0 1,2 6 v,e 1;2 16,1 82,1 0,1 0,0 1,7 6 v,e 1;3 23,4 73,4 0,0 0,0 3,2 8 v,e 1;1 7,8 88,8 0,0 0,0 3,3 8 v,e 1;2 12,0 86,0 0,0 0,8 1,3 8 v,e 1;3 22,1 74,0 0,0 0,1 3,8 6
Tabell 3. Botanisk sammansättning i ängssvingel-rödklöverblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Ängssvingel / Rödklöver Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 6,4 90,3 0,0 0,0 3,3 1;2 5,5 92,7 0,0 0,0 1,9 1;3 4,0 91,9 0,0 0,8 3,3 6 v,e 1;1 21,8 76,5 0,0 0,3 1,3 6 v,e 1;2 17,3 81,6 0,0 0,0 1,1 6 v,e 1;3 4,0 94,8 0,0 0,0 1,3 8 v,e 1;1 16,4 80,5 0,0 0,0 3,1 8 v,e 1;2 15,2 82,3 0,0 0,0 2,5 8 v,e 1;3 13,7 78,9 0,0 0,0 7,4 Tabell 4. Botanisk sammansättning i timotej-käringtandsblandningen i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej / Käringtand Skörd Gräs Baljväxt Övrig baljväxt Ogräs Dött 1;1 48,9 48,1 0,8 0,4 1,8 1;2 38,7 55,5 3,4 0,2 2,1 1;3 36,3 52,5 10,4 0,0 0,7 6 v,e 1;1 25,3 71,5 2,2 0,1 0,9 6 v,e 1;2 15,9 78,0 5,1 0,1 0,8 6 v,e 1;3 35,5 61,4 1,9 0,0 1,2 8 v,e 1;1 30,0 66,4 2,6 0,4 0,6 8 v,e 1;2 32,9 65,0 0,9 0,1 1,0 8 v,e 1;3 36,7 60,0 2,0 0,3 1,1 Beståndsdelar Timotej hade mer stjälk än blad medan ängssvingel hade mer blad än stjälk vid samma skördetidpunkt under förstaskörden (tabell 5, 6 och 7). Stjälkandelen ökade medan bladandelen minskade i både timotej och ängssvingel vid senare skördetidpunkt i förstaskörden. Under återväxtskördarna var stjälkandelen lägst och bladandelen högst i timotej vid den mellersta skördetidpunkten både 6 och 8 veckor efter första skörd. Andelen ax i timotej och ängssvingel var störst en vecka efter axgång i första skörden. Under återväxtskördarna var ängssvingeln mycket bladrik och oftast utan förekomst av ax. Andelen blad i ängssvingel ökade från första till andra skördetidpunkten för att sedan hålla sig konstant (6 veckor efter första skörd) eller minska till sista skördetidpunkten (8 veckor efter första skörden) under återväxtskördarna. Andelen blad och bladskaft i rödklöver minskade medan stjälkandelen ökade med senare skördetidpunkt i förstaskörden. Detsamma gällde blad och stjälk i käringtand medan bladskaften ökade vid senare skördetidpunkt under förstaskörden (tabell 5, 6 och 7). Det fanns inga blommor i rödklöver under första skörden men käringtanden hade blommor vid sista skördetidpunkten. Vid återväxtskörd ökade andelen blad i rödklöver ju senare förstaskörden var tagen. Däremot minskade andelen blad i käringtand under återväxten vid senarelagd 7
förstaskörd. Detta gäller speciellt vid sex veckor efter första skörd. Vid åtta veckor efter första skörd minskade andelen stjälk medan andelen bladskaft ökade vid senarelagd första skörd hos käringtand. Det fanns många blommor i käringtanden under återväxten. Även rödklöver hade en del blommor i återväxt. Tabell 5. Beståndsdelar av timotej och rödklöver i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej Rödklöver Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 41,2 0,0 58,8 0,0 33,3 16,5 50,2 0,0 1;2 34,0 0,0 62,5 3,6 28,7 12,3 59,0 0,0 1;3 24,6 0,0 67,5 7,9 26,6 9,3 64,1 0,0 6 v,e 1;1 49,2 0,0 50,1 0,8 38,0 16,3 42,3 3,3 6 v,e 1;2 55,0 0,0 44,6 0,4 43,1 20,0 35,3 1,7 6 v,e 1;3 49,4 0,0 49,0 1,5 47,2 18,8 33,9 0,2 8 v,e 1;1 37,7 0,0 60,3 2,0 27,5 15,7 44,9 11,9 8 v,e 1;2 48,9 0,0 50,2 1,0 32,6 13,2 48,3 5,8 8 v,e 1;3 43,7 0,0 54,3 2,0 34,2 10,8 52,6 2,4 Tabell 6. Beståndsdelar av ängssvingel och rödklöver i procent vid de olika skördetidpunkterna Ängssvingel Rödklöver Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 79,1 0,0 20,2 0,7 33,7 16,0 50,4 0,0 1;2 56,7 0,0 38,7 4,7 31,1 14,6 54,4 0,0 1;3 45,0 0,0 45,8 9,3 28,3 10,5 61,2 0,0 6 v,e 1;1 85,5 0,0 14,2 0,4 40,5 15,4 41,1 2,9 6 v,e 1;2 91,8 0,0 7,9 0,3 40,7 20,5 36,7 2,1 6 v,e 1;3 91,1 0,0 8,9 0,0 48,7 18,7 31,9 0,7 8 v,e 1;1 85,6 0,0 14,4 0,0 31,9 9,5 49,8 8,8 8 v,e 1;2 91,4 0,0 8,6 0,0 37,5 14,0 44,7 3,9 8 v,e 1;3 84,4 5,0 10,6 0,0 34,4 12,9 49,5 3,2 Tabell 7. Beståndsdelar av timotej och käringtand i procent vid de olika skördetidpunkterna Timotej Käringtand Skörd blad bladskaft stjälk ax blad bladskaft stjälk blomma 1;1 33,2 0,0 65,8 0,9 45,3 0,6 54,1 0,0 1;2 30,0 0,0 64,9 5,0 39,2 2,0 58,8 0,0 1;3 19,0 0,0 69,9 11,1 29,3 4,2 64,2 2,3 6 v,e 1;1 57,5 0,0 42,2 0,2 38,0 4,7 44,1 13,1 6 v,e 1;2 63,0 0,0 36,4 0,6 31,4 10,7 41,9 16,0 6 v,e 1;3 46,9 0,0 51,1 2,0 30,4 5,1 50,0 14,5 8 v,e 1;1 40,7 0,0 58,9 0,4 27,7 8,3 50,4 13,6 8 v,e 1;2 45,0 20,0 34,8 0,2 24,5 14,6 45,5 15,4 8 v,e 1;3 44,8 0,0 54,2 0,9 28,2 14,9 44,3 12,6 8
Diskussion Avkastningen är högst om man skördar en vecka efter axgång och sedan andraskörd efter 8 veckor, även om andraskördens avkastning är högst efter förstaskörd vid axgång. Man får dock även ta hänsyn till de förändringar i näringsinnehåll som sker vid senare skörd. Timotej + rödklöver och ängssvingel + rödklöver hade liknande hektarsavkastningar. Käringtand + timotejblandningen hade lägst avkastning. Detta kan dock eventuellt vägas upp om innehållet av vitamin och näringsämnen är bättre i käringtand. Den botaniska sammansättningen visar på att klövern är mycket konkurrenskraftig om den får en bra etablering. Gräset hade svårt att hävda sig men lite gödsel hämmade klövern lite och gav gräset en chans i återväxtskörden. Käringtanden var inte lika konkurrenskraftig, vilket gav en jämnare fördelning mellan baljväxt och gräs men det gav även ogräset större möjlighet att etablera sig och det var främst andra baljväxter som inkräktade. Vill man ha en hög andel bladmassa vid förstaskörd ska den skördas så tidigt som möjligt. Detta gäller alla arter i försöket men det skiljer sig mellan arterna under återväxtskörden. Timotej hade mest andel blad vid återväxtskördarna när förstaskörden skedde vid axgång. Rödklöver hade högst andel blad vid sex veckors återväxt när förstaskörden var senarelagd. Vid åtta veckors återväxt skilde sig blandningarna åt. När rödklöver odlades i blandning med timotej ökade bladandelen i rödklöver med senare förstaskörd medan samodling med ängssvingel gav den största bladandelen i rödklöver när första skörden var skördad vid axgång. Käringtanden hade högre andel blad i första skörd och vid sex veckors återväxt efter förstaskörd ökade andelen blad med tidigarelagd förstaskörd. Däremot var bladandelen i käringtand vid åtta veckors återväxt hög vid förstaskörd en vecka före axgång, sjönk vid första skörd vid axgång men ökade då förstaskörden skedde en vecka efter axgång. Bladandelen var högre vid sex veckor än vid åtta veckor efter förstaskörden. Eftersträvas stor andel bladmassa är förstaskörd en vecka innan axgång eller axgång och återväxtskörd efter sex veckor att rekommendera. Presentation Projektet presenterades i form av en poster vid Ekologiska konferensen, SLU Uppsala, den 22-23 november 2005. Referenser Jensen, S.K. 2003. Malkekoens vitaminbehov og forsyning, Kapitel 9, sid 179-188. Kvægets ernæring og fysiologi, Bind 2 Fodring og produktion, Strudsholm, F. & Sejrsen, K. (red.). DJF rapport, Husdyrbrug nr. 54. Ministeriet for Fødervarer, Landbrug og Fiskeri. Møller, J., Thøgersen, R., Kjeldsen, A-M., Weisbjerg, M.R., Søegaard, K., Hvelplund, T. & Børsting, C.F. 2000. Fodermiddeltabel, Sammensætning og foderværdi af fodermidler til kvæg. Landsudvalget for Kvæg. Nadeau, E. 2003. Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i vallensilage. pp.137-141. Konferensrapport Ekologiskt lantbruk Vägar, val, visioner. 18-19/11. Ultuna. CUL, SLU, Sweden. Nadeau, E., Johansson, B., Jensen, S. K. and Olsson, G. 2004. Vitamin content of forages as influenced by harvest and ensiling techniques. Page 891-893 in Land Use Systems in Grassland Dominated Regions. A. Lüscher, B. Jeangros, W. Kessler, O. Huguenin, M. Lobsiger, N. Millar and D. Suter. ed. Grassland Science in Europe, Vol. 9. Proc. of the 20 th General Meeting of the European Grassland Federation, Luzern, Switzerland, 21-24 June. NRC. 2001. Nutrient Requirements of Dairy Cattle: Seventh Revised Edition, Natl. Acad. Press, Washington DC. Spörndly, R. (red.). 1999. Fodertabeller för idisslare. Rapport 247. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. Spörndly, R. (red.). 2003. Fodertabeller för idisslare. Rapport 257. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. 9
Skara den 31/1 2006 Elisabet Nadeau, Fil Dr., huvudsökande Forskningsledare Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara 10