Årsredovisning 2002 INNEHÅLL

Årsredovisning 2002

Årsredovisning 2002 INNEHÅLL Rektor har ordet..................................................... 3 Att få ihop det gamla och det nya..................................... 4 Det skapande universitetet............................................. 5 Ekonomisk utveckling................................................. 7 Grundläggande högskoleutbildning..................................... 10 Inledning........................................................ 10 Resurser och finansiering........................................... 10 Redovisning av regeringens uppdrag och särskilda åtaganden............... 11 Utbildning inom arenor............................................. 13 Utbildning inom program och kurser.................................. 14 Rekrytering...................................................... 16 Studiestart....................................................... 19 Valfrihet......................................................... 19 Utbildningsformer................................................. 19 Examina......................................................... 21 Uppdragsverksamhet inom grundutbildningen........................... 22 Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete........ 23 Inledning........................................................ 23 Resurser och finansiering........................................... 23 Redovisning av regeringens uppdrag.................................. 25 Forskarskolor inom arenor........................................... 26 Forskarutbildning.................................................. 26 Examina......................................................... 27 Forskning........................................................ 28 Konstnärligt utvecklingsarbete....................................... 30 Uppdragsforskning................................................ 30 Holding AB vid Luleå tekniska universitet............................... 31 Gemensamt för utbildning och forskning................................ 32 Utvärderingar.................................................... 32 Studentinflytande................................................. 32 Pedagogisk utveckling.............................................. 33 Biblioteksverksamhet............................................... 33 Samverkan med omvärlden.......................................... 33 Personal......................................................... 37 Universitetets konstsatsning......................................... 39 Väsentliga ekonomiska uppgifter....................................... 40 Finansiella dokument................................................ 41 Bilagor............................................................. 51 1. Grundutbildningsersättning.......................................... 51 2. Verksamhetsresultat grundutbildning.................................. 54 3. Verksamhetsresultat forskning/forskarutbildning......................... 57 4. Personalstatistik.................................................. 58 5. Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev m m......................... 59

Rektor har ordet Början av 2002 präglades för Luleå tekniska universitet av att bokslutet 2001 visade ett oväntat stort negativt samlat resultat för institutionerna. Detta var särskilt oroande eftersom prognoserna under året inte alls gått i denna riktning. Orsakerna var till viss del bristande ekonomisk kontroll, och till viss del sviktande intäkter. Jag vidtog omedelbart åtgärder, varje berörd institution har med stöd från universitetsledningen gjort en noggrann analys av styrning och kontroll och förbättringar håller på att införas. Institutionernas samlade resultat för 2002 är tillfredsställande. Universitetets verksamhetsutfall är -1 mnkr, med ca 9 mnkr överskott inom forskningen och ungefär lika stort underskott inom grundutbildningen. Grundutbildningen har en engångskostnad på 16 mnkr på grund av förändrad läsårsindelning och vi tar hem 10 mnkr för tidigare års prestationer. Externa forskningsmedel har ökat rejält, med 18 % till 306 mnkr. Grundutbildningens verksamhetsresultat för 2002 når inte upp till regeringens mål. Nedgången berör nu inte bara traditionella områden som kemi- och miljöteknik utan även datateknik. Antalet nybörjare inom systemvetenskap nästan halverades, medan ekonomutbildningarna ökade påtagligt. De nya mediautbildningarna vid Musikhögskolan hade högt söktryck. Antalet civilingenjörsexamina ökade rejält under året och jag bedömer att vi kommer att nå periodens mål för denna examen och därmed för samtliga examensmål inom grundutbildningen. Luleå tekniska universitet anmälde kurser om totalt ca 2 200 platser till Sveriges Nätuniversitet. Regeringen anvisade 13 mnkr, drygt 9 mnkr av dessa kan rekvireras för 2002, och återstoden under våren 2003. En del av de särskilda resurserna har tillförts ett tvåårigt projekt, Flexibelt lärande på distans, som är en kraftsamling för att utveckla den nätbaserade utbildningen, pedagogiskt och tekniskt och inte minst genom kompetensutveckling av lärare. Antalet nya doktorander har minskat i jämförelse med 2001. För andelen kvinnor är minskningen 28 %. Avlagda doktorsexamina ökade medan licentiatexamen minskade något. Periodens examensmål kommer att överskridas för humaniora-samhällsvetenskap, och är möjligt att nå för teknik med en viss ökning kommande år. Den tekniska fakultetsnämnden har gjort en översyn av forskningsämnena med syfte att omfördela basresurser för fyra ämnen till ämnen som stödjer utvecklingen av Det skapande universitetet. Den gränsöverskridande samverkan som ska prägla arenorna hämmas av obalansen mellan resurserna för tekniskt respektive humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Grundutbildningen inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området har svag forskningsbas. Vi investerar därför nu mer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning än tillgängliga resurser. Universitetets strategiska förändringsarbete Det skapande universitetet har fortskridit enligt planen. 256 studenter antogs ht 2002 till sex arenor, med samma tendens som för övrig utbildning med stort intresse för musik, media och vård, och klart mindre för teknik. Hälften av arenastudenterna valde Luleå tekniska universitet på grund av arenorna. Nya former utvecklas för att studenterna ska kunna delta i forskningsarbete och i samverkansprojekt med omvärlden. Pedagogisk utveckling sker inom delstrategin kunskapsbyggande med sikte på ett varierat och studentaktivt lärande. Effektivisering av studieplanering och administration drivs inom projektet Utbildningsadministrativ plattform. Under hösten inleddes en översyn av universitetets organisation och internstyrning för bättre stöd till förändringsstrategin. Engagemanget för Det skapande universitetet ökade under året såväl bland anställda som hos studentkårerna. Det skapande universitetet möter flera av målen i Den öppna högskolan. Vi startade collegeutbildning med Piteå kommun och planerar sådan med fler kommuner. Diskussioner om utlokaliserade utbildningar förs kontinuerligt med kommuner och kommunförbund, ny för 2002 var sjuksköterskeutbildning och ekonomutbildning. Ekonomin är ansträngd men under kontroll. I arbetet att säkerställa god ekonomi framöver ligger fokus på rekrytering av studenter genom attraktiva utbildningar och nya grupper studerande samt på ökad externfinansiering av forskningen, särskilt från EU:s ramprogram och nationella råd och stiftelser. Kostnaderna för administration ska minska med 10 mnkr för att ge bättre resurser till kärnverksamheten. Ingegerd Palmér 3

Att få ihop det gamla och det nya Rektor Ingegerd Palmér summerar året som gått och funderar över det nya. Vi har lyckats lösa de mest akuta ekonomiska problemen, förändringsarbetet har gått in i en ny fas. 2003 kommer att bli sanningens minut för det pågående förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under året har universitetet gjort speciella satsningar på ekonomisk styrning och kontroll på institutionerna med de största ekonomiska problemen. Studentunderlaget sviktar inom teknikutbildningarna och konkurrensen om forskningsmedel är hårdare än någonsin. Fakultetsnämnderna har föreslagit omstruktureringar och vi utvecklar en stödorganisation för forskningsansökningar, särskilt till EU:s ramprogram, säger rektor Ingegerd Palmér. Vi behöver bygga ut forskningen inom till exempel vård och media för att ge utbildningarna god vetenskaplig bas. Vi arbetar för att öka rekryteringen, och distansutbildning är ett viktigt inslag. Vi ser också behov av en mer generell marknadsföring för att göra universitetet synligt. Men verksamhetsåret har inte enbart handlat om ekonomiska problem och prioriteringar. Mycket arbete har lagts ner på att konkretisera visionerna i förändringsarbetet, Det skapande universitetet. Särskilt spännande är drivhusen där studenter, doktorander, forskare och användare löser konkreta problem och utvecklar idéer till nya produkter. Jag tror att 2003 kommer att bli något av sanningens minut för hela förändringsarbetet får vi ihop det gamla med det nya? Under 2002 har utvecklingsarbetet sakta men säkert lämnat experimentstadiet och befinner sig nu i ett skarpt läge. Studenterna finns på plats och förväntar sig att få skapa sina egna utbildningar, nu gäller det att motsvara dessa förväntningar. Det har blivit tydligt att den verkliga nyckeln till förändringar av vårt arbetssätt är kunskapsbyggandet. Det är så vi länkar samman det gamla med det nya, där finns den stora utvecklingskraften. Att bygga kunskap tillsammans är dels ett förhållningssätt, men begreppet innebär också att vi utvecklar nya metoder som ska genomsyra arenor, program, forskning, grundutbildning och de administrativa stödfunktionerna. Här vill jag särskilt lyfta fram vår institution i Skellefteå, de har på många sätt visat vägen och helt förändrat sitt sätt att möta nybörjarstudenterna. Enligt Ingegerd Palmér är kunskapsbyggande ett arbete som måste involvera alla; såväl forskare, lärare som studenter. Vi har lite olika åsikter om vad detta kunskapsbyggande egentligen betyder, låt oss samtala och diskutera om det och använda av oss av den kraft och det engagemang som finns inom universitetet. Förändringsarbete och tuffa ekonomiska villkor till trots, parallellt med allt detta pågår självfallet också business as usual, undervisning och forskning, att studenter tar sina examina och att forskningsresultat kommer fram och presenteras. Vi kan konstatera att det i dagsläget är Institutionen för hälsovetenskap i Boden som rekryterar bäst, sorgebarnen är särskilt en del utbildningar inom data och IT, förhoppningsvis en temporär nedgång. Vi har under året startat flera nya utbildningar som rönt stort intresse, en receptarie- och fyra olika medieutbildningar. Det gångna året har på många sätt visat att det är nödvändigt att förändra den interna kulturen mot större öppenhet, tillit och lust att pröva nya vägar. En viktig resurs är de cirka 90 personer som genomgått och genomgår universitetets stora ledarutvecklingsprogram, där förmågan till genuin kommunikation övas. Vi behöver fler genuina samtal, en riktig dialog, kring många sakfrågor. Alla gånger varken kan eller måste vi uppnå koncensus, men vi måste kunna lyssna och ta till oss vad andra tycker. Det är en grundsten i en lärande organisation. Vi behöver skapa en kultur där människor vill och vågar röja sina tankar, även tvivel och kritik. Också studentkårerna har bidragit till det gränsöverskridande arbetet. De båda kårerna Unitas och Pedagogkåren gick under 2002 samman och bildade Luleå studentkår, för att bättre kunna verka i enlighet med Det skapande universitetet. Luleå studentkår och Teknologkåren har också fördjupat sitt samarbete. Samtliga kårer har på ett föredömligt och ansvarsfullt sätt bland annat tagit initiativet till en diskussion bland studenterna kring arenor kontra program. Den och andra diskussioner som rör Det skapande universitetet måste fortsätta och i den behöver alla delta. 4

Det skapande universitetet Universitetets genomgripande förändringsarbete präglar sedan några år verksamheten, så även under 2002. En viktig uppgift har varit att göra begreppet Det skapande universitetet synonymt med Luleå tekniska universitet. Förändringen omfattar universitetet i sin helhet. Kursändringen som inleddes 2000 med antagandet av en ny strategisk plan, fokuserar på fyra begrepp: kunskapsbyggande, universitetskulturen, mötesplatsen och kunskapsområden. Kunskapsbyggande innebär ett gemensamt skapande av kunskap som inbegriper såväl studenter och doktorander, lärare, forskare och övriga anställda som omvärld. Universitetskulturen är den anda av öppenhet, lyhördhet, skapande och entreprenörskap som ska prägla universitetet. Mötesplatser är de fysiska och virtuella platser som ytterligare stimulerar och underlättar möten över ämnesoch kulturgränser, geografiska och andra gränser. I de nya kunskapsområdena (även benämnda arenor) samlas utbildning och forskning från teknisk och filosofisk fakultet för att belysa ett område mångvetenskapligt och gränsöverskridande. Studenterna arbetar i projekt och får tidigt kontakt med såväl forskning som näringsliv och övrig omvärld. Som en följd av förändringsarbetet Det skapande universitetet, bland annat beroende på införandet av de gränsöverskridande arenorna, har universitetet beslutat om en översyn av den interna styrningen. Den nya strategin ställer krav på såväl en ny organisation för universitetet som ett nytt system för att fördela resurser internt. Det skapande universitetet kräver också en anpassning av utbildningsadministrationen. Hösten 2002 inleddes därför arbetet med inte mindre än fyra större utvecklingsprojekt: ny organisation, nytt resursfördelningssystem, översyn av universitetets hela administration, samt framtagandet av en utbildningsadministrativ plattform. Dessa fyra projekt ska vara avslutade våren/sommaren 2003. Kunskapsbyggande I kunskapsbyggandet förskjuts fokus från undervisning till lärande, där man utgår från vad studenterna redan kan, och utvecklar deras förståelse, förmågor, förhållningssätt och färdigheter som behövs i en okänd framtid. Centralt för byggande av ny kunskap är det gemensamma mötet och utbytet av erfarenheter. Exempel på sådana möten är den samverkan som sker i arenornas så kallade drivhus, där studenter deltar i projekt tillsammans med forskare och personer i näringslivet. Här sker ett ömsesidigt lärande. Under den inledande terminen har också samtliga arenor kurser som fördjupar studenters och lärares förståelse av lärprocesser. Den särskilda kunskapsbyggargruppen har under året anordnat en kurs i kunskapsbyggande för lärare och en andra kurs planeras. Under 2002 har även hållits en föreläsnings- och seminariedag med professor John Bowden, författare till The University of Learning, samt ett seminarium om pedagogiska meritportföljer. Med hjälp av de kunskapsbyggarpersoner som institutionerna utsett har ett nätverk bildats för dialog och spridande av idéer. Synen på kunskapsbyggandet ska prägla allt arbete: utbildning, forskning och omvärldskontakter. Universitetskulturen Ett centralt inslag i arbetet för en förändrad universitetskultur är det omfattande ledarskapsprogrammet. I januari 2002 startade den tredje omgången och i augusti omgång fyra. Deltagarna utgörs av ämnesföreträdare, prefekter, enhetschefer och yngre framtida ledare.totalt omfattar ledarskapsprogrammet 90 personer. De två första omgångarna följs nu upp och utvärderas. Universitetet fick i oktober tillfälle att presentera arbetet, som ett exempel på lednings- och ledarutveckling i strategisk förändring, vid ett seminarium för ledarutveckling som anordnats av Högskoleverket. 5

En viktig del av arbetet med universitetskulturen 2002 har varit att utvärdera fjolårets kulturdag och att åter planera och genomföra en kulturdag för hela universitetet i november. Årets tema var Det mänskliga mötet där institutioner, avdelningar, personal och studenter umgicks över ämnes- och institutionsgränserna. Erfarenheterna utvärderas för att sedan följas upp av en ny kulturdag i juni 2003. Mötesplatsen Arbetet med de fysiska mötesplatserna har fortsatt under året. I samband med höstterminsstarten invigdes en ny stor mötesplats vid universitetets reception, och flera institutioner har skapat öppna attraktiva ytor för att stimulera möten mellan exempelvis studenter och lärare. Ett annat arbete under året har varit universitetets engagemang inför Årets studentstad 2003. Insatsen kröntes med framgång i början av hösten, då Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) gav utmärkelsen till Luleå. Under året har också ett halvdagsseminarium hållits för att inspirera till utvecklingen av mötesplatsen. Föreläsare var Marc Fisher, Campus Architect från UCLA i USA, som talade om The American university campus from an historic perspective and a current view. Under hösten infördes ett nytt intranät vid universitetet. Kunskapsområden/arenor De tre kunskapsområden som infördes år 2001 (Arena lärande,arena media, musik & teknik,arena nätverk) har under det gångna året utökats med ytterligare tre nya arenor. Dessa är Arena innovativ teknik & företagande,arena livsstil, hälsa & teknik, samt Arena jordens resurser.arena nätverk antog studenter våren 2002 och alla sex arenorna tog emot studenter höstterminen 2002; totalt antogs 256 studenter. Enligt en enklare undersökning har cirka hälften av dessa studenter sökt sig till Luleå tekniska universitet på grund av arenan.arenorna attraherar även nya grupper, bland annat äldre studenter.ytterligare några kunskapsområden, bland annat inom rymd, är under utredning för att eventuellt kunna ta emot studenter kommande år. Forskarskolor har knutits till arenorna. Fem av de sex arenorna har fastställt program för forskarskolorna; Innovativ teknik & företagande, Livsstil, hälsa & teknik, Lärande, Media, musik & teknik samt Nätverk.Tre av dem har antagit doktorander till projekt. Uppbyggnaden av forskning inom arenorna har även fått stöd från exempelvis Teknikbrostiftelsen och Norrbottens Forskningsråd. Samverkan mellan utbildning och forskning samt med näringslivet sker bland annat i arenornas drivhus. Här sker ett ömsesidigt lärande mellan studenter, forskare och företagare. Information och dialog Under våren 2002 besökte rektor och prorektor institutionerna för att i öppen dialog diskutera möjligheter och hinder i förändringsarbetet.två öppna hearingar om Det skapande universitetet har också hållits. Utanför universitetet har inbjudningar från högskolor, myndigheter och organisationer i landet gett möjlighet till presentation och dialog, där arbetet med vår nya strategi tagits emot med stort intresse och inte utan viss beundran. Utvärdering En internationell utvärderingsgrupp, ledd av Kari Marklund, landshövding i Norrbottens län, har till uppgift att följa och utvärdera universitetets sätt att bedriva förändringsarbetet. Gruppen har under året besökt universitetet vid två tillfällen, i april och november, och därefter avgett skriftliga rapporter. Även en utvärderingsgrupp från näringslivet har besökt universitetet och gett sina omdömen om förändringsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att grupperna är imponerade av universitetets ambitioner och av de resultat som hittills uppnåtts, men de pekar också tydligt på en rad problem som måste lösas för att arbetet med Det skapande universitetet ska bli framgångsrikt. Synpunkterna gäller exempelvis vissa av universitetets strategiska val och informationen till de anställda. Som stöd för sitt arbete har den internationella utvärderingsgruppen bland annat tre doktorander till sin hjälp. Dessa har med hjälp av en enkät undersökt de anställdas attityder till Det skapande universitetet. Enkätens resultat visar å ena sidan att de anställda dels blivit väl informerade om innehållet i den nya visionen, dels instämmer i visionens mål om att rekrytera fler studenter, arbeta tvärvetenskapligt och öka kontakten med det omgivande samhället. Å andra sidan tycks en samsyn saknas kring det för visionen centrala begreppet integrerat kunskapsbyggande. 6

Ekonomisk utveckling Universitet redovisar för fjärde året i följd ett ekonomiskt verksamhetsutfall mycket nära noll.verksamhetsutfallet uppgår till -1 mnkr, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av kostnadsomslutningen. De senaste fyra åren har kravet på besparingar fortsatt, studentunderlaget har minskat och externfinansieringen har inte ökat i samma takt som under 90-talet. Universitetet har trots detta lyckats redovisa en relativt stabil ekonomisk utveckling på övergripande nivå. Universitetsstyrelsen har aktivt deltagit och stöttat de åtgärder som universitetsledningen vidtagit för att kunna kontrollera och styra verksamheten. Det finns många orosmoln framöver och arbetet med en aktiv styrning och kontroll måste fortsätta med oförminskad styrka. Internt inom universitet finns stora bekymmer både inom utbildning och inom forskning. Mycket av det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för Det skapande universitetet syftar förutom till verksamhetsutveckling också till förbättrad kontroll och styrning. Kapitalförändringen för 2001 visade en stor intern obalans, resultatenheterna hade ett underskott på 40 mnkr i den löpande verksamheten. Under 2002 har ett antal åtgärder vidtagits för att minska kostnaderna och för att förbättra styrningen och kontrollen. Samtidigt har den externa finansieringen ökat mer än beräknat. Resultatenheterna har tillsammans vänt den negativa kapitalförändringen på 40 mnkr till en positiv kapitalförändring på 6 mnkr. Årets verksamhetsutfall uppgår till -1 mnkr, vilket är något bättre än delårsrapportens prognos på -4 mnkr. Grundutbildningen visar en negativ kapitalförändring på -9,5 mnkr, vilket är något sämre än delårsrapportens prognos.anslaget till grundutbildningen blev 31 mnkr lägre än budgeterat i huvudsak beroende på lägre prestationer till följd av förändrad läsårsindelning. Om hänsyn tas till konsekvenser av den förändrade läsårsindelningen på -16 mnkr och nyttjad ersättning, 10 mnkr, från tidigare års överproduktion, så uppgår kapitaltalförändringen i den löpande verksamheten till -3,8 mnkr, vilket är mindre än 1 % av kostnadsomslutningen. Det försämrade studentunderlaget inom civilingenjörsprogrammen har lett till en bekymmersam ekonomisk situation inom ett antal tekniska institutioner. Det är också en tuff ekonomisk situation för vissa verksamheter utanför campus i Luleå:Teaterhögskolan, Musikhögskolan och verksamheten i Kiruna och Skellefteå. Forskningen visare en positiv kapitalförändring på 7 mnkr,vilket är närmare 12 mnkr bättre än prognosen i delårsrapporten. Den externa finansieringen har ökat med 35 mnkr i förhållande till budget och med 21 mnkr i förhållande till delårsrapporten. Ökningen kan i stort sett förklaras av Mål 1-bidrag inom forskningen, vilka ökat med 23 mnkr mellan 2001 och 2002. Kortsiktigt är det positivt att universitetet lyckats ta del av länets strukturfondsmedel, men det är inte långsiktiga resurser. Ett annat orosmoment inom forskningen är att många forskningsfinansiärer, framförallt stiftelser, har sina tillgångar placerade i aktier vilket innebär att deras möjligheter till finansiering av forskningsprojekt minskar. Inom forskningen finns ett antal ämnen som inte kommer upp till den externfinansieringsnivå som krävs för att verksamheten och ekonomin ska vara i balans. En översyn av forskningsämnena, har i ett antal fall inneburit krav på sammanslagningar eller avveckling. Tabellen över jämförelse budget,prognos och bokslut visar en mycket liten förändring av verksamhetsutfallet. Den omslutningsmässiga ökningen förklaras av den ökade externfinansieringen. VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2003 Av universitetsstyrelsens inriktningsbeslut inför planeringen av 2003 års verksamhet framgår att all verksamhet ska ske med utgångspunkt från Det skapande universitetet. För att kunna fullfölja omstruktureringen krävs att det finns ekonomiskt utrymme. Resultatenheterna måste klara kravet på ekonomiskt nollresultat. Det krävs ytterligare förbättrad ekonomisk styrning och anpassning av verksamheten i förhållande till målen. De delar av verksamheten som är Kapitalförändring per verksamhetsgren 2002, mnkr Bokslut Ersättning Reell rest från förskjuten kapitaltidigare år förändring Grundutbildning -9,4-10,3 16,0-3,7 Uppdragsutbildning -0,1-0,1 Forskning/forskarutb. 6,3 6,3 Uppdragsforskning 0,7 0,7 Kapitalförändring -2,5-10,3 16,0 3,2 Jämförelse budget, prognos och bokslut 2002, mnkr Budget Prognos Bokslut vid delår Intäkter 1 085 1 090 1 101 Kostnader 1 091 1 094 1 102 Verksamhetsutfall -6-4 -1 Resultat db -2-2 Kapitalförändring 6 6 3 7

underfinansierade och/eller inte är en del av strategin ska omstruktureras. Det påbörjade effektiviserings- och utvecklingsarbetet av stödfunktionerna ska fortsätta med än större krav på besparing.vidare krävs att universitetet lyckas bredda rekryteringen av studenter till grundutbildningen, rekrytera forskarstuderande och att de högt ställda målen avseende ökad externfinansiering uppfylls. Budgeten för 2003 visar att universitetet i den löpande verksamheten kommer att redovisa ett resultat nära noll. Vissa extraordinära insatser innebär dock att det budgeterade verksamhetsutfallet kommer att bli cirka -20 mnkr. En av centrumbildningarna kommer under 2003 att nyttja stora delar av sitt upparbetade kapital, vilket är en engångshändelse. Under 2003 och 2004 kommer investeringar att göras för att klara omstruktureringen både inom administrationen och inom kärnverksamheterna. Besparingsmålet inom administrationen åren 2004-2006 uppgår totalt till 45 mnkr, kostnaderna för omstruktureringen beräknas uppgå till cirka 15 mnkr år 2003 och 2004. Nollresultatet 2003 inom den löpande verksamheten innebär inte att den ekonomiska situationen är helt stabil. Inom vissa institutioner är vikande studentunderlag ett stort problem och åtgärder måste vidtas för att situationen inte ska förvärras. Inom forskningen finns ett långsiktigt hot när det gäller finansiering från stiftelser och strukturfonder. Arbetet med kostnadsreduceringar och intäktsökning måste fortsätta i oförminskad takt. Ekonomisk redovisning 2002 för hela universitetet Intäkter, tkr 2000 2001 2002 Anslag 605 229 645 540 729 111 Avgift 138 685 158 882 126 926 Bidrag 203 606 195 097 238 240 Räntor 5 335 7 075 6 904 Summa 952 855 1 006 594 1 101 181 Olika finansieringskällors andel av de totala intäkterna, % 80 70 60 50 40 30 20 10 Anslag Externa bidrag/avgifter Räntor 0 2000 2001 2002 Kostnader, tkr 2000 2001 2002 Personal 568 137 595 107 656 078 Lokaler 135 946 143 114 151 046 Övrig drift 213 781 232 960 259 040 Räntor 4 948 4 506 4 974 Avskrivningar 30 681 32 383 30 673 Summa 953 493 1 008 070 1 101 811 Kostnadsslagens andel av de totala kostnaderna, % 70 60 50 40 30 20 10 Personal Lokaler Övrig drift Räntor Avskrivningar 0 2000 2001 2002 8

Kapitalförändring per verksamhetsgren, tkr 2000 2001 2002 Grundutbildning 10 011 7 327-9 429 Uppdragsutbildning 78 2 371-89 Forskning/ forskarutbildnng -10 754-8 517 8 171 Uppdragsforskning 27-2 657 717 Verksamhetsutfall -638-1 476-630 Resultat från andelar i dotterföretag 1 171-52 -1 879 Kapitalförändring 533-1 528-2 509 Intäkter, kostnader och verksamhetsutfall per kapitalförändring för 2002, tkr Grund- Uppdr. Forskn./ Uppdr. Totalt utb. utb. forsk.utb. forskn. Intäkter 546 307 20 918 461 632 72 324 1 101 181 Kostnader 555 736 21 007 453 461 71 607 1 101 811 Verksamhetsutfall -9 429-89 8 171 717-630 Resultat db -1 879 Kapitalförändring -9 429-89 6 292 717-2 509 Balansräkning per 31/12, tkr 2000 2001 2002 Tillgångar Anläggningstillgångar 118 670 105 619 105 019 Fordringar, varulager 46 200 54 807 55 887 Periodavgränsningsposter 107 599 105 951 131 773 Avr statsverket -7 087-858 -35 521 Kassa och bank 158 495 142 969 178 487 Summa 423 877 408 488 435 645 Myndighetskapital och skulder Myndighetskapital 103 300 101 753 99 243 Skulder 159 638 146 633 160 525 Periodavgränsningsposter 160 939 160 102 175 877 Summa 423 877 408 488 435 645 Universitetets resurser för grundutbildning och forskning fortsatte att öka under 2002. Intäkterna ökade med 94 mnkr till 1 101 mnkr,motsvarande 9 %.Föregående års ökning var 6 %.Anslagen ökade med 43 mnkr och den externa finansieringen med 51 mnkr. Under 2002 har vårdutbildningarna förstatligats. För att få jämförelse mellan 2001 och 2002 har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag i ovanstående beräkning. Den externa finansieringen står för 34 % av totala finansieringen, vilket är samma nivå som föregående år. Finansieringen från EU:s strukturfonder i Mål 1-projekt inom grundutbildning och forskning har ökat kraftigt under 2002, 27 mnkr.tillsammans med tillhörande ökning av medfinansieringen från kommuner och landsting samt uppdrag i kommuners Mål 1-projekt, 19 mnkr, står Mål 1-projekten för huvuddelen av ökningen av externfinansieringen. Övriga finansieringskällor ligger i stort sett på samma nivå som år 2001. Av externa medel uppgick avgiftsintäkter till 127 mnkr och bidrag till 238 mnkr.avgiftsintäkter kommer från uppdragsverksamhet och varuförsäljning. Regeringen önskar kommentar till utfall och budget för avgiftsintäkter. I regleringsbrevet för 2002 uppskattades universitetets avgifter till 120 mnkr, varav beställd utbildning 10 mnkr. Utfallet för beställd utbildning blev 4 mnkr. Avvikelsen beror på att budgeten innefattade icke-poänggivande verksamhet som i utfallet rätteligen har hänförts till övriga avgifter inom uppdragsutbildning. Verksamhetens kostnader ökade i samma omfattning som intäkterna med 94 mnkr, motsvarande 9 %. Av de större kostnadsslagen ökade driftkostnaderna med 11%, personalkostnaderna med 10 % och lokalkostnaderna med 6 %. Medelantalet anställda ökade med 27 personer till 1 441. Driftkostnaderna har de senaste åren stigit mer än totalkostnadsökningen procentuellt sett. Det är framförallt köpta tjänster och samarbetskostnader inom forskningsprojekt, som ökat senaste åren. Universitetet redovisar i det närmaste ett nollresultat för 2002. Verksamhetens utfall blev -0,6 mnkr. Det negativa resultatet av andelar i holdingbolaget,-1.9 mnkr, medförde att kapitalförändringen för året blev 2,5 mnkr. Grundutbildningen med uppdragsverksamhet redovisar ett negativt verksamhetsutfall med -9,5 mnkr,vilket väsentligen beror på terminsomläggning. Forskningen/forskarutbildningen med uppdragsforskning redovisar ett positivt verksamhetsutfall med 8,9 mnkr, vilket beror på kostnadsbesparingar och ökad externfinansiering. Universitetets likviditet är god sedan flera år tillbaka. Under 2002 ökade likvida medel med 35 mnkr till 178 mnkr. Ökningen kan dock till sin helhet hänföras till anslagssparandet inom grundutbildningen, som skuldförts mot statsverket. Fordringar för upplupna bidragsintäkter mm ökade kraftigt med 26 mnkr samtidigt som skulderna för bidrags- och uppdragsförskott ökade med samma belopp. Nettoförändringen påverkade därmed inte likviditeten.anläggningstillgångarnas värde respektive låneskulder låg på i stort sett samma nivå 2002 som 2001. 9

Grundläggande högskoleutbildning Inledning Luleå tekniska universitet har campus i Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden och Kiruna. Fristående kurser och vissa utbildningsprogram erbjuds i decentraliserad form på ytterligare ett antal orter i Norrland. De breda och ämnesövergripande utbildningarna inom universitetets arenor ger studenterna möjlighet att genom successiva val forma sin utbildning fram till examen inom något av arenans profilområden. Det har visat sig att den frihet att själv utforma sin utbildning som erbjuds inom arenorna är attraktiv. Inom Det skapande universitetet utvecklas lärandet till ett gemensamt kunskapsbyggande för studenter och lärare. En integration av forskning och grundutbildning, med arbets- och examinationsformer som bygger på studenternas egna aktiviteter och samverkan med det omgivande samhället är centrala för kunskapsbyggandet. Det är en generell utveckling som efterhand kommer att prägla också de utbildningar som inte ryms inom arenorna. Viktiga aktörer i förändringsarbetet är koordinatorer, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med utveckling av arenorna, och programansvariga, som på fakultetsnämndernas uppdrag arbetar med de traditionella programmen. För att säkerställa en god förankring på institutionerna och hos studenterna har särskilda arena-, och programråd inrättats med koordinatorer/programansvariga, lärare, studenter och, i några fall, externa representanter. Institutionerna har det operativa ansvaret för utveckling, genomförande och utvärdering av kurser. Även på institutionsnivå är det naturligt att studenterna medverkar i arbetet. De grundläggande strukturerna har utvecklats för att bättre stödja Det skapande universitetet.med en för samtliga utbildningar gemensam läsårsindelning och utbildningar som byggs upp med fempoängskurser har grunden lagts för studier över traditionella fakultets- och ämnesgränser.arbetet fortsätter nu med en anpassning av schemaläggning, antagningsordning, examensfordringar mm för att studenterna fullt ut ska kunna utforma sina utbildningar. Resurser och finansiering Universitetets resurser för grundläggande högskoleutbildning med uppdragsverksamhet fortsatte att öka under 2002. Intäkterna ökade med 31 mnkr till 567 mnkr,motsvarande 6 %.Anslagen ökade med 25 mnkr och den externa finansieringen med 6 mnkr.av den totala finansieringen utgör andelen anslag drygt 90 % och andelen externa medel närmare 10 %. I ovanstående beräkningar har avgiftsintäkterna från landstinget för vårdutbildning år 2001 betraktats som anslag. Grundläggande högskoleutbildning samt uppdragsverksamhet visade ett negativt resultat år 2002 med 9,4 mnkr respektive -0,1 mnkr. Universitetet har i bokslutet intäktsfört återstoden av sparade prestationer från tidigare år, 10,3 mnkr. Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december, flyttats till januari. Förändringen ger en engångseffekt år 2002 och medför att anslag motsvarande 16 mnkr inte kan avräknas för året. Universitetet har dock haft upparbetade kostnader under 2002 för denna produktion. Om det bokföringsmässiga resultatet,-9,5 mnkr, justeras med nyttjande av sparade prestationer,-10,3 mnkr, samt förändrad läsårsindelning, +16 mnkr, blir det reella ekonomiska resultatet inom grundutbildningen 3,8 mnkr. Intäkter, kostnader och kapitalförändring inom grundutbildning inklusive uppdragsverksamhet, tkr 2000 2001 2002 Intäkter av anslag 409 991 438 847 503 961 Intäkter av externa medel Länsstyrelser 1 120 2 080 2 427 Statliga myndigheter övr 6 126 9 931 13 048 Landsting vårdutb 39 365 40 212 Kommuner, landsting 13 308 12 852 16 880 Svenska företag 4 026 3 525 3 695 Svenska stiftelser 6 241 2 333 1 823 Forskningsstiftelser 1 366 1 215 1 195 EU-medel strukturf 3 450 814 5 134 EU-medel övr fonder 278 154 466 Utländska företag, org 212 1 427-275 Övriga intäkter 17 342 18 570 14 791 Avgifter högskoleprov 1 056 772 606 Räntor 1 842 3 311 3 473 95 732 97 196 63 263 Summa intäkter 505 723 536 043 567 224 Kostnader Personal 296 940 303 890 333 626 Lokaler 76 414 86 111 96 561 Drift 103 933 117 216 127 551 Räntor 2 747 2 516 2 066 Avskrivningar 15 600 16 612 16 939 Summa kostnader 495 634 526 345 576 743 Kapitalförändring 10 089 9 698-9 519 10

Takbeloppet inom grundutbildningen uppgick år 2002 till 490 mnkr.det är en ökning med 85 mnkr från 2001,som innefattar bl a 285 nya utbildningsplatser samt förstatligande av vårdutbildningarna. Universitetets utbildningar ges huvudsakligen i form av längre utbildningar som byggs upp under 3-5 år. Regeringens tilldelning av utbildningsplatser för ett år sker utifrån fullt utbyggda utbildningar. Det innebär att universitetet oundvikligen visar en underproduktion under uppbyggnadsskedet för att senare kunna ha balans mellan produktion och takbelopp. Årets produktion inom takbeloppet understiger beviljat tak med 41 mnkr. Underproduktionen beror på effekterna av förändrad läsårsindelning och utbildningar under uppbyggnad. För 2003 förväntas produktionen något överstiga tillgängligt takbelopp. Universitetet har fått ett särskilt anslag för nätbaserade kurser med ett tak på 13,4 mnkr. Prestationerna understeg takbeloppet med 4,5 mnkr, vilket innebär ett anslagssparande som kan nyttjas våren 2003. Grundläggande högskoleutbildning exklusive uppdragsverksamhet, tkr 2000 2001 2002 Intäkter Anslag helårsstud/-prestationer 398 972 429 823 491 890 Anslag avtalspremie 10 732 5 723 10 054 Anslag övriga 2 500 2 017 409 704 438 046 503 961 Avgifter landsting* 39 365 Avgifter övriga 20 760 16 708 17 519 Bidrag 23 496 16 882 21 453 Räntor 1 768 3 107 3 374 85 389 36 697 42 346 Summa intäkter 495 093 474 743 546 307 Kostnader Personal 290 440 271 606 321 119 Lokaler 75 114 80 601 94 561 Övrig drift 101 633 97 012 121 651 Räntor 2 595 2 312 1 966 Avskrivningar 15 300 15 885 16 439 Summa kostnader 485 082 467 416 555 736 Kapitalförändring 10 011 7 327-9 429 * Vårdutbildningen finansierades av landstingsmedel 2000 och 2001. Från 2002 har vårdutbildningen förstatligats. År 2001 redovisades vårdutbildningen enl regleringsbrevet som uppdragsverksamhet. Redovisning av regeringens uppdrag Totala antalet helårsstudenter har ökat kraftigt i jämförelse med det föregående året, 1 150 helårsstudenter. Den reella ökningen är drygt hälften av antalet och återfinns inom utbyggnad av vård, nätbaserad utbildning och arenor. Den andra halvan av förändringen beror på att vårdutbildningen särredovisades föregående år. Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik har ökat med 44 helårsstudenter, till 3 799 helårsstudenter. Prestationsgraden 2002 uppgår endast till 79 %,mot 87 % år 2001. Under året har universitetet genomfört en förändrad läsårsindelning, vilken innebär att examination och tentamina inom tekniska utbildningar som tidigare år genomförts i december flyttats till januari. Detta påverkar kraftigt prestationsgraden. Enligt regleringsbrevet för 2002 ska universitetet, inom takbeloppet, producera 8 570 helårsstudenter, en ökning med 1 063 från år 2001. Av dessa ska minst 3 616 vara inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Målet avser verksamhet inom takbeloppet exklusive de särskilda åtagandena NT-svux, decentraliserad utbildning samt nätbaserad utbildning. Målet för antalet helårsstudenter 2002 som anges i regleringsbrevet är inte i paritet med det takbelopp som universitetet tilldelats. En beräkning med takbeloppet som utgångspunkt och en genomsnittlig ersättning ger ett mål på ungefär 8 300 helårsstudenter.totalt, exklusive särskilda åtaganden, har universitetet producerat 7 831 helårsstudenter varav 3 604 inom utbildningsområdena vetenskap och teknik, vilket innebär att universitetet inte når målet. Den försämrade rekryteringen generellt i landet spelar naturligtvis en viktig roll, men även utbyggnaden av de särskilda åtagandena, främst decentraliserade platser och nätbaserade kurser, påverkar eftersom de ska exkluderas i utfallet. Universitetet ger i huvudsak längre utbildningar, för det naturvetenskapliga och tekniska området främst i form av civil- och ingenjörsutbildningar. Dessa utbildningar byggs upp under en längre period.det gör att det är mycket svårt att från ett år till ett annat öka med så många som 1 063 helårsstudenter. Hänsyn måste tas till att utbildningarna, när de är fullt utbyggda efter 3 eller 4,5 år,ska rymmas inom takbeloppet. För perioden 2001 2004 bedöms målen för magisterexamina, lärarexamina samt civilingenjörsexamina uppnås. Det är osäkert om målet för sjuksköterskeexamina kan nås. Den begränsning som anges för de konstnärliga utbildningsområdena är för 2002: högst 20 helårsstudenter inom design, högst 256 helårsstudenter inom musik, högst 20 helårsstudenter inom media och högst 16 helårsstudenter inom teater. För områdena design, media och teater stämmer utfallet väl med det maximalt antal som anges, däremot har universitetet inom utbildningsområdet musik producerat 32 helårsstudenter fler än maximalt antal. 11

Helårsstudenter totalt 2000 2001 2002 Hum,Sam, Jur 2 616 2 405 2 735 Nat, Tekn 3 746 3 755 3 799 Undervisn 531 613 651 Övrigt 40 69 107 Musik 231 259 288 Vård 31 513 Design 10 20 Teater 20 16 16 Media 22 Medicin 156 Summa 7 184 7 158 8 307 Helårsprestationer totalt 2000 2001 2002 Hum,Sam, Jur 2 153 2 012 2 156 Nat, Tekn 3 222 3 302 2 831 Undervisn 448 585 558 Övrigt 34 48 95 Musik 215 228 245 Vård 31 474 Design 10 15 Teater 20 16 15 Media 17 Medicin 111 Summa 6 092 6 232 6 517 Helårsstudenter exkl. särskilda åtaganden 2000 2001 2002 Mål 7 115 7 507 8 570 Utfall 6 938 6 887 7 831 Mål inom NT-området 3 765 4 027 3 616 Utfall* 3 549 3 616 3 604 *exkl NT-svux, decentraliserade platser och nätuniversitet Helårsstudenter särskilda åtaganden 2000 2001 2002 Utfall NT-svux 162 76 19 Mål decentraliserade platser 135 270 270 Utfall decentraliserade platser 84 181 281 Ersättning grundutbildning, tkr 2000 2001 2002 Tak 375 046 404 710 490 502 Ersättning 367 960 388 459 449 168 Under tak 7 086 16 251 41 334 Ersättning särskilda åtaganden; NTsvux, tkr 2000 2001 2002 Tak 13 204 6 810 0 Ersättning 11 278 5 967 1 023 1 Under tak 1 926 843 1) Ersättning erhållen för vt 2002: 1 023 tkr Ersättning, beräknad ej erhållen ersättning för ht 2002: 594 tkr Ersättning nätbaserad utbildning, tkr 2002 Tak 13 388 Ersättning 8 915 Under tak 4 473 SÄRSKILT ÅTAGANDE: MINORITETSSPRÅK Universitetet har ett särskilt åtagande att ge lärarutbildning med inriktningarna samiska, tornedalsfinska och finska. Två studenter har läst finska, fördelat på två kurser. Ingen student har läst samiska eller tornedalsfinska. Helårsprestationerna var 0,26. SÄRSKILT ÅTAGANDE: DECENTRALISERAD UTBILDNING Universitetet skulle under 2002 anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 270 helårsstudenter.totalt har tretton utbildningsprogram genomförts decentraliserat; sex ingenjörsprogram, fem lärarutbildningar, en sjuksköterskeutbildning samt en ekonomutbildning. Dessa omfattar 281 helårsstudenter, vilket innebär att universitetet uppnått målet. Detta är glädjande men innebär också att universitetet inte kan tillgodose alla önskemål om ny decentraliserad utbildning 2003, utan måste göra en kraftig prioritering. Under året har en ingenjörsutbildning avslutats, en lärarutbildning har examinerat de studenter som valt att inrikta sin examen mot tidigare år och fem utbildningar har startat. Utbildningarna har genomförts med 35 studiegrupper på elva orter i Norrbotten,Västerbotten och Jämtland. Den totala kostnaden för utbildningarna var 14,2 mnkr. SÄRSKILT ÅTAGANDE: NT-SVUX Universitetet har producerat 19 helårsstudenter och 25 helårsprestationer inom ramen för NT-SVUX. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KORTARE YRKESUTBILDNINGAR Luleå tekniska universitet har ett uppdrag att utveckla kortare yrkeshögskoleutbildningar inom nya områden under perioden 2002-2004.Våren 2002 utarbetades en utvecklingsplan för en yrkeshögskola. Ett antal inriktningar har varit föremål för preliminär planering i samverkan med avnämare och intressenter. Förslagen inom området teknik har inriktningarna träteknik, ädelstensteknik och säkerhet. Förslagen inom ekonomi har inriktningarna besöksnäring/ turism och finansiell rådgivning. Utveckling av projekt inom övriga prioriterade områden fortsätter kommande år. Under senare delen av 2002 anställdes en projektledare för att planera start av minst tre utbildningar inom yrkeshögskolan hösten 2003. I avvaktan på beslut från regeringen har planerat utvecklingsarbete försenats. Yrkeshögskolan ska i möjligaste mån integreras i universitetets övriga verksamhet. 12

Medel för 2002 var 1,7 mnkr.en del har fördelats till lön och omkostnader och en del har reserverats för utveckling. SÄRSKILT ÅTAGANDE: KIRUNA RYMD- OCH MILJÖCAMPUS Genom samordning av befintliga forsknings- och utbildningsinsatser inom rymd- och miljövetenskap ska Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och IRF etablera Kiruna rymd - och miljöcampus (KRM). KRM ska bedriva utbildning och forskning på hög internationell nivå. Ett nära samband ska finnas mellan utbildning och forskning. Synergieffekter eftersträvas inom och mellan utbildnings- och forskningsprogram. IRF och de två universiteten ska tillsammans utgöra bas för verksamheten vid KRM och parterna har under 2002 fattat beslut om en samarbetsöverenskommelse. Umeå universitet och Luleå tekniska universitet bildar en gemensam institution i Kiruna med ansvar för verksamhetens genomförande. Respektive universitet har fastställt en likalydande delegationsordning. En föreståndare för KRM har utsetts, en styrelse är under tillsättning. Den nya organisationen i Kiruna träder i kraft i januari 2003.Den av regeringen utsedda samverkansgruppen kommer att finnas kvar, dock i en annan roll. Utbildningarna inom KRM ska dra nytta av den unika miljön i Kiruna och samordning sker med aktörer som redan är verksamma i regionen för att skapa ett sammanhängande och effektivt utbildningsutbud i rymd- och miljövetenskap. Bekymmersamt i sammanhanget är det vikande söktrycket för högskoleingenjörsprogrammen i Kiruna. Luleå tekniska universitet och Umeå universitet planerar gemensamt för nya utbildningar i Kiruna. Magisterprogram i Rymdteknik med internationell rekrytering, internationell rymdteknik, utbildningar inom snö,is och kyla är några av de utbildningssatsningar som diskuteras. Universitetets bedömning är att den planerade uppbyggnaden i Kiruna vad avser rymd- och miljörelaterade utbildningar inte är färdig 2003. Tekniska fakultetsnämnden vid Luleå tekniska universitet har påbörjat rekrytering av en professor/ämnesföreträdare i rymdteknik med placering i Kiruna. Resursanvändningen av de av regeringen särskilt tilldelade medlen för satsning i Kiruna kan delas upp i följande delar med angivande av resursförbrukning: Samverkansgruppen, kursutveckling 1 002 tkr Infrastrukturkostnader 1 230 tkr Nyckeltal ARENOR 2001 2002 Totalt antal sökande 364 2 351 Antal förstahandssökande 82 471 Antal registrerade åk 1 79 256 Helårsstudenter 38 205 Helårsprestationer 24 109 Antal examina 0 0 Andel kvinnor av registrerade åk 1 49% 41% Andel kvinnor totalt 48% 43% In- och utresande utbytesstudenter 0 0 Utbildning inom arenor Arenor är universitetets nya utbildningar där de första studenterna antogs hösten 2001 till Arena lärande och Arena musik, media & teknik. Under 2002 har ytterligare fyra arenor antagit studenter, Arena nätverk, Arena innovativ teknik & företagande, Arena livsstil hälsa & teknik samt Arena jordens resurser.totalt har 256 studenter registrerats under året. Studier inom en arena innefattar tvärvetenskap, är gränsöverskridande och ger nära samverkan mellan grundutbildning och forskning.alla arenor erbjuder tekniska yrkesexamina i form av ingenjörs- och civilingenjörsexamen samt generella examina som kandidat- och magisterexamen inom ett stort antal huvudämnen. De arenor som startat ger en bred tvärvetenskaplig grund och det tekniska innehållet fokuserar nya tillämpningsområden. Universitetets båda fakultetsområden, teknisk och filosofisk, erbjuder utbildningar inom samtliga arenor. Ett flertal yrkesexamina inom vårdområdet erbjuds endast inom Arena livsstil, hälsa & teknik.arena musik, media & teknik har en tydlig koppling till områdena musik och media.inom den arenan finns nya unika examensmöjligheter med kombinationer som exempelvis teknik och ljud eller musik och media. Möjlighet att studera och ta ut lärarexamen finns inom fyra av de sex arenorna. Det finns indikationer på att universitetet har lyckats nå nya målgrupper till arenorna. Studenter har angett att de valt att studera i Luleå just för möjligheten att studera inom en arena.att kunna välja examen och kombinera exempelvis musik och teknik har angetts som skäl till valet.även viss ökning av den geografisk spridningen kan skönjas i denna studentgrupp. Studenter inom en arena har möjlighet att behörighetskomplettera inför fortsatta studier mot den examen de väljer. Det gäller främst kompletteringsstudier inom matematik och fysik, och nyttjas i stor utsträckning bland arenastudenterna. Det bör leda till att universitetet ökar underlaget för examina inom tekniska utbildningar. De olika reglerna för studiestöd för universitetsstudier respektive gymnasiala kompletteringsstudier är ett problem för arenastudenterna. Nuvarande regler med två olika stödsystem kan ge studenterna svårigheter med studiefinansieringen. 13

EXAMEN Någon examen för studenter inom arenorna har ännu inte utfärdats.vilka examina som de nu antagna studenterna kommer att ta ut är svårt att utläsa. De val som de hittills har genomfört visar en stor spridning bland möjliga examina. Utbildning inom program och kurser TEKNIK Luleå tekniska universitet bedriver civil- och högskoleingenjörsutbildningar inom de flesta teknikområden. Nästan varannan civilingenjör examinerad från Luleå får sin första anställning i andra delar av Sverige eller utomlands. Efterfrågan på civilingenjörer och högskoleingenjörer från Luleå, liksom erfarenheter från det internationella studentutbytet, visar att den tekniska utbildningen håller hög nationell och internationell nivå. Civilingenjörsutbildningen omfattade 690 nybörjarplatser på tretton program. Studenterna kan också antas till Öppen ingång,där de efter första årets studier väljer fritt mellan de olika programmen inför det andra studieåret. Högskoleingenjörsutbildningen omfattar sju fasta utbildningsprogram på tre orter, Luleå, Skellefteå och Kiruna. Dessutom erbjuds vissa utbildningar decentraliserat. Under 2002 hade högskoleingenjörsutbildningen 390 nybörjarplatser. Den yrkestekniska utbildningen (YTH) har 60 årsstudieplatser i Luleå med inriktningarna väg- och anläggningsteknik samt verkstadsteknik. SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAPLIG UTBILDNING Inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap fanns fjorton program med sammanlagt 595 nybörjarplatser.tre nya utbildningar har startat sedan 2001: Företagsekonomi och musikindustrin, Ekonomprogrammet inriktning tjänstesektorn samt en Politices magisterutbildning. De nya ekonomutbildningarna bedrivs i Skellefteå.Tio av de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna leder till magisterexamen, tre till kandidatexamen och en till högskoleexamen. Dessutom finns en påbyggnadsutbildning, som leder till magisterexamen i ett huvudämne med inriktning elektronisk handel. Utbildningarna genomförs helt eller delvis på campusområdena i Luleå, Piteå och Skellefteå. Dessutom ges ekonomprogrammet decentraliserat i samverkan med lokala studiecentra i Lapplands kommunalförbund. Inom de samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningarna läser ett relativt stort antal studenter kurserna fristående. Exempelvis kan huvudämnena som ingår i utbildningsprogrammen läsas som fristående kurs. Även kurser inom språk och pedagogik har ett antal fristående kursstudenter. Nyckeltal CIVILINGENJÖRSUTBILDNING 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 6 060 4 992 3 442 Antal förstahandssökande 936 759 610 Antal registrerade åk 1 634 566 470 Helårsstudenter 2 368 2 441 2 400 Helårsprestationer 2 066 2 134 1 828 Antal examina 292* 413** 469 Andel kvinnor av reg. åk 1 29% 29% 26% Andel kvinnor totalt 30% 29% 28% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 75/190 98/186 111/171 * varav 1 teknisk magister och 1 högskoleexamen. ** varav 2 tekn kandidatexamina och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal HÖGSKOLEINGENJÖR 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 1 606 1 270 1 080 Antal förstahandssökande 325 278 316 Antal registrerade åk 1 216 226 174 Helårsstudenter 600 607 561 Helårsprestationer 540 530 432 Antal examina 79 107* 103** Andel kvinnor av reg. åk 1 24% 26% 30% Andel kvinnor totalt 25% 28% 30% Utresande utbytesstudenter 3 1 0 *varav 2 tekn kandexamina och 2 tekn magisterexamina. ** varav 1 högskolex, 1 tekn kand och 2 tekn magisterexamina. Nyckeltal SAMHÄLLSVET./BETEENDEVET. 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 6 274 4 284 4 248 Antal förstahandssökande 865 667 732 Antal registrerade åk 1 485 493 510 Helårsstudenter 1 296 1 341 1 378 Helårsprestationer 1 120 1 190 1 170 Antal examina inkl frist kurs/kurspaket 310 328 232 Andel män av registrerade åk 1 46% 47% 42% Andel män totalt 44% 46% 46% Ut- resp inresande utbytesstudenter 34/0 34/22 39/35 LÄRARUTBILDNING Höstterminen 2002 var tredje terminen som studenter antogs till den lärarutbildning på 140-220 poäng som ersätter de gamla pedagogutbildningarna, vilka parallellt fasas ut. Den nya lärarutbildningen samt Praktisk pedagogisk utbildning, PPU, hade sammanlagt 650 nybörjarplatser under året. Inom lärarutbildningen finns det totalt 25 inriktningar, vissa startar på hösten och vissa på våren. Sökbara ingångar är bl a allmänt utbildningsområde, historia, företagsekonomi, 14

Nyckeltal LÄRARUTBILDNING 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 2 513 2 161 1 835 Antal förstahandssökande 609 547 495 Antal registrerade åk 1 311 424 427 Helårsstudenter 765 850 1 101 Helårsprestationer 669 834 922 Antal examina 208 221 211 Andel män registrerade åk 1 23% 32% 30% Andel män totalt 25% 26% 29% Internationalisering, ut- resp inresande studenter 0 0/4* 8/5 *varav 1 stud språk o litt Nyckeltal MUSIK-, MEDIA- OCH TEATERUTBILDNING 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 825 913 696 Antal förstahandssökande 592 856 556 Antal registrerade åk 1 135 86* 142* Helårsstudenter 301 299 292 Helårsprestationer 276 270 256 Antal examina 44 40 60 Andel kvinnor av reg. åk 1 47% 41% 56% Andel kvinnor totalt 42% 43% 47% Internationalisering, Ut -resp inresande studenter 2/0 4/4 1/4 *Lärare inr musik redovisas inom lärarutb Nyckeltal ÖVRIG TEKNISK UTBILDNING (basår, YTH, MSc, datorgrafik) 2000 2001 2002 Totalt antal sökande 643 581 590 Antal förstahandssökande 146 275 295 Antal registrerade åk 1 113 153 172 Helårsstudenter 197 155 169 Helårsprestationer 179 132 138 Antal examina 50 63* 38* Andel kvinnor av reg. åk 1 53% 33% 26% Andel kvinnor totalt 49% 44% 32% *Slutfört basår ingår ej i yrkesexamina. Kursbevis utfärdas. matematik och fysik, geografi, natur och miljö, musik samt idrott och hälsa med friluftsprofil. Huvuddelen av inriktningarna genomförs i Luleå. Inriktningarna Media och Musik genomförs dock vid Musikhögskolan i Piteå och Fritidsvetenskap ungdom genomförs i Skellefteå. Den nya lärarutbildningen har inneburit en ökad valfrihet för studenterna eftersom de väljer inriktning och specialisering allt eftersom. Det är också möjligt att välja nya ämnen och ämneskombinationer jämfört med de tidigare pedagogutbildningarna. Detta uppskattas av studenterna, men ställer också ökade krav på studievägledning och administrativt stöd. Det stora antalet inriktningar medför också, speciellt vid starten av nya lärarutbildningen, att det blir få studenter på vissa inriktningar. Under 2003 kommer en självvärdering av den nya lärarutbildningen att genomföras där bl a antalet inriktningar ska ses över. Lärarutbildningen ges även i decentraliserad form i samverkan med lokala studiecentra. Totalt har universitetet decentraliserad lärarutbildning på tio orter, varav nio i Norrbotten. MUSIK OCH MEDIA Universitetet har från och med detta år möjlighet att nyttja utbildningsområdet media. Utbildningarna utgör en del av mediesatsningen vid Musikhögskolan i Piteå som är en av de största enskilda mediesatsningarna i landet och den första i sitt slag. Inom denna satsning har fyra nya utbildningar startat: mediedesign, upplevelseproduktion samt medie- och kommunikationsvetenskap med två inriktningar; journalistik och produktion. De första 73 studenterna började hösten 2002. Utbildningarna är fyraåriga och ger magisterexamen. Med de fyra nya utbildningar som startat hösten 2002 finns idag tio utbildningar inom musik och media med totalt 154 nybörjarplatser. Samtliga utbildningar har stor valfrihet och möjlighet till egna profileringar. SKÅDESPELARUTBILDNING Inom området teater finns ett program med åtta nybörjarplatser med antagning vartannat år. Inga studenter antogs 2002. Nyckeltal VÅRDUTBILDNING 2001 2002 Totalt antal sökande 3 360 3 344 Antal förstahandssökande 898 951 Antal registrerade åk 1 266 371 Helårsstudenter 555 665 Helårsprestationer 577 598 Antal examina 141 269 Andel män av reg. åk 1 14% 15% Andel män totalt 14% 14% Ut- resp inresande utbytesstudenter 0 0 VÅRD Inom det hälsovetenskapliga området erbjuds sex utbildningar; sjuksköterska, röntgensjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, social omsorg samt receptarie med totalt 325 nybörjarplatser. Utbildningarna bedrivs i huvudsak på campus i Boden, med undantag av receptarie- och röntgenutbildningarna som delvis läses i Luleå. Sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna har vårintag som sedan många år ges på distans. Hösten 2002 startade även en sjuksköterskeutbildning på distans i samarbetet med Lapplands kommunalförbund med 30 nybörjarplatser. 15

Samtliga utbildningar inom området leder till yrkesexamen och inom huvudämnena arbetsterapi, omvårdnad, sjukgymnastik och social omsorg kan även kandidat- och magisterexamen utfärdas. Dessutom erbjuds ett antal specialistsjuksköterskeutbildningar som påbyggnad. Med anledning av låga sökandesiffror har endast utbildning till distriktsjuksköterska och akutsjukvård startat under 2002. Intresse och efterfrågan finns men de yrkesverksamma sjuksköterskorna har svårigheter att få förutsättningar för studier. FORT- OCH VIDAREUTBILDNING SAMT DISTANSUTBILDNING Det finns ett stort utbud av kurser för fort- och vidareutbildning både med samlingar på campus, utanför campus och inom Nätuniversitetet. Det blir allt svårare att tydligt avgränsa denna typ av kurs inom universitetets utbud, då alltfler av programkurserna görs tillgängliga för andra än programstudenterna med hjälp av nya undervisningssätt och ett ökat intresse för livslångt lärande. Antalet distanskurser har nästan fördubblats i jämförelse med 2001 (94) och uppgick till 166.Antalet kurser under 2001 var osedvanligt lågt. År 2000 uppgick de till 148. BEHÖRIGHETSGIVANDE UTBILDNING Universitetet erbjuder behörighetsgivande utbildning, basår, inom naturvetenskap och teknik. Studenterna vid det tekniskt/naturvetenskapliga basåret har platsgaranti på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt på de lärarutbildningar som kräver denna behörighet. Datateknisk ingång för tjejer är en behörighetsgivande utbildning som riktar sig till kvinnliga studerande från gymnasiets samhällsvetenskapliga program.efter två år väljer studenterna om de vill fortsätta till högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen i datateknik och börjar då i åk 2. Utbildningen har lett till en markant ökning av andelen kvinnor på det datatekniska programmet som tidigare var det program som rekryterade lägst andel kvinnor. Under året har de 97 studenterna på de behörighetsgivande utbildningarna tekniskt-naturvetenskapligt basår och datateknisk ingång registrerats för 83 helårsstudenter och 61 helårsprestationer. Rekrytering Universitetet arbetar aktivt för att bredda rekryteringen, bland annat genom olika rekryterings- och valideringsprojekt, ökad information till studievägledare samt utökade rekryteringsinsatser till målgruppen äldre studerande. Enkätresultat för nybörjarstudenterna hösten 2002 visar en ökning i åldersgruppen 21-25 år. Universitetet bedriver nationellt rekryteringsarbete där de tre viktigaste rekryteringskanalerna är muntlig information, webben och tryckt material. I samband med den muntliga informationen medverkar studenter och alumni som viktiga ambassadörer för universitetet. De deltar i informationsresor runt om i landet, öppet hus och telefonväkteri för antagna studenter. Utbildningskatalogen är betydelsefull och webben ökar stadigt i betydelse som informationskälla. Universitetets hemsida är anpassad till funktionshindrade grupper enligt gällande standard. Antal sökande till högre utbildning i Sverige ökar glädjande igen. Inför hösten 2002 sökte 116 488 personer till högre utbildning inom den samordnade antagningen, en ökning med drygt 2 000 individer. Mot den bakgrunden konstateras att Luleå tekniska universitet ökat sin andel av förstahandssökande men däremot inte uppnått någon nominell ökning. Inför hösten 2002 sökte 8 111 individer utbildningar inom den samordnade antagningen varav 2 715 hade Luleå som första prioritet. Motsvarande siffror för hösten 2001 var 8 868 samt 2 581.Det är glädjande att andelen ökat eftersom förstahandsvalet är en nationell rangordning. Flexibilitet i dimensioneringen är utmärkande för Luleå tekniska universitets antagnings- och rekryteringsarbete. För utbildningar med starkt söktryck har antalet utbildningsplatser utökats med mycket kort planeringstid, en positiv åtgärd både för de sökande och för universitetet. Sökbeteendet har dessutom förändrats betydligt de senaste åren. Sena anmälningar och efteranmälningar till kurser och utbildningar har ökat väsentligt. Omfattningen av sena anmälningar varierar kraftigt mellan utbildningar men totalt tillkommer 10-15 % som efteranmälningar. Därför är universitetets flexibla dimensioneringspolicy både en viktig och riktig åtgärd i rekryteringsarbetet. Efterfråge- och söktrycket mäts traditionellt i antalet förstahandssökande per utbildningsplats.analysen görs på grundval av preliminära planerings- och antagningstal vid nationella jämförelser. Med universitetets flexibla sätt att fördela utbildningsplatser blir den formen av analys mindre tillfredsställande eftersom de nya dimensioneringarna blir ett internt material som inte påverkar analyser som t ex press och högskoleverk tar del av. ARENOR Universitetets arenautbildningar har uppmärksammats av många sökande. De tre mest framgångsrika arenorna är Musik, media & teknik samt Livsstil, hälsa & teknik och 16

Ansökningar arenor och andel kvinnor 82 2001 79 49% 471 2002 256 41% Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Arena nätverk. Framför allt Musik, media & teknik attraherar många sökande med 206 förstahandssökande till 80 utbildningsplatser. Även Nätverk samt Livsstil, hälsa & teknik har flera förstahandssökande än antalet utbildningsplatser. Dessa arenor verkar inom de grundutbildningsområden som även har attraktiva program. PROGRAMUTBILDNINGAR Inom teknikområdet är bilden oförändrad - söktrycket är svagt och vikande. Men arenorna ger anledning till optimism. Där finns en potential med senare inriktningsval som kan leda till tekniska yrkesexamina men som inte kan inräknas i sökandestatistiken till det tekniska området. För utbildningar inom samhällsvetskap, ekonomi och beteendevetenskap finns tydliga trender sedan många år. Utbildningar med ekonomisk inriktning har stabil efterfrågan,däremot är efterfrågan vikande till samhällsvetenskap och systemvetenskap. Beteendevetenskapliga utbildningar fortsätter att attrahera många sökande, särskilt populärt är psykologiprogrammet. Vårdutbildningarna fortsätter att vara efterfrågade med många sökande, i genomsnitt nästan fyra förstahandssökande per utbildningsplats, trots utökningar av utbildningsplatserna. Sjukgymnastutbildningen lockar flest förstahandssökande. En av universitetets nya utbildningar, receptarieprogrammet, har attraherat många sökande. En fortsatt glädjande utveckling är söktrycket till lärarutbildningen. Intresset är stort, framför allt för det allmänna utbildningsområdet men även för många av inriktningarna. Lärarutbildningar har också mycket framgångsrikt erbjudits i decentraliserad form med många sökande. Musik- och mediautbildningarna har ett fortsatt stabilt högt söktryck och fyller väl sina utbildningsplatser. Expansionen har varit stor med de nya mediautbildningarna med flera inriktningar med stor efterfrågan, främst inriktningen journalistik. FRISTÅENDE KURSER Sökande till fristående kurser i landet som helhet har ökat något. Motsvarande ökning har inte märkts vid Luleå tekniska universitet. Kurser som erbjuds som heltidsstudier minskar även detta år medan fort- och vidareutbildningskurser är efterfrågade, där spelar utformning och distribution av kurserna en stor roll.webbaserade kurser är mycket efterfrågade. ANTALET PLATSER OCH REGISTRERINGAR Under året har 2 522 studenter registrerats på utbildningar som vänder sig till högskolenybörjare. Motsvarande siffra för 2001 var 2 293, en ökning med cirka 10 %. Expansionen har främst skett inom vårdområdet samt inom arenor. En större satsning omfattar även utbildningar som decentraliserats inom länet. En fjärdedel av sökalternativen inom civilingenjörsutbildningarna fyller sina utbildningsplatser. En omfördelning har möjliggjort utökning inom utbildningar med stark efterfrågan, t ex ergonomisk design & produktion och industriell ekonomi. För högskoleingenjörsutbildningarna är läget lika prekärt. Nya sökalternativ har dock väckt ett större intresse, med datorspelsteknik, datorgrafik och bergteknik som lockat två eller fler förstahandssökande per plats. De övriga utbildningsområdena, lärare, samhällsvetare, vård, musik och media fyller sina utbildningsplatser efter vissa omfördelningar inom respektive område. GEOGRAFISK SPRIDNING Den geografiska spridningen har märkbart avtagit. Inom alla områden är rekryteringen till grundutbildningen till största delen regional.till endast ett fåtal utbildningar rekryteras mer än 25 % från orter utanför Norrbotten. Analys av orsaken planeras på grund av den stora förändringen. Fortfarande är civilingenjörsutbildningarna relativt riksrekryterande, med rymdteknik som mest riksrekryterande, 41 %. Även de nya högskoleutbildningarna i datorgrafik och datorspelsgrafik har en god spridning bland de nyantagna, ungefär 50 % har annan hemort än Norrbotten/ Skellefteå. Utbildningsområdet musik och teater har universitetets mest riksrekryterande utbildningar, här finns variationer mellan 15 och 100 % av de nyantagna med hemort i övriga landet. Vård- och lärarutbildningarna har en mycket regional rekrytering. Det beror givetvis på att universitetet inom dessa två utbildningsområdet har utlokaliserade utbildningar som vänder sig till boende i framför allt Norrbotten. Arenautbildningarna rekryterar relativt lokalt med undantag för Musik,media & teknik där 41 % kommer från övriga delen av landet. Sammantaget har 82 % av universitetets nyantagna studenter Norrbotten eller Skellefteå som hemort. Motsvarande siffra för 2001 var 65 %. Geografisk spridning för nyregistrerade studenter på civilingenjörsutbildningarna Ht 00 Ht 01 Ht 02 Götaland 20% 20% 8% Svealand 22% 22% 10% Övriga Norrland 19% 22% 9% Norrb inkl Ske-å 38% 37% 73% Utlandet 1% 0% 0% 17

ANDELEN KVINNOR OCH MÄN Vid universitetets längre utbildningar är nybörjarna jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Inom utbildningsområdena finns stora skillnader. Av universitetets nio utbildningsområden har de fyra områdena musik, media och teater, lärare, vård samt samhälls/beteendevetenskap kvinnodominans bland nyantagna. Universitetet har under 2002 fortsatt arbetet med att öka rekryteringen av kvinnor till de tekniska utbildningarna. De tidigare satsningarna på tekniska utbildningsprogram inom områden som särskilt lockat kvinnliga sökande respektive den datatekniska ingången för kvinnor kvarstår. Flera av arenorna, som också erbjuder tekniska examina, visar en god rekrytering av kvinnliga studenter men då de inte gör något val av utbildningsområde under den första terminen är det idag inte möjligt att säga hur andelen kvinnor på tekniska utbildningarna påverkas. För civilingenjörsutbildningar har andelen kvinnor bland nybörjarna fortsatt att sjunka,från 29 % till 26 %.Några program har dock stor andel kvinnliga nybörjare: ergonomisk design & produktion, EEIGM, kemiteknik och teknisk fysik. Vid ingenjörsutbildningarna har den försiktiga ökningen av andelen kvinnor fortsatt,från 26 % till 30 %,en liten uppgång för tredje året i rad. Ingenjörsprogrammen industriell design och miljö- och kvalitetsmanagement har stor andel kvinnor bland nybörjarna, 56 respektive 89 %. Precis som tidigare år är drygt hälften av de studerande inom de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga utbildningarna kvinnor.andelen kvinnor kan placeras enligt en linjär skala där mjuka utbildningar som psykologiprogrammet har mycket hög andel kvinnor, 79 %, till linjens motpol, data- och systemvetenskap som har 14 % kvinnor. Däremellan finns de ekonomisk- samhällsvetenskapliga utbildningarna med en relativt jämn könsfördelning. För lärarutbildningarna har andelen män totalt inom området fortsatt öka för fjärde året i rad,från 26 % till 29 %.Det är en glädjande trend.att däremot andelen nyantagna män har sjunkit något är oroväckande. Liksom ifjol fortsätter universitetet att stödja Länsarbetsnämndens projekt Män till lärare genom att erbjuda behöriga deltagare platsgaranti till lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Ansökningar civilingenjör och andel kvinnor 2000 2001 2002 26% 29% 29% 470 566 634 610 759 936 Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Ansökningar högskoleingenjör och andel kvinnor 2000 2001 2002 Ansökningar samhällsvetenskap och beteendevetskap samt andel män 2000 2001 2002 46 % 47 % 42% 485 493 510 667 732 865 Ansökningar lärarutbildning och andel män 2000 2001 2002 25% 24% 26% 30% 32% 30% 311 427 424 495 174 547 226 Antal förstahandssökande Antal registerade Andel män av registrerade 609 Ansökningar musik, media och teater samt andel kvinnor 2000 2001 2002 135 47% 86* 42% 142* 56% *Lärare inr. Musik redovisas inom lärarutb. 592 556 Ansökningar vård och andel män 2001 2002 14% 15% 266 371 216 278 325 316 Antal förstahandssök. Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 856 Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel kvinnor av registrerade 898 951 Antal förstahandssökande Antal registrerade Andel män av registrerade 18

Andelen kvinnor inom musik och media är 56 %. De tekniskt inriktade utbildningarna, ljudingenjör och studiomusiker har lägst andel kvinnliga nybörjare, en tendens som kvarstår från tidigare år. Arenautbildningarna uppvisar en relativt jämn könsfördelning,41 % kvinnor och 59 % män.skillnaderna är dock frapperande, från 8 % kvinnor inom Innovativ teknik & företagande till 85 % för Livsstil, hälsa & teknik.andelen kvinnor och män verkar fortfarande följa traditionellt mönster där arenornas namn spelar in vid valet. VALIDERING OCH BREDDAD REKRYTERING I regeringens proposition Den öppna högskolan anges ett antal områden som universitet och högskolor bör utveckla. Två av dessa är validering och breddad rekrytering. I april startade projekt Valborg med målet att få nya grupper av studenter att påbörja högskoleutbildning, samt att arbeta med modeller för validering av reell kompetens. Projektet förväntas leda till att 100 studenter per år antas genom validering och 100 studenter per år antas ur de målgrupper som definierats, t ex ungdomar i Norrbottens inland, barnskötare i regionen och ungdomar/vuxenstuderande i Norge. För närvarande inrymmer projektet tretton delprojekt, där huvuddelen arbetar för breddad och ökad rekrytering.ytterligare delprojekt, med inriktning på validering, förväntas starta och avslutas under 2003. Bland delprojekten kan nämnas ett samarbete med gymnasieskolor kring handledning av gymnasieelevers projektarbete, och ett valideringsprojekt för att erbjuda barnskötare i regionen en förkortad och anpassad lärarutbildning. Med anledning av ändringar i Högskoleförordningen från januari 2003, är utveckling av valideringsmodell ett prioriterat område under 2003. Studiestart En god start förbättrar studenternas förutsättningar att nå framgång i sina studier. Luleå tekniska universitet har därför sedan många år prioriterat studiestarten som genomförs som ett gemensamt projekt där universitetet ansvarar för kurser och utbildningsinformation och studentkårerna ansvarar för de sociala aktiviteterna. Den första fasen av studiestarten pågår i tio dagar innan de ordinarie kurserna startar. Det är en period som studenterna ägnar åt dels orienterings- och repetitionskurser, dels sociala aktiviteter som utvecklar väl fungerande studiegrupper.det finns många exempel på att studenter som senare erbjudits utbildningsplatser vid andra lärosäten har valt att stanna kvar i Luleå med den goda studiestarten som främsta argument. Efter två veckor, när den ordinarie utbildningen startar fortsätter studiestartsaktiviteterna parallellt med t ex problemlösning, presentationsteknik, studieteknik, rapportskrivning etc. Information om studentkårernas verksamhet schemaläggs under hela studiestarten. I samband med studiestarten 2002 påbörjades ett flerårigt forskningsprojekt som erbjuder samtliga program- och arenastudenter metoder att hantera alkohol och stress.ambitionen är att utveckla en modell för att förebygga skador av alkohol och ohälsosam stressnivå.tanken är att denna modell kan användas vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan tre universitet där Lunds universitet bedriver forskningen, Luleå tekniska universitet är modelluniversitet och Växjö universitet kontrolluniversitet. Som en del av utvecklingen av Det skapande universitetet har arenastudenternas studiestart utvärderats. Ett syfte är att utveckla studiestarten för att bättre stödja framför allt de nya studentgrupper som börjar på dessa utbildningar. Ett syfte är att ge arenastudenterna bättre förutsättningar att ta sig an en utbildning som i betydligt högre grad än tidigare karaktäriseras av valfrihet och eget ansvar för den enskilde studenten. Valfrihet Luleå tekniska universitet har som mål att erbjuda studenterna så mycket valfrihet som möjligt när de ska planera sin utbildning. Ett mått på valfrihet som eftersträvas är att minst 15 % av totalpoängen, dock minst 20 poäng i varje examen ska vara helt valfria. Det är ett mål som visat sig nåbart för flertalet examina - undantagen är några yrkesexamina inom det hälsovetenskapliga området. Utveckling för en större valfrihet är tydligast inom arenorna och sprids efterhand till universitetets övriga utbildningsprogram. Med större valfrihet får studenterna bättre möjligheter att välja kurser över de traditionella fakultetsgränserna. För att underlätta detta har universitetet fastställt dels en gemensam kursstorlek, heltalsmultipel av 5 p, dels gemensam studietakt, 25 %,50 % respektive 100 %,samt att en gemensam terminsindelning ska gälla för samtliga utbildningar oavsett utbildningsområde. Under nästa år startar ett projekt för att utveckla principer för schemaläggning så att studenterna kan undvika schemakollisioner. Utbildningsformer Den största delen av universitetets utbildningar och kurser genomförs i traditionell form med undervisningen uppdelad i moment som föreläsningar, lektioner, övningar och laborationer. Nedan redovisas arbetet med ett antal speciella utbildningsformer som växt fram under de senaste åren. DECENTRALISERAD UTBILDNING Sedan några år erbjuds vissa utbildningsprogram som decentraliserad utbildning, lärare, högskoleingenjör, sjuksköterska och ekonom. Det är utbildningar som genomförs i nära samverkan med, och med delfinansiering från, kom muner eller kommunförbund på ett tiotal orter i 19

Kurser inom Nätuniversitetet 2002 Utbildningsområde Hst Hpr Humanistiskt 0 0 Juridiskt 7 1 Samhällsvetenskapligt 29 5 Naturvetenskapligt 7 0 Tekniskt 73 2 Vård 49 9 Undervisning 1 1 Medicin 10 4 Musik 0 0 Totalt 177 21 Norrbotten och Västerbotten. Utbildningarna är i första hand riktade till lokalt bundna studenter. För dessa är god tillgänglighet på hemorten ofta ett villkor för att kunna genomföra en längre utbildning. Utbildningarna genomförs vid kommunala studiecentra. Undervisning och andra lärarkontakter sköts i hög grad med hjälp av videokonferens och/eller nätbaserad teknik. Ett mycket gott samarbete med kommunala studiecentra lägger grunden för bra rekrytering och studieresultat i denna utbildningsform. DISTANSUTBILDNING Universitetet erbjuder också distansutbildning, dels i form av fristående kurser främst avsedda för fort- och vidareutbildning, dels utbildningsprogram, främst inom det hälsovetenskapliga området. Distansutbildning innebär traditionellt att undervisningen koncentreras till kortare sammankomster vid universitetet och däremellan ansvarar studenterna i hög grad själva för sina studier. Universitetet har under några år satsat på att utveckla både pedagogik och teknik för distansutbildning och nyttjar kommunala studiecentra för sammankomster mellan lärare och student, för studenternas självstudiearbete och som mötesplats för videokonferens och nätbaserad undervisning. NÄTUNIVERSITETET Luleå tekniska universitet har haft distansutbildning som ett prioriterat område under flera år. Universitetet har även 2002 medverkat i utvecklingen av flera nya kurser inom Svenska Distanshögskolan. Även om konsortiet upplösts under året har de ingående parterna, förutom Örebro universitet, beslutat fortsätta samarbetet inom ramen för Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Nätuniversitetets tillkomst har medfört ökade satsningar på platsoberoende lärande. En del av de särskilda medlen har använts till en strategisk satsning för att stärka och bygga ut den nätbaserade utbildningen på distans. En teambaserad organisation har etablerats och personal rekryterats för att arbeta med pedagogik, metodik och teknik, stöd och rådgivning till lärare samt intern och extern kommunikation och samverkan. Uppbyggnad av en central stöd- och supportfunktion, liksom harmonisering av den tekniska infrastrukturen och framtagning av en långsiktig strategi för nätbaserad utbildning har påbörjats. Samarbete har också etablerats med Blekinge Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet för ett gemensamt pedagogiskt utvecklingsarbete. Universitetet har använt större delen av de särskilda medlen som en generell förstärkning till institutioner som bedriver Nätuniversitetskurser. Medlen har därför inte delats upp till utveckling av nya kurser eller anpassning av befintliga på central nivå. Inga helt nya kurser hann komma till stånd inför höstterminen, de som startade var redan befintliga kurser eller kurser som anpassats efter aktuella kriterier. Universitetet har i sina kriterier för Nätuniversitetskurserna lagt vikt vid att de ska genomföras med IT-stöd,ha få fysiska träffar samt vara sökbara utanför regionen. Under höstterminen har 48 kurser startats, de flesta var fem poäng och utbudet utgjordes av fristående kurser och kurser inom specialistutbildningen för sjuksköterskor. Inga programutbildningar har påbörjats.vård är det utbildningsområde som hade flest kurser följt av det samhällsvetenskapliga området, medan teknikområdet kommer på tredje plats. När det gäller antalet helårsstudenter är dock teknikområdet störst. Det beror på några helt internetbaserade fempoängskurser inom data- och systemvetenskap med reducerad studietakt och som lockat många studeranden. Det totala antalet helårsstudenter är 177 vilket ungefär överensstämmer med det budgeterade antalet. Den låga siffran för antalet helårsprestationer beror på att prestationerna kommer först under 2003 för många kurser. ÄMNESÖVERGRIPANDE OCH -INTEGRERANDE KURSER Luleå tekniska universitet har identifierat ämnesövergripande kunskaper och utvecklingen av sådana som väsentliga för framtidens teknik- och samhällsutveckling. Inom ramen för arenautbildningarna utvecklas därför kurser där studenterna ges möjlighet till ämnesövergripande kunskapsbyggande. Det är projektbaserade kurser där studenter med olika inriktning, teknik, ekonomi, hälsovetenskap mm, möts kring ett problem vars lösning förutsätter kunskaper från flera områden. Kurserna syftar till en aktiv samverkan mellan studenter, forskare och doktorander, även tidigt i grundutbildningen. Inom arenorna finns utrymme för att utveckla alternativa former för dessa kurser. Universitetet kommer efterhand att utvärdera och jämföra olika arbetssätt. De först antagna arenastudenterna har just avslutat sin tredje termin och erfarenheterna av arenakurser visar att de generellt är uppskattade av studenterna men att innehåll och arbetsformer kan utvecklas ytterligare. 20