Föräldrar är viktiga!

Relevanta dokument
Örebro Preventionsprogram

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

ÖPP I STOCKHOLMS STAD

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Föräldrar är viktiga

Planering av ungdomssatsning

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser - Örebro Preventionsprogram

ÖPP I FARSTA Slutrapport

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention.

Drogvaneundersökning 2016

Alkohol och drogpolitiskt program

Insatser mot cannabis - 27 februari

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

Cannabis och unga rapport 2012

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Drogvaneundersökning 2016

Skolelevers drogvanor 2007

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Ungdomars drogvanor 2011

Textstöd till oh-bild 1 Myter

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Folkhälsoråd Askim-Frölunda-Högsbo

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren Vad man har druckit då man blivit berusad? Konsekvenser av alkoholkonsumtion...

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Drogpolitiskt program. i Borås Stad

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Stockholmsenkäten 2014

Drogpolitiskt program

Drogvaneundersökning år 9

Alkohol- och drogpolitiskt program

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Stockholmsenkäten 2008

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2014

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Stockholmsenkäten 2016

DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019

Stockholmsenkäten 2016

Alkohol & narkotika bland ungdomar

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012

Skolelevers drogvanor Norrbotten

Stockholmsenkäten 2012

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika

Transkript:

Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet

Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minska berusningsdrickande och normbrott. Programmet riktar sig till alla föräldrar, det är universellt.

Vad är ÖPP? [3] Programmet är utvecklat av Nikolaus Koutakis och Håkan Stattin, forskare vid Örebro Universitet I omfattande studier av föräldrar och deras barn fann forskarna att..

Ungdomars alkoholkonsumtion ökar med åren [4] FIGUR 1 Andel (%) ungdomar i olika åldrar som uppger att de varit berusade minst en gång under det senaste året (Koutakis och Stattin, 2003).

Ungdomars alkoholkonsumtion ökar med åren (omfattande berusningsdrickande) [5] FIGUR 2 Andel (%) ungdomar i olika åldrar som uppger att de varit berusade mer än 10 gånger under det senaste året (Koutakis och Stattin, 2003)

Föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande blir allt mindre restriktivt och mer tillåtande ju äldre deras barn blir.. [6] FIGUR 3 Andel (%) föräldrar som har ett tillåtande förhållningssätt till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder (Koutakis och Stattin, 2003)

Föräldrars hållning till ungdomsdrickande har stor betydelse [7] FIGUR 4 Andel (%) fjorton- och femtonåringar som uppger att de varit berusade mer än 4 gånger den senaste terminen i relation till föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande (Koutakis och Stattin, 2003).

Risker med ungdomsdrickande [8] Unga som berusningsdricker riskerar att drabbas av olika akuta skador och problem, som: Bråk, slagsmål och våld. Oskyddade samlag och oönskade sexuella situationer. Att skolarbetet påverkas negativt. Forskningen visar dessutom att unga som debuterar tidigt med alkohol, dricker mer och löper ökad risk att utveckla beroende och narkotikamissbruk. Hvitfeldt T och Rask L (2005). Skolelevers drogvanor 2005. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN)

ÖPP - Hur och varför? [9] Med utgångspunkt i den forskning som ni just tagit del av formulerade forskarna en hypotes: Om vi lyckas vidmakthålla föräldrars restriktiva hållning till sina barns drickande kommer detta att leda till att ungdomsdrickandet minskar

ÖPP -När, var och hur? [10] Var och när? Korta föräldraträffar en gång per termin, i samband med ett av skolans ordinarie föräldramöten, i skolår 7-9 Hur? Programmet leds av föräldramötespresentatörer som utbildats i metoden.

Vilket innehåll? [11] 1.Kort presentation av: forskningsresultat kring ungdomsdrickande faktorer som hänger ihop med ungdomsdrickande vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har i sammanhanget Precis den information ni själva just fått del av!!

Vilket innehåll? [12] 2. Presentation av vad föräldrar kan göra: Skapa förutsättningar för en varm och öppen kommunikation Att tala om alkohol innan problemen infinner sig. Det är det som är att förebygga Som förälder kan man berätta var man står i dessa frågor, barn vill ha klara besked. De vill veta vad föräldrarna anser

Vilket innehåll? [13] 3. Presentation av förtjänsterna av en gemensam överenskommelse Föräldrarna uppmanas att tillsammans sätta upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget i allmänhet och ungdomsdrickande i synnerhet

Vilket innehåll? [14] 4. Föräldradiskussioner Föräldrarna lämnas att på egen hand diskutera med varandra och träffa överenskommelser om normer och förhållningssätt. Efter föräldradiskussionen är det viktigt att klasslärare knyter ihop tankarna och hjälper till att få ner överenskommelsen.

Vilket innehåll? [15] 5. Brev skickas hem till föräldrarna. Brevet är avsett att fungera både som minnesanteckningar till de föräldrar som varit närvarande vid föräldraträffen och information till dem som av olika anledningar inte kunde delta.

Varför fungerar ÖPP? [16] Påverkar skyddsfaktorer; Stärker föräldraskapet och normer kring alkoholbruk och andra normbrytande beteenden samt skapar skyddande förhållanden i hemmiljön.

Verksamma komponenter; [17] Att bygga goda relationer mellan barn och föräldrar Att ha tydliga ramar och regler Varma och tydliga vuxna Återupprepning av budskap Brevet Att vuxna står enade - överenskommelse

ÖPP Fungerar det? [18] Resultat; Föräldrarna i de skolor där programmet genomfördes vidmakthöll i betydligt större utsträckning ett restriktiv förhållningssätt till ungdomars drickande Även ungdomarnas dryckesvanor påverkades. Det frekventa berusningsdrickandet halverades

Föräldrarna i de skolor där programmet genomfördes vidmakthöll i betydligt större utsträckning ett restriktiv förhållningssätt till ungdomars drickande [19] Föräldrar i preventions- resp. kontrollgrupp, som blivit mer tillåtande respektive gränssättande över tid (Koutakis och Stattin, 2003)

[20] Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade en gång under den senaste månaden (Koutakis och Stattin, 2003)

[21] Andel (%) ungdomar i preventions- och kontrollgruppen som varit berusade mer än en gång under den senaste månaden (Koutakis och Stattin, 2003)

Övriga resultat från ÖPP-studien [22] Även normbrytande beteende som stölder, snatterier och skolk minskade Effekterna av preventionsinsatsen var märkbara även bland ungdomar som redan hade etablerat alkoholvanor

Kontakt och mer information [23] ÖPP i din kommun anneli.fredriksson@vara.se Folkhälsoinstitutets hemsida om förebyggande insatser i skolan: www.fhi.se/skolanforebygger.se Örebro universitet: www.oru.se/bsr/koutakis