Bosättningsprocess för nyanlända som anvisas enligt lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare

Malmö stad Stadskontoret 1 (8) Datum 2016-05-02 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Bosättningsprocess för nyanlända som anvisas enligt lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare STK-2016-591 Sammanfattning Riksdagen beslutade den 27 januari 2016 om en ny lag som innebär en skyldighet för samtliga kommuner i landet att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen, lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. I ärendet beskrivs ansvarsfördelningen för mottagandet av de nyanlända som anvisas till kommunen enligt denna lag. Ansvarsfördelningen bygger på principen att uppgiften ska hanteras inom ramen för nämndernas ordinarie uppdrag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra åt sociala resursnämnden att till följd av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning bedöma behoven av boenden för nyanlända, göra beställningar av boenden hos tekniska nämnden samt att ge praktiskt stöd till målgruppen, att befria sociala resursnämnden från ansvar för ekonomiskt resultat avseende nettokostnader för åtagande till följd av nämnda lagstiftning, samt att uppdra åt tekniska nämnden att inom ramen för sitt lokalförsörjningsansvar införskaffa boenden för målgruppen efter beställning från sociala resursnämnden och att ansvara för att samordna arbetet med att ta fram andra boendealternativ i samarbete med berörda nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen föreslås för egen del besluta att tilldela sociala resursnämnden kommunbidrag om 1 600 tkr för 2016 med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande, att anmoda sociala resursnämnden att i samband med delårsrapport för januari-augusti 2016 inkomma med en bedömning av nettokostnader under 2016 för åtagande till följd av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, SIGNERAD 2016-04-28

att anmoda sociala resursnämnden att i sin budgetskrivelse 2017 inkomma med en bedömning av nettokostnader under 2017-2022 för åtagande till följd av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, samt 2 (8) att godkänna att sociala resursnämnden gör en beställning av temporära boenden för personer som anvisas enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse KS160504 Bosättningsprocess för nyanlända som anvisas enligt lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2016-05-02 Kommunstyrelsen 2016-05-04 Kommunfullmäktige 2016-05-26 Ärendet Bakgrund Riksdagen beslutade den 27 januari 2016 om en ny lag som innebär en skyldighet för samtliga kommuner i landet att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen, lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Lagen omfattar bland annat nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas av lagen. Ensamkommande barn som inte är kvotflyktingar regleras av en annan lagstiftning, lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Anvisningarna ska grundas på en årlig fördelning av nyanlända på länsnivå (länstal) och kommunnivå (kommuntal). Regeringen fastställer kommuntal i respektive län efter förslag från Länsstyrelsen. Utöver anvisningar av nyanlända för bosättning enligt denna lag, kommer kommunens mottagande även att omfatta nyanlända som ordnar boende på egen hand, ensamkommande barn och anknytningar till f d asylsökande. Den nya lagen trädde i kraft den 1 mars 2016 och innebär att Malmö som kommun har ett ansvar för att erbjuda boende för de nyanlända som anvisas till Malmö. I detta ärende lämnas förslag till hur bosättningsprocessen genom anvisning ska hanteras i kommunen samt hur framtagande av boenden för målgruppen ska ske. Såväl nyanlända som anvisas kommunen från anläggningsboende som nyanlända som ordnar boende på egen hand blir folkbokförda i Malmö och merparten omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Under tiden i etableringsinsatser har den arbetssökande nyanlände rätt till etableringsersättning och under vissa förutsättningar även till etableringstillägg och bostadsersättning. Även rätt till bostadbidrag kan föreligga. Detta gör flertalet nyanlända självförsörjande under etableringstiden, dvs. de har inte behov av försörjningsstöd under denna tid.

3 (8) Lagen i korthet Bosättningslagen innehåller utgångspunkter och bestämmelser om mottagande genom anvisning till en kommun och förordningarna innehåller närmare bestämmelser om hur den nya ordningen med anvisningar till kommuner ska fungera. Bland annat anges i förordningen vilken som är anvisande myndighet, länstal och kommuntal, beslut om anvisning, när mottagandet i kommunen senast ska ske, vilka som ska omfattas av anvisningar och anmälan av tillgängliga bostäder. Hur den nya ordningen med anvisningar till kommuner är avsedd att fungera kommer att regleras i flera förordningar. Läns- och kommuntal för 2016 framgår av en av de förordningar som trädde i kraft den 1 mars 2016. Kommuntalen grundar sig på det förslag som länsstyrelsen i respektive län tagit fram. Länstalet för Skåne uppgår 2016 till 2 765 personer, varav Malmö kommun kommer att anvisas 488. Lagen innebär att kommunen är skyldig att ordna boende för nyanlända som efter anvisning mottas i kommunen. Mottagande i kommunen ska ske i enlighet med årsplaneringen, senast inom två månader från beslut om anvisning. Syftet med lagen är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och därmed kunna påbörja etablering på arbets-marknaden och i samhällslivet. Kommunen ansvarar för att inom ramen för bosättningslagen planera och ha beredskap för mottagande av nyanlända utifrån kommuntal och årsplanering samt vad som i övrigt är känt. Lagen kräver därmed att kommuner beaktar nyanlända i sin planering för bostadsförsörjningen. Intentionen i lagen är att anvisade nyanlända i så stor utsträckning som möjligt ska erbjudas permanenta bostäder. Det är dock inte reglerat i lagen vilken typ av bostäder som avses. Med tanke på den stora bostadsbristen i Sverige är det sannolikt att kommunerna i många fall inledningsvis kommer att erbjuda tillfälliga bostäder. Länsstyrelserna kommer att fastställa kommuntal i förväg För 2017 och framåt kommer regeringen utifrån Migrationsverkets prognos att besluta om antalet personer som ska omfattas av anvisningar under det kommande året samt fördelning på länsnivå. Länsstyrelserna kommer att fastställa antalet som ska omfattas av anvisningar till kommuner inom respektive län (kommuntalen). Antalet, länstalen och kommuntalen kommer att fastställas i förväg för ett år i taget. Genom att kommunerna får besked om kommuntal för kommande år i förväg har de bättre möjligheter att planera för mottagandet. Införandet av den nya lagen medför att överenskommelser om mottagande av nyanlända mellan kommuner, Migrationsverket och länsstyrelsen upphör. På kommunnivå kommer en årsplan för bosättning tas fram mellan kommunen och Arbetsförmedlingens bosättningsenhet under 2016. Från och med 2017 sker motsvarande med Migrationsverkets bosättningsenhet. Beroende på utvecklingen och om kommunerna visar sig ha svårigheter att klara uppsatta mål enligt årsplan kan det bli aktuellt att anvisa nyanlända även om kommunen inte aviserat tillgång till boende. Migrationsverket anvisande myndighet från och med 2017 Av förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, den så kallade bosättningsförordningen, framgår att Migrationsverket blir anvisande myndighet från och med den 1 januari 2017 och beslutar om anvisningar till kommuner avseende alla nyanlända som omfattas av lagens målgrupp. För 2016 gäller övergångsbestämmelser som innebär att både Mi-

grationsverket och Arbetsförmedlingen kommer att besluta om anvisningar med stöd av den nya lagen. Uppdelningen följer den som tidigare har gällt inom ramen för systemet med frivilliga överenskommelser, dvs. Migrationsverket svarar för anvisning av kvotflyktingar och ensamkommande barn och Arbetsförmedlingen för anvisning från anläggningsboende. 4 (8) Stadens mottagande av nyanlända som anvisas till kommunen Nyanlända som anvisas till staden blir Malmöbor och kommer att folkbokföras i kommunen. De kommer under etableringstiden i de flesta fall att vara självförsörjande genom etableringsersättningen och andra statliga ersättningar. De kommer således inte, med vissa undantag, att uppbära försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL). Enligt 3 kap. 1 SoL hör till en socialnämnds uppgifter bland annat att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden samt svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Det uppsökande arbetet bör vara generellt i den meningen att det riktar sig till alla i en viss grupp som kan tänkas behöva särskilt stöd, exempelvis nyanlända invandrare. Socialnämnden ska enligt 3 kap. 2 SoL även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för grupper som har behov av samhällets stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet bland annat främja den enskildes rätt till bostad. En socialnämnd får således enligt 3 kap. 1 SoL genomföra åtgärder och insatser riktade mot en utsatt grupp människor utan föregående individuell biståndsprövning enligt 4 kap. 1 SoL. Det innebär att kommunen, utan föregående individuell biståndsprövning enligt SoL och med stöd av 3 kap. 1 SoL, kan erbjuda boende till nyanlända som anvisas kommunen enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Det finns således stöd i lag för att kommunen organiserar sitt mottagande på ett sådant sätt att de nyanlända som anvisas till kommunen genom bosättningslagen inte i första hand ska bli föremål för individuell biståndsprövning enligt SoL. Sociala resursnämndens ansvar enligt dess reglemente är att tillhandahålla kommungemensamma verksamheter och tjänster inom området socialtjänst. Det ankommer på sociala resursnämnden att bistå stadsområdesnämnderna med handläggning och annat stöd så att dessa kan fullgöra sina åtaganden som socialnämnd. Vidare ansvarar sociala resursnämnden för handläggning av ärenden enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Sociala resursnämnden har dessutom bland annat ansvar för samhällsinformation till nyanlända invandrare och försörjningsstöd till dessa i avvaktan på att etableringsersättning kan utbetalas. Sociala resursförvaltningen handlägger också ärenden som rör ensamkommande barn. Sociala resursnämnden har således ansvar att tillhandahålla kommungemensamma verksamheter och tjänster, varav flera är riktade till nyanlända invandrare. Sociala resursnämnden har redan boendelösningar i form av genomgångsboenden till olika målgrupper. Det faller sig därför naturligt att sociala resursnämndens ansvar utökas till att även omfatta mottagandet av nyanlända invandrare som anvisas kommunen för bosättning. Sociala resursnämndens ansvar utifrån bosättningslagen innebär att sociala resursförvaltningen blir kommunens kontakt gentemot Arbetsförmedlingens bosättningsenhet alternativt Migrationsverket och att förvaltningen samordnar kontakten med dessa myndigheter och andra aktörer. Sociala resursnämnden ansvarar också för att ta emot avisering om behov av bostad för anvisning av familj eller ensamhushåll samt att ge

praktiskt stöd till nyanlända invandrare i samband med bosättning. Sociala resursnämnden föreslås också ha ansvar för att bedöma behovet av bostäder för de nyanlända som kommer att anvisas till kommunen samt svara för beställningar av boenden utifrån de behov som identifierats. Sociala resursnämnden kommer att erbjuda boenden till de nyanlända invandrare som anvisas kommunen för bosättning enligt 3 kap. 1 SoL. Någon individuell biståndsprövning enligt 4 kap. 1 SoL kommer således i normalfallet inte att äga rum i fråga om boende. 5 (8) I förarbetena till den nya lagen (prop. 2015/16:54, s 18) uttalar regeringen att intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör erbjuda de nyanlända som omfattas av anvisningar permanenta bostäder. Regeringen anger också att det inte är uteslutet att kommuner kommer att bli tvungna att erbjuda tillfälliga bostäder för att kunna fullgöra sin skyldighet. Till följd av den stora bostadsbristen i Malmö kommer de nyanlända inledningsvis att erbjudas temporära boenden i olika former. Besittningsskyddet kommer att avtalas bort varför boendet kommer att pågå i högst fyra år. Inom denna tid bör de nyanlända kunna erhålla ett nytt boende på den öppna bostadsmarknaden, exempelvis genom Boplats Syd. Tekniska nämnden har ansvar för stadens lokalförsörjning, till exempel i form av blockförhyrningar till sociala resursnämndens kommunövergripande verksamheter. Inom ramen för detta uppdrag förutsätts också ansvaret för anskaffandet av boenden för målgruppen nyanlända som anvisas till staden för bosättning ligga. Fastighetskontoret ansvarar för att, utifrån sociala resursförvaltningens bedömning av behov och beställning av boenden, samordna framtagandet av boenden för målgruppen. I detta arbete behöver Fastighetskontoret samverka med andra förvaltningar och bolag. Boende för målgruppen Inledningsvis kommer framför allt temporära boendelösningar att bli aktuella för målgruppen. Anledningen till detta är den stora bostadsbristen i Malmö. Fastighetskontoret ansvarar för att utifrån beställning av sociala resursförvaltningen införskaffa temporära boenden, exempelvis i form av moduler. En beställning om 243 lägenheter i moduler som beräknas täcka behovet hos 498 personer kommer att göras. MKB har ett avtal som ger bolaget möjlighet att köpa in 50-100 lägenheter i form av moduler. Av dessa är 10-20 % lägenheter på två rum om 34 kvm, resterande lägenheter är på ett rum om 22 kvm. Modullägenheterna kan, vid ett förändrat behov hos gruppen nyanlända som anvisas till staden, omvandlas till studentbostäder, ungdomsboende, boende för hemlösa eller dylikt. Leveranstid för modulerna kan enligt MKB inte specificeras förrän beställning är gjord, men om leverans ska ske innan årsskiftet måste beställning vara gjord före mitten av augusti. Övriga frågor avseende modulerna, exempelvis förvaltning och skötsel, kommer att regleras i framtida avtal. Ekonomiska konsekvenser Den nya lagen innebär en rad ekonomiska konsekvenser för kommunen som i dagsläget är svåra att beräkna. Bland annat sker vissa förändringar i den förordning som reglerar kommunens rätt till ersättning från Migrationsverket för insatser riktade till nyanlända. Samtidigt medför bostads-

bristen i Malmö i kombination med kommunens skyldighet att erbjuda bostäder för nyanlända sannolika kostnadsökningar för kommunen. 6 (8) Förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar förändras på flera punkter. I förordningen definieras olika ersättningar såsom grundersättning, schablonersättning och ersättning för vissa kostnader. Bland annat blir nu rätten till grundersättning generell för alla kommuner, från att tidigare ha krävt överenskommelse med Migrationsverket om mottagande. Grundersättningen sänks samtidigt från 500 000 kr till att motsvara fem prisbasbelopp, vilket för 2016 innebär en ersättning om 221 500 kr. Kommunens rätt till ersättning för vissa hyreskostnader stärks, från att tidigare ha tilldelats endast i mån av tillgång på medel och med ett tak på 12 000 kr. Enligt den ändrade förordningen har kommunen rätt till ersättning för hyreskostnader som uppstår från det att en bostad anmälts tillgänglig till dess att en nyanländ flyttar in. Ansökan om ersättning sker i efterhand per individ. Sedan tidigare har också schablonersättningarna per mottagen nyanländ höjts med 50 % för personer som tas emot efter 1 januari 2016. Nu uppgår schablonersättningen till 125 000 för en person som inte fyllt 65 år och 78 200 kr för en person som fyllt 65 år. Kostnader för kommunen kommer att uppstå i det fall kommunen blockförhyr bostäder och dessa kostnader inte kan täckas via hyresintäkter med hyror i nivå som personerna har råd att betala utifrån etableringsersättningen. En preliminär beräkning av hyreskostnader och intäkter för exempelvis modullägenheter för de 488 personer som ska tas emot i Malmö under 2016 visar att kommunens nettokostnad kan uppgå till cirka 10-15 miljoner kronor på helårsbasis, som alltså inte finansieras via hyresintäkter. Till dessa kostnader kommer ytterligare kostnader för att få tillgång till lägenheter, i form av exempelvis markförberedelser vid uppförande av modullägenheter samt kostnader för tillsyn och förmedling. Av regeringens vårproposition anges att i mån av tillgång på medel kan kommuner ansöka om statlig ersättning för t.ex. initiala kostnader i samband med mottagning av kvotflyktingar och mottagande av personer med särskilda behov eller olika insatser inom socialtjänstens område. Anslaget för sådana medel utökas från 60 miljoner till 140 miljoner 2016. Därutöver kan kommunerna beviljas medel från länsstyrelserna som syftar till beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända (37 ) samt för att tillhandahålla flyktingguider och familjekontakter (37a ). Stadens hantering av bosättningsprocessen genom anvisning innebär behov av resursförstärkning för sociala resursnämnden och tekniska nämnden. Sociala resursnämnden har äskat medel för inrättandet av fyra tjänster för arbetet riktat till nyanlända som anvisas till kommunen för bosättning. Äskandet avser en samordnartjänst, en administrativ tjänst, samt två boendestödjartjänster. Personalkostnad för tjänsterna kopplade till mottagandet inklusive OH-kostnader (IT, lokal mm) beräknas till 1 600 tkr för 2016. För 2017 beräknas personalkostnaderna inklusive OH-kostnader uppgå till 2 700 tkr. Parallellt kommer sociala resursnämnden söka projektmedel från Länsstyrelsen avseende samordnartjänsten. Sociala resursnämnden har också begärt godkännande från kommunstyrelsen om att beställa de modullägenheter som beräknas behövas, totalt 243 lägenheter. Preliminärt väntas hyreskostnaden över kontraktstiden på 15 år uppgå till cirka 310 miljoner kronor. Det är svårt att överblicka och uppskatta kommunens totala nettokostnad i samband med den

nya bosättningslagen då såväl prognosen för kommande års anvisningar som kostnaderna för de temporära boendena är osäkra. 7 (8) Stadskontorets överväganden Stadskontorets bedömning av hur kommunens arbete med anvisningar av nyanlända enligt bosättningslagen bäst organiseras bygger på principen att uppgiften ska hanteras inom nämndernas ordinarie uppdrag. Stadskontoret anser därför att kommunens mottagande av nyanlända genom anvisning lämpligast hanteras inom ramen för sociala resursnämndens ansvar att tillhandahålla kommungemensamma verksamheter och tjänster inom området socialtjänst. I detta ansvar ligger bland annat att bedöma behovet av boenden för målgruppen, göra beställningar hos fastighetskontoret samt att ge praktiskt stöd till de boende. Sociala resursnämnden har i sitt ärende begärt att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänner att nämnden beställer lägenheter för att ordna bostäder till målgruppen. Med tanke på ovan beskrivna ansvarsfördelning föreslår stadskontoret att kommunstyrelsen ställer sig bakom sociala resursnämndens begäran. Enligt riktlinjer för ekonomistyrning, som beslutats av kommunfullmäktige i Budget 2016, ska nämnd inhämta kommunstyrelsens godkännande vid extern förhyrning av lokal om hyreskostnaden under kontraktstiden överstiger 15 Mkr. Med extern förhyrning menas all förhyrning som inte sker från annan nämnd i kommunen. Stadskontoret anser dessutom att ansvaret för att införskaffa boenden för målgruppen, efter beställning från sociala resursförvaltningen, ligger inom ramen för tekniska nämndens lokalförsörjningsansvar. Redan nu står det klart att antalet lägenheter i form av moduler som kan levereras under innevarande år inte motsvarar behovet. Det är således angeläget att arbetet med att ta fram andra boendealternativ påbörjas skyndsamt. För detta arbete behövs ett samarbete mellan berörda förvaltningar och bolag och stadskontoret förordar att fastighetskontoret, inom ramen för sitt lokalförsörjningsuppdrag, får ansvar för att samordna detta arbete. Utöver detta är det även angeläget att behovet av permanenta bostäder för målgruppen beaktas inom ramen för kommunens planering för bostadsförsörjning. Stadskontoret anser att målsättningen bör vara att mottagandet av anvisade nyanlända påbörjas snarast möjligt så att anvisningarna sprids någorlunda jämnt under året. Det råder stor osäkerhet om antalet personer som kommer att anvisas till kommunen under den närmsta tiden samt om vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att medföra. De ekonomiska konsekvenserna påverkas också av faktorer utanför sociala resursnämndens kontroll. Därför bedömer stadskontoret att det är rimligt att, i likhet med kostnader för hemlöshet och ekonomiskt bistånd, befria sociala resursnämnden från resultatansvar för kostnader för insatser enligt den nya bosättningslagen. Det innebär att det ekonomiska resultatet hanteras på kommunövergripande nivå. Sociala resursnämnden ombeds därför att i samband med delårsrapport för januari-augusti 2016 inkomma med en prognos över hur stor den totala nettokostnaden för detta kommer att bli under året. Nämnden ska också i sin budgetskrivelse för 2017 göra en bedömning av hur stora kostnaderna kan komma att bli under 2017.

Stadskontoret föreslår slutligen att sociala resursnämndens äskande om 1 600 tkr för samordning, administration och boendestödjare, beviljas med finansiering ur den reserv som avsattes hos kommunstyrelsen vid beslut om tilläggsbudget 2016. Då budget för 2017 ännu inte är beslutad av kommunfullmäktige uppmanas sociala resursnämnden ta upp kostnaderna i sin budgetskrivelse för 2017. 8 (8) Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör