Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1
Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö 31,6%, Landskrona 23,8%
Syfte Öka kunskapen om barns vardagsvillkor i förhållande till knapp ekonomi. Öka kunskapen om hur barn själva formar vardagen, dvs. aktörskap och strategier. 2009-04-07 Anne Harju 3
Varför barns perspektiv? Utifrån etiska aspekter. De bör själva ha möjlighet att påverka vilken slags identitet som skapas åt dem. Utifrån åtgärder som föreslås och utvecklas. FN:n barnkonvention. 2009-04-07 Anne Harju 4
En definition av ekonomisk knapphet En påtvingad avvikelse från den allmänna livsstilen (konventioner, konsumtion och sociala aktiviteter). Definitionen har en relativ innebörd och ska förstås i relation till de sociala sammanhang människor finns inom dvs. det samhälle de lever i. (Peter Townsend 1979) 2009-04-07 Anne Harju 5
Aktörskap Förmåga att agera, göra val och reflektivt tolka sin nuvarande situation och de möjligheter och begränsningar som redan är kända. Hur situationen tolkas vägleder hur man väljer att handla (Närvanen och Näsman 2006). 2009-04-07 Anne Harju 6
Definitioner av barn Att inte vara vuxen. Att vara underordnad regler och lagar som är unika för barn. Ålder och biologi utifrån utvecklingssteg En socialt bestämd livsfas, vilken innebär generaliserad kunskap om hur man ska agera och uppföra sig. 2009-04-07 Anne Harju 7
Metod och Urval. Intervjuer hos sju familjer vid fem tillfällen, totalt 8 föräldrar och 14 barn (7-19 år). Barn och föräldrar har intervjuats både enskilt och tillsammans. Familjerna bor i en större stad och försörjer sig på försörjningsstöd, studiestöd respektive lönearbete kombinerat med annat stöd, sjukersättning. Långvariga ekonomiska problem. 2009-04-07 Anne Harju 8
Social delaktighet Social delaktighet och upprätthållande av sociala relationer är viktigt. Varför? Den knappa ekonomi kännbar: - Deltagande i sociala aktiviteter. - Materiellt deltagande. 2009-04-07 Anne Harju 9
Interaktionsritualer Ömsesidigt fokuserade känslor och en tillfälligt delad verklighet, som i sin tur genererar solidaritet och symboler av gruppgemenskap och bekräftelse. (Randall Collins 2004:7) 2009-04-07 Anne Harju 10
Anders 16 år Anders: Har inte varit på bio på länge. Hittar det på internet istället. Anne: Laddar du ner mycket? Anders: Vi gör inte det så mycket för vår dator är inte så bra, men jag känner folk som kan så det är bra. Men det är roligt och gå på bio med kompisar ibland, det är ju inte samma känsla som att sitta hemma. Anne: Är det själva biobesöket som är viktigt eller är det att gå dit med kompisar? Anders: Det är nog med kompisar som är roligast. Anne: Att man är tillsammans med dem? Anders: Ja skrattar och sen så på vägen så snackar man om filmen. Det är ju inte kul och gå på bio själv. Det är ju skittråkigt. Hemma kan det vara kul och kolla på en film själv men inte på bio. 2009-04-07 Anne Harju 11
Aycha 19 år Nu kan jag gå ut med mina vänner och inte tänka typ jag har inga pengar och skämmas och sånt. På det sättet är det bra och jag kan ju köpa det jag vill och shoppa med mina vänner. Så det är jätteroligt verkligen. 2009-04-07 Anne Harju 12
Relationen mellan barn och föräldrar - Vardagen formas och förhandlas i hög grad i en kontext av förståelse och samarbete. - Inte bara föräldrar skyddar utan även barnen. - Ekonomi en del av relationen. Barnen utvecklar ekonomisk kompetens. - Konflikter om hur pengarna ska spenderas. 2009-04-07 Anne Harju 13
Medvetenhet och förståelse Mamma är väldigt rädd om sina pengar. Hon är jätteförsiktig så att de inte försvinner för snabbt. Så det går ju inte bara och handla jättechoklad, flera stycken choklad innan man har handlat mat och betalat alla räkningar som man måste betala. För annars kan det bli problem, hon kan bli utkastad på gatan och sånt och det är inte så kul. Så räkningar, mat och sånt det kommer alltid först så att vi har det. Om det blir några pengar över så sparar vi eller så kanske vi gör något kul. (Elin 10 år) 2009-04-07 Anne Harju 14
Aktiva i formandet av vardagen Utifrån tolkning och handlingsutrymme använder sig barnen av olika strategier för att leva med eller påverka sin egen och familjens situation. Strategierna delas upp i reaktiva respektive proaktiva dimensioner. 2009-04-07 Anne Harju 15
Proaktiva strategier Kunskap om vart vända sig Arbeta Spara Planera Låta sig bli bjuden Använda egna pengar Vända sig till sociala nätverk Handla billigt & begagnat Låna 2009-04-07 Anne Harju 16
Påverka genom arbete Det var ett beslut som jag tog. Min mamma förstod för att det var mycket som hände kring vår familj och så jag var tvungen att ta en paus. Jag kunde inte koncentrerar mig riktigt i skolan, det var det. Innan jag börjar skolan igen så vill jag ju jobba och hjälpa mamma med räkningar. För jag ser ju att mitt extra tillägg som jag fått inte hjälper henne alls. Aycha 19 år
Veta vart vända sig Kan du berätta om en situation då du känt av att du inte har så mycket pengar? Tystnad. Då du velat ha någonting eller göra någonting. Båda. Men alltså det är bättre nu än när man var yngre. Nu när man växt man vet man kan handla billigt på vissa ställen. Så istället för att fråga dem (föräldrarna) snälla köp till mig så köper jag själv. Varför kände du av det mer när du var yngre? Så här, innan när jag var yngre så kände jag inte till dem, sen jag var helt så fattig men nu när man växt så kan man bara ringa dem och säga jag vill ha den där telefonen. Nu när man frågar dem (föräldrarna) om någonting och de säger att det är för dyrt så man bara ok man handlar själv. Kille 15 år
Reakativa strategier Avstå från att fråga Ta ställning mot Dölja Inte slösa Inte behöva Vänta Inte tycka det är viktigt att ha & göra Hänvisa till praktisk lämplighet Undvika att tänka på situationen 2009-04-07 Anne Harju 19
Hänvisa till praktisk lämplighet Alltså jag tycker inte det är lönt [att ha boots som är inne], speciellt jag som spelar fotboll med mina skor. Det är inte lönt att jag köper såna där, de är klumpiga, man kan inte spela i dem för de är så stora. Felicia 12 år
Både och Uttrycka: missnöje, besvikelse, frustration och irritation. Gråta, Tjata, Kräva, Prioritera 2009-04-07 Anne Harju 21
Hälsa Inga tydliga mönster framträder vad gäller barnens hälsa. Tydligt är dock att tillgången till fritidsaktiviteter spelar roll både för fysiskt och psykiskt välbefinnande. Frågan är också hur den rutinartade livet påverkar hälsan
Om att vara ekonomiskt beroende Jag hatar när nån säger att jag kan betala för dig, för det är så jobbigt för då kommer det upp igen, jag har inga pengar. Jag vill kunna betala för mig själv, jag vill kunna betala för egen del, men det är alltid så att folk betalar för mig. Det är jobbigt. Man känner sig så svag och beroende. Leyla 17 år
Om hälsa Tror du att lite pengar påverkar hälsan? Ja, för att jag kedjeröker för att jag mår så dåligt. Jag sitter bara hemma. Jag rör inte på mig. Det påverkar hälsan jättemycket och man känner sig så äcklig för att man gör ingenting. Man bara sitter här, det är tungt, jag tycker om att göra saker, men det händer ingenting. Det är samma sak varenda dag: vakna borsta tänderna, äta frukost, sitta framför tv och röka. Det händer ingenting. Leyla 17 år
Slutligen - Det går och man bör samtala med barn i olika åldrar om känsliga ämnen - Knapp ekonomi påverkar vardagslivet. Det finns dock mångfald. Inte ett statiskt fenomen. - Barn är aktiva i formandet av vardagen. - Föreställningen om vuxendom och barndom som åtskilda sociala positioner utmanas. 2009-04-07 Anne Harju 25