Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Relevanta dokument
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Detta vill jag få sagt!

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Hjälpmedel till tydligare verifieringskrav. Per Levin

Att ställa energikrav och följa upp

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg

Telefon:

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Tekniska anvisningar Energi

Telefon:

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Brf Utsikten i Rydebäck

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Termografering. Märsta, Ölsta 3:33. Termograferingsdag Carl-Jonas Nordensved, SBR 62083

Hur kan man som beställare uppnå energieffektivitet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Energihjälpen Formulär för granskning och verifiering av beräknad energiprestanda för byggnader

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport dot ver 1.0

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg Författare Anna Vesterberg

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Uppföljning av energikrav i byggprocessen. Bättre klimatskärm

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Rapport energibehovsberäkning. Objekt: Tuna 6:66

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Termografisk Besiktningsrapport

BYT GLAS ISTÄLLET FÖR FÖNSTER

Skanska Sveriges erfarenheter från byggande av lågenergi- och passivhus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energioptimering av kommersiell byggnad

Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop

Beräknad och verklig energianvändning

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

International Passive House Association

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

Energianvändning i byggnader. Energibalans. Enkel metod för att beräkna energi- och effektbehov

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

användarguide Kompanigatan 5, Box 11505, Jönköping

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Resultat från energiberäkning

Byggnadstypologier Sverige

Resultat från energiberäkning

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Termisk beräkning mellan fönsterkarm och yttervägg enligt detalj: Detalj 1 Fönster - stdmassivvägg med iso (sidoanslutning)

Frillesås passivhusen blir vardagliga

TERMOGRAFERING AV FÖNSTER

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen

Glas- och fönsterexpert Energieffektivisering Inomhusklimat LCC kalkyler

Regler för ändring i BBR. Otto Ryding

Maskinkajen 3, Göteborg

solskydd Jämförelse mellan yttre, inre solskydd samt utan

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Resultat från Um-beräkning

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

Transkript:

Välkommen till Energikicken Energikrav i byggprocessen

Vad kostar det att inte säkerställa energikraven? Hammarby S jöstad Mål 100 kwh/m 2,år R esultat: S ämsta byggnaden 220 kwh/m 2,år (medel 140) E xtra energikostnad 780.000 kr* Lgh på 100 m 2 i sämsta byggnaden B ild www.hammarbysjostad.se *LCC på 50 år, 3% kalkylränta, 4% energiprisutveckling

Varför uppföljning av byggnadstekniska energikrav? Lägre driftkostnader Bättre inomhusmiljö Fastighetsföretag är ofta bra på att ställa krav men dåliga på att följa upp!

Kritiska moment E nergiberäkningar Indata avgör resultat Indata ska betraktas som funktionskrav Ha god säkerhetsmarginal (15 20 % ) Om målet är 100 kwh/m 2,år bygg för 85 kwh/m 2,år Värmeisolering Används typgodkända material Vid platta på mark ställ krav på yttemperaturer

Kritiska moment forts Köldbryggor Allt större del av totala värmeförlusterna Fukt i byggnader Låt konstruktören kalkylera hur mycket fukt som kommer torkas ut under de två första värmesäsongerna Luftläckning Försämrar isoleringens egenskaper Minskar möjligheterna att återvinna värme ur frånluften

Luftläckning för täta och otäta byggnader Figuren visar exempel på energiförluster för flerbostadshus. 0,8 s ta d - normenlig täthet (0,8 l/s,m2) i stadsmiljö 2 s ta d - täthet 2,0 l/s,m2, i stadsmiljö 2 öppet - täthet 2,0 l/s,m2, i öppet landskap Källa: Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen- S P

Kostnader för dålig klimatskärm LCC- kostnad luftläckning per yta 2500,0 2000,0 kr/m2 1500,0 1000,0 500,0 0,0 0 20 40 60 80 100 120 Antal år Figuren visar exempel på diskonterade kostnader (LCCenergi) för luftläckning genom klimatskärmen motsvarande 0,1 luftomsättning

Kritiska moment forts S olavskärmning Tänk på g-värdet (andel solvärme som tillförs rummet) Mätteknik Program för mätning O noggrannhet, typ av instrument Termiskt klimat Läckage, drag och stora temperaturskillnader kompenseras med högre energianvändning

R äcker inte BBR? BBR ställer endast övergripande krav som är svåra att följa upp BBR ställer krav, men visar inte hur verifiering av kraven ska gå till Delkrav och kontrollpunkter behövs för att nå hela vägen fram

Uppföljning av energikrav t ex kwh/m 2,år V erifika tions pla n E nerg itekni s ka funktions kr a v S FP E ffekt U-värde mm B es krivning s te xter provning /kontr oll Beskriver hur provning ska gå till i detalj. Vad ska mätas och HUR. B es iktning s p la n När ska olika delar besiktigas? Använder resultat av provningarna. S lutbesiktning med undantag. S lutbes iktning m ed unda nta g Vis sa driftfall bes iktigas senare

Vem gör vad? V erifika tions pla n E nerg iteknis ka funktions kra v Byggherre, projektledare, projektör B es krivning s tex ter provning /kontrol l P rojektör, projektledare B es iktning s p la n Bes iktnings ma n

E nergitekniska funktionskrav underlag till reviderade energiberäkningar

Uppdaterade energiberäkningar Ö verg ripa n de energ ikra v kwh/m 2,år E nerg iberä knin g 1 (S ys tem ha ndling ) V erifika tions pla n E nerg iteknis ka funktions kra v E nerg iberä knin g 2 (B yg g ha ndling ) B es krivning s tex ter provning /kontrol l B es iktning s p la n E nerg iberä kni ng 3

E xempel energitekniska funktionskrav Funktion Krav Enhet Provning och kontroll Kommentar Klimatskärm Dim. värmeeffekt trans+läckage <25 W/m 2 Redovisat beräkningsunderlag Utdata från energiberäkning exkl. ventilation U m -värde- totalt <0,5 W/m 2 K Inklusive köldbryggor Indata till energiberäkning U-värde- Byggnadsdelar Fönster ink.karm <1,1 W/m 2 K Yttervägg <0,15 Glasfasadsystem <1,0 Yttertak <0,1 Golv <0,15 Köldbryggor U-värde- Totalt=ψ*l Totalt Vert. ytter/inner vägghörn Solavskärmning Σ g- värde W/K W/mK Luftläckning <0,5 l/s,m 2 Kontroll på plats enligt besiktnings-plan baserat på materialdata för respektive konstruktionsdel Särredovisas som indata till energiberäkning <35 % g-värden på glas och solskydd samt skydd av konstruktion och skuggning fastställs vid besiktning på plats Kontrolleras med tryckmätning och termografering. SS-EN 13829 Indata till energiberäkning Underlag för beräkning av U m -värde och indata till energiberäkning g-värde =andel solvärme som tillförs rummet.

Mätningar för uppföljning 13.2 C 12 10 8 6.0 C Bilderna visar att argon har läckt ut ur tre isolerglas (Källa: Flir )

Varnande exempel Figuren visar felaktigt monterade energiglas upptäckt med hjälp av termografering. (FLIR Foto: Anders Hes selgren)

S ammanfattningsvis.. Ta fram energitekniska funktionskrav (ej bara kwh/m2,år) Gör en verifikationsplan med detaljer om hur uppföljningen ska gå till B eställaren bestämmer! Tack för att ni har lyssnat!