Handledarmaterial Kvinnornas Krig Metodmaterialet framtaget: 2014-03-19
INLEDNING Materialet är till för Kvinna till Kvinna Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter DEL 1: KVINNORNAS KRIG Bakgrundsfakta DEL 2: WORKSHOP DEL 3: FAKTA OCH FÖRDJUPNING Anförande Fakta om sexuellt våld i konflikt Internationella åtaganden Kortfakta om kriget i Bosnien-Hercegovina Kortfakta om kriget i DR Kongo kriget om mineralerna Kvinna till Kvinnas arbete mot våldtäkter i krig DEL 4: FRÅGOR OCH SVAR Frågor som kan tänkas komma ifrån publiken Bilaga Anmälan om nyhetsbrev Kontakt: Matilda Reiderstedt Informatörsamordnare Tel. 08-588 891 61 Mobil: 0706-58 98 33 matilda.reiderstedt@kvinnatillkvinna.se www.kvinnatillkvinna.se Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=5fwnmnouf2u
INLEDNING Det här är ett metodmaterial till filmen Kvinnornas Krig. Det syftar till att ge stöd till dig som planerar att visa filmen för grupper med efterföljande samtal. Filmen tar upp olika teman som kan ligga till grund för diskussioner för olika typer av grupper. Det kan till exempel handla om att väcka engagemang, sprida kunskap eller att bidra till nya strategier i ett redan påbörjat arbete. Innan du visar filmen, fundera igenom vilka önskemål, förkunskaper och behov som kan finnas hos publiken och vad du vill uppnå med just den här visningen. Kvinna till Kvinna Kvinna till Kvinna stärker kvinnor i krig och konflikter för att deras inflytande och makt ska öka. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer som på olika sätt strävar efter att kvinnor ska ta plats i arbetet for återuppbyggnad och hållbar fred. Kvinnor utsätts för våld och övergrepp i krig och konflikter. De misshandlas, våldtas och dödas bara för att de är kvinnor. Ibland är våldet mot kvinnor en medveten del av krigföringen för att försvaga fienden i en konflikt. På samma sätt förföljs många modiga kvinnor som höjer rösten och som kräver sina rättigheter. Som vapen för att tysta dem och deras systrar och döttrar används hot, isolering, trakasserier, sexualiserat våld och ryktesspridning. Många kvinnor anklagas för att vara prostituerade, häxor, förrädare, onormala. De hängs ut i media, många blir utfrysta av familjen. Trots det fortsätter kvinnorättsförsvarare runt om i världen att kämpa för att förbättra livsvillkoren för kvinnor och flickor. De utmanar manliga maktstrukturer och kräver att kvinnor får ta plats när freden ska förhandlas. Ord och samarbete är deras vapen, inte våld. När livsvillkoren för kvinnor i krig och konflikter förbättras, ökar chanserna för en ekonomisk och demokratisk utveckling som gagnar alla i samhället. När både kvinnor och män deltar i fredprocesser på lika villkor kan freden bli hållbar. Vårt gemensamma mål är att utrota våld och övergrepp mot kvinnor och åstadkomma hållbar fred för alla. Kvinna till Kvinna i världen Central- och Västafrika, Mellanöstern, Södra Kaukasien och Västra Balkan. Kvinna till Kvinna jobbar i fem konfliktdrabbade regioner och 2013 gav vi ekonomiskt stöd till 135 kvinnoorganisationer i 17 länder. Arbetsmodell Kvinna till Kvinnas arbetsmodell bygger på långsiktighet i de regioner där vi finns representerade och samarbetar med lokala kvinnoorganisationer. Vår styrka är att vi lär känna organisationerna, lyssnar på dem och tar deras prioriteringar på allvar. Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter Det finns många olika sätt att bidra till förbättring av kvinnors situationer i andra länder. Man kan till exempel bli Kvinna till Kvinna-vän och ge ekonomiskt stöd till Kvinna till Kvinna. Om du inte har råd att skänka kan du samla in pengar eller bidra på annat sätt. Några exempel: Anordna en skolfest/stödgala och skänk intäkterna. Anordna en temadag och sprid information om kvinnors situation i konfliktdrabbade länder Skriv ett brev till utrikesminister Carl Bildt med krav på Spring ett lopp (och be andra att sponsra er prestation). Bli informatör för Kvinna till Kvinna. Vill ni veta mer om Kvinna till Kvinna och vad vi gör, gå in på www.kvinnatillkvinna.se
DEL 1: KVINNORNAS KRIG Bakgrundsfakta filmen Filmen Kvinnornas Krig visar ett unikt utbyte som arrangerades 2009, mellan kvinnoaktivister från olika håll på Balkan och socialarbetare från Panzisjukhuset i Demokratiska Republiken Kongo. Alla som deltog i utbytet har erfarenheter av att arbeta med stöd till kvinnor som har våldtagits i krig. I Kongo pågår konflikter, sedan 1996, där våldtäkt används som ett av de grymmaste vapnen. Samma övergrepp begicks under krigen på Balkan under 1990-talet. Utbytet som skildras organiserades av Kvinna till Kvinna och PMU Interlife, som stödjer verksamhet vid Panzisjukhuset. Titeln på filmen Kvinnornas krig är dubbeltydig. Den syftar på hur kvinnors och flickors kroppar används i krigföring samtidigt som den också är en hänsyftning till kvinnors kamp, deras krig om man så vill, för makten över den egna kroppen och för att få vara med och bestämma i samhället. De flesta som ser filmen frågar sig - hur kan det här få fortgå? Hur kan kvinnors kroppar tillåtas användas som vapen och ses som slagfält? En holländsk generalmajor som tjänstgjort i Kongo lär ha sagt att det är farligare att vara kvinna än soldat i dagens krig. Kvinnornas krig är vårt försök till att sätta det sexuella våldet i krig på agendan, hos oss själva här i Sverige liksom internationellt. Vi vill belysa konsekvenserna som våldet får för kvinnorna som utsätts liksom för de samhällen de lever i. Vi vill också lyfta de enorma insatser som kvinnorättsaktivister gör för att hjälpa utsatta kvinnor och för att ta plats i samhället och söka påverka en utveckling mot demokrati och fred.
DEL 2: WORKSHOP Antal deltagare: 4-50 1. Intryck från filmen (10-15 min) Beroende på storleken på gruppen kan nedanstående göras som runda eller bikupa : Runda: Låt alla i gruppen få svara på frågan: Vad är ditt starkaste intryck av filmen? Bikupa : Låt deltagarna prata ihop sig i par under ca 2 minuter. Fråga därefter några av grupperna om de vill berätta kort vad de pratade om. 2. Fyrahörnsövning (10 min) Gör en eller två av dessa hörnövningar. Utse fyra hörn i rummet, hörn 1, 2, 3 och 4. Be deltagarna var och en ställa sig i det hörn som bäst stämmer in på deras åsikter/tankar/svar på frågan som ställs. Be deltagarna prata ihop sig i de grupper som bildas i hörnen och låt sedan varje grupp presentera för helgrupp hur diskussionerna gick. Poängtera att man såklart får byta hörn under tiden och att det inte finns några rätta eller fel hörn. Fråga 1, Vad är din starkaste känsla efter att ha sett filmen? 1. Hopp 2. Ilska 3. Uppgivenhet 4. Eget alternativ Fråga 2, Vad behövs för att motverka det sexuella våldet i DR Kongo? 1. Fred 2. Att stärka kvinnors mänskliga rättigheter 3. Att förövarna straffas 4. Eget alternativ 3. Diskussion (10 min) Dela in i grupper om 3-5 personer. Fråga: Vilka skillnader tror ni att det finns i hur omvärlden reagerar mot våldtäkterna i Bosnien och våldtäkterna i Kongo? Om ja, vilka och vad kan dessa bero på? Fler frågeställningar: Ser du skillnader och likheter mellan dem som arbetar mot våldtäkterna i krigens Kongo och Bosnien? Gällande t ex förutsättningar, reaktioner från omvärlden och sätt att jobba? Våldtäkt förekommer i alla samhällen. Ser ni likheter mellan våldtäkt i Sverige och i ett land som Kongo? Skillnader? Mediabilden av Afrika tas upp av en av kvinnorna i filmen. Hon säger ungefär att ingen lyssnar på de kongolesiska kvinnorna. Är de så, vad tycker ni mediabilden från konflikter i Afrika signalerar? Sann bild? Vilka följder får den? Varför är det så svårt stoppa våldet mot kvinnor i krig? Vad anser ni att Sverige bör göra? Vad vill ni göra? 4. Brainstorm (5-10 min) Fråga: Våldtäkter och annat sexuellt våld används som vapen i alla krig och konflikter.
Varför är det så effektivt och använt som krigföringsmetod tror ni? Vad är konsekvenserna? Skriv ned idéer på stortavla. 5. Diskussion och presentation (10+10 min) Dela upp i de mindre grupperna igen. Fråga: Hur kan man jobba mot det sexuella våldet? Vad behöver förändras? Lista ett antal faktorer och metoder. Varje grupp får sedan gå upp och skriva på tavlan vilka punkter de kommit fram till. Sammanfatta. 6. Avslutning (5-10 min) Vad kan det internationella samfundet göra? Vad kan ni som klass/grupp/organisation göra? (Se sida 3 för tips och inspiration) 7. Utvärdering Vad var bra med workshopen? Vad var mindre bra? Vad tar du med sig härifrån?
DEL 3: FAKTA OCH FÖRDJUPNING Den här delen är till för dig som vill bygga på dina kunskaper innan filmvisningen. Fakta om sexuellt våld i konflikt Våldtäkt används som vapen i alla krig och konflikter. Det sexualiserade våldet, som främst riktas mot kvinnor och flickor, har sannolikt alltid funnits med i krigföring med syfte att skada och förnedra fienden. Enligt stereotypa föreställningar om kön symboliserar kvinnor det som ska skyddas i krig. Män ska beskydda kvinnor och kriga mot fienden. Då kvinnors kroppar uppfattas som mäns ägodelar används våldtäkt mot kvinnor som ett sätt att vanära männen och sända dem budskapet att det inte kan skydda "sina" kvinnor. Ytterligare en aspekt är att kontrollera reproduktionen genom att göra motståndarsidans kvinnor gravida kan man vanhedra fiendesidan även på lång sikt. Kvinnor används som redskap för att komma åt männen på fiendesidan. Det sexualiserade våldet är ett fruktansvärt övergrepp på de kvinnor som utsätts. De riskerar inte bara svåra fysiska men utan även allvarliga psykiska skador. Genom stödsamtal och annan traumabearbetning kan kvinnorna få hjälp att lindra sina problem, men ofta följer upplevelsen av övergreppet med genom resten av livet. Det händer allt för ofta att våldets offer förskjuts av sina familjer och samhällen. En kvinna eller dotter som har utsatts för våldtäkt ses på många håll som smutsig och anses vanära familjen. Tabu och skam omgärdar ofta de kvinnor och flickor som har utsatts för sexuella övergrepp i konflikter. Sexualiserat våld i konfliktområden får också svåra samhälleliga konsekvenser, då våldskulturen sprider sig in i det civila livet. På så sätt är våldtäkt i krig ett allvarigt hot mot fred. Säkerhetshot Generellt i konfliktområden sprider sig våldet mot kvinnorna in i samhället. Det blir så vanligt att även fler civila män misshandlar och våldtar. Våldsanvändningen ökar och sprider sig i hela samhället, och tar sig olika uttryck. När våld blir så normaliserat att det fungerar som en problemlösningsmetod riskerar samhället att hamna i grövre våldspiraler, och det i sin tur är ett säkerhetshot för nationen. Men våld mot kvinnor ingår inte i en säkerhetspolitisk analys eller kontext. Även detta har med kvinnors värde att göra. Världens makthavare ser inte på just det här våldet som säkerhetsrisker för fler än just de utsatta kvinnorna. Våld mot kvinnor sker på individnivå, det är inte en angelägenhet för ett land eller en region. Det här snäva säkerhetsbegreppet anser vi äventyrar freden. Vi hör Dr Mukwege i filmen kalla våldtäkterna för massförstörelsevapen. Så länge våldtäkt på kvinnor tillåts fortsätta som en krigsstrategi kommer sannolikt ingen fred att kunna uppnås. Stigma När kvinnor kommer till Panzisjukhuset i Bukavu har de ofta mycket svåra fysiska skador, liksom svåra traumatiska minnen att bearbeta. Till detta kommer även ett ytterligare stort problem stigmatiseringen. Kvinnor som har våldtagits stängs ofta ute från sina familjer och har svårt att komma in i samhället igen. Det som de har utsatts för är så skamfyllt. Kvinnorna skuldbeläggs för det som de har utsatts för. Samma stigma finns även kring våldtäkt här i Sverige. Men kvinnor är inte bara offer. I varje kvinna finns också en aktör, en människa med potential och betydelse. En person som är viktig för att kunna bygga upp de av krig förstörda samhället igen. Internationella åtaganden Under 1990-talets krig på Balkan och i samband med folkmordet i Rwanda chockades omvärlden av de första rapporterna om systematiska våldtäkter mot kvinnor och flickor i
krig. Därefter har allvarliga övergrepp tillkännagivits från flera av världens pågående konflikter. I krigsförbrytartribunalen för Rwanda dömdes våldtäkt för första gången som folkmord. Tack vare ett enormt påverkansarbete från kvinnorörelsen världen över erkänns idag sexualiserat våld i krig även som krigsbrott, brott mot mäskligheten och folkmord genom den så kallade Romstadgan, som låg till grund för den internationella brottsdomstolen som etablerads 2002. 2008 kom FN:s säkerhetsråds resolution* 1820, till stor del som ett svar på en växande internationell kritik mot FN:s passiva hållning inför det massiva sexualiserade våldet, bland annat i Demokratiska Republiken Kongo. För första gången erkände då FN:s säkerhetsråd att systematiska våldtäkter kan utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet. Resolution 1820 slår fast att våldtäkt och andra former av sexuellt våld även kan vara ett inslag i folkmord. Säkerhetsrådet uppmanar i resolution 1820 alla parter i väpnade konflikter att omedelbart upphöra med alla former av sexuellt våld och öka skyddet för civila, i synnerhet kvinnor och barn, som riskerar att utsättas för det sexualiserade våldet. 2009 antog säkerhetsrådet ytterligare en resolution, 1888, för att förstärka det som står i resolution 1820. I och med den nya resolutionen inrättade FN bland annat en ny post där en särskild representant har ansvar för att motverka sexualiserat våld i konflikter samt förbättrad statistik och rapportering om sexualiserat våld, från FN:s fredsbevarande insatser i konfliktområden. Trots att sexualiserat våld numera uppmärksammas och ses som ett brott i krig är det fortfarande många förövare som går fria. Kritik riktas också mot bristen på vittnesskydd och stöd till de kvinnor som ställer upp på att vittna mot sina förövare. Ofta ges kvinnor stöd och skydd under rättegångar men därefter står de ofta ensamma, trots stor risk för hot och stigmatisering. *Resolution: en överenskommelse mellan stater om hur de ser och tänker agera i en viss fråga. En resolution är inte juridiskt bindande men kan betraktas som ett politiskt bindande ställningstagande. Kortfakta om kriget i Bosnien-Hercegovina 1992 erkände EG Slovenien, Kroatien, Makedonien och Bosnien-Hercegovina för självständiga stater efter många år av politiskt och ekonomiskt sönderfall i den jugoslaviska federationen. Då det hölls en omröstning om Bosniens självständighet bojkottade de bosniska serberna valet och utlyste istället en del av landet till Republica Serbia. Motsättningarna mellan bosniska muslimer, bosniska serber och bosniska kroater eskalerade och slutligen bröt fullskaligt krig ut. De krigande parterna begick brutala övergrepp på de mänskliga rättigheterna. De nationalistiska krigsstrategierna gick i stort sett ut på att skapa etnisk-nationella homogena områden där folk av "fel sort" fördrevs från området genom hot, våld och systematiska våldtäkter. Det förekom även att stora grupper rakt av avrättades och begravdes i massgravar. Det eskalerande våldet ledde till att mer än halva den bosniska befolkningen drevs på flykt från sina hem. 20 000 kvinnor uppges ha våldtagits i kriget. Kriget slog det bosniska samhället i spillror. Infrastrukturen och hälsovården i landet förstördes. Landet styckades upp och områden avgränsades på ett sätt som gjorde det i princip omöjligt att resa och röra sig mellan områden i landet. Krigsutbrottet följdes av åtskilliga förhandlingsförsök som misslyckades. FN-styrkor gick in i landet för att få striderna att upphöra men det misslyckades även det. Det skulle dröja till den 12 november 1995 innan man slutligen lyckades få till ett fredsavtal och få ett slut på kriget. Då hade fler än 100 000 människor mist sina liv.
Kortfakta om kriget i DR Kongo Trots att ett fredsavtal ingicks 2002 och val hölls 2006 har kriget fortsatt i norra och södra Kivu-provinserna i östra DR Kongo, ett område som inte haft fred sedan 1996. Konflikten är komplex. En av orsakerna är de enorma naturrikedomarna i området som också exploaterats av grannländer som Uganda och Rwanda, vilka kunnat utnyttja lokala etniska motsättningar. Kivuområdet drabbas också av efterdyningarna av folkmordet i Rwanda 1994. Hutumilisen FDLR (Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse) har sitt ursprung i de hutugrupper som flydde från Rwanda efter folkmordet. En rad kongolesiska rebell- och milisgrupper har också fortsatt sin verksamhet där inkomster från gruvhantering kan användas för vapenköp. Civilbefolkningen har drabbats svårt och antalet internflyktingar i östra Kongo uppskattas till cirka 2,1 miljoner (UNHCR 2010). Alla inblandade parter anklagas för omfattande sexuella övergrepp och det finns uppskattningar om att en halv miljon kvinnor har våldtagits i östra Kongo (siffra från Panzisjukhuset). Under 2009 inledde den kongolesiska armén FARDC en gemensam offensiv med Rwandas armé för att krossa FDLR. De tidigare kongolesiska rebellerna CNDP, vars nuvarande ledare Bosco Ntaganda är efterlyst av ICC för krigsförbrytelser i Ituriregionen, har integrerats i FARDC. FDLR och FARDC anklagas för massakrer, våldtäkter och plundringar under det fortsatta kriget. FN-styrkan MONUSCO har totalt cirka 20 000 personer på plats i Kongo och merparten finns i östra delen av landet. MONUSCO har kritiserats för att inte kunna skydda civilbefolkningen. Förra året fick också MONUSCO hård kritik för sitt stöd till FARDC:s offensiv mot FDLR (Human Rights Watch 2009). I mars 2010 förklarade Kongos regering att MONUSCO bör lämna landet, vilket möttes av protester från bland annat Amnesty. Hur många som har dödats under de krig som pågått i Kongo sedan 1996 är osäkert, men det rör sig om flera miljoner, inräknat de som dött av sjukdomar och svält. (Human Security Project 2010). Kriget om mineralerna i Kongo Landets enorma rikedomar har aldrig kommit befolkningen till gagn, tvärtom. Rovdriften på naturtillgångarna började under den belgiska kung Leopolds styre i slutet av 1800-talet. Då handlade det om gummi, i dag handlar det om guld och mineraler som återfinns i mobiler och bärbara datorer världen över. Grunden till dagens konflikt är bland annat just kontrollen av gruvorna. Enligt organisationen Enough, som driver en kampanj för att stoppa handeln med konfliktmineralerna, tjänar de väpnade grupperna i Kongo hundratals miljoner kronor om året på den illegala handeln. Kvinna till Kvinnas arbete mot våldtäkter i krig Kvinna till Kvinna Kvinna till Kvinna stödjer kvinnor i krig och konflikter. Vi bidrar till att stärka kvinnor via kvinnoorganisationer, eftersom de allra bäst ser och vet om vilka behov som finns i deras närmiljö. Kvinnors egna organisationer behövs i arbetet för kvinnors rättigheter och en rättvis fred. Den verksamhet som kvinnoorganisationerna bedriver kan se olika ut det kan handla om traumabearbetning, som hos Mira Vilusics organisation Horizonti i Bosnien som ger den hjälp som inte annars finns att tillgå. Det kan handla om att arbeta för kvinnors lagliga rättigheter, för en plats i politik och fredsbyggande.
Kvinna till Kvinna bildades under krigen på Balkan, som en reaktion på rapporterna om de systematiska våldtäkterna i krigen. Vi bildades för att just ge stöd åt organisationer som Horizonti. Vi gav stöd till kvinnocenter som jobbade mycket med traumabearbetning. Kvinnor fick möjlighet att träffa varandra och hitta stöd och kraft i möten och samtal för att bearbeta krigserfarenheter. Väldigt tidigt började de som drev centren, och de som deltog i grupperna, att formulera politiska budskap. De ville föra in sina perspektiv i det politiska arbetet, för fred och demokrati. De ville vara med och bygga upp samhället igen, de ville formulera politiken, inte gå med på att de som sargat landet i krig skulle få fortsätta att styra. Kvinnor ingår nästan aldrig i fredsförhandlingar. Oftast är det de stridande parterna som sitter vid förhandlingsbordet tillsammans med internationella eller regionala medlare. Sällan är det civila samhället representerat, alltså de som drabbats av kriget och som kommer att fortsätta att ha en vardag i det nya samhället som nu ska återuppbyggas. Det får självklart konsekvenser för hur freden förhandlas fram och hur den tillslut kommer att se ut. Kvinna till Kvinna menar att våldtäkterna i krig inte stoppas om inte kvinnors ställning och rättigheter stärks, fred kan inte skapas om inte alla i samhället är med och formulerar den. Kvinna till Kvinnas krav för att stoppa sexuellt våld i krig Öka stödet till lokala kvinnorättsaktivister och deras organisationer i konfliktområden som spelar en avgörande roll för att stärka kvinnor och främja de mänskliga rättigheterna. Omfördela resurser i pågående fredsfrämjande insatser så att skyddet för kvinnor och flickor blir mer effektivt där de är som mest utsatta. Öka ansträngningarna för att fler personer som misstänks för att ha begått sexuella övergrepp i krig och konflikter ställs inför rätta. Stöd nationella initiativ för att lagföra sexualiserat våld som krigsförbrytelser. Ge kraftigt ökade resurser till sexuell och reproduktiv hälsovård så att överlevare av sexualiserat våld får den vård de har rätt till. Håll cheferna för FN:s missioner ansvariga för brott mot FN:s egen nolltolerans mot sexuell exploatering. FN-missioner måste ha en jämn könsfördelning och personal utbildas.
DEL 4: FRÅGOR OCH SVAR Den här delen är till för dig som vill förbereda dig lite extra på de frågor och funderingar som kan komma i samband med en filmvisning. Frågor som kan tänkas komma ifrån publiken Varför lyckas man inte stoppa våldtäkterna? Så länge krig och konflikter pågår fortsätter våldtäkterna. Så länge kvinnor ses som mindre värda än män fortgår övergreppen. För att våldet ska ta slut krävs insatser på flera plan, men en av de grundläggande faktorerna är att kvinnors mänskliga rättigheter måste respekteras. Kvinnors status i samhället måste öka. Ett centralt steg på vägen är att stärka kvinnor och kvinnoorganisationer i deras verksamhet och agera mot straffriheten. Det finns mekanismer till stöd för att stoppa våldtäkterna, FN:s resolutioner 1820, 1888 och 1889 t ex liksom nationell lagstiftning, men den politiska viljan saknas generellt. Vad görs för att stoppa våldet? 2009 inrättades en särskild post i FN för att stoppa våldet. En utvald representant fick ansvar för frågor som rör sexuellt våld i krig. Margot Wallström från Sverige blev första representant och tog frågan på stort allvar. Idag innehar Zainab Hawa Bangura från Sierra Leone posten. En annan viktig aspekt är att agera mot straffriheten, förövare måste ställas till svars. 2009 hade Haagtribunalen, som tillsattes efter krigen på Balkan,åtalat 18 fall om sexualiserat våld. I Kosovo antogs 2014, flera år efter filmen Kvinnornas Krig gjordes, en lagändring som innebär att överlevare av sexuellt våld under kriget i Balkan erkänns som civila krigsoffer. Lagändringen innebär bl.a. att offren får rätt till ekonomisk ersättning. Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) definierar våldtäkt i krig som krigsbrott, brott mot mänskligheten och i vissa fall som folkmord. ICC träder först in när alla nationella vägar att söka rättvisa är uttömda. Därför oerhört vikigt med nationell lagstiftning mot sexuellt våld, vilket finns i Kongo men är en lag som inte tillämpas. Är det förbjudet att göra abort i Kongo? Ja. Enligt lag är det förbjudet, men i praktiken kan abort tillåtas om det innebär att en kvinnas liv kan räddas. Hur ser stödet ut som kvinnorna får i Kongo? På Panzisjukhuset försöker man hjälpa kvinnorna både fysiskt och psykiskt. Man syr ihop sargade underliv och ger psykologisk hjälp. Man erbjuder kvinnorna en trygg plats att vara på. Man förbereder dem för att flytta hem igen, bland annat genom s k transitboenden där kvinnorna får lära sig läsa/skriva/öva sömnad t ex. Panzisjukhuset jobbar också med mobila kliniker för att nå kvinnor som inte har möjlighet att ta sig till sjukhuset. Men behovet är långt mycket större än resurserna. Personalen arbetar hårt och får lite tid till vila och återhämtning. Det tär också på personalen att möta krigets offer varje dag och höra de fruktansvärda historier som kvinnorna bär med sig. Det finns några andra liknande sjukhus i östra Kongo som alla får internationellt stöd. Vid sidan om sjukhusen finns kvinnoorganisationerna. De gör ett ovärderligt arbete för att både stödja de kvinnor som utsätts och för att jobba för jämställdhet och förändra den stereotypa kvinnosyn som bland annat ligger till grund för övergreppen. Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation FADI jobbar till exempel med den här typen av aktiviteter. Stödjer Kvinna till Kvinna Panzisjukhuset? Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i konfliktområden. I östra Kongo stödjer vi organisationer som jobbar med att sprida kunskap om jämställdhet för att stärka kvinnors position i samhället. Vi samarbetar med Panzisjukhuset men ger inget ekonomiskt stöd, det får de från andra håll, t ex från PMU Interlife.
Kriget om mineralerna i Kongo berätta mer! Landets enorma rikedomar har aldrig kommit befolkningen till gagn, tvärtom. Rovdriften på naturtillgångarna började under den belgiska kung Leopolds styre i slutet av 1800-talet. Då handlade det om gummi, i dag handlar det om guld och mineraler som återfinns i mobiler och bärbara datorer världen över. Grunden till dagens konflikt är bland annat just kontrollen av gruvorna. Enligt organisationen Enough, som driver en kampanj för att stoppa handeln med konfliktmineralerna, tjänar de väpnade grupperna i Kongo hundratals miljoner kronor om året på den illegala handeln. Vad har hänt med Mira, Esther och de andra efter filmen? De jobbar på med sin vanliga verksamhet, i Bosnien och i Kongo. De kommer använda filmen för att göra sina politiker och andra beslutsfattare uppmärksamma på det oerhört allvarliga läget i Kongo. I Bosnien diskuterar kvinnoorganisationer hur de kan stödja kvinnorna i Kongo, hur de kan använda filmen för att skapa engagemang och stöd för Kongos kvinnor i sitt eget land. Både deltagarna från Kongo och Bosnien sade sig få mycket inspiration och kraft av att träffas och lära av varandra och de har fortfarande kontakt. Samtidigt blev besöket i Kongo också till viss del en slags återtraumatisering för kvinnorna från Balkan, den verklighet från kriget som de lämnat bakom sig kom åter tillbaka vi ser det i filmen. Det visar hur starkt traumat med våldtäkt är och hur det lever kvar många år efter att det skett, även hos dem som jobbar med att stödja kvinnor som utsatts. Problemen med våldtäkt fortsätter i Kongo. Vilka våldtar? Såväl regeringssoldater som rebellgrupper våldtar. Soldaterna lever i en våldsam och normlös miljö, det finns inga regler om etik och moral. Många soldater har levt i samma miljö hela livet, de började strida redan som barnsoldater. Straffas inga förövare? I Haagtribunalen, som dömer brott begångna under Balkankrigen, har 18 fall gällande sexuellt våld varit uppe till åtal. 2005 inrättades ett särskilt organ i Bosnien som skulle ta sig an del fall som inte Haag mäktade med. Här har 12 män fällts hittills (Amnesty). I den internationella brottmålsdomstolen(icc) har några åtal gentemot kongolesiska rebelledare ägt rum. Även den före detta vicepresidenten, Jean-Pierre Bemba, står åtalad för krigsförbrytelser och våldtäkter. Det har vid flera tillfällen rapporterats om övergrepp begångna av FN-soldater i DR Kongo. 2008 väcktes t ex åtal i Frankrike mot en FN-anställd. På grund av bristande bevis läggs ett antal fall ned. Ni pratar om att stödja kvinnorna. Men männen då, det är ju dem som våldtar. Är det inte där man måste börja med dem? Istället för att prata om var man ska börja vill vi understryka att det behövs både arbete riktat till män och arbete riktat till kvinnor för att få ett slut på det sexuella våldet. Kvinna till Kvinna jobbar med att stärka kvinnor i krig och konflikter för att deras makt och inflytande ska öka. Det är ett av sätten att arbeta för att kvinnors kroppar inte ska ses som ägodelar och för att kvinnor ska vara med och formulera säkerhetspolitiken.