Metodmaterial Six Days. Handledarmaterial för informatörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodmaterial Six Days. Handledarmaterial för informatörer"

Transkript

1 Metodmaterial Six Days Handledarmaterial för informatörer

2 INLEDNING DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta Så här kan en visning se ut DEL 2: WORKSHOP Workshop alternativ 1 Workshop alternativ 2 DEL 3: FAKTA & FÖRDJUPNING Filmfakta Varför Six Days? Huvudpersonerna Kvinna till Kvinnas arbete FN:s resolution 1325 Equal Power Lasting Peace Så här kan du stödja Kvinna till Kvinna Bilaga Jag vill veta mer om informatörsverksamheten! Kontakt: Matilda Reiderstedt Informatörsamordnare Tel Mobil: matilda.reiderstedt@kvinnatillkvinna.se Länk till filmen:

3 INLEDNING Det här är ett metodmaterial till filmen Six Days. Det syftar till att ge stöd till dig som planerar att visa filmen för grupper med efterföljande samtal. Filmen tar upp olika teman som kan ligga till grund för diskussioner för olika typer av grupper. Det kan till exempel handla om att väcka engagemang, sprida kunskap eller att bidra till nya strategier i ett redan påbörjat arbete. Innan du visar filmen, fundera igenom vilka önskemål, förkunskaper och behov som kan finnas hos publiken och vad du vill uppnå med just den här visningen. Det här är Kvinna till Kvinna Kvinna till Kvinna stärker kvinnor i krig och konflikter för att deras inflytande och makt ska öka. Vi samarbetar med kvinnoorganisationer som på olika sätt strävar efter att kvinnor ska ta plats i arbetet for återuppbyggnad och hållbar fred. Kvinnor utsätts för våld och övergrepp i krig och konflikter. De misshandlas, våldtas och dödas bara för att de är kvinnor. Ibland är våldet mot kvinnor en medveten del av krigföringen för att försvaga fienden i en konflikt. På samma sätt förföljs många modiga kvinnor som höjer rösten och som kräver sina rättigheter. Som vapen för att tysta dem och deras systrar och döttrar används hot, isolering, trakasserier, sexualiserat våld och ryktesspridning. Många kvinnor anklagas för att vara prostituerade, häxor, förrädare, onormala. De hängs ut i media, många blir utfrysta av familjen. Trots det fortsätter kvinnorättsförsvarare runt om i världen att kämpa för att förbättra livsvillkoren för kvinnor och flickor. De utmanar manliga maktstrukturer och kräver att kvinnor får ta plats när freden ska förhandlas. Ord och samarbete är deras vapen, inte våld. När livsvillkoren för kvinnor i krig och konflikter förbättras, ökar chanserna för en ekonomisk och demokratisk utveckling som gagnar alla i samhället. När både kvinnor och män deltar i fredprocesser på lika villkor kan freden bli hållbar. Vårt gemensamma mål är att utrota våld och övergrepp mot kvinnor och åstadkomma hållbar fred för alla. Vi finns i Central- och Västafrika, Mellanöstern, Södra Kaukasien och Västra Balkan. Kvinna till Kvinna jobbar i fem konfliktdrabbade regioner och 2013 gav vi ekonomiskt stöd till 135 kvinnoorganisationer i 17 länder. Kvinna till Kvinnas arbetsmodell bygger på långsiktighet i de regioner där vi finns representerade och samarbetar med lokala kvinnoorganisationer. Vår styrka är att vi lär känna organisationerna, lyssnar på dem och tar deras prioriteringar på allvar.

4 Så här kan du hjälpa till Det finns många olika sätt att bidra till förbättring av kvinnors situationer i andra länder. Du kan till exempel bli Kvinna till Kvinna-vän och ge ekonomiskt stöd. Om du inte har råd att själv skänka kan du samla in pengar på andra sätt. Några exempel: Anordna en skolfest/stödgala och skänk intäkterna. Anordna en temadag och sprid information om konfliktdrabbade områden. Skriv ett brev till utrikesminister Carl Bildt med krav på Sälj fika och skänk intäkterna. Spring ett lopp (och be andra att sponsra din prestation). Bli informatör för Kvinna till Kvinna. Vill du veta mer om Kvinna till Kvinna och vad vi gör, gå in på Kvinna till Kvinnas Facebook- och Twittersida.

5 DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta om filmen Six Days är en dokumentärfilm om kvinnors mod och kamp för sina rättigheter i sviterna av krig. Filmen visar vilka avgörande insatser som görs av kvinnorättsaktivister i konfliktområden. Six Days belyser vikten av att diskriminering av kvinnor måste ges prioritet för att nå rättvisa, fred och demokrati. Filmen visar också att kvinnorättsaktivisterna, de som kanske gör de allra farligaste jobbet, måste ges legitimitet och stöd. Six Days följer tre kvinnorättsaktivister, Lanja, Maia och Nelly, under sex dagar vardera, därav filmens titel. De är alla aktiva i organisationer som får stöd av Kvinna till Kvinna. Lanja i irakiska regionen Kurdistan kämpar mot hedersförtryck. Maia i Abchazien/Georgien ger tjejer kunskap om sina egna kroppar. Nelly i Liberia hjälper fattiga kvinnor att ta makten över sina liv genom utbildning. Men de tre får betala ett högt pris för sitt engagemang. Hot, våld och fattigdom är bara några av de dagliga hindren i deras kamp för rättigheter som borde vara självklara för alla. Så här kan en visning se ut Tid: 1-2 h, beroende på upplägg och filmversion (21 eller 56 min) OBS! Kom ihåg att alltid kontrollera tekniken i god tid innan visningen. Prova DVD:n i spelaren/datorn/projektorn och kontrollera ljudet. Det finns inget mer stressande än teknikstrul med en sal full av väntande publik! Ta med material om Kvinna till Kvinna och information om hur deltagarna kan stödja verksamheten. Upplägg: Presentation o Presentera dig själv, samt vad som ska hända härnäst Kvinna till Kvinnas Power point o Berätta om Kvinna till Kvinna med hjälp av Power Point-presentationen Filmvisning o Visa den korta eller långa versionen. Informera deltagarna om att det är en stark film som berör och att de gärna får komma fram och prata efteråt om behov finns Workshop-övningar o Tänk på att lämna utrymme för reflektioner och funderingar Avslutning o Avsluta med att sammanfatta syftet med Six Days och att alla som vill kan bidra till förändring på olika sätt (detta kan anpassas efter målgruppen). Informera deltagarna att de kan bli informatörer eller kvinna till Kvinnavänner. Tacka för uppmärksamheten!

6 DEL 2: WORKSHOP Workshop alternativ 1 Alternativ 1 kan med fördel användas vid större grupper och där det kan vara svårt att få i gång en diskussion. Om du får direkta frågor du inte kan svara på, ta stöd i Vad anser Kvinna till Kvinna i workshop alternativ två, eller be att få återkomma. Antal deltagare: 4-50 Tid: ca 0,5-1h Använd workshop-övningarna efter att du presenterat Kvinna till Kvinna och visat filmen. 1. Intryck från filmen (10-15 min) Beroende på storleken på gruppen kan nedanstående göras som runda eller bikupa : Runda: Låt alla i gruppen få svara på frågan: Vad är ditt starkaste intryck av filmen? Bikupa: Låt deltagarna prata ihop sig i par under ca 2 minuter. Fråga därefter några av grupperna om de vill berätta kort vad de pratade om. 2. Fyrahörnsövning (10 min) Gör en eller två av dessa hörnövningar. Utse fyra hörn i rummet, hörn 1, 2, 3 och 4. Be deltagarna var och en ställa sig i det hörn som bäst stämmer in på deras åsikter/tankar/svar på frågan som ställs. Be deltagarna prata ihop sig i de grupper som bildas i hörnen och låt sedan varje grupp presentera för helgrupp hur diskussionerna gick. Poängtera att man såklart får byta hörn under tiden och att det inte finns några rätta eller fel hörn. Fråga 1, Vad är din starkaste känsla efter att ha sett filmen? 1. Hopp 2. Ilska 3. Uppgivenhet 4. Eget alternativ Fråga 2, Vad behövs för att stärka kvinnorättsaktivister? 1. Lagar, stöd från regering 2. Opinionsbildning, stöd från allmänheten 3. Utbilda kvinnor i deras mänskliga rättigheter 4. Eget alternativ 3. Bikupa om våld mot kvinnor (5 min) Fråga: Vad tror du driver kvinnorna som kämpar mot våldet och dess konsekvenser? Låt deltagarna prata ihop sig i par under cirka 2 minuter. Fråga några av grupperna om de vill berätta kort vad de pratade om. 4. Diskussion (10 min) Dela in i grupper om 3-5 personer.

7 Fråga: Vilka skillnader tror ni att det finns i hur omvärlden reagerar mot våld mot kvinnor i olika delar av världen? Om ja, vilka och vad kan dessa bero på? 5. Brainstorm (5-10 min) Fråga: Många kvinnorättsaktivister som får Kvinna till Kvinnas stöd kämpar med sina liv som insatser. Vilka likheter/olikheter kan ni se med kvinnorättsaktivister i Sverige? Vilken typ av diskriminering av kvinnor finns här hemma? Skriv ned idéer på stortavla. 6. Diskussion/Presentation (10+10 min) Dela upp i de mindre grupperna igen. Fråga: Hur kan vi jobba för att hjälpa kvinnorättsaktivisterna? Vad behöver förändras? Lista ett antal faktorer och metoder. Varje grupp får sedan gå upp och skriva på tavlan vilka punkter de kommit fram till. Sammanfatta. Vad kan vi göra? Gå tillbaka till de faktorer ni tillsammans listat på tavlan. Berätta att även om man inte kan hjälpa till genom att skänka pengar, är alla personer viktiga för Kvinna till Kvinna som ambassadörer. Gå in på Facebook och Twitter och gilla våra sidor och inlägg och var med och hjälp till att sprida informationen om verksamheten. Om fler vet om oss, kommer fler skänka pengar och vi kan stödja fler. 7. Avslutning (5-10 min) Vad kan det internationella samfundet, d.v.s. FN, EU och internationella organisationer göra? Öppen diskussion. Vad kan ni som klass/grupp/organisation göra? (Se sidan 3 för tips och inspiration) 8. Utvärdering Vad var bra med workshopen? Vad var mindre bra? Vad tar du med dig härifrån? Tips till dig som är workshopledare! Du är ledare inte deltagare. Tänk på att det du säger styr gruppen. Det betyder att du inte ska vara med och diskutera, istället kan du ställa följdfrågor och lyfta fram olika perspektiv i gruppen för att visa på slutsatser som Kvinna till Kvinna drar. Du ska inte få deltagarna att känna att de tyckt rätt eller fel, inte ställa någon mot väggen eller peka ut någon. Genom att du fördelar ordet ser du till att alla deltagare får chans att prata inför gruppen (chans = om någon inte vill säga något måste den inte). Det gör workshopen roligare för alla. Var en tydlig ledare, tacka och avbryt när någon kommer från ämnet eller har pratat tillräckligt. Håll rundorna korta. Se till att tidsgränserna och strukturen hålls någorlunda, och försök känna av gruppen och vilka delar i workshopen som kanske ska uteslutas eller uppehållas längre vid.

8 Ha marginal så att du kan stanna 10 minuter extra om det är någon som vill prata enskilt med dig. Var ärlig om du inte kan svara på en fråga, säg att du ska kolla upp svaret och återkomma. Workshop alternativ 2 Alternativ två kan användas om du vill skapa diskussion i mindre grupper. Du kan dela upp publiken i grupper om 3-5 personer som får ett eller flera teman vardera att diskutera (ca 10 min per tema), eller ge alla grupper samma tema om det finns ett särskilt intresse för det. Antal deltagare: 4-20 Tid: ca 0,5-1h Tema: Våld mot kvinnor Vilka olika typer av våld mot kvinnor blir tydligt i Six Days? Finns samma typ av problem här hemma? Våld mot kvinnor förekommer i hela världen. Varför är det så utbrett? Varför är det så svårt att stoppa våld mot kvinnor? Vad behöver göras? Vad skulle du vilja göra för att motverka våld mot kvinnor? Stöd till föredragshållaren: Vad anser Kvinna till Kvinna? I Six Days nämns flera sorters våld mot kvinnor, som sexuellt våld och våld i hemmet. Våld mot kvinnor är ett globalt problem som ofta får pågå utan juridisk påföljd för förövaren. I flera av världens länder är väldet accepterat och det saknas lagar som förbjuder det. Enligt FNs regionala informationskontor för Västeuropa (unric.org) finns det ingen kriminalisering av våld mot kvinnor i hälften av världens länder. Och där det finns lagar är det inte säkert att de tillämpas. Mäns våld mot kvinnor är det mest utbredda hotet mot kvinnors säkerhet. Trots det görs det väldigt lite av regeringar och det internationella samfundet för att stoppa våldet. I väpnade konflikter ökar sexuellt våld mot kvinnor och det tenderar att vara mer accepterat i konfliktområden. Sexuellt våld används ibland som en del av krigsföringen. Offren, och eventuella barn som blir följden av övergreppen, utsätts ofta för stigmatisering och utesluts ur samhället. Samtidigt drabbas både de och eventuella vittnen av långtgående trauman som påverkar generationer framåt. Trots att det tillkommit flera FN-resolutioner mot våld mot kvinnor är straffriheten för sexuellt våld under konflikter fortfarande utbredd. Tema: Kvinnors makt Diskriminering av kvinnor förekommer i hela världen. Vilken typ av diskriminering av kvinnor finns här hemma? Kan du identifiera dig mig någon av personerna i filmen. Vem och hur? Lanja, Maia och Nelly möter stort motstånd i sina insatser för att skapa bättre villkor för kvinnor. Varför är kvinnors rättigheter så kontroversiellt?

9 Vad behöver göras för att stärka kvinnors rättigheter? Vad skulle du vilja göra? Stöd till föredragshållaren: Vad anser Kvinna till Kvinna? När grupper i samhället fråntas möjligheten att göra sina röster hörda och inte släpps in i beslutsprocesser brister demokratin. I de flesta delar av världen är det män som har de beslutsfattande positionerna i politik, näringsliv och inom det internationella samfundet. Hälften av världens befolkning består av kvinnor, men kvinnors representation i parlamentariska församlingar var under 2012 i genomsnitt bara 20 procent. När fred ska byggas utesluts många kvinnor ur processerna. Det betyder att halva befolkningens erfarenheter, kunskaper och behov går förlorade. Kvinnors möjligheter till samhällsengagemang hindras bland annat på grund av ekonomin, på många håll i världen är det svårt för kvinnor att försörja sig själva. Många samhällen styrs av traditionella värderingar, där kvinnor anses vara de som ska sköta hem och familj. I ett sådant liv finns inget utrymme för kvinnor att utbilda sig eller att delta i arbetslivet. Samtidigt är egenförsörjning en förutsättning för att kunna bestämma över sitt liv och därmed kunna engagera sig i samhällsfrågor. Att utbilda kvinnor i deras mänskliga rättigheter, ordna yrkesutbildningar för ökad självförsörjning och kämpa mot lagar som förbjuder kvinnor att ärva eller äga egendom är några av de insatser Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer använder sig av, för att öka kvinnors möjlighet till makt och inflytande i sina samhällen. Tema: Kvinnorättsaktivisters kamp Att vara kvinnorättsaktivist är ett utsatt arbete. Varför? Vilka paralleller finns till situationen här hemma för kvinnor som uttrycker åsikter som kan upplevas som kontroversiella? Varför fortsätter kvinnor som Lanja, Nelly och Maia trots de hinder de möter? Vad behöver göras för att stärka kvinnorättsaktivister? Vad skulle du vilja göra? Stöd till föredragshållaren: Vad anser Kvinna till Kvinna? Att arbeta för kvinnors rättigheter är både ett viktigt och ofta mycket givande jobb. Men det är samtidigt slitsamt och i många länder bokstavligen livsfarligt. Kvinnliga politiker, advokater och andra som arbetar för kvinnors rättigheter utsätts för stark press och stora risker. Över hela världen utsätts kvinnorättsaktivister för sexuella trakasserier, hot och ryktesspridning eftersom de utmanar makten och trotsar normer och traditioner som tilldelar kvinnor en underordnad roll. Förutom hot och övergrepp plågas många kvinnorättsaktivister ofta av dåligt samvete gentemot nära och kära, för att engagemanget tar så mycket tid och kraft som istället kunde lagts på att öka familjens ofta knappa resurser, och gentemot det man engagerat sig i, eftersom behoven alltid är så stora att det man gör sällan känns tillräckligt.

10 Trots det fortsätter kvinnor att riskera sina liv för att arbeta för fred och mänskliga rättigheter. De anser att det inte finns några andra alternativ än dialog och samarbete om ett samhälle ska nås där kvinnor kan känna sig säkra och har rätt att själva välja det liv de vill leva. Kvinnorättsaktivister kämpar både mot förtryckande regimer och konservativa traditioner och de behöver stöd för att orka fortsätta sitt viktiga arbete. Att uppmärksamma kvinnorättsaktivisters insatser genom rapporter och kampanjer och att driva på politiker inom Sverige och EU för att få dem att besöka kvinnoaktivister på sina utlandsbesök, är sätt att öka deras möjligheter och skydd, eftersom det synliggör och legitimerar deras arbete. Uppföljning av diskussion (15 min) Återsamla och be grupperna redovisa sina diskussioner och respektfullt ge kommentarer på varandra. Alla frågor behöver inte redovisas. Samla ihop diskussionen genom att sammanfatta vad som kommit fram. Ta stöd i Vad anser Kvinna till Kvinna under respektive tema ovan.

11 DEL 3: FAKTA & FÖRDJUPNING Den här delen är till för dig som vill bygga på dina kunskaper innan filmvisningen. Filmfakta Six Days spelades in 2012 och har producerats av det svenska filmbolaget Thelma/Louise på uppdrag av Kvinna till Kvinna. Den finns på DVD i två längder, 56 min och 21 min samt som trailer. Textning på svenska, engelska, ryska, spanska, arabiska, franska. En DVD med textning på bosniska/kroatiska/serbiska har också tagits fram. Six Days kan beställas via Kvinna till Kvinnas hemsida. Filmen har producerats med stöd av EU-projektet Women and Conflict Resolution. (Christina Hagner, kommunikationschef på Kvinna till Kvinna, är ansvarig utgivare). Målgrupper är både allmänhet och beslutsfattare i Sverige och internationellt, andra organisationer som arbetar i konfliktområden samt de 130 kvinnoorganisationer som Kvinna till Kvinna samarbetar med världen över. Varför Six Days? Med hjälp av Six Days vill Kvinna till Kvinna lyfta fram de enorma ansträngningar som kvinnorättsaktivister, som Lanja, Maia och Nelly, gör för kvinnors livsvillkor och för utvecklingen mot demokrati och fred i länder världen över. Kvinna till Kvinna menar att demokrati och fred endast kan byggas om alla i samhället deltar och därför är aktivisternas kamp för att stärka kvinnors position i samhället en insats som i förlängningen gagnar alla. Så länge kvinnor inte äger rätten över sina kroppar, har rätt att uttala sig om vad de vill, kan öppna bankkonton och kandidera som politiker kan man inte prata om demokratiska samhällen. Kvinnor och män bär dessutom på olika erfarenheter från krig och konflikter som måste tas tillvara om det ska gå att uppnå en fred som blir hållbar. Kvinnorättsaktivister lever ofta under hot och har sällan det stöd som behövs. Vi hoppas att Six Days ska sprida kännedom om deras utsatta arbete och öka stödet. Likaså hoppas vi att Six Days ska bidra till en diskussion om hur det utbredda och systematiska våldet mot kvinnor kan stoppas. Huvudpersonerna Lanja Abdulla från Irakiska Kurdistan Lanja är journalist och grundare av Warvin Foundation for Women s Issues i Erbil, irakiska regionen Kurdistan. Warvin stärker kvinnors ställning i det irakiska samhället genom att öka deras sociala, politiska, ekonomiska och kulturella deltagande. Hedersrelaterade mord är ett stort problem och våld mot kvinnor utbrett. Warvin arbetar för att diskriminering och våld mot kvinnor i irakiska regionen Kurdistan och Irak ska upphöra, de vill bryta tabun kring våld mot kvinnor, mobilisera den allmänna opinionen mot våld samt ändra relevanta lagar som går emot kvinnors rättigheter. Warvin arbetar även med att stärka kvinnliga journalister i hela Irak och ger ut en digital tidning om frågor som rör kvinnor i samhället. Lanja hotas återkommande för sina insatser för att göra kvinnors utsatthet till en politisk fråga.

12 Kurdistan består av delar av Turkiet, Syrien, Iran och Irak. Erbil är huvudstad i den kurdiska regionen i Irak, som är delvis självstyrande. Trots kurdernas mångåriga kamp för en egen nation har Kurdistan aldrig erkänts som ett eget land. Kvinnors ställning i det konfliktdrabbade Irak är svag och många kvinnor lever idag under hot. Kvinna till Kvinna har gett stöd till kvinnoorganisationer i Irak sedan 2005 och etablerade ett kontor i Erbil Maia Kvaratskhelia från Abchazien Maia har grundat kvinnoorganisationen Avangard i Gali, utbrytarregionen Abchazien, Georgien. Avangard utbildar unga kvinnor om deras rättigheter och om preventiv hälsovård, samt erbjuder gynekologisk vård en enormt viktig insats i en region där kvinnors hälsa är mycket eftersatt. Avangard erbjuder även individuell rådgivning hos gynekolog och psykolog samt kurser i data och engelska. Maia och hennes kollegor kämpar bland annat mot gamla traditioner som brudkidnappning; unga flickor som kidnappas och tvingas in i äktenskap mot sin vilja. Abchazien är en utbrytarregion i Georgien, som blev blev självständigt 1991 när Sovjetunionen splittrades. Landet är beläget i södra Kaukasien, mellan två kontinenter: Europa och Asien. Georgien brukar räknas till Europa på grund av sitt medlemskap i Europarådet. Georgiens korta historia som självständigt land har präglats av en rad väpnade konflikter, där Abchazien strävar efter självständighet med stöd från Ryssland. Kvinna till Kvinna har varit verksamt i Georgien sedan 2002 och öppnade ett kontor i huvudstaden Tbilisi organisationer får stöd, varav ett mindre antal finns i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. Nelly Cooper från Liberia Nelly leder West Point Women for Health and Development i kåkstaden West Point utanför Liberias huvudstad Monrovia. Organisationen ger fattiga kvinnor utbildning och inkomstmöjligheter, jobbar mot våld mot kvinnor och tonårsgraviditeter, samt med konfliktlösning och medling i lokalsamhället. Sexuellt våld är en central fråga då våldet systematiskt har drabbat en stor del av Liberias befolkning under landets långa perioder av krig. Liberia är beläget på Afrikas västra kust. Efter 14 år av brutalt inbördeskrig råder nu fred i Liberia. Landet är idag ett av världens fattigaste, arbetslösheten är hög och tillgången till utbildning och sjukvård är bristfällig. Sexuellt våld, brister i rättssystemet och att kvinnor hindras att delta i det politiska beslutsfattandet är stora utmaningar som kvarstår för att göra freden hållbar. Kvinna till Kvinna har samarbetat med kvinnoorganisationer i Liberia sedan öppnades ett kontor i huvudstaden Monrovia och Kvinna till Kvinna är en av få svenska organisationer på plats i landet.

13 Kvinna till Kvinnas arbete Kvinna till Kvinna arbetar med många olika frågor, men vårt fokus ligger på sex teman: Fler kvinnor i fredsprocesser Rätten till sin kropp Skapa mötesplatser Stärka kvinnorättsförsvarare Säkerhet för alla Öka kvinnors makt De är kärnan i vår verksamhet och återfinns både i vårt fält- och vårt påverkansarbete. Dessa övergripande teman rymmer allt från politisk kvotering till skillnaden mellan säkerhet och skydd, strategier för hotade kvinnorättsaktivister, mäns våld mot kvinnor och möten över konfliktgränser. På ytan vitt skilda ämnen, men i grunden handlar de alla om samma sak: kvinnors rättigheter och vägar till en hållbar fred. FN:s resolution 1325 Ett viktigt verktyg i Kvinna till Kvinnas arbete är FN:s resolution År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 som är ett centralt dokument för alla som arbetar för kvinnors rättigheter i krig och konflikter. Resolutionen erkänner betydelsen av att kvinnors rättigheter i krig och konflikter tas tillvara och att kvinnors deltagande krävs om fred och demokrati ska uppnås. Resolutionen är ett viktigt ställningstagande men än så länge återstår mycket arbete för att kvinnors situation och möjlighet till påverkan i och efter krig tas på allvar. Equal Power Lasting Peace År 2012 tog Kvinna till Kvinna fram en rapport som heter Equal power lasting peace visar hur smutskastning, hot och korruption hindrar kvinnor i konfliktdrabbade regioner från att delta i fredsprocesser på lika villkor som män. Rapporten bygger på intervjuer med 79 kvinnor i Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Irak, DR Kongo och Liberia. Trots att länderna och konflikterna skiljer sig åt är mönstren slående lika. I samtliga regioner spelar kvinnor och kvinnoorganisationer en viktig roll när det gäller att lösa konflikter på lokal nivå. Men när det är dags för formella beslut om fred och återuppbyggnad stängs dörrarna. Det går tvärs emot FN:s säkerhetsråds resolution 1325 som framhåller att kvinnor måste delta på samma villkor som män om freden ska bli hållbar. Rapporten finns tillgänglig via Kvinna till Kvinna samt i PDF-version på kvinnatillkvinna.se

14 Jag vill veta mer om informatörsverksamheten! Namn E-post

Handledarmaterial Six Days

Handledarmaterial Six Days Handledarmaterial Six Days INLEDNING Kvinna till Kvinna Varför Six Days? DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta Filmfakta Huvudpersonerna DEL 2: VISNING Så här kan en visning se ut DEL 3: EFTERFÖLJANDE SAMTAL

Läs mer

METODMATERIAL SIX DAYS

METODMATERIAL SIX DAYS METODMATERIAL SIX DAYS INLEDNING Kvinna till Kvinna Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter DEL 1: SIX DAYS Bakgrundsfakta om filmen Såhär kan en visning se ut Tips till dig som workshopledare

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits

Foto: Maria Steén. FAKTABLAD - Pushing the limits FAKTABLAD - Pushing the limits Pushing the limits En högaktuell utställning om aktivism, makt och jämlikhet Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Handledarmaterial Kvinnornas Krig

Handledarmaterial Kvinnornas Krig Handledarmaterial Kvinnornas Krig Metodmaterialet framtaget: 2014-03-19 INLEDNING Materialet är till för Kvinna till Kvinna Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter DEL 1: KVINNORNAS KRIG Bakgrundsfakta

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

METODMATERIAL KVINNORNAS KRIG

METODMATERIAL KVINNORNAS KRIG METODMATERIAL KVINNORNAS KRIG INLEDNING Kvinna till Kvinna Såhär kan du stödja arbetet för kvinnors rättigheter DEL 1: KVINNORNAS KRIG Bakgrundsfakta om filmen Såhär kan en visning se ut Tips till dig

Läs mer

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM

ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM ILLUSTRATION: LISA WOOL-RIM SJÖBLOM Ruslan kämpar för demokrati och uzbekers rättigheter i Kirgizistan Ruslan är frilansjournalist och skriver om sociala och politiska problem i Kirgizistan. Han har bland

Läs mer

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA Material till rapporten: Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed - ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff i din förening,

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Studiecirkelmaterial Kvinna till Kvinna

Studiecirkelmaterial Kvinna till Kvinna Studiecirkelmaterial Kvinna till Kvinna Studiecirkelmaterial om Kvinna till Kvinna Redaktör: Anna Burack, Matilda Reiderstedt, Karin Tennemar & Gisela Rossi Santillan Textmaterial: Hämtat från http://kvinnatillkvinna.se,

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.

Frågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med

Läs mer

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och

Läs mer

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället. En del normer kring klädstil eller intressen kan vi mer eller mindre frivilligt välja att följa eller inte följa. Sedan finns det andra normer som vi passar in på eller avviker från utan att kunna välja

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Det handlar om kärlek

Det handlar om kärlek Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING... INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Sammanfattning. Projektet inleddes med ett seminarium i september 2008. Det blev också starten för projektet som avslutades ett år senare. Till detta mycket välbesökta

Läs mer

X

X QUIZ 8 MARS 2018 1. Azza Soliman är en egyptisk advokat och människorättsförsvarare. Hon har kämpat för kvinnors rättigheter i Egypten i årtionden, bland annat genom att ge juridiskt stöd till kvinnor

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Kan vi inte bara mysa?

Kan vi inte bara mysa? 4 Kan vi inte bara mysa? Bianca Film 4: Kan vi inte bara mysa? Den här filmen tar upp frågor om kommunikation, ömsesidighet, samspel och samtycke (och allas ansvar att läsa av det), samt avvägningen mellan

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv SOS barnby Bouar. Foto: SOS Arkiv Tack för att ni ger barn i Centralafrikanska republiken en bättre framtid SOS barnby Bouar ligger i västra

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Studieguide Hej Sverige!

Studieguide Hej Sverige! Emelie Jönsson Studieguide Hej Sverige! Om vägar till studier och jobb Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1 4 Introduktion och information. Vem är jag? Träff 2 5 Mötet med Sverige,

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Utrikespolitiska institutet (UI )

Utrikespolitiska institutet (UI ) Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Vinna väljarna. Samtal för samtal.

Vinna väljarna. Samtal för samtal. Vinna väljarna. Samtal för samtal. Människor påverkar människor. När vi ska bestämma oss för något, gör vi det nästan alltid genom att prata med någon vi litar på eller någon vi får förtroende för. Det

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING

ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING 1 INNEHÅLL I HANDLEDNINGEN INLEDNING INNAN ATT INFORMERA OM OCH TÄNKA PÅ INNAN UTBILDNINGEN UNDER TIPS OCH TRIX UNDER UTBILDNINGENS GÅNG

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi Inledning Vi har valt att rikta in oss på en målgrupp som är unga kvinnor och män i åldern 18-35 år. Efter de efterforskningar vi gjort på internet kan vi uppskatta att de flesta

Läs mer

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Som stöd för att samtala i grupper om RPG:s policyprogram har Studieförbundet Bilda tagit fram en enkel studieguide med förslag på några samtalsfrågor

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED.. 4 10 FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne

I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne En telefonlinje för personer som utövar våld i nära relationer Den 4 februari startar en ny telefonlinje för personer som vill ha hjälp att sluta utöva våld i sin

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Smakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Smakprov ur 4 råd, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se O innehåll förord 5 ledarskap, styrelse och strategi 6 4 råd för att bli en bättre ledare 7 4 råd för att skapa framgångsrika team 11 4 råd om att leda i en förändring 14 4 råd för att engagera medarbetare

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2 Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus D å har snart en till månad paserat och vi går djupare in i hösten. Här i Göteborgsdistriktet

Läs mer

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN 34 Våra bästa tips och råd för att effektivt påverka politiker och beslutsfattare 1 GÖR EN INSATS FÖR DÖVA OCH TECKENSPRÅK INFÖR VALET 2018! VALSPECIAL Vid valet har du

Läs mer

RFSL. Skiss över RFSL som organisation här

RFSL. Skiss över RFSL som organisation här VI VÅGAR FRAMTIDEN. RFSL. Vi förgyller världen med gemenskap, aktivism och hbtq-politiska segrar. Stöd det fortsatta arbetet för alla hbtq-personers mänskliga rättigheter! FOTO Tine Alavi, Eveline Johnsson,

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt

Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/g%c3%b6teborgare-skaleda-svenska-fn-f%c3%b6rbundet-fram%c3%a5t-1.6623475 GP juni -18 Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt Alexander HultmanTEBORG När

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer