Hygien Undersökning: Hygien Projektnummer: 3241080 Uppdragsgivare: Colgate-Palmolive Tid för fältarbete: 24-28 januari 1994 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Intervjumetod: Projektledare: Städvanorna i hushållen Män och kvinnor 16 år och äldre i hela landet Telefonintervjuer Toivo Sjörén För att utröna hur de svenska hushållen i regel städar ställdes flera olika frågor om deras faktiska städvanor. Frågorna gäller hur man brukar städa. Formuleringen innebär att hushållen vissa veckor kan ha hoppat över hela eller delar av städningen på grund av sjukdom, tidsbrist eller andra skäl. Huvudsakligen uppfattar man dock själva att man städar så ofta som man har angivit. Dammsugning vanligaste städmomentet När människor talar om vanlig städning menar i stort sett alla att de först och främst dammsuger. I stort sett alla brukar dammsuga sin bostad när de städar. När det gäller dammsugningen finns det knappt inga skillnader alls mellan olika åldrar och skilda grupper. Nio av tio rengör handfat och toalett. 85 procent dammar och rengör diskbänken med dess avlopp. När det gäller våttorkningen av badrum och köksgolv svarar åtta av tio att detta brukar ingå. Man kan dock se att fler kvinnor (86%) än män(76%) anser att våttorkning av badrum ingår i den vanliga städningen. Bland yngre män under 30 år är det färre (62%) som tycker att våttorkning av kök och badrum ingår i den vanliga städningen.
Genomgående kan man säga att kvinnor tycker att något fler moment ingår i den vanliga städningen än vad männen gör. Likaså finner man att de med högre utbildning genomför något färre städmoment än de med lägre utbildning. Storstädning I storstädningen ingår helt naturligt fler moment än i den normala vardagliga städningen. Även när det gäller storstädningen finner man att kvinnor anser att det ingår något fler moment i storstädningen än vad männen gör. Om det var färre unga som svarade att våttorkning av kök och badrum ingick i den normala städningen kan man i stället se att det är något fler som våttorkar kök och badrum när de storstädar. Våtrengöring Våtrengöring av badrum brukar åtta av tio tillfrågade hushåll göra minst varje vecka. Yngre brukar göra det mer sällan än äldre intervjuade. Det gäller speciellt yngre män. Köksgolven våtrengörs något mer sällan än badrummen. 76 procent våtrengör köket minst en gång per vecka och var fjärde gör det flera gånger i veckan. Föga förvånande rengör barnfamiljer sina köksgolv mycket ofta. Fyra av tio småbarnsfamiljer våtrengör köken flera gånger i veckan och 46 procent gör det minst en gång i veckan. När det gäller våttorkning av andra golv finner man att nästan sex av tio hushåll brukar våttorka även något annat golv än kök och badrum varje vecka. Handfat och toalett rengör sex av tio flera gånger i veckan och 35 procent någon gång i veckan. Yngre gör det mer sällan än vad äldre gör. Disktrasan i köket rengör fyra av tio minst en gång i veckan. Kvinnor svarar att rengörs något oftare än vad männen gör. Byte av lakan Lakan byts normalt var fjortonde dag hos sex av tio svenska hushåll. En fjärdedel byter oftare och var åttonde mer sällan. I denna fråga är det fler män (32%) än 2
kvinnor (19%) som svarar att det görs varje vecka. Var tredje under 30 år säger att de byter lakan varje vecka. Städningens betydelse Städningen av det egna hushållet är viktig för de allra flesta.. Nästan fyra av tio tillfrågade (37%) svarar att städningen är något som är mycket viktigt för dem själva. Drygt varannan svarar att det är något som är ganska viktigt. Endast bland kvinnor mellan 30 och 50 år finner man att det är något färre (29%) som svarar att städningen är mycket viktigt. Bland de med högre utbildning är det också färre (29%) som svarar att städningen är något mycket viktigt. Bland de med grundskola är det fyra av tio som svarar att städningen är något mycket viktigt. 16 procent av de välutbildade säger att städning av det egna hemmet inte är särskilt viktigt för dem. Har man barn blir städningen något mycket viktigt. 42 procent av småbarnsföräldrarna svarar att städning av hemmet är något mycket viktigt. Var femte tillfrågad skulle städa mer än vad de gör idag om de hade tid. Bland unga under 30 år är det tre av tio som skulle städa mer om de hade tid. Det stora flertalet (77%) tillfrågade skulle inte städa mer om de hade tid till det. De städar redan sina hem regelbundet och noggrant. Städningen i samhället Knappt sex av tio tillfrågade tycker att städningen i samhället sköts mycket eller ganska bra. Endast var åttonde tycker att den sköts dåligt. Yngre tycker att städningen sköts något sämre än övriga grupper. 16 procent av de under 30 år svarar att den sköts dåligt. Städningen inom barnomsorgen När man frågar om hur människor bedömer städningen i barnomsorgen är det naturligt nog många som inte har någon uppfattning om barnomsorgen eftersom de 3
inte har några barn där. Endast fyra procent av samtliga tillfrågade tycker att städningen inom barnomsorgen är dålig. 35 procent tycker att den är bra. Studerar vi de som har barn i barnomsorgen finner man en klart positiv bild av barnomsorgens städning. Nästan fyra av tio tycker att städningen sköts mycket bra och 45 procent svarar att den sköts ganska bra. Endast 5 procent av föräldrarna med barn på daghem tycker att städningen sköts dåligt. Städningen inom skolan En tredjedel av de tillfrågade tycker att skolans städning sköt på ett bra sätt. 15 procent svarar att den är acceptabel och 14 procent att den är dålig. det vill säga att det är klart fler som har en negativ uppfattning om skolans städning än som har en negativ uppfattning om barnomsorgens städning. Städningen på egna arbetsplatsen Städningen på den egna arbetsplatsen tycker de flesta sköts på ett bra sätt. 32 procent svarar att den sköts mycket bra och 36 procent tycker att det är ganska bra. Var sjunde (14%) svarar att städningen sköts på ett dåligt sätt på deras egen arbetsplats. Många (23%) unga kvinnor under 30 år tycker däremot att städningen sköts dåligt på deras arbetsplats. Föräldragenerationens städning Var fjärde tycker att de har det bättre städat än det var i föräldragenerationen. Lika många svarar att de har det sämre städat. Varannan tycker att städstandarden ligger på ungefär samma nivå. Åldersskillnaderna är dock betydande. I åldern 30-49 år är det dubbelt så många som svarar att de har det sämre (36%) städat än som har det bättre städat (18%). Speciellt bland kvinnorna i denna åldersgrupp är det många (39%) som svarar sämre. Endast 13 procent svarar bättre. 4
Bland de över 64 år är det däremot nästan fyra gånger fler (38%) som svarar bättre än som svarar sämre (10%) städat. Mellan 50 och 64 är det tre gånger fler som svarar bättre (32%) än som svarar sämre. Hygienens förändring Städningen har förbättrats anser nästan fyra av tio tillfrågade. Var femte svarar att den har försämrats. De som svarar att städningen blivit sämre tänker framförallt att städningen av offentliga platser har blivit sämre. Man pekar på att man tycker att människor slänger allt mer papper och skräp omkring sig. Om städningens förutsättningar i hemmet 33 procent svarar att någon i deras hushåll är allergisk mot någonting. Allergi verkar vanligare bland yngre. Fyra av tio under 50 år svarar att det finns någon allergisk person. Husdjur är vanliga i hushållen. 37 procent av de tillfrågade lever i ett hushåll där det finns en hund, katt fågel eller ett pälsdjur av något slag. Vem som utför städningen i hushållen finns det delade meningar om. Frågar man männen svarar var fjärde man att de huvudsakligen själva utför städningen. 37 procent svarar att deras maka eller sambo utför den. 30 procent av männen svarar att städningen utförs gemensamt. När man ställer motsvarande fråga till kvinnor finner man att sjuttio procent av kvinnorna säger att de huvudsakligen städar själva. Endast 5 procent svarar att sambo eller make utför städningen. Intressant att notera är att bland kvinnorna är det endast 18 procent som svarar att städning sköts gemensamt jämfört med 30 procent av männen. skillnaden är betydande även om man beaktar att det finns fler kvinnor än män i Sverige. Attityden till städning och hygien Avslutningsvis ställdes de tillfrågade inför ett antal påståenden som de kunde instämma helt i, delvis instämma i eller helt eller delvis ta avstånd ifrån. I stort sett alla tillfrågade instämmer i påståenden som säger att god hygien motverkar och förebygger många infektioner. Man instämmer också i påståendena 5
att man städar av trivselskäl och av hygienskäl. När det gäller dessa båda påståendena finner man att nästan fyra av tio endast instämmer delvis i dem. Sannolikt beroende på att vissa städar mer av hygienskäl och andra mer av trivselskäl. För en stor grupp sammanfaller dock dessa båda skäl för städning. Var åttonde man i åldern 30-49 år tar dock avstånd från påståendet att man städar av trivselskäl. De tycker istället att hygienskälet överväger starkare. Det är nästan åtta av tio som tycker att vi använder för mycket rengöringsmedel i de svenska hemmen. 41 procent instämmer helt i detta påstående och 36 procent gör det delvis. Var åttonde tar avstånd från påståendet. Samtidigt som många tycker att det används väl mycket rengöringsmedel är de inte främmande för att ibland ta till något riktigt starkt rengöringsmedel. Lika många som tyckte att det användes för mycket (41%) rengöringsmedel tycker att man ibland behöver något riktigt starkt medel. 35 procent instämmer delvis. 22 procent tar helt eller delvis avstånd från att det ibland behövs riktigt starka rengöringsmedel. Speciellt bland kvinnor hittar man fler (27%) som tar avstånd från påståendet. Bland kvinnor över 65 år är det fyra av tio som tar avstånd från påståendet att det ibland behövs något riktigt starkt medel för att få riktigt rent. En klar majoritet av de tillfrågade tycker inte att det städas för mycket i svenska hem. sex av tio tar avstånd från påståendet och var tredje instämmer. Endast sju procent instämmer dock helt och hållet i påståendet om att det städas för mycket i de svenska hemmen. Inte heller tycker man att man kan tulla på dagens hygienkrav. Endast en tredjedel instämmer helt eller delvis att hygienkraven borde kunna sänkas. Varannan tar helt och hållet avstånd från påståendet och var sjunde tar delvis avstånd från påståendet. När det gäller påståendet att de svenska hygienkraven gjort oss alldeles för känsliga för sjukdomar finner man rätt delade meningar om hur det förhåller sig. 17 procent instämmer helt, 33 procent delvis och 18 procent tar delvis avstånd från påståendet och 23 procent tar helt och hållet avstånd från det. Skillnaden mellan olika utbildningar är här tydlig. Har man en högre utbildning tar man i betydlig högre grad avstånd från påståendet (57%) än om man enbart har grundskola (31 procent.) 6
Hygienkraven i framtiden De allra flesta (80%) anser att man kommer att behöva ställa ungefär samma hygienkrav som man ställer idag. Endast var sjunde svarar att hygienkraven behöver höjas. Bland yngre under 30 år svarar var femte (21%) att hygienkraven kommer att behöva höjas i framtiden. 7