STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner Tentamen består av två delar. Del 1 består av 7 kortsvarsfrågor som besvaras med korta motiveringar och i förekommande fall hänvisning till relevanta lagrum. Del 2 består av 4 frågor. Av de 4 frågorna ska 3 valfria frågor besvaras. Besvaras alla 4 frågor rättas bara de 3 första frågorna. Frågorna ska besvaras med motiveringar och i förekommande fall hänvisning till relevanta lagrum. Betyget bestäms utifrån en sammanvägning och helhetsbild av de besvarade frågorna. - Skriv med kulspetspenna! - Skriv namn och personnummer på varje sida! - Kom ihåg att motivering är den viktigaste delen av svaret! - Åberopa om möjligt relevanta lagrum! - Rättningstid: 3 veckor! Tillåtna hjälpmedel: All okommenterad författningstext, språklexikon. Understrykningar och hänvisningar till andra lagrum eller rättsfall är tillåtna. Lycka till! Skriv tydligt!
Del 1 Svara kortfattat på fråga 1 till 7 med i förekommande fall hänvisning till relevanta lagrum. Fråga 1 Beskriv kortfattat innebörden av begreppet rättslig vårdnad.
Fråga 2 När föreligger ett bindande avtal?
Fråga 3 Förarbeten är en av rättskällorna. Vad är det och hur bör du använda den rättskällan i din rättstillämpning?
Fråga 4 Anders och Britta är gifta sedan 10 år tillbaka. De har tillsammans sonen Ludvig 8 år. Vårdnaden om Ludvig är gemensam. Anders och Britta har de senaste 3 åren inte bott tillsammans men är fortfarande gifta. Ludvig bor hos Anders. Anders och Britta är nu båda överens om att skiljas för att som de säger kunna gå vidare med sina liv. Britta har dessutom träffat Johan som hon nu vill gifta sig med även om hon inser att hon först måste skiljas från Anders. Hur lång tid kan det som kortast ta innan Anders och Britta är skilda?
Fråga 5 E, som lever mycket snålt pga påtvingad arbetslöshet, vänder sig i ett anfall av nöd till socialtjänsten i kommunen. Hon ber om pengar till en oväntat hög elräkning. Det beror i sin tur på den kalla vintern. Socialnämnden beslutar att avslå hennes ansökan. E överklagar till Förvaltningsrätten som ger henne rätt till pengar för att täcka el-räkningen. Socialnämnden, som fruktar en uppsjö av krav, vill överklaga domen. Kan socialnämnden göra det? Vart? Enligt vilket lagrum och vilka är villkoren för att överklagandeinstansen skall ta upp överklagandet till prövning?
Fråga 6 Kommunfullmäktige i en av Sveriges köldhålor beslutar att tillerkänna alla invånare i kommunen med en deklarerad inkomst under 180000 kr per år ett extra tillskott i form av bidrag till el-räkningarna. F, som tjänar 350 000 kr per år, reagerar starkt på detta och menar att det är slöseri med skattemedel. Kan F överklaga kommunens beslut, i så fall till vilken instans och i vilken form? Kan en domstol ändra kommunens beslut?
Fråga 7 Redogör kort för vilka som kan beviljas asyl i Sverige?
Del 2 Fråga 8 Pelle är 22 år och flyttade hemifrån för 3 år sedan. Fram till för ett halvår sedan arbetade Pelle i affär men han tvingades sluta där efter anklagelser om stöld ur kassan. Nu ägnar Pelle i stort sett hela sin vakna tid åt nätpoker. Pelle har dock inte haft någon framgång med spelandet och han tvingas ständigt att låna av kompisar och föräldrar. Pengarna spelar han sedan bort i förhoppning att vinna tillbaka det han redan har förlorat. Nu är Pelles situation svår och han får upprepade betalningsföreläggande från Kronofogden och riskerar att vräkas från sin lägenhet. Pelle har även vänt på dygnet och är vaken på nätterna och sover hela dagarna. Pelles mamma vill hjälpa Pelle och vänder sig därför till överförmyndaren för att få råd. Redogör för vilka de rättsliga förutsättningarna är för att anordna godmanskap respektive förvaltarskap för Pelle.
Fråga 9 Beskriv den rättsliga situationen när en hyresgäst av en bostadslägenhet betalar hyran för sent vid ett tillfälle!
Fråga 10 I en liten kommun, V-landa, har ett antal lärare på grundskolans högstadium reagerat på att G inte längre kommer till lektionerna. Hon är sjukanmäld, men med synnerligen vag diagnos. Innan den totala frånvaron trädde in började G gå klädd i niqab, (slöja för ansiktet och heltäckande huvudduk men utan skymmande tyg för ögonen). G hade också talat med skolsköterskan om att hon var rädd för att bli bortgift och för att hennes pappa skulle slå henne om hon envisades med att vilja läsa vidare på gymnasiet. Med visst fog misstänker skolsköterskan att misshandel redan pågår; G verkar ha ont när hon rör sig och skolsköterskan tycker sig skymta avsevärda blåmärken på armar och handleder. Dessutom har G via Facebook kontakt med sin bästa väninna och har med väninnan talat om omfattande misshandel. Efter att i flera veckor försökt få kontakt med såväl G som hennes pappa, anmäler skolsköterskan och klassföreståndaren till socialtjänsten att man tror att G behöver hjälp och stöd. Man tvekar inte heller att föreslå ett tvångsomhändertagande av G. När anmälan kommer till socialnämndens ordförandes kännedom blir han orolig. Han har stort förtroende för såväl klassföreståndaren som skolsköterskan som han känner väl. Han är helt införstådd med att anmälan bör leda till en utredning. Men barn som far illa är ingen stor fråga i V-landa och något tvångsomhändertagande har man inte haft anledning att göra på de senaste åtta åren. Dessutom, ordföranden ser en möjlig hedersproblematik i G.s fall och om detta vet han och kommunens socialsekreterare mycket lite. Han letar lite på Internet och hittar en webbsida som han tycker verkar intressant. Det är två socionomer som lovar diskreta, professionella och synnerligen noggranna utredningar i känsliga ärenden enligt både socialtjänstlag och LVU. De två socionomerna är dessutom specialutbildade i utredningar kring hedersproblematik. Priset är fast, och synnerligen rimligt, 90 000 kr. Ordföranden bestämmer sig för att föreslå socialnämnden att anlita dessa två socionomer för utredningen kring G:s situation. Har han rättsligt stöd för det? Utred rättsläget!
Fråga 11 A är sedan 64 år gift med B. B har drabbats av svår Alzheimers med såväl fysisk immobilitet som personförändringar, inte av det snällare slaget. A ber därför socialtjänsten om hjälp med särskilt boende, hon vill ha ett boende med helinackordering och med möjlighet till ständig tillsyn av professionell och sjukvårdskunnig personal. Hon har viss hjälp av hemtjänsten, men tycker inte att det räcker. Socialtjänstens handläggare kontaktar B:s läkare och ber om ett utlåtande - hur dålig är egentligen B? Hon ber också om en bedömning från hemtjänsten - anser hemtjänsten att A är i behov av ytterligare hjälp och stöd, utöver vad hemtjänsten kan erbjuda? Handläggaren får i båda fallen svar som tyder på att det är befogat med ett särskilt boende. Hon beslutar följaktligen att A och B skall få ett särskilt boende samt skickar ett brev till A om detta. a) Är detta en korrekt hantering? A blir mycket glad och lättad över beslutet. Hon slår sig till ro med beslutet och börjar flyttpacka. Men efter fyra månader börjar hon undra varför inget händer och kontaktar socialtjänsten. Där ber handläggaren A att ha tålamod; det finns för närvarande inga lediga platser. Men det bör bli en plats ledig ganska snart, tror handläggaren. Efter ytterligare två månader har fortfarande inget hänt och nu börjar både hemtjänsten och A:s dotter reagera. A är mycket trött och sliten av den ständiga omsorgen av mannen. b) Hur bör A.s situation bedömas rättsligt och vad kan göras?