Tentamen Juridik 7 hp

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 25 mars 2009 Namn Personnummer. Lärarens namn.klass - Skriv med kulspetspenna! - Skriv namn och personnummer på varje sida! - Kom ihåg att motivering är den viktigaste delen av svaret! - Åberopa om möjligt relevanta lagrum! - Rättningstid: 3 veckor! Tillåtna hjälpmedel: All okommenterad författningstext, språklexikon. Understrykningar och hänvisningar till andra lagrum eller rättsfall är tillåtna. Lycka till! Skriv tydligt!

2 Fråga 1 Svara med kort motivering om följande påståenden är rätt eller fel: 1. Laga kraft innebär att ett gynnande beslut i princip inte får ändras 2. Om en lag har sitt speciella begränsade syfte är det oftast rimligare att tolka lagen e contrario än analogiskt 3. När ett barn avlats genom äggdonation så är det barnets genetiska mor och inte den som föder barnet som rättsligen anses som barnet mor 4. Även en underårig person har rättskapacitet 5. En hyresgäst kan bli av med sitt hyreskontrakt om han eller hon använder lägenheten för något annat ändamål än det avsedda 6. Det s.k. kommunikationskravet i förvaltningslagen innebär att myndigheten är skyldig att underrätta en part om innehållet i myndighetens slutliga beslut 7. Ett beslut om bistånd enligt 4:1 SoL överklagas med kommunalbesvär och behöver därför inte motiveras enligt förvaltningslagen, men beslutet ska ändå motiveras enligt socialtjänstlagen 8. Begreppet författning täcker fler normer än begreppet lag Max 8 poäng Fråga 2 Du arbetar som biståndshandläggare i en kommun och får in en ansökan om försörjningsstöd från en kvinna vid namn Gulli Jönsson. Du erinrar dig att det är en kusin som Du inte sett på många år. När Du nämner detta för din kollega, döm om hennes förvåning när hon utbrister att hon bor granne med denna Gulli Jönsson. Kan Du eller din kollega handlägga ärendet? Analysera och motivera med hänvisning till lagtext. Max 6 poäng Fråga 3 Hulda är 90 år och bor ensam i sin pensionärslägenhet. Hon vill nu få prats på ett äldreboende. I sin ansökan enligt 4 kap 1 SoL så åberopar hon sin höga ålder, problem med höfter och rygg samt att hon vill komma bort från den sociala isolering som hennes nuvarande boende innebär. Socialnämnden avslår hennes ansökan med motiveringen att hennes behov kan tillgodoses genom trygghetslarm och utökad hemtjänst. Hulda ger sig dock inte utan överklagar beslutet och begär att nämnden ska ompröva det. Socialnämnden utreder vidare men finner inte skäl att ompröva sitt beslut. Ärendet skickas efter 2 månader vidare till tingsrätten. Redogör för vad det är för typ av överklagande, de juridiska förutsättningarna för att nämnden ändra sitt beslut samt kommentera nämndens handläggning av överklagandet i övrigt. Max 6 poäng

3 Fråga 4 Pelle och Sven har varit ett par sedan år De flyttade ihop ca ett år efter att de träffats på en fest hemma hos en gemensam god vän. Först bodde paret i Pelles bostadrätt, men den var för liten så Pelle köpte en större lägenhet för kr. Bostadslånet som Pelle tagit för lägenheten uppgår till kr. Nuvärdet på lägenheten uppskattas till det dubbla av en kamrat som är fastighetsmäklare. Pelle hade med sig bohag till ett sammanlagt värde om kr, eftersom han samlar på antikviteter och är duktig på att fynda. Sven äger en röd Ferrari, värd ca kr, han hade också med sig en röd designsoffa som han ärvt av en gammal faster, värd ca kr, samt övrigt bohag om ca kr. Eftersom soffan inte passade särskilt bra ihop med övriga möbler, såldes designsoffan på en samlarauktion år 2001 och Sven fick då kr för den. Han köpte aktier för kr och bjöd Pelle på en fin semesterresa för resten av pengarna. Efter börsnedgången är aktierna värda kr. Sven har också ett lån på kr som han tog för att kunna köpa Ferrarin och några andra saker. År 2002 registrerade Pelle och Sven partnerskap. I år, sju år senare, har de bestämt sig för att ansöka om partnerskapsskillnad och de undrar nu vad som gäller avseende deras tillgångar. Förklara för Pelle och Sven vad som gäller vid deras bodelning. Max 6 poäng Fråga 5 Sven har tillsammans med Britta-Lisa dottern Cecilia. Cecilia är 14 år (född år 1995). När Sven och Britta-Lisa planerade att skaffa barn tillsammans, var det mest utifrån att Britta-Lisa ville ha ett barn och att Sven tyckte att han kunde vara behjälplig med just detta. Till en början hade därför Britta-Lisa ensam vårdnad om Cecilia, även om Sven har ställt upp som barnvakt och annat när det behövts. Under år 2000 blev Britta-Lisa svårt sjuk i cancer och Sven fick då ta hela ansvaret för Cecilia. Föräldrarna ansökte då om gemensam vårdnad. Svens sambo Pelle är en mycket barnkär man och hade inget emot detta. Pelle och Cecilia kommer också mycket bra överens. Britta-Lisa tillfrisknade sedan, men återfallsrisken är mycket stor. Därför har de tre vuxna diskuterat ansvaret för Cecilia. Pelle skulle gärna vilja adoptera Cecilia för att på så sätt trygga deras fortsatta relation. Cecilia bor redan växelvis en vecka i taget hos respektive förälder. Britta-Lisa är mera tveksam, samtidigt som det känns tryggt att veta att Pelle finns där den dagen hon är borta, då Sven ibland kan vara lite väl oansvarig. a) Utgå från att Pelle och Sven är sambor. Utred vad som krävs för att Pelle ska få adoptera Cecilia (4p) b) Kan det finnas några juridiska orsaker till Britta-Lisas tvekan om adoptionen? Finns det några andra möjligheter än adoption för att Pelle ska bli en fast punkt i Cecilias liv? (2p) c) Utgå från att Pelle och Sven är registrerade partner och har ansökt om partnerskapsskillnad. Vilka möjligheter har Pelle att utverka en rätt till umgänge med sin styvdotter Cecilia? (3p) Max 9 poäng

4 Fråga 6 Elsbeth har drabbats av en stroke (hjärnblödning) i relativt unga år. Hon är nu 51 år gammal. Efter ett par år av rehabilitering, inklusive talterapi hos en logoped, kan hon klara det mesta själv i vardagen. Elsbeth har dock visat tecken på att hon utvecklat en lättare demens som en följd av slaganfallet och hennes tal är fortfarande sluddrigt och ibland lite osammanhängande. Det som hon själv tycker är riktigt jobbigt är dock att hon drabbas av gråtattacker om hon blir det minsta upprörd. En kväll kommer Elsbeths granne förbi för att låna ett paket kaffe. Grannen är antikvitetshandlare och får syn på en vacker gammal byrå hos Elsbeth. Han undrar om han kan få köpa den. Elsbeth är tveksam, men grannen är bra på att övertala. Han halar upp kr kontant ur plånboken, sticker dem i handen på Elsbeth, skakar hand med henne och tackar för en god affär. Byrån tar han under armen när han en kort stund senare säger adjö. Några dagar senare går Elsbeth förbi grannens antikvitetsaffär och får syn på sin gamla byrå i skyltfönstret. På prislappen står det kr. Elsbeth tycker att hon har blivit lurad och går in i affären för att få tillbaka byrån. Grannen vägrar. Elsbeth stormar snyftande ut från antikaffären och går raka vägen till sin LSS-handläggare för att få hjälp. Förklara för Elsbeth vilka juridiska möjligheter som finns att slippa vara bunden av köpeavtalet. Max 5 poäng

5 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan Svarsmall till tentamen i Juridik 7 hp den 25 mars 2009 Svarsmallen är i vissa delar mer uttömmande än som krävts för full poäng. Liknande och alternativa svar kan också ha givit poäng. Fråga 1 1. Fel. Laga kraft innebär en egenskap hos en dom eller ett beslut att domen eller beslutet inte kan överklagas till följd av att besvärstiden löpt utan att överklagas eller att överklagandet slutprövats. Den egenskap som ett gynnande beslut sägs ha kallas inte för laga kraft utan negativ rättskraft. 2. Rätt. Har lagen ett begränsat syfte att exempelvis gälla hundar så drar man genom e contrario slutsatsen att den inte ska gälla katter. 3. Fel. Kvinnan som föder barnet anses rättsligt vara barnets mor enligt 1 kap 7 FB. 4. Rätt. En människa har rättskapacitet (förmågan att ha rättigheter och skyldigheter äga tillgångar och ha skulder) från födsel till döden. Däremot kan den s k rättslig handlingsförmågan vara inskränkt. 5. Rätt. Om hyresgästen inte rättar sig efter tillsägelse kan hyresrätten förverkas enligt 12 kap 42 1 st 4 p JB (jfr 23 ). 6. Fel. Skyldigheten att underrätta om beslut är reglerat i 21 FL, men den skyldigheten kallas inte för kommunikation. Kommunikationskravet regleras i 17 FL och innebär att myndigheten inte får avgöra ärendet utan att parten har getts möjlighet att ta del av och yttra sig över utredningsmaterial som tillförts ärendet genom någon annan än parten. 7. Rätt. Motiveringsplikt föreligger inte enligt FL då beslut överklagas med kommunalbesvär (se 31 FL), men sådan skyldighet gäller ändå enligt 11 kap 8 SoL. 8. Rätt begreppet författning täcker såväl lag, förordning som föreskrift, medan begreppet lag är mer begränsat och avser normgivning från riksdagen. Fråga 2 Frågan handlar om jäv och det är kommunallagens jävsregler som gäller och inte förvaltningslagens, eftersom vi har gemensamma jävsregler för kommunala nämnder och de går då före förvaltningslagen enligt 3 FL (obs! detta gäller även om själva ärendet räknas som myndighetsutövning). Att kommunallagens jävsregler gäller framgår också av att 10 kap 1 SoL hänvisar till vad som gäller för andra kommunala nämnder. 1. Första frågan gäller dig och din kusin och ska bedömas enligt reglerna för släktskapsjäv i 6 kap 25 1 p KL. Vissa nära släktskap medför alltid jäv. Dit hör inte kusin. Den relationen får bedömas utifrån rekvisitet annan närstående. För jäv kan tala själva släktrelationen. Mot skulle i detta fall kunna anföras att Du knappast känner din kusin som Du inte sett på många år. Det mesta talar för att det inte skulle anses formellt jäv, men det principiella svaret är att det beror på relationens närhet i det enskilda fallet. 2. Din kollegas eventuella jäv får bedömas enligt det s k delikatessjävet i 6 kap 25 p 5. Det är inte tillräckligt för formellt jäv att din kollega är granne med Gulli Jönsson. Skulle de däremot ha någon närmare relation blir läget ett annat. Som typisk tillämpning av denna generalklausul nämns i förarbetena relationer som vänskap eller fiendskap. För säkerhets skull kan det i de båda fallen rekommenderas att man hellre avstår från handläggningen än att dra på sig misstanke om jäv. Den som är jävig får enligt 6 kap 24 KL inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Fråga 3 Enligt 16 kap 3 SoL så överklagas beslut enligt 4 kap 1 samma lag till allmän förvaltningsdomstol. Det innebär att det är ett s k förvaltningsbesvär som följer reglerna för överklagande i FL. De juridiska förutsättningarna för att nämnden ska ändra sitt beslut framgår av 27 FL. Myndigheten (i detta fall socialnämnden) ska enligt denna paragraf ändra sitt beslut om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Vidare krävs att det kan ske enkelt och snabbt och utan att det blir till nackdel för Hulda. Nämnden ska alltså inte starta någon ny eller fortsatt utredning som drar ut på tiden. Nämndens gör fel i sin handläggning genom att skicka överklagandet till fel domstol och för sent. Rätt domstol är länsrätten och omprövningen får inte ta två månader. Det ska ske snabbt (inom någon vecka enligt praxis). Snabbhetskravet framgår av 27 FL (jfr 7 FL).

6 Fråga 4 Det rör sig om en partnerskapsskillnad (partnerskapsmål). Enligt 1:3 PskL (jfr 2:3) ska ÄktB:s regler tillämpas på bodelningen. När ett partnerskap upplöses ska partnernas egendom fördelas mellan dem genom bodelning, 9:1 ÄktB. I bodelningen ingår partnernas giftorättsgods enligt 10:1 ÄktB. Pelle och Sven har ingen enskild egendom, jfr 7:1 2 ÄktB. Beräkningen av partnernas andelar i boet beräknas enligt bestämmelserna i 11 kap ÄktB. Enligt 11:2 ÄktB skall en partners skuld först dras av från den partnerns giftorättsgods (eget giftorättsgods minus egna skulder). Därefter läggs (eventuellt) resterande giftorättsgods samman och delas lika mellan partnerna, se 11:3 ÄktB. (Observera att avräkning för en makes skulder aldrig sker mot den andre makens giftorättsgods, inte ens om makens skulder skulle vara större än hans tillgångar, eftersom makar inte svarar för varandras skulder, se 1:3 ÄktB.) (Tidpunkten för nuvärdet följer av 9:2 ÄktB.) Pelle Sven bostad kr ferrari kr bohag kr bohag kr lån kr aktier (nuvärde) kr lån kr Summa kr Summa kr kr / 2 = kr Sven har alltså rätt att få kr av Pelle enligt ovan. Fråga 5 a) En allmän förutsättning för adoptionen är att Pelle har fyllt 25 år enligt 4:1 FB. För att Pelle ska kunna adoptera och vara förälder tillsammans med Sven krävs att Pelle och Sven ingår partnerskap med varandra, då endast makar (partner) kan adoptera gemensamt, se 4:4 FB. Detta är en förutsättning för en s.k. makeadoption (partneradoption) enligt 4:3 FB. Om Pelle ska adoptera helt själv, d.v.s. adoptera från både Britta-Lisa och Sven, är det en förutsättning att Pelle och Sven kvarstår som sambor, då makar (partner) endast får adoptera gemensamt, se 4:3 och 4 FB. I bägge fallen krävs Svens samtycke, då Cecilia inte fyllt 18 år, se 4:3 FB respektive 4:5a FB. Därutöver krävs Cecilias samtycke, då hon är över 12 år enligt 4:5 FB. Även Britta-Lisa måste ge sitt samtycke då Cecilia inte fyllt 18 år, enligt 4:5a FB. b) Britta-Lisas tvekan torde bero på att släktbanden mellan henne och dottern kommer att avskäras vid adoptionen, eftersom vi har stark adoption i Sverige, se 4:8 FB. Vad gäller frågan om att göra Pelle till en fast punkt i Cecilias liv kan detta vara svårt rent juridiskt, särskilt om inte Sven skulle samarbeta i framtiden. Enligt 6:10a st 4 FB ska hänsyn tas till en förälders önskemål om särskilt förordnad vårdnadshavare. Detta förutsätter dock enligt ordalydelsen att bägge föräldrarna är döda. c) Styvförälder innebär att Pelle inte har adopterat Cecilia. Enligt 6:15 st 3 har föräldrarna ett ansvar för att tillgodose Cecilias behov av umgänge med Pelle. Däremot kan inte Pelle själv väcka talan om umgänge, utan han måste vända sig till socialnämnden angående detta. D.v.s. det är socialnämnden som har talerätt enligt 6:15a 2 st FB. Det är naturligtvis rätten som beslutar i själva umgängesfrågan, se 6:15a 1 st FB. Fråga 6 Det är i allmänhet inte förbjudet att göra en god affär, inte heller en dålig sådan för den delen. Det är inte heller säkert att antikhandlaren verkligen får byrån såld för kr, eftersom den kan vara värd mindre. Enligt 1924 års lag om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning, är ett avtal som någon ingått under påverkan av psykisk störning ogiltigt. Troligtvis är Elsbeths tillstånd inte så allvarligt att lagen är tillämplig här. Även om hennes tillstånd skulle klassas som psykisk störning, så kräver lagen att det finns orsakssamband mellan störningen och att hon ingick avtalet. Och texten i frågan tyder knappast på att hon var omedveten om vad som hände. Skillnaden mellan grannens inköpspris, kr, och det på prislappen, kr, skulle eventuellt kunna

7 aktualisera 31 AvtL om ocker. Detta under förutsättning att inköpspriset och byråns värde står i uppenbart missförhållande till varandra, samt att grannen begagnat sig av Elsbeths oförstånd eller lättsinne. Grannens förhandlingstaktik är rätt aggressiv och Elsbeth är inte heller helt frisk, något som grannen borde ha kännedom om, särskilt som Elsbeth har ett sluddrigt tal. Det är möjligt att avtalet därför strider mot tro och heder enligt 33 AvtL och därmed är ogiltigt. På samma grunder kan det argumenteras att avtalet skall jämkas enligt 36 AvtL. Däremot är 30 AvtL om svek inte tillämplig. Grannen har inte svikligen uppgett eller förtigit omständigheter som lett till att Elsbeth sålt byrån. Det kan emellertid mycket väl vara så att Elsbeth är bunden av köpeavtalet.