För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna

Transkript

1 Fråga 1 a) Förhållandet mellan Alicia, Bernard och Cedric regleras i detta hänseende i FB 6:2, 6:11 och 6:13. Vårdnadshavare har en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personlig angelägenheter. Vårdnadshavaren har dock en skyldighet att ta hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och mognad. Cedric är 13 år och hans vilja bör därmed ges en ganska stor betydelse. I denna bedömning ska även barnets mognad tas i beaktande samt vilket beslut det är frågan om. Eftersom både Alicia och Bernard är vårdnadshavare bestämmer dessa, som utgångspunkt, tillsammans. Då skolval är ett beslut av ingripande betydelse måste båda vårdnadshavarna vara ense. Bernard kan alltså motsätta sig att Cedric byter skola, men viss hänsyn bör nog tas till Cedrics önskan om skolbyte. b) Var Cedric ska gå i skolan är inte domstolen behörig att besluta om. Det enda domstolen kan besluta om är vårdnad, boende, umgänge, FB 6:5, 6:14a 1 st, 6:15a 1 st, 6:15b 1 st, 6:17 1 st. ec (och även underhållsbidrag, FB 7:2 2 st.). c) Utgångspunkten är att barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge, FB 6:2a. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska avseende fästas särskilt vid risk och vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn till barnets vilja ska också tas i takt med barnets stigande ålder och mognad. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter ska göras. Inget i frågan tyder på att Cedric utsätts för någon risk eller att någon av föräldrarna är olämplig. Cedrics vilja bör tillmätas betydelse (i relation till hans ålder och mognad), men utifrån förutsättningarna i frågan har han, i vart fall, inte uttalat något negativt om gemensam vårdnad. Barnet ska dock inte behöva ta direkt ställning i en vårdnadstvist. Domstolen kan besluta om gemensam vårdnad mot den ena vårdnadshavarens vilja, så länge en av dem godtar denna vårdnadsform, FB 6:5 2 st. 2 men. Domstolen bör dock fästa särskild vikt vid Cedrics behov av nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Det som skulle kunna tala för ensam vårdnad för Bernard är Alicias s.k. umgängessabotage. Alicias agerande kan tyda på att hon inte kommer att tillgodose Cedrics behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Domstolen bör även fästa särskilt avseende vid Alicias och Bernards förmåga att samarbeta, FB 6:5 2 st. 1 men., (se även NJA 2007 s. 382). Att använda Cedric som en budbärare och att tala illa om den andra vårdnadshavaren till barnet kan tyda på en bristande förmåga att samarbeta. Om Alicia och Bernard saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa före sin konflikt påverkar detta omvårdnaden av barnet. I sådana fall bör inte gemensam vårdnad användas för att tvinga föräldrarna att samarbeta. Domstolen kan även fästa vikt vid barnets behov av stabilitet och kontinuitet. Något rätt svar på hur vårdnadsfrågan bör avgöras finns inte. Uppgiften går ut på att redogöra för vad domstolen kan och bör ta i beaktande utifrån omständigheterna i frågan och utan vetskap om Alicias och Bernards inställning i umgänges- och boendefrågorna.

2 För full poäng krävs i samtliga fall att hänvisning till korrekt lagrum ges, att svaren motiveras och att resonemang kring de juridiska aspekterna som anges i frågan förs. En helhetsbedömning av svaren under respektive delfråga har gjorts.

3 SVAR: Fråga 2 1. (4 poäng) Av 16 2 st sambolagen framgår att den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget skall få den på sin lott. Bostaden är uppenbarligen anskaffad för gemensamt nyttjande och skall bli föremål för bodelning. 22 är alltså inte tillämplig i sammanhanget! Här skall alltså ske en behovs- och skälighetsprövning. Det som talar för att Minna har det större behovet är att hon har vårdnaden om en tolvårig son. Det som talar emot, och att Niklas har det större behovet, är att hon redan har en annan bostad. Båda alternativen är tänkbara. Att Nicklas ensam äger bostadsrätten kan också vara en del av resonemanget. 2. (6 poäng) I bodelningen skall endast samboegendomen ingå, således bostad och bohag. Fritidshus, bankmedel, premieobligationer och bil faller helt utanför bodelningen eftersom de inte ryms inom definitionen för vad som är bostad eller bohag. Vid bodelning skall avdrag göras för latent kapitalvinstskatt och mäklarprovision i enlighet med för grunder i rättsfallen NJA 1975 s 288. Observera att detta sker som ett led i värderingen av egendomen och att några skulder för skatt eller provision ej föreligger. Gäldstäckning för detta kan alltså inte komma i fråga. Skiftesvärdet på bostadsrätten blir då = 500 Beträffande skulderna skall givetvis lånet på bostadsrätten avräknas och övertas av den som tillskiftas bostaden. Det lösöre som vardera part fört in i boet ingår inte i det gemensamma bohaget men däremot det som införskaffats under sambotiden ska delas. Rimligen behåller vardera part sedan vad den anskaffat. Nedan har Niklas fått lägenheten.

4 Följande uppställning kan då göras: N M Br Lösöre Lösöre Skuld Br Skuld Br N Andel M Andel Sa Sa gt Br Skl Lott Br Lott Lösöre Lösöre Skl Skifteslikviden blir då kr som Niklas ska utge till Minna.

5 Fråga 3 1. (2 poäng) De kan ansöka om boutredningsman hos tingsrätten. Detta är fördelaktigt då parterna annars behöver vara överrens i alla frågor. Boutredningsmannen utreder boet och bestämmer hur egendomen slutligen ska fördelas. Boutredningsmannen delger även testamentet. 2. (2 poäng) Nej, försäljning av fast egendom kräver samtliga dödsbodelägares samtycke. Om en boutredningsman är utsedd kan denne inte sälja gården utan samtycke från samtliga. Däremot kan boutredningsmannen ansöka om medgivande till försäljning hos tingsrätten. 3. (3 poäng) Stig kan begära att han ska få behålla sitt giftorättsgods enligt 12:2 ÄktB. Detta är fördelaktig för honom eftersom han är den av parterna som har mest giftorättsgods. Rosa har inget giftorättsgods eftersom hästarna är hennes enskilda egendom. Det enda som finns kvar i dödsboet är då hästarna. Stig får efter bodelning enligt 12:2 ÄktB gården med tillhörande lån och maskinerna. Om Stig inte begär bodelning enligt 12:2 kommer allt giftorättsgods delas och Stig endast få hälften av de han får om begära bodelning enligt 12:2. 4. (3 poäng) Stig ärver inget eftersom de endast finns särkullbarn. Om testamentet inte funnits skulle Ida och Vera fått dela på värdet av hästarna. I enlighet med testamentet kommer däremot Vanessa att ärva hästarna. Vera och Ida har då rätt till laglott. Genom bestämmelsen om laglott har bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag. Rosa har rätt att testamentera bort hälften av sin egendom, alltså hälften av värdet på hästarna. Resterande del ska delas lika mellan bröstarvingarna Ida och Vera. Vanessa ska då utge ersättning till Ida och Vera för laglotten. Obs! För utfående av laglott kan bröstarvinge begära jämkning av testamente enligt ÄB 7:3