När man flyttar ihop KAPITEL 5. Innehåll: Praktikfall Unga sambor

Transkript

1 KAPITEL 5 När man flyttar ihop Innehåll: Praktikfall Unga sambor Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Oklar gemenskap 2. Vems är pengarna? 3. Viktigt vigselval? 4. Val av efternamn 5. Vem blir ägare? 6. Ansvar för skulden 7. Två om en bil 8. Oeniga makar 9. Bodelning 10. Vem får lägenheten? Gör bodelning Hur skulle du döma? Vilken make har rätt till fastig heten? Samboavtal Problem i vardagen 1. Vems är lägenheten? 2. Nödvändigt samboavtal? 3. Rätt ägare 4. Säljande make 5. Betala mannens skulder 6. Ändra bodelning Sök svaret Snabb skilsmässa? J2000 KoL - kap 5-7.indd

2 Block 2. Familj När man flyttar ihop Unga sambor. Samboförhållande är mer än att bara dela lägenhet med en kompis. Man ska också bo tillsammans i ett parförhållande och ha gemensamt hushåll enligt sambolagen 1. Enligt sambolagen 8 kan en av samborna, vid separation, begära bodelning av bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk. Tillgångarna delas då lika. Den som har mest behov av lägenheten har rätt att få överta den enligt sambolagen 22. Som sambo behöver Jessica inte lämna ifrån sig några aktier vid en separation. De ingår inte i en bodelning eftersom de inte är inköpta för gemensamt bruk. I ett äktenskap har var och en sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Däremot har den ene maken vid en bodelning giftorätt i den andres tillgångar, om de inte är enskild egendom, enligt äktenskapsbalken 7 kap 1. Jessica kan alltså bli tvungen att dela med sig av aktierna. Utdrag ur sambolagen: 1 Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. 8 När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde. Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas. 22 Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det. Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden avlider och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden. Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I annat fall skall vad som fattas betalas med pengar. Ställs godtagbar säkerhet för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna. K A P I T E L 5 Utdrag ur äktenskapsbalkens 1:a kapitel: 3 Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 1 En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. 31 J2000 KoL - kap 5-7.indd

3 När man flyttar ihop Rätt eller fel?. 1 R 2 R 3 F 4 F 5 F 6 F 7 R 8 R 9 R 10 F 11 R 12 F 13 R 14 F 15 R 16 F 17 R 18 R 19 R Vad säger lagen?. 1. Oklar gemenskap Mansour har rätt. I ett samboförhållande äger och råder samborna över sina egna tillgångar även om de har gemensamt hushåll. 2. Vems är pengarna? Det beror på vad Jessica gör med pengarna. Om hon köper bohag till deras gemensamma hem för pengarna så kommer det att ingå i en eventuell bodelning. Men om hon sätter in dem på konto i banken kommer de inte att ingå i en bodelning. Utdrag ur sambolagen: 3 Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9. 6 Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk. 3. Viktigt vigselval? Jessica har rätt, det är ingen juridisk skillnad mellan kyrklig och borgerlig vigsel. 4. Val av efternamn Ja, de kan enligt namnlagen 11 välja att ta ett helt annat namn än sina föräldrars. Utdrag ur namnlagen: 11 Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan förvärvas enligt 1 10 kan göra ansökan om tillstånd till bytet hos patent- och registreringsverket. Den som en gång har bytt efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn på detta sätt endast om det finns särskilda skäl. 5. Vem blir ägare? Vid bodelning ingår enligt äktenskapsbalken 10 kap 1 all egendom med giftorätt, dvs som inte är enskild egendom. Då ingår även den egendom som Mansour står som ägare till. Vid kortvariga äktenskap, vanligen kortare än fem år, kan man dock frångå bodelningsreglerna enligt äktenskapsbalken 12 kap 1. I sådana fall skulle Jessica förlora på att Mansour står som ägare. 32 J2000 KoL - kap 5-7.indd

4 Block 2. Familj När man flyttar ihop Utdrag ur äktenskapsbalkens 10:e kapitel: 1 I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå. Utdrag ur äktenskapsbalkens 12:e kapitel: 1 I den mån det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap., skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Är en make försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods, skall varje make behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Första stycket gäller inte vid bodelning med anledning av en makes död. K A P I T E L 5 6. Ansvar för skulden Nej, Jessica kan inte bli ansvarig för Mansours skuld. Så länge äktenskapet varar har makarna var sin ekonomi enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Däremot påverkas ju familjens totala ekonomi, vilket får följder vid en eventuell bodelning. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 7. Två om en bil I ett äktenskap äger och råder var och en över sina tillgångar enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. I beslutet att flytta samman finns dock en tyst överenskommelse om rätt för en make att använda den andre makens bohag. Men en bil ingår inte i bohaget, så Mansour bör kunna neka Jessica att använda bilen. 8. Oeniga makar Ja, Jessica kan ensam begära skilsmässa hos tingsrätten, men den träder inte i kraft förrän efter sex månaders betänketid enligt äktenskapsbalken 5 kap 2. Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 1 Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. 2 Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. 9. Bodelning De delar på giftorättsgodset: = kr /2 = kr var enligt äktenskapsbalken 10 kap 1. Jessica behåller sin enskilda egendom på kr enligt äktenskapsbalken 7 kap 2. (Äktenskapsbalken 10 kap 1 se ovan) Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 2 Enskild egendom är 1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild, 2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 33 J2000 KoL - kap 5-7.indd

5 När man flyttar ihop 3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den skall vara mottagarens enskilda, 4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda, 5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1 5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild. Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket. 10. Vem får lägenheten? Detta beror på vem som ska anses ha bäst behov av lägenheten, äktenskapsbalken 11 kap 8. Utdrag ur äktenskapsbalkens 11:e kapitel: 8 Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 första stycket 2 4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Gör bodelning. 1. De delar på möblerna, dvs /2 = kr var, eftersom de är bohag köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. Klas behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt sambolagen 6. (Sambolagen 3 och 6 se s 32) 2. Saras TV, DVD-spelare och musikanläggning ska ingå i bodelningen eftersom denna egendom är bohag inköpt för gemensamt bruk. Michael har alltså rätt att få halva värdet. De ska också dela på värdet av husvagnen som de äger gemensamt med samäganderätt enligt samäganderättslagen. De ska alltså dela på = , dvs kr var. Lägenheten, som var inköpt innan de blev sambor, och bilen ingår inte i bodelningen. 3. Giftorättsgods som ska ingå i bodelningen är = kr, dvs var. Lailas fritidshus ska hon behålla, eftersom den är hennes enskilda egendom. 4. Pelles giftorättsgods: = , dvs Pelle har inget att dela med sig av till bodelningen. Marias giftorättsgods: = kr 34 J2000 KoL - kap 5-7.indd

6 Block 2. Familj När man flyttar ihop Gemensamt giftorättsgods som ska ingå i bodelninen är kr, dvs var. Pelle har således inget att bidra med vid delningen, = = kr. Maria däremot har = kr. Detta innebär att Maria ska dela med sig av tillgångar värda kr. K A P I T E L 5 Hur skulle du döma?. Tingsrättens domslut: Inledningsvis fann tingsrätten att mannens förstahandsyrkande inte kunde medges. Därefter konstaterade rätten att paret inte kunnat köpa fastigheterna utan mannens inkomster, eftersom kvinnan var hemma och skötte barn och hem. Det var dessutom mannen som betalat merparten av räntor och amorteringar på lånen. Tingsrätten fann att äktenskapsförordet kommit till i tron att man därigenom kunde skydda familjens tillgångar om mannen startade eget. Dessa uppgifter hade inte motsagts av hustrun och äktenskapsförordet ansågs inte tala emot ett samägande. Mannens förklaring till att han inte stod som köpare av fastigheten framstod enligt rätten som fullt rimlig. Hans ekonomiska tillskott till köpet och löpande betalningar visade enligt tingsrätten att det var parternas gemensamma avsikt att fastigheten skulle ägas tillsammans, i lika delar. Yrkandet om rätt till halva fastigheten bifölls. Hovrätten delade helt tingsrättens bedömning och fastställde domen. Samboavtal. A. De delar på möblerna, dvs /2 = kr var, eftersom de är bohag köpt för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. Erik behåller bilen eftersom den inte är bohag enligt sambolagen 6. (Sambolagen 3 och 6 se s 32) B. Den som har köpt egendomen får behålla den. C. Då hade var och en behållit sin egendom. D. Man kan inte avtala om att bodelning ska gälla all egendom med stöd av sambolagen, utan enbart om samboegendom. Det beror på att ett samboförhållande inte ska kunna likställas med äktenskap. Om man vill kunna bodela allt får man gifta sig. Men man kan givetvis avtala om detta ändå. För ett sådant avtal gäller då inte familjerättsliga regler, t ex sambolagen utan istället förmögenhetsrättsliga regler, t ex i avtalslagen. Förslag till avtal se nästa sida. 35 J2000 KoL - kap 5-7.indd

7 När man flyttar ihop AVTAL Undertecknade Emma Lewin, , Box 138, Ed och Erik Hammarström, , Box 138, Ed avtalar om att all egendom som någon av oss förvärvar fr o m avtalets datum och tills att vårt samboförhållande upphör ska vara vår gemensamma egendom enligt lag om samäganderätt (1904:48). Denna egendom kommer löpande föras upp på en lista. Ed den 11 oktober 2007 ort och datum Emma Lewin Erik Hammarström Problem i vardagen. 1. Vems är lägenheten? Bostadsrätten blir inte hans, men den kommer att ingå i en bodelning eftersom den kan anses ha inköpts för gemensamt bruk enligt sambolagen 3. (Sambolagen 3 se s 32) 2. Nödvändigt samboavtal? Banken kanske vill klargöra att det kan vara en fördel för var och en att ha sina egna tillgångar. 3. Rätt ägare Var och en äger sina egna tillgångar i ett äktenskap enligt äktenskapsbalken 1 kap 3. Detta har betydelse vid eventuell utmätning för en av makarnas skulder. Det är då bara dennes tillgångar som kan ingå i utmätningen. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 4. Säljande make Din man har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 rätt att sälja sin egendom utan tillstånd av dig så länge det inte gäller er gemensamma bostad eller ert gemensamma bohag enligt äktenskapsbalken 7 kap 5. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 36 J2000 KoL - kap 5-7.indd

8 Block 2. Familj När man flyttar ihop Utdrag ur äktenskapsbalkens 7:e kapitel: 5 En make får inte utan den andra makens samtycke 1. avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, 2. avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller 3. avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag. Första stycket gäller inte bostad eller bohag som är den ena makens enskilda egendom enligt 2 första stycket 2 4. En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes. Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen. Bestämmelserna i denna paragraf om fast egendom och rättighet i denna tillämpas också i fråga om tomträtt. K A P I T E L 5 5. Betala mannens skulder Nej, du har enligt äktenskapsbalken 1 kap 3 inget juridiskt ansvar för din mans skulder, varken de han hade med sig eller som uppkommer under äktenskapet. Däremot kan ju förekomsten av skulder indirekt påverka er totala ekonomi. (Äktenskapsbalken 1 kap 3 se s 31) 6. Ändra bodelning A. I princip har allt gått rätt till eftersom det bara är bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk som ingår i bodelningen. Du nämner inget alls om bohaget, men bostaden står ni ju som gemensamma ägare till så den ska ni dela på med ( = )/2 = kr var. Övriga tillgångar står ju tydligen din f d sambo som ägare till. Om du vill kräva del av dessa måste du på något sätt visa att du har varit med och betalat dem, t ex genom kvitton, bankutdrag etc. Vad gäller BMW:n som du ansåg dig ha fått som gåva måste du kunna visa gåvobrev som visar att du har fått den av din f d sambo. Nu har du ju ändå fått bilen, men då som ersättning för din del av villan. Bilen måste då vara värd minst kr för att det ska vara acceptabelt. B. Du kan lämna in en stämning hos tingsrätten och begära din, som du anser, rättmätiga andel av egendomen, rättegångsbalken 10 kap 9 andra stycket. Utdrag ur rättegångsbalkens 10:e kapitel: 9 Tvist om arv eller testamente skall tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet. Tvist om bodelning mellan makar eller sambor skall tas upp av den rätt där någon av dem skall svara i tvistemål i allmänhet. Har någon av dem avlidit, skall en bodelningstvist tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet. Finns det inte någon domstol som är behörig enligt första eller andra stycket, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt. I fråga om klander av bodelning eller arvskifte som har förrättats av bodelningsförrättare eller skiftesman finns särskilda bestämmelser. 37 J2000 KoL - kap 5-7.indd

9 När man flyttar ihop Sök svaret. A. Ni ska gemensamt ansöka hos tingsrätten om äktenskapsskillnad enligt äktenskapsbalken 14 kap 1. Detta blir ett s k familjemål som är en typ av tvistemål. Eftersom ni har gemensamma barn under 16 år måste ni ha en betänketid på minst sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1. Betänketiden börjar i och med att ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in. Därefter måste någon av makarna inom ett år yrka på äktenskapsskillnad hos tingsrätten, detta sker inte automatiskt enligt 5 kap 3. B. Blankett DV 163 Gemensam ansökan om äktenskapsskillnad kan användas. Den finns på Domstolsverkets webbplats, Det går bra att skriva en ansökan själv också. C. Så snart tingsrätten har hunnit behandla yrkandet. Observera att ni måste framställa ett s k fullföljdsyrkande om äktenskapsskillnad, dvs att ni fortfarande vill skiljas, när sex månader har löpt av betänketiden och senast inom ett år från det att ansökan gjordes. Annars faller ansökan om äktenskapsskillnad. Görs fullföljdsyrkande i rätt tid meddelar domstolen därefter dom på äktenskapsskillnad. Utdrag ur äktenskapsbalkens 14:e kapitel: 1 Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består. (Äktenskapsbalken 5 kap 1 se s 33) Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 3 Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden. 38 J2000 KoL - kap 5-7.indd

10 Block 2. Familj När man flyttar ihop K A P I T E L 5 39 J2000 KoL - kap 5-7.indd

11 KAPITEL 6 Föräldrar och barn Innehåll: Praktikfall Hos vem ska Liza och Marcus bo? Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Ensam eller gemensam vårdnad? 2. Rätt till umgänge? 3. Möjlig polishämtning? 4. Väntan på beslut 5. Umgängesrätt 6. Fler i familjen 7. Nödvändigt erkännande? 8. Medfött efternamn? 9. Ännu ett syskon? 10. Olycka med barnvagnen Hur skulle du döma? Umgängesrätt Problem i vardagen 1. Boendetvång 2. Oönskad resa 3. Mamma som bestämmer 4. Oklar vårdnad 5. Barnets konto Sök svaret Adoptivpappa? J2000 KoL - kap 5-7.indd

12 Block 2. Familj föräldrar och barn Hos vem ska Liza och Marcus bo?. Jag man kan skilja sig även om man barn, men om något barn är under 16 år krävs en betänketid på sex månader enligt äktenskapsbalken 5 kap 1. Ja, mamman kan få ensam vårdnad om föräldrarna gemensamt avtalar om detta eller om tingsrätten beslutar detta på mammans begäran enligt föräldrabalken 6 kap 5 6. Nej barnen får inte bestämma själva, men barnets bästa ska komma i främsta rummet och barnets vilja ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a b. Utdrag ur äktenskapsbalkens 5:e kapitel: 1 Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. K A P I T E L 6 Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 2 a Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. 2 b Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. 5 Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten efter vad som är bäst för barnet förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det. Frågor om ändring i vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av en av föräldrarna eller båda. I mål om äktenskapsskillnad får rätten utan yrkande anförtro vårdnaden om barnet åt en av föräldrarna, om gemensam vårdnad är uppenbart oförenlig med barnets bästa. 6 Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala att vårdnaden skall vara gemensam eller att en av dem skall ha vårdnaden om barnet. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det enligt andra stycket. Har föräldrarna avtalat om gemensam vårdnad, skall socialnämnden godkänna avtalet, om det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa. Innebär avtalet att en av föräldrarna skall ha ensam vårdnad, skall nämnden godkänna avtalet, om det som har överenskommits är till barnets bästa. Rätt eller fel?. 1 F 2 F 3 R 4 F 5 F 6 F 7 R 8 F 9 F 10 R 11 R 12 R 13 F 14 R 15 R 16 F 17 R 18 R 41 J2000 KoL - kap 5-7.indd

13 Föräldrar och barn Vad säger lagen?. 1. Ensam eller gemensam vårdnad? Ja, mamman kan få ensam vårdnad om tingsrätten beslutar så enligt föräldrabalken 6 kap 5. (Föräldrabalken 6 kap 5 se föregående sida) 2. Rätt till umgänge? Ja, pappan har rätt till umgänge enligt föräldrabalken 6 kap 15. Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 15 Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar. Barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt nära så långt möjligt tillgodoses. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarna och skall umgås med en förälder som det inte bor tillsammans med, skall den andra föräldern lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar mot det. Om barnet skall umgås med en förälder som inte är vårdnadshavare eller med någon annan som står barnet särskilt nära, skall upplysningar enligt första meningen lämnas av vårdnadshavaren. 3. Möjlig polishämtning? Det är tingsrätten som beslutar i umgängesfrågor enligt föräldrabalken 6 kap Det är däremot länsrätten som beslutar i frågor om s k verkställighet av domar och beslut. Om länsrätten anser att det är för barnets bästa kan de i princip besluta om tvångsåtgärder, t ex polishämtning, föräldrabalken 21 kap 1 3. Utdrag ur föräldrabalkens 21:a kapitel: 1 Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet. Verkställighet av vad allmän domstol har bestämt i dom eller beslut om vårdnad, boende, umgänge eller överlämnande av barn söks hos länsrätten. Har domen eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte särskilt medgivet att verkställighet ändå får ske, får länsrätten inte vidta åtgärder enligt 2-4. Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6, 14 a andra stycket och 15 a andra stycket söks hos länsrätten. Vad som i detta kapitel föreskrivs om verkställighet av dom eller beslut som vunnit laga kraft gäller även ett sådant avtal. 2 Innan länsrätten förordnar om verkställighet, får den uppdra åt ledamot eller suppleant i socialnämnden eller tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har hand om barnet frivilligt skall fullgöra vad som åligger honom eller henne. Sådant uppdrag får även lämnas åt någon annan lämplig person. Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall inom den tid som länsrätten bestämmer lämna denna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit fram. Tiden får inte sättas längre än två veckor. Länsrätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar för att nå en frivillig fullgörelse. 3 Förordnar länsrätten om verkställighet, får den förelägga vite eller besluta att barnet skall hämtas genom polismyndighetens försorg. Hämtning får dock beslutas endast i de fall och under de förutsättningar som anges i andra och tredje styckena. Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller överlämnande av barn, får länsrätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada. 42 J2000 KoL - kap 5-7.indd

14 Block 2. Familj föräldrar och barn Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får länsrätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske och barnet har ett särskilt starkt behov av umgänge med föräldern. Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på ansökan av den part som har begärt verkställigheten. K A P I T E L 6 4. Väntan på beslut Tingsrätten begär i första hand en hemutredning av socialtjänsten i kommunen där barnen bor. Utifrån denna utredning fattar man beslut om vårdnaden. Med tanke på bakgrunden i detta fall avseende pappans beteende torde mamman ha goda chanser att få ensam vårdnad om barnen. En annan sak är att pappan fortfarande kan ha rätt till umgänge med barnen. 5. Umgängesrätt De kan vända sig till en familjerättsassistent hos socialtjänsten. 6. Fler i familjen Om föräldrarna inte är gifta blir mamman automatiskt ensam vårdnadshavare enligt föräldrabalken 6 kap 3. Utdrag ur föräldrabalkens 6:e kapitel: 3 Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. 7. Nödvändigt erkännande? Om föräldrarna inte är gifta måste mannen erkänna faderskapet hos socialtjänsten enligt föräldrabalken 1 kap 3 4. Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel: 3 Föreligger ej fall som avses i 1 eller har rätten meddelat förklaring enligt 2 första stycket, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom. 4 Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller står det enligt 6 kap. 2 inte under någons vårdnad, skall bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är fader till barnet. Bekräftelse kan ske även före barnets födelse. Visas senare att den som har lämnat bekräftelse inte är fader till barnet, skall rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom. 8. Medfött efternamn? Barnet kommer att få moderns efternamn om inget annat anmäls till Skatteverket enligt namnlagen 1. Om barnet ska få faderns namn måste han ha erkänt faderskapet. 43 J2000 KoL - kap 5-7.indd

15 Föräldrar och barn Utdrag ur namnlagen: 1 Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födelsen det namnet. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under deras vårdnad, förvärvar barnet vid födelsen det efternamn som det senast födda syskonet bär. Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra stycket inte tillämpligt, anses barnet vid födelsen ha förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till Skatteverket inom tre månader efter födelsen. Anmälan kan i stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har burit som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har sagts, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn. Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn. 9. Ännu ett syskon? Ja, Marcus och Lizas mamma skulle kunna adoptera Karin om hennes mamma går med på detta (samtycker) enligt föräldrabalken 4 kap 5 a. Om Karin är över 18 år behövs inte moderns godkännande. Barn som har fyllt 12 år måste också samtycka till adoptionen enligt föräldrabalken 4 kap 5. Här blir det dock en komplikation eftersom mamman och Gregor bara är sambor och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 kommer nämligen en adoption av Marcus och Lizas mamma att innebära att Karin därefter endast kommer att anses som hennes barn och inte längre Gregors. Märkligt men sant. Detta gäller inte om de vore gifta! Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle välja att försöka genomföra detta. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 5 Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke. Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras 1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli tillfrågad, eller 2. är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande. 5 a Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptivbarn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller, om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda dessa makar. 8 Vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn och icke som barn till sina biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnet anses som makarnas gemensamma. Första stycket gäller ej, om annat är särskilt föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur. 10. Olycka med barnvagnen Ja, Marcus kan bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen 2 kap 1 om han har varit vårdslös och om det är skäligt med hänsyn till hans ålder. Med tanke på hans låga ålder är det inte troligt att han får betala fullt skadestånd. Utdrag ur skadeståndslagens 2:a kapitel: 1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. 44 J2000 KoL - kap 5-7.indd

16 Block 2. Familj föräldrar och barn Hur skulle du döma?. A. C. Egen bedömning. K A P I T E L 6 Problem i vardagen. 1. Boendetvång A. Tingsrätten ska ta större hänsyn till barnets egen åsikt vid högre ålder. Vanligen ska man enligt praxis gå på barnets uppfattning om barnet är 12 år och däröver. I annat fall kan tingsrätten i princip besluta om var barnet ska bo mot barnets vilja. Men barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet och barnets vilja ska beaktas i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a-b. (Föräldrabalken 6 kap 2 a b se s 41) B. Ja, det kan man säga, men det är tingsrätten som fattar beslutet. 2. Oönskad resa Ja, i princip kan du bli tvungen att åka dit mot din vilja om din pappa kräver det. Din mamma kan kontakta familjerättsassistent hos socialtjänsten för att få hjälp med att lösa detta med din pappa. 3. Mamma som bestämmer A. För barn under 18 år krävs för namnbyte samtycke från den förälder vars efternamn barnet bär. Tingsrätten kan också besluta om sådant namnbyte om det är för barnets bästa. B. Reglerna finns i namnlagen 6. Utdrag ur namnlagen: 6 Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas namn utan att denna förälder är vårdnadshavare, krävs för byte av barnets efternamn enligt 5 att föräldern har samtyckt till namnbytet eller att domstol har funnit att namnbytet är förenligt med barnets bästa. 4. Oklar vårdnad Nej, otrohet är inget som normalt vägs in i vårdnadsmål. Tingsrätten ska i första hand se till barnets bästa och beakta barnets vilja i möjligaste mån enligt föräldrabalken 6 kap 2 a b (Föräldrabalken 6 kap 2 a b se s 41) 5. Barnets konto Den som är under 18 år (underårig) är omyndig och får själv inte råda över sin egendom enligt föräldrabalken 9 kap 1. Barnets förmyndare bestämmer hur tillgångarna som står under deras förvaltning ska användas eller placeras. Om värdet överstiger åtta basbelopp ska en överförmyndare tillsättas enligt föräldrabalken J2000 KoL - kap 5-7.indd

17 Föräldrar och barn kap 2 3. Eftersom kr understiger åtta basbelopp är det i princip föräldrarna som bestämmer. Men när det gäller köp av fast egendom för barns räkning krävs alltid överförmyndares tillstånd enligt föräldrabalken 13 kap 10. Svaret är alltså nej i detta fall om ni inte får tillstånd från överförmyndare. Utdrag ur föräldrabalkens 13:e kapitel: 2 När värdet på en omyndigs tillgångar, som skall förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, tillämpas bestämmelserna i 3-7 för förvaltningen. Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den skall stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige 1. genom arv eller testamente, 2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält gåvan till överförmyndaren, eller 3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen. 10 För den omyndiges räkning får föräldrar endast med överförmyndarens samtycke 1. genom köp, byte eller gåva förvärva fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller övertagande av hyresrätt till en bostadslägenhet, 2. ingå avtal om nyttjanderätt till någon annans fasta egendom, om det inte gäller hyra av en bostadslägenhet eller en tillfällig upplåtelse av ringa ekonomisk betydelse, 3. sälja eller byta bort fast egendom eller nyttjanderätt till sådan egendom, om det inte gäller byte av en bostadslägenhet, eller 4. låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom eller tomträtt. Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 1 eller 2 skall lämnas, om inte förvärvet eller avtalet kan anses olämpligt med hänsyn till egendomens natur, den omyndiges ålder och framtida behov eller andra omständigheter. Samtycke till en åtgärd som avses i första stycket 3 eller 4 får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den omyndiges ålder, framtida behov och samlade tillgångar. Bestämmelserna om nyttjanderätt gäller även i fråga om servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten har upplåtits genom avtal. Samtycke enligt denna paragraf gäller under sex månader från det att samtycket lämnades. Sök svaret. A. Faderskapet kan enligt föräldrabalken 1 kap 3 fastställas genom bekräftelse eller dom. Om inte Ralph erkänner faderskapet måste mamman (Louise) stämma honom till tingsrätten för att få faderskapet fastställt. Tingsrätten ska då enligt föräldrabalken 1 kap 5 bedöma om Ralph har haft samlag med Louise under den tid då barnet avlades och om det i övrigt är sannolikt att han är far till barnet. Socialtjänsten i kommunen har en skyldighet att utreda faderskapet enligt föräldrabalken 2 kap 1. (Föräldrabalken 1 kap 3 se s 43) Utdrag ur föräldrabalkens 1:a kapitel: 5 Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara fader, om det är utrett att han har haft samlag med barnets moder under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. 46 J2000 KoL - kap 5-7.indd

18 Block 2. Familj föräldrar och barn Utdrag ur föräldrabalkens 2:a kapitel: 1 Skall inte enligt 1 kap. 1 en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist i Sverige. K A P I T E L 6 B. Ja, eftersom Ralph har fyllt 25 år har han rätt att adoptera Larry och Filip om Louise samtycker till detta enligt föräldrabalken 4 kap 1 och 5 a. Barn som har fyllt 12 år, i detta fall Larry, måste också samtycka till adoptionen enligt föräldrabalken 4 kap 5. Här blir det dock en komplikation eftersom Ralph och Louise bara är sambor och inte makar. Enligt föräldrabalken 4 kap 8 kommer nämligen en adoption av Ralph att innebära att Larry och Filip därefter kommer att anses endast som hans barn och inte längre Louises. Detta gäller inte om Louise och Ralph vore gifta. Det är alltså teoretiskt möjligt, men inte så troligt att de skulle välja att försöka genomföra detta. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 1 Man eller kvinna, som fyllt tjugufem år, må med rättens tillstånd antaga adoptivbarn. Rätt att antaga adoptivbarn tillkommer även den som fyllt aderton men ej tjugufem år, om adoptionen avser eget barn, makes barn eller makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl eljest föreligga. (Föräldrabalken 4 kap 5, 5 a och 8 se s 44) C. Man ansöker om adoption hos tingsrätten, som också ska göra en lämplighetsprövning av föräldern enligt föräldrabalken 4 kap 6. Utdrag ur föräldrabalkens 4:e kapitel: 6 Rätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen. Vid bedömningen av om det är lämpligt att adoptionen äger rum skall rätten, även när barnets samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. D. Inga. 47 J2000 KoL - kap 5-7.indd

19 KAPITEL 7 När någon dör Innehåll: Praktikfall Vem ärver faster? Rätt eller fel? Vad säger lagen? 1. Vilka får ärva? 2. Hur ska dödsboet fördelas? 3. Testamente 4. Ny fördelning av dödsboet 5. Vem får göra bouppteckning? 6. Dokumenterat ägande 7. Vem ärver sambo? Fördela arvet Testamente Problem i vardagen 1. Arv med äktenskapsförord 2. Nekat arv till halvbror 3. Skyldig för dödsboet? 4. Vem gör testamente? 5. Vad händer med huset? 6. Besviken mamma 7. Bouppteckning med bankkonto 8. Ångrat godkännande Sök svaret Oenighet om arv J2000 KoL - kap 5-7.indd

20 Block 2. Familj När någon dör Vem ärver faster?. Ja, Marias barn hade ärvt sin mamma i första hand enligt ärvdabalken 2 kap 1. Nej, kusiner ärver inte varandra enligt ärvdabalken 2 kap 4. Nej, Patricias föräldrar ärver före syskon enligt ärvdabalken 2 kap 2. Vid arvsavstående enligt ärvdabalken 17 kap 2 går arvet vidare till nästa arvsberättigad i arvsordningen och detta betraktas inte som gåva. Utdrag ur ärvdabalkens 2:a kapitel: 1 Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. 2 Finnas ej bröstarvingar, taga arvlåtarens fader och moder hälften var av arvet. Är fader eller moder död, dela arvlåtarens syskon faderns eller moderns lott. I avlidet syskons ställe träda dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av arvlåtarens föräldrar, skall denne taga hela arvet. Äro halvsyskon efter arvlåtaren, taga de med helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej helsyskon, och äro båda föräldrarna döda, skola arvlåtarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons ställe träda dess avkomlingar. 3 Leva ej arvlåtarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar ärver lika lott. Är farfader, farmoder, morfader eller mormoder död, skola den dödes barn dela hans lott. Äro ej barn efter den döde, tager den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna eller, om även han är död men efterlämnat barn, hans barn den dödes lott. Finnes ej arvinge å den sidan, skall hela arvet gå till arvingarna å den andra. 4 Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva. K A P I T E L 7 Utdrag ur ärvdabalkens 17:e kapitel: 2 Avsäger sig arvinge, genom godkännande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvlåtaren sin rätt till arv, är det gällande. Bröstarvinge äger dock utfå sin laglott, med mindre han avstått från denna mot skäligt vederlag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med föreskrift om fördelning på sätt om bröstarv är stadgat. En underårig får inte avsäga sig arv. Den som har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken får inte avsäga sig arv utan förvaltarens skriftliga samtycke. Om något annat inte framgår av omständigheterna, gäller arvsavsägelse också mot arvinges avkomlingar. Rätt eller fel?. 1 R 2 F 3 F 4 R 5 R 6 R 7 R 8 R 9 R 10 F 11 R 12 F 13 F 14 F 15 R 16 R 17 F 49 J2000 KoL - kap 5-7.indd