CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

Relevanta dokument
CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

RNA-syntes och Proteinsyntes

Genetik I. Jessica Abbott

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid

Delprov l, fredag 11/11,

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Kunskapsmål ht (reviderade )

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Molekylärbiologins centrala dogma

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

IDENTITETSBLAD Dugga

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis

Kromosomer, celldelning och förökning

Genstruktur och genom-organisation (vt2010)

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Mutationer. Typer av mutationer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

RNA och den genetiska koden

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

2. Nämn fyra mekanismer varmed enzymaktivitet kan regleras och förklara i korthet vad de innebär.

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Enzymologi och proteinsortering

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Kapitel Var är vi i kursen???

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

STUDIEHANDLEDNING. Allmänt

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Translationen. Niklas Dahrén

Cellen och biomolekyler

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Genetik II. Jessica Abbott

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad Utlagd version jp jem, jp

IDENTITETSBLAD Dugga

CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Molekylärbiologins centrala dogma

APOPTOS Programmerad celldöd

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Transkrip1on och transla1on

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

GENETIK - Läran om arvet

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

IDENTITETSBLAD Dugga

Nobelpriset i kemi 2006

Stress som en direkt inverkan på dedifferentiering i somatiska växtceller

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Transkript:

CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation nucleolus och ribosomproduktion cellkärnans struktur vid celldelning 1

CELLKÄRNAN skiljer eukaryot från prokaryot eu = gott, väl ; karyon= kärna härbärgerar arvsanlagen bättre kontroll av genexpression kärnmembran - dubbelt membranlager nuclear lamina kärnporer nucleolus Cellkärnan 2

Kärnmembranet barriär yttre membran har ribosomer inre membran har kärnspecifika proteiner nätverk under kärnmembranet och in i kärnan laminer intermediärfilament typ V Bl.a. fästpunkt för kromatin Nuclear lamina 3

Kärnpor-komplex 120 nm i diameter (=stor!) Ca 50 olika proteiner (nukleoporiner) polära molekyler, joner och makromolekyler kan passera (<9 nm) Reglerad passage av större molekyler Molekylär trafik genom kärnporer 4

Kärnpor-komplex 5

Selektiv transport av proteiner Selektiv import nuclear localization signals, NLS Selektiv transport av proteiner Ran GTP-bindande protein Importiner och Exportiner nuclear localization signals (importins) nuclear export signals (exportins) 6

Fördelning av Ran/GTP och Ran/GDP över kärnmembranet Proteinimport till kärnan (korrekt) Importin binder protein går in i nukleus Importin/ protein binder Ran-GTP protein släpper Importin/RanGTP exporteras GTP defosforyleras av GAP Importin släpper från RanGDP RanGDP importeras separat (via eget importprotein) GDP byts mot GTP utav GEF (i nucleus) 7

Ran GTP/GDP-cykel driver import Export från kärnan 8

aktuell modell Reglering av import maskering av NLS 9

Transport av RNA mrna exporteras ut ur kärnan för translation RNP-komplex (=ribonukleotid-proteinkomplex) mrna i komplex med c:a 20 olika proteiner rrna binder ribosomala proteiner i kärnan, exporteras som pre-ribosomala partiklar trna exportproteiner ej kända snrna transporteras ut, hämtar proteiner, in i igen Transport av snrna U1, U2, U4 part of the splicing machinery 10

Ribosom transport INTERN ORGANISATION AV KÄRNAN genetiska materialet är organiserat spatialt specifika funktioner lokaliserade till specifika områden Organisation genom Kromatin Lamin-nätverk proteinkomplex 11

Internt organisation av kärnan ANIMATION Kromatin 12

kromatin - DNA lindat runt nukleosomer (histon-komplex) Kromatin INTERFAS-cell (mellan celldelningar) eukromatin tillgängligt för transkription i varierande grad heterokromatin mycket kondenserat inaktivt konstitutivt heterokromatin fakultativt heterokromatin s166-170, 281-283 4th edition. 13

heterokromatin Eukromatin Eukromatin heterokromatin Eukromatin 30nm fibrer, loopar och hyper-acetylerade regioner Kan dekondenseras och transkriberas Heterokromatin Tätpackat, packnings-proteiner resistent mot de-kondensering och transkription Heterokromatin-position ärvs oftast vid celldelning (epigenetics) Utryckta regioner dekondenserade tyst eukromatin - hårt packade heterokromatin - mkt hårt packade Kromatin-remodellerande komplex Histon-modifieringar Acetylering (reversibel) Metylering (irreversibel) Fosforylering (reversibel) Ubiquitinering (reversibel) DNA bindande proteiner 14

EU kromatin kan kondenseras och dekondenseras heterokromatin är mer resistent Histone acetylering påverkar kromatinets packningsgrad Hypo-acetylerat histoner => TF:s har svårt att komma åt DNA Hyper-acetylerade histoner => DNA mer tillgängligt för transkription Acetylerade histoner binder inte DNA lika hårt runt nukleosomerna (mindre positivt laddade) Deacetylering ger tätt packat kromatin Transkriptionsfaktorer associerar med co-faktorer styr Histone AcetylTransferase (HAT), Histone DeAcetylase (HDAC) 15

Funktionella områden i kärnan DNA-replikation splicing (speckles) Cajal bodies RNPrika PML bodies nucleolus Funktionella områden i kärnan Replikation splicing Cajal bodies (RNP processing) 16

Nucleolus Nucleolus - ribosomfabrik rrna-transkription (18S, 5,8S, 28S-gen) Ihopsättning av ribosom-subenheter 17

Organisation av nucleolus nucleolus associerad med generna för 5.8S, 18S och 28S rrna morfologiska områden: fibrillar center dense fibrillar component granular component transkription, processning och ribosomassembly Ribosomala RNA-gener repeterade RNA-gener icke-transkriberade spacers Transkription av rrna-gener 18

Processning av pre-rrna 1 2 snorna:s 19

Ribosome-assembly KÄRNANS STRUKTUR VID CELLDELNING öppen eller stängd mitos kärnmembran kromosomkondensation reformering av kärnor 20

Stängd och öppen mitos Kärnan vid mitos 21

Nuclear Lamina fosforyleras - fria dimerer Kärnmembranet bildar vesiklar 22

Återskapande av kärnan 23

Återbildning av kärnmembran Kromosom-dekondensering selektiv import av kärnproteiner Kärnan under mitos 24

cellkärnan SAMMANFATTNING Hölje, transport till och från kärnan intern organisation, ribosomproduktion Kromatin, kromatinstruktur, genreglering Kärnan vid celldelning Ex på tentafrågor a) Beskriv strukturen/utseendet av det nukleära por-komplexet. Rita med förklarande text. b) Beskriv hur importen av ett nukleärt protein via nukleära porer sker. Rita med förklarande text DNA föreligger inte naket i cellkärnan, utan inbäddat i chromatin a) Nämn en strukturell skillnad mellan DNA som föreligger som euchromatin respektive heterochromatin b) Nämn en funktionell skillnad mellan DNA som i en viss celltyp föreligger som euchromatin respektive som heterochromatin Kärnan har olika funktionella områden, ett är nucleolus. Vad sker i nucleolus (kortfattat svar)? 25

Instuderings-uppgift Vad är epigenetics (kort beskr. <5rad). Fokusera på den enskilda cellen Redogör för huvudsakliga epigenetiska mekanismer (med dagens föreläsning i bakhuvudet) Finns det någon sjukdom som beror på epigenetisk snarare än genetisk förändring 26