DNA-repair. Cell and Molecular Biology. Program. Mutationer. Felaktiv duplikering av ärftlig information. 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade
|
|
- Marianne Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAROLINSKA INSTITUTET Department of Cell and Molecular Biology Medical Nobel Institute Cell and Molecular Biology Piergiorgio Percipalle, PhD Program Föreläsning 1 DNA Repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Duplikering av den genetiska informationen är en mycket säker process med få fel DNA-polymeras: 1x10 5 fel/polymeriserade nukleotider DNA-repair En individs överlevnad kräver genetisk stabilitet 1x10 9 fel/nukleotider polymeriserade Fenotyp Felaktiv duplikering av ärftlig information Enzym eller process Mutationer Vad är genetisk variation? Möjliggör långsiktig genetisk utveckling av en art i en föränderlig miljö Coloncancer Hudcancer Cellulär UV-känslighet Bröst-och äggstockscancer Förtid åldrande Medfödda abnormaliteter Mismatch repair Nucleotide excision-repair Mutationer i DNA-polymeras Repair med homolog rekombination DNA-helikas DNA inter-strand crosslink repair Vad är en mutation? Ärftliga förändringar i nukleotidföljden hos en kromosom Vilka typer av mutationer blir ärftliga? Endast sådana som påverkar könsceller är ärftliga 1
2 Ärftliga sjukdomar med fel i DNAreparation Varifrån kommer mutationer? Inducerade mutationer - Ioniserade strålning (Röntgenstrålning och γ-strålning) - Kemiska mutagener Spontanmutationer - När orsaken är till mutation är okänd Inducerade mutationer Basmodifierande agenter - mispairing Basanaloger Interkalerande agenter påverkar DNA-replikering, transkription och translation Interkalerande agenter Insertion eller deletion av ett helt baspar ger frameshift-fel 2
3 Spontan DNA-skada Kemiska modifikationer av DNA - Deaminering av cytosin - Depurinering 10,000 purines are lost per 20 hour cell cycle - Tymidindimerer (Oxydatively damaged bases) Deaminering av cytosin Depurination Tyminedimer Pyrimidinbaser är mycket känsliga för UVstrålning Tymindimerer hindrar korrekt replikation Antingen dör cellen eller börjar dela sjukligt, kan ge malignanta förändringar (tumörer) (t ex Xeroderma pigmentosum) DNA-reparation Det uppstår olika typer av förändringar hos DNAmolekyler kontinuerligt T ex strängar som går av, felaktivt inkorporerade nukleotider, nukleotider som skadas Det är viktigt med genetisk stabilibetet för att en organism och en art kan överleva Därmed har organismer utvecklat många olika mekanismer för reparering av skador hos DNA 3
4 Korrekturläsning av DNA-polymeras DNA-polymeras har 3-5 korrekturläsning DNA-skador kan repareras av flera olika mekanismer Singelsträngade brott i DNA Dubbelsträngade brott i DNA Polymerisering Editering Base Excision Repair Singelsträngade brott i DNA Apurinic sites on the DNA Base Excision Repair Nucleotide Excision repair Nucleotide Excision Repair Ataxia ATM-protein medierar cellulära reaktioner till DNA-skador (särskilt i cellcykeln) Flera enzymer kan känna av en förändrad form av DNA-strängen Tymindimerer repareras med hjälp av denna mekanism mutation Leukemi Lymphoma Genomisk instabilitet 4
5 Werners syndrom Tidig föråldrande Polymorfismer i genen WRN Missense-polymorphism ger funktionella varianter Konservativa polymorphismer ger inte funktionella förändringar Missense-mutationer Vad betyder det? Cockayne syndrom DNA-repair-sjukdom UV-känslighet Single-stranded DNA endonuclease (XPF) 3 5 exo 3 5 helicase RESULTAT DNA-repair fungerar inte Replication Step 5 3 polymerization Tre steg som garanterar bra DNA-synthes 3 5 exonucleolytic proofreding Strand-directed mismatch repair Errors per nucleotide polymerized 1x10 5 1x10 2 1x10 2 Total 1x10 9 Dubbelsträngade brott i DNA Ionizing radiations, oxidizing reagents, replication errors, certain metabolic products in the cell Hela kromosomen kan gå av (båda strängar) Därmed har organismer utvecklat många olika mekanismer för reparering av skador hos DNA 5
6 Williams syndrom Non-homologous end-joining Deletion av kromosom 7 (elastin, LIM kinase) Homologous end-joining Breast cancer susceptibility gene 2 (BRCA2) BRC2_Human Storlek: 3418 aminosyror; Da Funktion: deltar i en pathway associerad med aktivering av double-strand break repair och/eller homolog rekombinering Subenhet: Interagerar med RAD51. Vävnadsspecificitet: högsta nivåer av uttryck hos bröst och tymus, något lägre nivåer i lungan, ovarier och mjälte Likheter: innehåller 8 BRCA2 repeats 6
7 7
8 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 Transkription Föreläsning 3 Genreglering Transkription Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Hur använder nder cellerna informationen i kromosomernas DNA? Hur ser det ut påp kromosomen? Molekylärbiologins centrala dogma RNA-syntes 1
9 DNA-sekvenser transkriberas till RNA Transkription Ribonucleic acid (RNA) Likheter med DNA Olikheter med DNA Nukleotiderna hos RNA är ribonukleotider RNA innehåller basen uracil i stället för f thymin. Thymin kan också basbara med adenine Den kemiska strukturen hos RNA Uracil basparar med adenine A B DNA och RNA har olika strukturer Det finns olika typer av RNA Typ av RNA Funktion mrnas rrnas trnas snrnas snornas Andra icke-kodande RNAs Budbärar rar-rna, kodar för f r proteiner Ribosomala RNAs, ribosomstruktur RNA är r en lineär r polymer, precis som DNA, bestående ende av fyra olika nukleotider bundna med fosfodiester- bindningar Förflyttar-RNAs,, proteinsyntes Små nukleära RNAs,, RNA-processning Små nukleära RNAs, rrna-processning I olika cellulära processer DNA som dubbelhelix Lineär r RNA 2
10 Transkription utförs av enzymet RNA-polymeras Hur framställs RNA med DNA som mall? Transkription är r en stegvis process Transkriptionscykeln Igenkänning nning av specifika DNA-sequenser sequenser: RNA-synthes börjar Promoter Termination Initiation RNA-syntes Igenkänning nning av specifika DNA-sequenser sequenser: RNA-änder Terminator RNA-polymeras Orientation av RNA-polymeras 3
11 Riktning av transkription längs en kromosom Typ av polymeras RNA-polymeras I RNA-polymeras II RNA-polymeras III Gener som transkriberas rrna-gener Alla proteinkodande gener trna-gener Strukturen av RNA-polymeras II är r mycket konserverad Signalsekvenser vid starten av transkription Eukaryot RNA-polymeras II kräver allmänna transkriptionsfaktorer.. Eukaryoter har tre olika RNA-polymeraser. samt aktivator-, mediator- och kromatin-remodelling remodelling- proteiner för RNA-syntes Transkription Transkription börjarb 4
12 Skillnader mellan eukaryot och prokaryot transkription Prokaryoter Eukaryoter 5
13 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Gener måste regleras för att de skall bli olika sorters celler! Är r det samma DNA i alla typer av celler? Olika celler - samma DNA? - samma proteiner? Olika proteiner i olika celler Olika vävnader v vnader har olika proteiner Många processer gemensamma till alla celler Vissa proteiner endast hos vissa celler T ex hemoglobin En typisk cell använder gener Det finns MÅNGA fler olika proteiner än så i en cell Alternativ splitsning, sekundära modifikationer 1
14 Kontrol av genuttryck Hur funkar genreglering på molekylär r nivå under transkription? Gene regulatory proteins Functional and structural properties How do they work? Transkriptional reglering viktigast - och mest ekonomiskt Typiska kontakter mellan DNA och reglerande protein Helix-turn turn-helix (HTH) motif major groove minor groove Bindning av ett reglerande protein schematiskt t ex HTH Zinc-finger (ZF) motif Cluster of 4 amino acids co-ordinate ordinate a Zn atom Palyndromic symmetry 2
15 DNA-bindning av Zinc- fingrar på p protein Leucine zippers Mer variation genom heterodimerisering Kombinatorisk kontroll Specific protein modules regulate DNA-binding activity Helix-loop- -loop-helix-motivet Reglering av tryptofanoperonet Genetic switches Ingen tryptofan i cellen - operonet aktiveras! Hur gener slås på och av hos prokaryoter (och mitt i mellan) 3
16 Genreglering hos eukaryoter Mera komplexa switchar Reglerande proteiner kan binda tusentals baspar från själva promotern; på det sättet kan en enda promoter regleras av väldigt många olika reglerproteiner Eukaryota RNA-polymeraser kräver assemblering av transkriptionsfaktorer Eukaryot-DNA packas i kromatin; detta kan utnyttjas för genreglering Genkontrollområde av en typisk eukaryotgen Transcription factors not assembled on linear DNA Transcription factors display concerted actions on polymerase Genaktivatorproteiner är modulära Aktivering kan vara synergisk Aktivatorproteiner kan ändra kromatinstrukturer och därmed d aktivera gener Chromatin remodeling complex 4
17 En sammanfattning om en transkriptions-initationsprocess initationsprocess hos en eukaryot (Saccharomyces) Repressorer hos eukaryoter Men hur regleras aktivitet av genreglerande proteiner hos eukaryoter? 5
18 Locus control region reglerar kromatinets kondensation hos globin- gencluster Insulatorelement hindrar spridning av enhancereffekten Ett enda reglerprotein kan reglera många m olika gener 6
19 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Cellkommunikation Intracellulär signalväg Biokemisk kommunikation från en del av cellen till en annan Viktiga steg i cellkommunikation: Mottagning av signal (med receptormolekyl) Biokemisk processning av signalen (amplifiering, integrering) Reaktion (t ex ändring i cellens aktivitet eller genuttryck) Det finns många olika signalvägar Varför finns cellkommunikation? Celler i flercelliga organismer måste kunna kommunicera med varandra Cellerna måste kunna integrera komplex information som kommer från olika källor Cellkommunikation Signalmolekyler binder till specifika receptorer Signalmolekyler: Ligander som utsöndras av den signalerande cellen -För att känna av sin position och funktion -Koordinera rörelse -Utföra specifika uppgifter, t.ex celldelning, metabolism eller producera en specifik molekyl Receptorer: Binder signalmolekyler och initierar ett svar i målcellen 1
20 Signalmolekyler signalmolekyler utsöndras från den signalerande cellen Receptorer Proteiner Små peptider Amino syror Nukleotider Steroider (små lipofila molekyler) Retinoider Fettsyror Gaser: ex. NO, CO och O 2 Sitter på målcellen -låg ligand koncentration - hög receptor affinitet -hög ligand koncentration - låg receptor affinitet Binder specifika signalmolekyler och initierar ett svar i målcellen Olika typer av receptorer Cross-talk, Amplifiering och Integrering -Membranbundna receptorer Binder hydrofila signalmolekyler -Intracellulära receptorer Binder hydrofoba signalmolekyler Olika signalvägar interagerar ( Cross-talk ) Kan vara samverkan eller motverkan Amplifiering Integrering Signalering Avståndet mellan signalcellen och målcellen avgör typen av signalering Signalering -lokal -snabb kontakt beroende signalering parakrin signalering synaptisk signalering endokrin signalering 2
21 Signalering -långa avsånd (blodomloppet) -långsam Långsamt och snabbverkande signaler Snabba signaler Effekt på några sekunder, t ex på metabolismen T ex aktivering av ett inaktivt enzym Signalen bryts snabbt ner - det är viktigt att kunna stänga av signalen Långsamma signaler Hormoner som verkar över timmar och dagar Ändrar t ex i nivån i genutrycket Multipla extracellulära signaler Multipla extracellulära signaler Varje cell är programmerad för att tolka olika kombinationer av signalmolekyler. detta kan ge upphov till olika svar i målcellen -ett hundratal signalmolekyler kan ge upphov till tusental cellulära svar! Intracellulära receptorer Kärnreceptorer Signalmolekyler - hydrofoba och/eller små Ligand-aktiverade transkriptionsfaktorer Exempel: NO CO O 2 steroidhormoner tyroidhormoner (sköldkörtelhormon) retinoider vitamin D3 orphan receptorer = receptorer utan identifierad ligand 3
22 Glukokortikoid- Receptorn (GR) Receptorn är inaktiv och befinner sig i cytoplasman. Glukokortikoider binder till receptorn - complexet transporteras in i kärnan. Binder DNAt och reglerar transkription. Tyroidhormon-receptorn Receptorn binder till DNAt men kan inte stimulera transkription om inte tyroidhormonet binder till receptorn Cooper 13.3 Cooper 13.4 Primärt svar. Sekundärt svar. Struktur av ligand-bindande domänen Membranbundna Receptorer 4
23 Network of intracellular signaling molecules Signal Transducers Molecular Switches Fem parallella intracellulära signalvägar Gene transcription activated by a G-protein linked receptor Increased level of camp produces increased gene activity -Adrenalin -Glucagon 5
24 Jak-STAT signalering Jak-STAT signalering Anti-viral response Ras signalering TGF-β signaling pathway Embryonic development Immune System Aktivering av NF-κB -Cell proliferation -Differentiation Anti Inflammatory Response Cancer och signalvägar Mutationer hos ras-proteiner är vanliga hos cancerceller Muterade onkogena Ras-proteiner förblir låsta i den aktiva formen, stimulerande MAP-signalvägen konstitutivt Därmed blir cancercellens tillväxt oberoende av mängden av tillväxtfaktor i omgivning Receptorstörningar Cellerna har möjlighet att reglera antalet receptorer på målcellens yta Desensitisering kan uppnås via förändrad receptor Fosforylering eller proteiner som binder Exempel är insulinresistens Hormonen finns men har inte någon verkan 6
25 Aktivering av NF-κB -Proteolys av det inhibitoriska proteinet IκB aktiverar NF-κB -NF-κB transporteras till kärnan och reglerar transkription av sina målgener -NF-κB aktiverar även IκB negative feedback 7
26 Program Skillnader mellan eukaryot och prokaryot transkription Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Procaryotes Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 - Translation Eucaryotes Föreläsning 1 DNA-repair RNA- processing Elongering av transkription hos eukaryoter sker samtidigt med RNA-processing RNA-splitsning RNA-polyadenylering (3 end) RNA-capping (5 end) RNA-capping 5 -fosfat avlägsnas GMP adderas (5 to 5 ) 5 Metylering av guanosin Splitsning av RNA Hos eukaryota celler, det primära ra RNA-transkriptet transkriptet, (pre-mrna),, innehåller både b kodande och Icke-kodande sekvenser Hos pre-mrna mrna, kodande sekvenser kallas Exoner medan icke-kodande sekvenser kallas Introner 1
27 Strukturen hos två gener Under splitsningen klyvs Intronsekvenserna bort A RNA-splitsning görs i spliceosomen Alternativ splitsning av α-tropomyosingenen hos råtta B E C F D RNA-polyadenylering Termineringssekvens på RNA som syntetiseras Klyvning av RNA RNA-editering RNA-editing är r en process som förändrarf nucleotidsekvenser hos mrna-molekyler efter själva transkriptionen PAP tillsätter tter 200 nukleotider (3 ) 2
28 Mekanismen för RNA-editering Plants, Trypanosoma (mitochondria) Mekanismen för A I mrna-editering Adenosine deaminases (ADAR) act directly on mrna by deaminating adenines Example: Transmitted-gated ion channel in brain (Glu Arg editing alters Ca permeability of the channel)) The Cell Nucleus by Ramon y Cajal (Nobel Prize, Medicine and Physiology) Cellkärnans struktur Nukleolen och ribosomala gener Nukleolära avdelningar 3
29 Mekanismen för rrna-processning Cajal Bodies: visualisering Funktion av Cajal Bodies Humana celler Cajal Bodies/GEMS Assembly of of Transcription-Processing Machinery Xenopus Oocyter Speckles: visualisering Visualisering av kromatin och nukleär struktur Speckles Cajal Body Cajal Body Speckles Stockpiles of fully mature snrnps ready to be used in RNA-splicing 4
30 Cajal Bodies och Speckles är fysiskt sammanlänkade Cellkärnans struktur Cajal Body Speckles Nukleocytoplasmisk transport av RNA-molekyl Protein synthesis factors Protein- syntes 5
31 Program Föreläsning 1 DNA-repair Föreläsning 2 - Transkription Föreläsning 3 Genreglering Translation Föreläsning 4 Genreglering och signaltransduktion Föreläsning 5 RNA-processning Föreläsning 6 Translation Huvudpunkter mrna fungerar som en informationsbärare mellan DNA och protein Vad är translation? Mekanismerna Komponenterna Medicinsk relevans (antibiotika) Reglering Hur kan informationen i den lineära sekvensen av nukleotider i mrna översättas till en lineär sekvens av aminosyror för att skapa proteiner? Transkription Samma språk: 1 dntp 1 rntp Proteinsyntes Olika språk: 1 rntp 1 aa RNA-translation 1
32 Specifika problem Alla celler måste m kunna översätta nukleotidspråket ket till ett proteinspråk Denna översättning kan inte göras g bokstav förf bokstav eftersom det finns fyra olika baser hos DNA/RNA och 20 olika aminosyror Den genetiska koden mrna läses i kodoner (kodontripletter), t ex ATG Varje kodon specifierar en aminosyra eller STOP i translationssprocessen Den genetiska koden är r universal - den används nds av alla organismer. Den genetiska koden är reduntant - flera av aminosyror kan kodas på p flera olika sätt. s Den genetiska koden Hur görs kopplingen mellan nukleotider och aminosyror? Svarta bokstäver: kodontripletter Röda bokstäver: aminosyror Adaptormolekyler matchar aminosyror till kodoner i mrna Adaptormolekylerna kallas förflyttar-rna f (trna( trna) trna i form av en L med specifika bindningsställen 3 end Amino acid binding site Codon binding site Anticodon 2
33 Den genetiska koden Wobble i basparning mellan kodoner och antikodoner Svarta bokstäver: kodontripletter Röda bokstäver: aminosyror Ett specifikt enzyme laddar trna-molekylen med en aminosyra Den genetiska koden översätts med hjälp av två olika adaptorer Enzymet heter aminoasyl-trna syntetas 1 2 Amino acyl trna Nettoresultat: en aminosyra väljs v ut av en kodon Den nya aminosyran inkorporeras i den växande polypeptiden Men var sker denna process? 3
34 A B Ribosomer C Ribosomer Ribosomen är r en mycket komplex katalytisk maskin innehållande fler än n 50 olika proteiner och flera olika RNA-molekyler (rrna( rrna) Aktiva ribosomer består r av en stor och en liten enhet Ribosomer är r mycket konserverade hos prokaryoter och eukaryoter Eukaryotisk ribosom Prokaryotisk ribosom Hos eukaryoter, ribosomer finns i cytoplasman endast (och i mitokondrier) Antibiotika och translation Proteinsyntes är en dynamisk process Antibiotika är r riktade mot processer och strukturer som är r unika för f r mikrober och inte finns hos eukaryota celler (alltså människan) Den eukaryota ribosomen skiljer sig något n från n den prokaryota ribosomen Det finns antibiotika (t ex kanamycin) ) som specifikt hindrar translation hos prokaryota ribosomer Därmed påverkar p dessa antibiotika endast kroppens prokaryota beståndsdelar Ribosomen innehåller fyra bindnindssäten Hur kan ribosomen facilitera de många samordnade molekylära förflyttningarna som krävs för effektiv translation? trna-bindningss -bindningssäten mrna-bindningss -bindningssätet 4
35 Det finns tre huvudsteg i translationen Translation av en mrna-molekyl.. Bindning av aminoasyl-trna till A-sätet Den C-terminala ändan av peptiden i P- sätet kopplas till N-terminus av aminosyran i A-sätet Peptidyltransferas Konformationella förändringar flyttar mrna exakt 3 nukleotider så att A-sätet blir åter tillgängligt Konformationella förändringar hos mrna.kräver hjälp av elongeringsfaktorer A D Initiering och terminering av translation kräver specifika signaler B C E F Initiering kräver ett specifikt AUG-kodon kodon,, som binder nästan alltid en trna som bär b r på p en metionin Translationen termineras när stopkodoner (UAA, UAG, UGA) ) kommer fram till ribosomen Inga vanliga trna-molekyler binder till stopkodoner Initiering kräver initieringsfaktorer Initierande trna laddas på p den lilla ribosomala enheten Den lilla enheten känner k igen 5-5 capstrukturen hos mrna (behövs även initieringsfaktorer, eif4e och eif4g) Den lilla enheten flyttar sig framåt t påp mrna tills den kommer till en AUG Den stora enheten binder till den lilla och initiationsfaktorerna dissocieras A B C Initiation av translation D E F 5
36 Termination av translation Proteiner skapas på polyribosomer De flesta proteiner syntetiseras klart mellan 20 s och några minuter A B Det färdiga f proteinet lämnar ribosomen Ribosomen disassocierar Hur kontrolleras kvaliteten hos nysyntetiserade proteiner? Proteiner veckas co-translationellt Proteiner får f r sitt sekundära struktur under translationsprocessen Flera mekanismer garanterar den korrekta veckningen Abnormalt veckade proteiner kan aggregera och ge upphov till sjukdomar Prionsjukdomar, Huntington och Alzheimers är r alla resultat av ackumulering av felaktigt veckade proteiner som bildar filament som kroppen inte klarar av att hydrolysera 6
37 En lång väg från DNA till protein 7
RNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merRNA och den genetiska koden
RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merGrundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,
Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merChapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2
Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced
Läs merProteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet
Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merInstuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid
Läs merEpigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck
Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merÄgg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merTumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI
Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation
Läs merÄgg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
Läs merTranskrip1on och transla1on
Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning
Läs merCELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL
CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merGenetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merTentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:
Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet
Läs merGener, genom och kromosomer , 6.6 och sid
Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 081013
IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merTranslationen. Niklas Dahrén
Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merFörläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering
Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merÄgg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merAPOPTOS Programmerad celldöd
APOPTOS Programmerad celldöd Håkan Billig 2014 hakan.billig@fysiologi.gu.se 1 APOPTOS 1. Exempel på celldöd under normalt liv Grodyngel Fosterutveckling Anpassa cellantal Nerv-målcells interaktion hormon-målcells
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merCell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merNamn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Läs merOrdinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner
Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merKontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå
Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merÄgg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs mertisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné
Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merTentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merGENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.
ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata
Läs merEvolution i molekylärbiologiskt perspektiv
Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.
Läs merTentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas
Läs merOrienteringskurs. Astrobiologi. Del 4
Orienteringskurs Astrobiologi Del 4 Jordens ungdom 4,6 miljarder år före nutid Jorden bildades, het planet, tät atmosfär, maffig växthuseffekt 4,4 miljarder år före nutid första hav, jordskorpan bildades
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merHur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Läs merBiologisk enfald. enheten i mångfalden. Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi
Biologisk enfald enheten i mångfalden Anders Liljas Biokemi och Strukturbiologi Naturen har en enorm mångfald av livsformer. I luften, på land och i vattnet Charles Darwin (1809-1882) Darwin studerade
Läs merAntikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merLÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET
LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs mer