Något om medelvärden

Relevanta dokument
INDUKTION OCH DEDUKTION

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Övningshäfte 1: Logik och matematikens språk

Lektion isoperimetrisk optimering

KOMBINATORIK. Exempel 1. Motivera att det bland 11 naturliga tal finns minst två som slutar på samma

Grupper och RSA-kryptering

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Egenvärden och egenvektorer

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

Övningshäfte 2: Komplexa tal

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Högskoleprovet Kvantitativ del

Hela tal LCB 1999/2000

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Högskoleprovet Kvantitativ del

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Mängder, funktioner och naturliga tal

MATEMATISK INDUKTION. Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

1 Att läsa matematik.

Abstrakt algebra för gymnasister

Om konvergens av serier

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Högskoleprovet Kvantitativ del

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

Permutationer med paritet

2 (6) k 0 2 (7) n 1 F k F n. k F k F n F k F n F n 1 2 (8)

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Föreläsning 3, Linjär algebra IT VT Skalärprodukt

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Övningshäfte 1: Induktion, rekursion och summor

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

Matematisk kommunikation för Π Problemsamling

TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

En kortfattad redogörelse för Determinantbegreppet

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

Matematisk problemlösning

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

Övningar. MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik. Linjär algebra 2. Senast korrigerad:

Kompetenser och matematik

LINJÄRA AVBILDNINGAR

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Inga vanliga medelvärden

Grafer och grannmatriser

Några satser ur talteorin

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

TALTEORI FÖR ALLA 1 Juliusz Brzezinski

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

kvoten mellan två på varandra följande tal i en talföljd är konstant alltid lika stor.

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) ,

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Kombinatorik. Kapitel 2. Allmänt kan sägas att inom kombinatoriken sysslar man huvudsakligen med beräkningar av

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Explorativ övning 11 GEOMETRI

x) 3 = 0. 1 (1 + 2x) Bestäm alla reella tal x som uppfyller att 0 x 2π och att tangenten till kurvan y = sin(cos(x)) är parallell med x-axeln.

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

INDUKTION OCH DEDUKTION

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

Sidor i boken Figur 1: Sträckor

2 Matematisk grammatik

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kompendium om. Mats Neymark

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Transkript:

350 Något om medelvärden Pepe Winkler Uppsala Universitet Om a och a är två reella, positiva tal så kallas talet A = a + a för det aritmetiska medelvärdet och talet G = a a för det geometriska medelvärdet Uppgift Gör ett dataprogram som beräknar A och G för givna talpar (a, a ) Välj några talpar (a, a ) och beräkna för dem A och G Troligen har du observerat att () G A Uppgift Gäller den här olikheten för godtyckliga par (a, a )? Försök visa att så är fallet Ledning Tänk på den nästan triviala olikheten 0 (x y) gäller för godtyckliga reella tal x och y Vad skall x och y ersättas med för att erhålla ()? som Uppgift 3 För vilka par (a, a ) gäller likheten i ()? Uppgift Bestäm bland alla rektanglar med en given omkrets, den som har största arean En annan typ av medelvärde är det så kallade harmoniska medelvärdet som definieras genom H = a a = a + a a + a Verifiera att H kan definieras genom H = ( + ), a a

Något om medelvärden 35 dvs inversen till det harmoniska medelvärdet är lika med det aritmetiska medelvärdet av inverser till a och a Uppgift 5 Beräkna H för samma talpar som du valt i uppgift Undersök hur H förhåller sig till A och G Ställ upp en förmodan Bevisa en sats Uppgift 6 En bil kör från staden A till staden B med medelhastigheten a km/tim och återvänder omedelbart med medelhastigheten a km/tim Vad blir medelhastigheten för hela resan? Vilket slags medelvärde är den erhållna medelhastigheten? Låt oss nu anta att vi har en trippel av reella, positiva tal (a, a, a 3 ) Det är då ganska naturligt att definiera det algebraiska medelvärdet för dem som A = a + a + a 3, det geometriska medelvärdet som 3 G = 3 a a a 3 och det harmoniska medelvärdet genom H = 3 a + a + a 3 eller H = ( + + ) 3 a a a 3 Uppgift 7 Ändra ditt dataprogram från uppgift så att det beräknar A, G och H för taltripplar (a, a, a 3 ) Välj några tripplar (a, a, a 3 ) och beräkna för dem A, G och H Vilket förhållande mellan A, G och H kan vi observera nu? För talpar (a, a ) har du tidigare visat att H G A alltid gäller (med likheten då och endast då a = a ) Försök visa att samma förhållande gäller för godtyckliga positiva tripplar (a, a, a 3 ) Troligen misslyckades du i dina försök Nu skall jag försöka leda dig fram till ett resonemang som visar att även för positiva tripplar gäller det ovannämnda förhållandet

35 Pepe Winkler Låt oss istället börja med fyra godtyckliga reella positiva tal a, a, och a Analogt till våra tidigare definitioner, definierar vi a 3 A = a + a + a 3 + a och G = a a a 3 a Nu kan vi betrakta A som det aritmetiska medelvärdet för a + a och a 3 + a ty A = ( a + a + a ) 3 + a Om man nu använder olikheten () så får vi : a + a A a3 + a { använd () igen och vi för } a a a3 a = a a a 3 a = G Uppgift 8 Definiera även H fˇr a, a, a 3, a och bevisa att H G Nu skall vi återvända till vår trippel igen Låt nu åter () A = a + a + a 3 3 och G = 3 a a a 3 Betrakta nu fyran a, a, a 3 och a = A Ovan har vi visat att det aritmetiska medelvärdet aldrig är mindre än det geometriska för fyra godtyckliga reella positiva tal, dvs Om a = A så får vi : (3) a + a + a 3 + a a + a + a 3 + A a a a 3 a a a a 3 A Ur () för vi att a + a + a 3 = 3A och a a a 3 = G 3 Sätt in det i (3) och du får A G 3 A som kan skrivas om till A G 3 A

Något om medelvärden 353 dvs A 3 G 3 som i sin tur är ekvivalent med att A G, dvs den olikhet som vi ville visa får en trippel Uppgift 9 Generalisera uppgift 5 till tre medelhastigheter a, a och a 3 Uppgift 0 Formulera ett problem (t ex i likhet med uppgift ) som kan lösas med hjälp av olikheten G A för taltripplar Nu är det kanske ganska enkelt att definiera det aritmetiska, geometriska och harmoniska medelvärdet för godtyckligt antal reella, positiva tal n Vi definierar alltså A = a + a + + a n, G = n n a a a n n och H = a + a + + a n Uppgift Utveckla ditt dataprogram så att det räknar A, G och H för godtyckliga n tipplar (a, a,, a n ) Uppgift Försök nu visa att A G fˇr n = 8 och n = 6 Gör beviset analogt till fallet då n = Skriv A som det aritmetiska a + a + a 3 + a medelvärdet till och a 5 + a 6 + a 7 + a 8 Hur skall nu olikheten visas för < n < 8 respektive 8 < n < 6? Vi börjar på samma sätt som för n = 3 Om < n < 8 kompletera a, a,, a n till a, a, a 3, a, a 5, a 6, a 7, a 8 genom att välja Nu är det a n+ = a n+ = = a 8 = A = a + a + + a n n a + a + + a n + (8 n)a 8 8 a a a n A 8 n

35 Pepe Winkler na + (8 n)a dvs 8 G 8 n A 8 n som medför att A G ( Genomför räkningen) Uppgift 3 Genomför hela resonemang även för alla 8 < n < 6 Allmänt kan, med hjälp av så kallad matematisk induktion och samma resonemang som ovan, visas att: A = a + a + + a m m G = (a a a m) m H = m a + a + + a m Sedan på samma sätt som ovan kan man generalisera resultatet för godtyckligt antal reella positiva tal Mer om matematisk induktion kan du läsa tex i avsnitt i A Vretblads bok Algebra och kombinatorik Uppgift Försök genomföra fullständigt bevis att, för godtyckliga reella positiva tal a, a,, a n gäller H G A Tänk genom den använda bevismetoden Observera att metoden kan tilllämpas så fort man kan visa olikheten G A för godtycklig n tippel av reella positiva tal (För n = är beviset av olikheten enklast) Uppgift 5 Visa att ur olikheten H G A för godtyckliga reella positiva tripplar följer samma olikhet för godtyckliga positiva reella talpar Uppgift 6 Visa att för varje positivt heltal n gäller olikheten: ( ) n n + n!

Något om medelvärden 355 Ledning Tänk på olikheten A G Litteratur Vretblad, A, Algebra och kombinatorik Liber 985