Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva

Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva Författare: Carina Axols Företagshälsovården Hedemora AB Handledare: Helena Anundi Arbets- och miljömedicin Uppsala Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. Arbetet har utförts vid Företagshälsovården i Hedemora AB. Handledare: Yrkeshygieniker Helena Anundi Arbets- och miljömedicinska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Författaren står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Hedemora 2008-01-01 Carina Axols Företagshälsovården i Hedemora AB Morgatan 8 776 32 Hedemora Telefon: 0225/366 30 E-post: carina@fhv-hedemora.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets-och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva.

Innehållsförteckning Sammanfattning.. Bakgrund. Syfte Frågeställningar... Studiegrupp..... Metod.. Resultat... Diskussion... Referenser... 1 2 4 4 4 4 6 9 10

Sammanfattning Axols C. Faktorer som kan påverka olycksfallsfrekvens i gruva. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Denna studie undersöker orsaker till ökning av olycksfallsfrekvens i gruva, vilka åtgärder som vidtagits eller vilket behov som finns för att minska olycksfall. Efter flera år av låg olycksfallsfrekvens ökade olycksfallsfrekvensen i gruvan 2005, trots att företaget satsat mycket pengar på utbildning och förebyggande åtgärder. På företaget arbetade 175 gruvarbetare under jord. Metod som använts är uppgifter från företagets egen forskning och statistik, som beskriver typ av olycksfall och vad som orsakat olycksfallen, nämligen halkning, vrickning, sträckning, kläm, slag, skär, stenfall, ögon, brand, fordon, el, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada. Intervju har gjorts med 10 arbetsledare och skyddsombud på företaget. Resultatet visade att olycksfallsfrekvensen, trots en tillfällig ökning 2005, minskat trendmässigt med c:a ett fall per år. Ökning under 2005 kan ha berott på generationsväxling, många nyanställda senaste åren och på ökad produktion. Framför allt kan konstateras att antalet dödsolyckor i dagens gruvarbete få. 1

Bakgrund Studien inriktar sig på Garpenbergsgruvan och faktorer som kan vara orsaker till ökad olycksfallsfrekvens. I AFA:s årliga rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro toppar träindustriarbetare, metallarbetare och gruvarbetare listan över Sveriges farligaste jobb (1). Garpenbergsgruvan är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift där gruvbrytning pågått sedan 800-talet (2). Garpenbergsområdet består av en gruva och ett anrikningsverk och där bryts och anrikas sulfidmalm innehållande zink, bly, koppar, silver och guld. All malmbrytning sker under jord. År 2005 producerades 1 101 600 ton malm och produktionen motsvarar fyra femtedelar av Sveriges behov av zink, halva behovet av bly och en tredjedel av behovet av silver. I Garpenbergsgruvan arbetar ca. 300 personer tillsammans med ett hundratal entreprenörer. År 2007 firade Garpenbergsgruvan 50 år i Bolidens tjänst. År 1957 köpte nämligen Boliden Gruv AB samtliga aktier i AB Zinkgruvor i Bergslagen och blev ägare till en rad klassiska gruvor i Bergslagen, såsom Saxberget, Ljusnarsberget, Kalvbäcken, Svärdsjö och Garpenberg (3). Idag finns bara Garpenbergsgruvan kvar. Under många år har verksamheten haft svårt att leva upp till förväntningarna rent ekonomiskt men idag är bilden en helt annan. Nettoomsättningen från år 2005 har nästan fördubblats och i Garpenbergsgruvan fastställdes gruvans livslängd till minst 20 år framåt efter det att malmreserverna ökat från 3,6 miljoner ton 2005 till 10,6 ton år 2006. Ramazzini 1700 (4), Yrkesmedicinens fader, skrev om gruvarbetaren och rapporterade att gruvarbete tidigare var en form av straff i vissa områden. Kunskap om samband mellan arbetsmiljö och sjukdom liksom förebyggande insatser går tillbaka till antiken. Man vet att redan under antiken togs hänsyn till arbetarskyddet. Enligt Julius Pollux täckte gruvarbetarna huvudena med säckväv. Över ansiktet bands genomskinliga djurblåsor, som höll det farliga dammet ute. I Pignorias verk, om slavar, fanns en gammal bild av gruvarbetaren. Den visar hur miserabelt de hade det. Deras huvuden var kortklippta, ett kännetecken att de var slavar. Förrymda och infångade slavar var slätrakade och bar en kåpa av grovt tyg. Men man kanske inte ska ta för givet att 1700 talets gruvarbetare hade det mycket bättre. De hade mer skyddande kläder och åt mer näringsrik mat, men när de kom upp i friska luften efter sin vistelse på dessa mörka platser såg de lika kusliga ut som tjänarna hos underjordens gud. Vilken metall de än grävde efter, drog de på sig förskräckliga sjukdomar som alltför ofta var obotliga, vilket botemedel som än ordinerades. Det kan ifrågasättas om det är en form av plikt att ge medicinsk hjälp till män i denna yrkesgrupp vilket bara förlänger deras lidanden. Men eftersom furstar och handelsmän tjänade grova pengar på mineralgruvorna, och då metaller var nödvändiga för de flesta konster och yrken, borde man ingående ha studerat gruvarbetarnas sjukdomar i avsikt att skydda dem och föreslå skyddsåtgärder. Eftersom det var omöjligt att eliminera riskerna måste läkarna göra allt för att undvika fler arbetsskador än vad som var ofrånkomligt. Arbetarskyddet som växte fram som svar på industrialiseringen i början på 1900-talet var fokuserat på begränsning av arbetstiden, förbud mot skadligt barnarbete och förebyggande av arbetsolyckor (5). Några milstolpar i Bolidens egen skyddshistoria är värda att framhållas (6). Under 30-talet tillträdde Johan Pontén tjänsten som gruvläkare och Bolidengruvan uppmanades av 2

bergmästarämbetet att utse skyddsombud. Bestämmelser för förebyggande av olycksfall i Bolidengruvan utgavs och användning av ögonskydd påfordrades. Första silikosfallet uppdagades och ett fall av blyförgiftning konstaterades bland laboranter på laboratoriet för guldanalyser. Bakelithjälm var i bruk under jord. Under 40-talet hölls säkerhetskommittén sitt första sammanträde. Skyddsstövlar började användas. Olycksfallsfrekvensen låg då mellan 99-139 olycksfall per en miljon arbetade timmar, vilket kan jämföras med dagens 10-15. Under 50-talet hölls korta kurser i första hjälpen. Hörselskydd började användas. 1000 anställda genomgick brevkursen Arbetarskydd lönar sig. Beslut om allmänt införande av hakremmar på gruvhjälmar togs. Under 60-talet inträffade sju dödsolyckor under ett år. Under 70-talet gjorde Statens strålskyddsinstitut radonmätningar i gruvorna och kunde konstatera att hälsorisker sannolikt ej förelåg eftersom halterna var relativt låga. En stor informationskampanj om buller genomfördes och en temadag om Psykosociala frågor anordnades i Boliden. I Sverige rapporteras en högre olycksfallsfrekvens än i Kanada, USA och Australien (7). Däremot har vi betydligt lägre frekvens än de andra länderna av antal olycksfall med dödlig utgång. Boliden mineral dömdes av Svea hovrätt i ansvarsfrågan efter dödsolyckan i Garpenbergsgruvan då gruvarbetaren förolyckades i rasmassorna 1999. Antalet dödsolyckor har varit få i svenska malmgruvor under den senaste 10-års perioden. Den senaste dödsolyckan inträffade under 2002 i samband med en trafikolycka under jord. I Bolidens svenska gruvor har dödsolyckorna minskat från 27 på 60-talet till 6 hittills på 2000-talet. Bolidens arbetsmiljöarbete idag kvalitet i alla led (6). New Boliden, riktlinjer för systematiskt arbete Hälsa och Säkerhet, togs fram under hösten 2004 i samarbete med personal från Sverige, Norge, Finland och Irland. Både smältverk och gruvor var representerade. Dessa riktlinjer följer i stora drag den struktur som anges i OHSAS 18001-ledningssystem för arbetsmiljö, vilket är kompatibelt med ISO-standarderna för kvalitet (ISO 9001:2000) och miljö (ISO 14001:2004). Bolidens Skyddskommitté har möte fyra gånger per år. I det lokala skyddsarbetet medverkar arbetstagaren själv, arbetsledare, skyddsombud, skyddsarbetare, arbetsmiljösamordnare, liksom arbetsmiljögrupper och arbetsmiljökommitté. Skyddsronder genomförs månadsvis och kvartalsvis. För att öka allas engagemang i skyddsarbete hålls kurser och tema träffar. Även riktade skyddskampanjer genomförs. Skyddsinformation finns också tillgänglig på gruvans intranät. Arbetsplatsträffar sker en gång var fjärde vecka med respektive arbetslag. Där har säkerhet en egen punkt och man tar upp saker som hänt eller bör åtgärdas. En gång per år utbildas personalen under en dag med föreläsningar om miljö, hälsa och säkerhet. Föreläsarna är hämtade från olika områden för att ge kunskap om aktuella ämnen för företaget. År 2007 var innehållet för utbildningsdagen AFA:s skiftarbetes körkort. skyddsarbete. Miljö återvinning och farliga ämnen. När nya maskiner tas in i gruvindustrin görs det riskbedömning och utbildning av personal sker för att använda maskinen. Vid nyanställning sker en introduktion av den nyanställde med en checklista som ska gås igenom med olika punkter med information om företaget. Där får arbetstagaren bl.a. information och kunskap om arbetsmiljöns risker och 3

personlig skyddsutrustning och får en genomgång av räddnings- och katastrofpärm. Utbildningskrav gäller för vissa arbeten som inte får utföras utan speciell utbildning, t.ex. heta arbeten, truckkörning, hantering av speciellt farliga ämnen och sprängning. Företaget har också startat en bergarbetarutbildning för tio elever. Teori och praktik varvas under ett år och leder till fast anställning när skolan är klar. Olika kampanjer genomförs fortlöpande. Skyddskampanjer görs med olika innehåll och för att engagera skiftlagen och uppmuntra till att se över sin arbetsmiljö. De genomförs som t.ex. frågesport eller att ett pris ges till bästa redovisade resultat av en skyddsidé eller förslag på förbättring. Företaget satsar ofta på friskvårdskampanjer och den senaste var Pulsslaget som genomfördes under ett halvår. Bästa personliga resultat och även bästa lag belönades med ett pris och priser lottades ut till alla som deltagit. Senaste satsningen inom företaget är förändring av attityder och beteende inom företaget. År 2003 och 2004 fick Garpenbergsgruvan ta emot Sve Mins, Föreningen för gruvor, mineraler och metallproducenter i Sverige, arbetsmiljöpris. Garpenbergsgruvan är den enda gruvan i landet som lyckats med att få arbetsmiljöpriset två år i rad. Juryns motivering var att olycksfrekvensen hade minskat markant tack vare ett konsekvent arbetsmiljöarbete och ett stort engagemang. Garpenbergsgruvan har satsat mycket pengar och jobbat många år med att få ner olycksfallsstatistiken. Efter flera år med nedgående kurva ökade antalet olyckor under 2005, trots mycket arbete med arbetsmiljön och förebyggande åtgärder. Syfte Denna studie syftade till att undersöka orsaker till ökning av olycksfallen i Garpenbergsgruvan under 2005 och att beskriva vilka åtgärder som vidtagits och att föreslå möjliga åtgärder för att minska olycksfallen. Frågeställningar Är det alla sorters olyckor som har ökat? Vilken typ av olycksfall var vanligast under åren 1996-2006? Vad beror ökningen av olycksfall på? Vilka åtgärder är vidtagna för att minska olycksfall, dvs. hur har implementeringen av åtgärder skett? Studiegrupp Den undersökta gruppen är gruvarbetare vid Bolidens gruva i Garpenberg. Gruvan har 295 anställda varav 175 arbetar under jord och 120 ovan jord. De flesta är män men 50 anställda är kvinnor varav 6 arbetar under jord. Medelåldern är runt 40 år. Företaget har egen skyddsorganisation med skyddskommitté. Metod De vanligaste typerna av olycksfall, som orsakat mest sjukfrånvaro mellan år 1996-2006, har sammanställts. Olycksfallsstatistik från företagets egna utredningar har använts i undersökningen liksom företagets egen forskning som beskriver åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och för att minska olycksfallen. Uppgifter finns samlade om typ av olycksfall och vad som orsakat 4

olycksfallen nämligen halkning, vrickning, sträckning, kläm, slag, skär, stenfall, ögon, brand, fordon, el, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada. Dock finns ingen information om olycksfallens svårighetsgrad finns i materialet. Dessutom har en utvärdering av dödsolyckor som skett i svenska gruvor från 1950 talet och fram till år 2005 funnits att tillgå. Följande kategorier och mått har använts i sammanställningen: Olycksfall: Olycksfall med minst en dag sjukfrånvaro. Allvarligt olycksfall: Olycksfall som lett till dödsfall, invaliditet eller minst 30 dagars sjukskrivning. Olycksfallsfrekvens: Antal olycksfall per en miljon arbetade timmar. 0-skada/Noll-skada: Olycksfall som lett till skada, men inte sjukfrånvaro. Tillbud: Händelse som inte lett till någon personskada, men som kunde ha gjort det. För att undersöka orsaker till ökad olycksfallsfrekvens utförde företagssköterskan ostrukturerade intervjuer av tio arbetsledare och skyddsombud på företaget. Intervjuerna skedde inte under standardiserade former utan vid lämpligt tillfälle under pågående arbete. Alla fick en huvudfråga nämligen Vad tror du ökningen av olycksfrekvens beror på med förtydligande följdfrågor. Svaren bandades inte men det gjordes en skriftlig sammanfattning av deras svar. 5

Resultat Statistik över olycksfall och tillbud. År 2003-2004 var olycksfrekvensen låg, se tabell 1. Den nedåtgående trenden bröts år 2005 då ökning skedde igen till 11 olycksfall. Den stora ökningen från år 2004-2005 orsakades främst av kläm-slag- och skärskador, som minskade från sju olycksfall 2000 till noll 2004 och därefter steg till sex fall 2005. År 2006 var antalet olycksfall lågt igen och uppgick totalt till endast fem. Trenden mot en minskning av antalet olycksfall över 11-årsperioden med c:a ett fall per år är tydlig och statistiskt signifikant med enkel regressionsanalys. Data för 2007 finns bara t.o.m. september och extrapolerade till helår pekar de mot ungefär samma antal som under 2006. Tabell 1. Visar antalet olycksfall i Garpenbergsområdet från år 1996-2006. OLYCKSFALL 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Halka-vricka-sträcka 5 2 6 8 3 1 4 2 1 1 1 Kläm-slag-skär 5 4 2 5 7 3 4 3 0 6 1 Stenfall 1 3 1 1 1 1 2 0 0 1 0 Ögon 0 0 2 2 1 3 0 0 0 1 0 Brand 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Fordon 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 El 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrigt, fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada 6 2 0 0 4 1 0 0 2 2 3 Antal (olycksfall) 17 12 12 16 16 9 10 5 3 11 5 I tabell 2 visas motsvarande siffror för lindrigare skador som ej lett till sjukskrivning, s.k. nollskador. Även här noteras ett lågt antal 2004 med ökning under 2005 och 2006 på nytt ett lågt antal skador. Tabell 2. Visar 0-skador antalet olycksfallsskador som sker i Garpenbergsområdet men som inte leder till någon sjukfrånvaro under de senaste tio åren. 0-SKADOR 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Halka-vricka-sträcka 2 1 1 0 2 1 2 1 1 4 1 Kläm-slag-skär 8 1 1 2 3 5 5 4 2 8 3 Stenfall 0 0 0 0 1 1 0 2 0 0 0 Ögon 4 0 0 1 3 2 4 2 5 2 3 Brand 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Fordon 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 El 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 Övrigt fall, dragits omkull, ryggskott, brännskada 2 0 0 1 0 1 0 4 0 Antal (0-skador) 17 2 4 3 9 10 12 11 8 19 7 6

Antalet tillbud, dvs händelser som inte lett till någon personskada men som kunde ha gjort det, visas i tabell 3. I genomsnitt rapporterades 41 tillbud årligen med variation mellan 21 och 61. Denna variation är större än vad som rimligen kan förklaras av slumpen (χ 2 =26; p<0,01). Tabell 3. Alla tillbud i Garpenbergsområdet under 1996-2006. TILLBUD 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Halka-vricka-sträcka 2 4 0 1 3 1 1 0 1 0 0 Kläm-slag-skär 5 7 6 3 2 2 2 2 3 3 2 Stenfall 7 13 14 33 21 16 30 18 34 14 24 Ögon 0 2 2 0 0 1 1 1 0 0 0 Brand 2 2 3 5 7 2 5 4 3 3 2 Fordon 2 0 6 12 11 10 11 5 4 6 12 El 1 0 0 0 1 0 2 1 2 1 2 Övrigt (fall) (ryggskott) 2 0 2 7 7 3 1 3 7 5 10 Antal 21 28 33 61 52 35 53 34 54 32 52 Sambandet mellan antal olycksfall och tillbud var svagt men under de tre senaste åren är mönstret snarast spegelvänt med lågt antal rapporterade tillbud 2005 då olycksfallen hade ökat och omvänt under föregående och efterföljande år. Antalet dödsolyckor inom svensk gruvindustri har minskat under de senaste 50 åren, från 27 på sextitalet till hittills två stycken på 2000 talet, se figur 1. Dödsolyckorna inom bolidengruvorna var 5 till antalet under den senaste tio års perioden. Senaste dödsolyckan i Garpenbergsgruvan var år 1999. Figur 1. Antal dödsolyckor i svensk gruvindustri per decennium från 1950 till 2000-talet. 30 25 20 15 10 5 0 1950 talet 1960 talet 1970 talet 1980 talet 1990 talet 2000 talet 7

Figur 2. Antal dödsolyckor 1995 till 2005 inom svensk gruvindustri. Garpenbergsgruvan hade ett dödsfall under den här perioden. 3 2 1 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Svar från ostrukturerade intervjuer med 10 arbetsledare och skyddsombud De svar som de intervjuade personerna gav återges i förkortad form nedan: Produktionen har ökat. Företaget har under de här åren haft en generationsväxling. Erfarna gruvarbetare har gått i pension. Många nyanställningar senaste åren. Under år 2005 skedde en omorganisation med schema omläggning som resulterade i fler arbetstimmar per vecka. Mellan år 2003 och 2006 skedde ingen utbildning för personalen i hälsa miljö och säkerhet. Skyddskampanjer genomfördes senast år 2003. Olycksfallsfrekvensen kommer att sjunka igen efter utbildning hälsa miljö och säkerhet. Det är ett resultat vi sett tidigare när vi gjort kampanjer. Bolidens och Garpenbergsgruvans framtida arbetsmiljöarbete. Hur når vi noll olycksfall? Ansvaret i linjeorganisation. Speciallistfunktioner hjälper, stöttar och kontrollerar, men ansvaret ligger alltid i linjen. Tydlig delegering. Gott och tydligt ledarskap inom hela organisationen, med fokus på vikten av en god och säker arbetsmiljö. Ledningen måste föregå med gott exempel. Utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kvalitetstänkande i allt vi gör, från planering till inköp, produktion och underhåll. Relevant utbildning och rätt kompetens på alla nivåer. Detta kräver såväl en god grundutbildning som fortlöpande interna specialistutbildningar. Nyttja andras erfarenhet och lär av varandra inom koncernen. Detta är en av huvuduppgifterna för arbetsmiljöarbetet. Utbyte av erfarenhet sker även då arbetsmiljörevisorer lånas ut mellan arbetsplatserna. 8

Diskussion Denna utvärdering av frekvenserna olycksfall i Garbenbergsgruvan föranleddes av en markant ökning av antalet olycksfall 2005. Statistiken visar att antalet sådana i genomsnitt var 11 under 11-årsperioden 1996-2006 och att det finns en signifikant trend mot ett minskat antal sådan olyckor. Den vanligaste skadan var var kläm-, slag- och skärolycksfall. Resultaten visar också att efter ökat antal olycksfall 2005 var olycksfallsfrekvens åter låg 2006 och att statistiken 2007 pekar åt ungefär samma antal som 2006. Ökning under 2005 av olycksfall var uppenbarligen tillfällig. Antalet rapporterade tillbud har varierat mycket kraftigt över perioden, mer än vad som rimligen kan förklaras av slumpen. I utvärderingen ingick även intervjuer med tio arbetsledare och skyddsombud. De orsaker till olyckor som framkom i svaren kan sammanfattas med att företaget har ökad produktion, det har nyanställts personal och en generationsväxling skett. Skyddskampanjer har ej genomförts mellan år 2003-2007. Den här studien har hög reliabilitet, dvs precision med frånvaro av slumpfel, eftersom statistiken bygger på faktiska siffror. Detta gäller främst olycksfall som medfört sjukskrivning. Reliabiliteten är säkert sämre för bagatellskador och rapporterade tillbud. Metoden som använts, att intervjua arbetsledning och skyddsombud, har gjorts med ostrukturerade frågor. Efter som de ej var bandade eller innehöll skriftliga svar har endast en sammanställning av svaren rapporterats av det som kommit fram under intervjuer. Detta kan ha medfört förlust av information och viktiga synpunkter kan ha förbisetts. Validiteten, dvs tillförlitlighet med frånvaro av systematiska fel, är förmodligen också god eftersom det knappast har skett några avgörande förändringar i rapporteringsrutinerna. I Garpenbergsgruvans egna mål betonas vikten av att implementera, dvs förverkliga, företagets riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet. Hur detta kan göras beskrivs i en undersökning om attityder från Australien (8) där man med frågeformulär till 500 arbetare i 33 olika gruvor frågade om deras åsikter om säkerhetsregler i allmänhet. Man inriktade sig på nivåer av förståelse av regler och säkerhet och hur man hade kommunicerat om regler. Man undersökte i vilken utsträckning reglerna följdes och vilka attityder för fel, risktagningar och olyckor som gällde. Resultatet visade att arbetsledning och myndigheter inte fortlöpande ska producera fler och fler regler som är heltäckande för varje aspekt av gruvindustrin. Att uppnå mer effektiva regler kan inte vara lösningen. Det blir för mycket för de anställda att läsa och lära. Analyser av arbetsplatsolyckor visade att arbetsledningen bara medverkat i föreläsningar om skyddsarbete. För att få till en förändring måste man gå ner på gräsrotsnivå och titta på hur man gör saker och varför de inte följer regler som finns. I en annan studie från Australien bedömdes olycksfallsrisker genom olika klassifieringar, t.ex. från vanliga ofta förekommande olyckor till sådana som nästan aldrig inträffar. Vanliga olycksfallsrisker försöker man eliminera genom att göra om arbetsmomenten och se till att de maskiner som används är ergonomiskt riktigt konstruerade (9). 9

En studie från Indiska kolgruvor visade att stressande arbetsförhållande medverkade till ökat antal arbetsfallsolyckor. En negativ attityd och dålig tillfredställelse med jobbet bidrog till en negativ syn på arbetet, vilket var en bidragande orsak till olycksfallen. En stressad arbetssituation med ackord och hög produktion var en annan orsak (10). Studier av liknande frågor även i andra länder visar att säkerhetsregler och information ofta är alltför komplexa. Det är viktigt att i detta sammanhang notera att det finns svårigheter att jämföra statistik och siffror rakt av mellan olika länder. Förutom de direkta arbetsmiljöförhållandena påverkas statistiken också starkt av andra faktorer som t.ex. olika typer av rapporteringssystem, definitioner, socialförsäkringssystem, företagets interna policies och rutiner. För att kunna minska olycksfallsfrekvensen generellt inom gruv- och mineralindustrin krävs ett förändrat synsätt på arbetsmiljöfrågorna inom företagen. Det kan handla om attityder, beteenden, ledarskap. Aktiva diskussioner om detta förs inom företagen och man arbetar med att följa upp och trimma det systematiska arbetsmiljöarbetet, bl.a. med åtgärder som stimulerar ett säkert arbete eller beteende på alla nivåer och en bättre uppföljning av redan befintliga regler och rutiner. De senaste årens minskning i olycksfallsfrekvens kan vara ett resultat av detta arbete. Sammanfattningsvis visar den nedåtgående trenden för olycksfallen i Garpenbergsgruvan år 2003-2004 och 2006 att det går att hålla olycksfallsfrekvensen nere men att man måste jobba med förebyggande arbete regelbundet. Referenser 1. Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Årsrapport 2005. AFA. www.afa.se. 2. Boliden Hälsa, miljö och säkerhet 2006 3. Bolidens tidning Gruvnytt nr. 2 2007. 4. Ramazzini Bernardini 1700 DE MORBIS ARTIFICUM om arbetares sjukdomar 5. Albin Maria Arbetsrelaterande sjukdomar en översikt. Människan i arbetslivet 6. Arbetsmiljöarbete inom Boliden Förr, nu och i framtiden 7. SveMin Gramko Arbetsskador och sjukfrånvaro inom svensk gruv- och mineralindustri 2004 8. Laurence.D J Safety rules and regulations on mine sites-the problem and a soulution 2005:36(1) 39-50. 9. Joy J. Occupational safety risk management in Australian mining. 2004 :54(5):311-5. 10. Paul Ps, Maiti J, Desqupta S, Forjuoh SN. An epidemiological study of injury in mines: inplications for safety promotion. 2005 sep;12(3):157-65. 10