Förmånsguide 2014
Aktuellt 2014 Elektroniskt betalningsmeddelande Kassan meddelar om utbetalning av dagpenning till mottagaren alltid med ett skriftligt betalningsmeddelande. Det går att själv byta betalningsmeddelandet som kommer per post till en elektronisk version. Efter detta postar kassan inte längre betalningsmeddelandena, utan de finns alltid att läsa i IAET-kassas ekommunikationstjänst. www.iaet.fi > ekommunikation > Inställningar > Sändning av betalningsmeddelande. Beslut om dagpenning och tillhörande betalningsmeddelanden skickas ändå fortsättningsvis alltid per brev. Ändringar i lagen om utkomstskydd för arbetslösa från och med 1.1.2014 I lagen om utkomstskydd för arbetslösa har det från och med årets början trätt i kraft många ändringar, av vilka de mest centrala ändringarna presenteras här. En mer omfattande sammanställning finns att läsa på kassans hemsida www.iaet.fi > Aktuellt > Lagändringarna från och med 1.1.2014. Förutsättningarna för att få av inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning kan uppfyllas efter sex månader För att en löntagare ska ha rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning förutsätts att personen har varit medlem av en löntagarkassa och arbetat före arbetslösheten en viss tid medan personen var medlem i kassan (medlemsvillkor och arbetsvillkor). Löntagarens arbetsvillkor förkortas i början av året från 34 kalenderveckor till 26 kalenderveckor. Även medlemsvillkoret förkortas från 34 veckor till 26 veckor. Detta innebär att inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning kan betalas till en medlem i kassan tidigast efter att personen har varit medlem i kassan i 26 veckor och arbetat i minst 26 kalenderveckor under medlemstiden. Ändringen berör de personer som har arbetat minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret efter 29.12.2013 samtidigt som de varit medlemmar i kassan. Självrisktiden förkortas och den åläggs högst en gång per år Självrisktiden som åläggs då arbetslösheten börjar och under vilken det inte betalas arbetslöshetsdagpenning, förkortas från sju dagar till fem dagar. Självrisktiden är fem dagar då självrisktidens första dag infaller under året 2014. Självrisktiden åläggs från och med årsskiftet högst en gång per år, även om personen skulle uppfylla arbetsvillkoret på nytt. Dagpenningen räknas högst en gång per år Storleken på den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen räknas då arbetslösheten börjar utgående från inkomsterna före arbetslösheten. När en person, efter att ha blivit berättigad till arbetslöshetsdagpenning, på nytt uppfyller arbetsvillkoret räknas också storleken på dagpenningen på nytt. Dagpenningen storlek räknas emellertid inte på nytt ifall den nya dagpenningsperiodens maximitid börjar inom ett år från det att föregående maximitid började. Då förutsätts också att den lön som ligger till grund för dagpenningen har räknats ut när den föregående dagpenningsperiodens maximitid började. Arbetshistoriens längd och vägran att delta i sysselsättningsfrämjande service påverkar utbetalningsperioden av den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel som är lika stor som grunddagpenningen och en förtjänstdel som baserar sig på inkomsterna. Inkomstrelaterad dagpenning betalas för högst 500 dagar. Om en persons arbetshistoria är kortare än tre år betalas den inkomstrelaterade dagpenningen under de första 400 dagarna med förtjänstdel och de sista 100 dagarna betalas till samma belopp som grunddagpenningen. Förtjänstdelens maximitid måste förkortas med 100 dagar också i en särskild situation, då personen vägrar delta i sysselsättningsfrämjande service eller avbryter servicen under de första 250 dagarna med dagpenning. Det vill säga om en persons arbetshistoria är kortare än tre år och personen har vägrat delta i eller har avbrytit service, måste maximitiden av dagpenningens förtjänstdel förkortas tillsammans med 200 dagar. Detta innebär att de sista 200 dagarna betalas till samma belopp som grunddagpenning. Lagändringarna har också medfört ändringar som berör bl.a. den jämkade dagpenningen, rätten till tilläggsdagar och den inkomstrelaterade dagpenningens förhöjningsdelar. Dessutom kommer det eventuellt reformer i systemet med alterneringsledighet under år 2014. På kassans hemsida under Aktuellt informeras också om lagändringar angående inkomstrelaterad dagpenning och alterneringsersättning som träder i kraft senare under 2014. IAET-kassa grundades år 1969 som arbetslöshetskassa för högre tjänstemän eller löntagare i liknande position för medlemmar försäkrade genom organisationer som tillhör Akava. Kassan betalar lagstadgade förmåner till sina medlemmar. IAET-kassa är en av Finlands största arbetslöshetskassor.
Innehåll 1. Om Du blir arbetslös eller permitterad... 5 1.1 Anmäl dig på din hemorts arbets- och näringsbyrå...5 1.2 Ansökan om inkomstrelaterad dagpenning hos arbetslöshetskassan...6 1.3 Bilagor till ansökan om inkomstrelaterad dagpenning...7 1.4 Fortsatt ansökan...9 1.5 Hur betalar arbetslöshetskassan ut dagpenningen?...10 1.6 Beskattning av förmånerna...10 2. Förutsättningar för arbetslöshetsdagpenning... 11 2.1 Söker heltidsarbete på arbets- och näringsbyrån...11 2.2 Medlemsvillkor...11 2.3 Arbetsvillkor...11 2.4 Arbete som beaktas i arbetsvillkoret...12 2.5 Undantag i beräkningen av arbetsvillkoret...12 2.6 Arbetslöshetsskyddet för en verkställande direktör...13 3. Begränsningar i rätten till arbetslöshetsdagpenning... 14 3.1 Självrisktid...14 3.2 Engångsersättning...16 3.3 Lön för uppsägningstid eller motsvarande ersättning...16 3.4 Arbetsoförmåga...16 3.5 De sociala förmånernas inverkan på arbetslöshetsdagpenningen...17 3.6 Inverkan av stöd för hemvård av barn på arbetslöshetsdagpenningen...17 4. Den inkomstrelaterade dagpenningens belopp... 18 4.1 Stabiliserad lön som grund för inkomstrelaterad dagpenning...18 4.2 Uträkning av inkomstrelaterad dagpenning...19 4.3 Förhöjd förtjänstdel...20 4.4 Beloppet på förhöjd förtjänstdel...21 4.5 Omställningsskyddets förtjänstdel...21 5. Dagpenningsperiodens längd... 22 5.1 Maximitiden och arbetsvillkoret uppfylls på nytt...22 5.2 Rätt till tilläggsdagar...22 5.3. Rätt till ålderspension utan förtidsminskning...23 6. Jämkad arbetslöshetsdagpenning... 24 6.1 Rätt till jämkad arbetslöshetsdagpenning...24 6.2 Förkortad arbetsvecka...24 6.3 Inkomst som beaktas vid jämkningen och det s.k. skyddade beloppet...24 IAET-kassa Förmånsguide 2014 3
6.4 Beloppet på den jämkade arbetslöshetsdagpenningen...25 6.5 Ansökan om och betalning av jämkad dagpenning...27 6.6 Uträkningen av maximitiden...28 7. Sysselsättningsfrämjande tjänster och kostnadsersättning... 29 8. Företagsverksamhet och arbetslöshetsskyddet... 31 8.1 Begreppet företagare inom utkomstskyddet för arbetslösa...31 8.2 Medlemskap i en löntagarkassa och företagsverksamhet...31 8.3 Företagsverksamhet som huvud- eller bisyssla?...32 8.4 Från löntagare till företagare...33 8.5 Företagarens arbetsvillkor...33 8.6 Från företagare till löntagare...33 9. Alterneringsersättning som utbetalas för alterneringsledighet... 34 9.1 Lag om alterneringsledighet...34 9.2 Villkor för alterneringsersättning och begränsningar i rätten till ersättning...34 9.3 Alterneringsersättningens belopp...35 9.4 Ansökan om och utbetalning av alterneringsersättning...35 10. Arbetssökning i EU/EES-länder och i Schweiz... 36 10.1 Registrering som arbetssökande i landet där Du söker arbete...36 10.2 Återkomst till Finland...36 10.3 Att åter fara utomlands för att söka arbete...36 11. Arbete utomlands och arbetslöshetsskyddet... 37 11.1 EU/EES-länderna och Schweiz...37 11.2 De nordiska länderna...38 11.3 Utstationerad arbetstagare...38 11.4 Icke-avtalsländer (tredje länder)...39 11.5 Internationella organisationer...39 12. Beslut... 40 13. Inlämning och överlåtelse av uppgifter... 41 13.1 Sökandens skyldighet att lämna uppgifter...41 13.2 Arbetslöshetskassans rätt till uppgifter...41 13.3 Arbetslöshetskassans rätt att överlåta uppgifter...41 14. Datasäkerhet i arbetslöshetskassan... 42 Termer inom arbetslöshetsskyddet 4 IAET-kassa Förmånsguide 2014
1 Om Du blir arbetslös eller permitterad 1.1 Anmäl dig på din hemorts arbets- och näringsbyrå Anmäl dig omgående som arbetssökande på arbets- och näringsbyrån (senare även TE-byrå) på din hemort senast den första dagen då du är arbetslös eller permitterad. Kom också ihåg att se till att din arbetssökning hålls i kraft. Du anses ha blivit arbetslös från och med den dag då Du har anmält dig som arbetslös arbetssökande. Detta är en absolut förutsättning för att du ska kunna få dagpenning. Anmälningen kan inte göras retroaktivt. När Du anmäler Dig första gången är det skäl att ta med arbetsintyget eller permitteringsintyget, anmälan om uppsägning, samt ett eventuellt avtal om att anställningen upphört eller studieintyg. Du kan även inleda din arbetssökning på arbets- och näringsbyråns webbplats på adressen www.te-tjanster.fi. Efter att Du har anmält Dig via nätet, kom ihåg att genast kontrollera från TE-byrån på Din hemort hur länge Din arbetssökning hålls i kraft utan personligt besök till byrån. Observera att man inte kan permittera en person som har en tidsbunden anställning om inte personen vikarierar en fast anställd person och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den fast anställda personen om denna skulle arbeta. Enligt rättspraxis kan inte heller en verkställande direktör permitteras. Ytterligare information om registrering som arbetssökande kan frågas från den egna arbets- och näringsbyrån. Närvaro på arbetsmarknaden Du bör anmäla dig på arbets- och näringsbyrån genast då Du blir arbetslös, även om utbetalning av dagpenning inte genast är möjligt till exempel till följd av arbetsgivarens stödpaket. Sökanden förlorar nämligen sin rätt till inkomstrelaterat skydd vid över 6 månaders frånvaro från arbetsmarknaden utan godtagbar orsak. För att anses vara på arbetsmarknaden ska en person ha sådant arbete som kan inräknas i arbetsvillkoret, vara syssel- satt i företagsverksamhet eller på motsvarande sätt i eget arbete eller delta i någon arbetskraftspolitisk åtgärd eller ha varit arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Personen anses ha haft en godtagbar orsak till frånvaro från arbetsmarknaden till följd av sjukdom, anstaltsvård, rehabilitering, värnplikt, civiltjänstgöring, studier på heltid, barnsbörd, vård av ett högst 3 år gammalt barn eller någon annan därmed jämförbar orsak. S.k. stödpaketstid eller arbetssökning på eget initiativ anses inte vara en godtagbar orsak till frånvaro från arbetsmarknaden. Företagsverksamhet Om Du eller Din familj har affärs-, yrkes- eller företagsverksamhet eller jordbruks- och skogsbruksverksamhet ska Du meddela detta då Du anmäler dig på arbets- och näringsbyrån liksom även i Din ansökan om dagpenning till arbetslöshetskassan även om verksamheten inte genererar några inkomster. Även ett s.k. skrivbordslådeföretag ska anmälas till både arbetslöshetskassan och arbets- och näringsbyrån. Studier Om Du studerar, meddela om Dina studier till arbets- och näringsbyrån och i Din ansökan till arbetslöshetskassan. Sjukdagpenningsperiod Om Du har lyft sjukdagpenning för maximitiden och sjukledigheten fortsätter, ska Du senast då sjukdagpenningens maximitid har uppnåtts anmäla Dig som arbetssökande. Inkomstrelaterad dagpenning kan nämligen betalas från den dag då Du anmälde dig på arbets- och näringsbyrån, om de övriga förutsättningarna uppfylls, ifall Din ansökan om invalidpension har inlämnats för behandling eller har förkastats. Se punkt 3.4 Arbetsoförmåga. Arbets- och näringsbyråns utlåtande Arbets- och näringsbyrån ger ett bindande utlåtande till arbetslöshetskassan om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för sökandens rätt till arbetslöshetsdagpenning. Om Du idkar företagsverksamhet (inklusive jord- eller skogsbruk), har oavslutade studier eller om Du deltar i sysselsättningsfrämjande service, kontrollera att arbetsoch näringsbyrån har tagit ställning till Din situation. IAET-kassa Förmånsguide 2014 5
Se till att Din arbetssökning är i kraft på arbets- och näringsbyrån. Du har inte rätt till dagpenningunder de perioder då Du inte är registrerad som arbetssökande på arbets- och näringsbyrån. Arbetssökningen på arbets- och näringsbyrån ska förnyas enligt arbetskraftsmyndigheternas anvisningar. Förändringar i arbetslösheten (t.ex. ny anställning, inledd företagsverksamhet, sjukdom osv.) ska alltid anmälas till både arbets- och näringsbyrån och arbetslöshetskassan, då man ansöker om arbetslöshetsförmån. Utbetalning av arbetslöshetsförmån under tiden av en utlandsresa förutsätter att personen även under resan står till arbetsmarknadens förfogande, bl.a. håller sin arbetssökning i kraft, söker heltidsarbete och är beredd att ta emot arbete och TE-service som erbjuds. En utlandsresa är inte en giltig orsak att vägra ta emot arbete eller vägra delta i service eller avbryta servicen. Arbetssökanden ansvarar för att han eller hon kan nås på den adress som han eller hon har meddelat åt arbets- och näringsbyrån. Arbetssökanden kan meddela till arbets- och näringsbyrån adressen där han eller hon kan nås under utlandsresan och till vilken arbetserbjudanden och övriga meddelanden från TE-byrån kan skickas. Det är alltså bra att meddela till arbets- och näringsbyrån om alla utlandsresor så att eventuella arbetserbjudanden o.d. kommer snabbt fram. Arbets- och näringsbyrån fattar beslut om sökandens rätt till dagpenning bland annat i följande fall, där arbetslöshetskassan inte har beslutanderätt: Sökanden har företagsverksamhet eller sysselsätter sig i eget arbete. Sökanden studerar. Den arbetslösa personen vägrar utan giltig orsak att ta emot arbete som anvisats av arbets- och näringsbyrån och som varar högst två veckor. Följden är en karens på 30 dagar. Den arbetslösa personen vägrar att ta emot arbete som varar längre än två veckor eller vägrar delta i en för sökande lämplig sysselsättningsfrämjande tjänst eller då den arbetslösa genom sitt eget förfarande orsakar att ingetarbetsavtal ingås eller att en sysselsättningsfrämjande tjänst avbryts. Följden är en karens på 60 dagar. Personen har utan giltig orsak sagt upp sig från arbetet eller har själv förvållat upphörandet av anställningen. Följden är en karens på 90 dagar. Om arbetet hade varat högst fem dagar är karensen 30 dagar. Om man upprepade gånger vägrar ta emot arbete eller delta i en sysselsättningsfrämjande tjänst och är ovillig att arbeta kan utbetalningen av dagpenningen upphöra. I sådana fall beviljas dagpenningen först efter att sökanden i minst 12 kalenderveckor har antingen gjort sådant arbete som uppfyller arbetsvillkoret, deltagit i en sysselsättningsfrämjande tjänst eller idkat företagsverksamhet som huvudsyssla. Att utebli från ett möte där en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter den ska utarbetas eller revideras kan leda till en karens på minst 15 dagar. Obs! Maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning måste förkortas med 100 dagar om en person som får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning har förelagts en karens eller skyldighet att vara i arbete (under de 250 första dagarna med arbetslöshetsdagpenning), och om detta beror på att personen har vägrat delta i eller har avbrytit sysselsättningsfrämjande service. Se tilläggsinformation under punkt 5.1. Maximitiden och arbetsvillkoret uppfylls på nytt. Att observera vid en uppsägningssituation Om permitteringen slutar med att Din anställning sägs upp, ska Du anmäla detta till arbets- och näringsbyrån och som bilaga till Din ansökan till arbetslöshetskassan skicka en kopia av meddelandet om uppsägning och ett löneintyg över lönen för uppsägningstiden samt eventuella övriga betalningar exempelvis semesterersättning och semesterpenning. Du har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning under uppsägningstiden, även om arbetsgivaren inte skulle betala lön för uppsägningstiden. Om arbetsgivaren och den anställda sinsemellan kommer överens om att avstå från uppsägningstiden utbetalas ingen dagpenning för den period då personen enligt lag, kollektivavtal, tjänstekollektivavtal eller arbetsavtalet skulle ha haft rätt till lön för uppsägningstiden. 1.2 Ansökan om inkomstrelaterad dagpenning hos arbetslöshetskassan Ansökningsperiod Den första ansökan med bilagor kan inlämnas till arbetslöshetskassan redan efter två veckor av arbetslöshet. Därefter lämnas ansökan om inkomstrelaterad dagpenning huvudsakligen i efterskott till den egna arbetslöshetskassan i perioder om fyra kalenderveckor (måndag söndag) eller en månad (kalendermånad eller t.ex.16. 15. dagen). Om Du är permitterad endast för tre veckor eller arbetslösheten upphör inom fyra veckor, kan Du skicka ansökan också för en kortare period. En permitterad person bör ändå alltid fylla i hela kalenderveckor (måndag söndag) i ansökan oberoende av ansökningsperioden på grund av arbetstidsgranskningen som görs kalenderveckovis. Ansökan Inkomstrelaterad dagpenning utbetalas endast på basis av ansökan. Ansökan bör skickas direkt till IAET-kassa och Du kan fylla i den elektroniskt via ekommunikationen på 6 IAET-kassa Förmånsguide 2014
kassans hemsida www.iaet.fi. Även bilagor till ansökan kan skickas till kassan via ekommunikationen. Du kan logga in i servicen med personliga bankkoder. Pappersblanketter får man från arbets- och näringsbyrån eller IAET-kassa. Du kan även skriva ut blanketter på vår hemsida under Blanketter. Alla delar av ansökan ska fyllas i enligt anvisningarna på blanketten också för självrisktiden, en period som motsvarar fem hela arbetsdagar, liksom även för den period för vilken ekonomiska förmåner som har utbetalats då anställningen avslutades, har periodiserats. Du kan endast fylla i arbetslöshetsdagarna fram till den dag då Du undertecknar ansökan och lämnar in den till kassan. Ansökan om arbetslöshetsdagpenning ska lämnas in inom tre månader från den dag då man vill att utbetalningen börjar. Om Du blir arbetslös/permitterad ska Du se till att Du alltid lämnar in Din ansökan till IAET-kassa inom tre månader. Tremånadsregeln gäller även de fortsatta ansökningarna och barnförhöjningarna. Innan Du sänder in Din ansökan till arbetslöshetskassan ska Du kontrollera att Du har bifogat alla nödvändiga bilagor och att de lönebelopp som arbetsgivaren har skrivit på löneintyget är korrekta. Kontrollera dessutom att eventuella oavlönade arbetsfrånvaron och alla löneposter (såsom bonus eller övertidsarbete), inklusive eventuella perioder då dessa har ackumulerats har specificerats på löneintyget. Kontrollera dessutom att du har fyllt i samtliga punkter på ansökan enligt anvisningarna. Detta påskyndar behandlingen. Kom dock ihåg den ovan nämnda tidsgränsen på tre månader; ifall alla bilagor inte genast finns tillgängliga, kan Du vid behov i efterskott komplettera Din ansökan med bilagor. Arbetslöshetskassan är skyldig att följa upp hur medlemmarnas arbetsvillkor uppfylls, vilket betyder att också sådana perioder som man inte ansöker om dagpenning för ska anmälas till arbetslöshetskassan. Dylika perioder är t.ex. semester, sjukledighet, arbetsperioder mellan permitteringar och heltidsarbete som varar längre än två veckor. 1.3 Bilagor till ansökan om inkomstrelaterad dagpenning Då Du ansöker om dagpenning för första gången ska Du bifoga till ansökan de bilagor som nämns på ansökningsblanketten samt: Uppsägningsanmälan, permitteringsanmälan och/ eller avtalet om att anställningen upphör Ur anmälan kontrollerar kassan vilken dag anställningen har upphört eller när permitteringen har börjat samt hur lång uppsägningstid sökanden har. Från ett avtal om anställningens upphörande granskar kassan grunden för anställningens upphörande och villkor som anknyter sig till det. Arbetsavtalet, utnämningsbrevet, tjänsteförordnandet eller arbetsgivarens redogörelse för de centrala villkoren i anställningsförhållandet, om arbetsavtalet har varit muntligt (arbetsavtalslagen 2 kapitelet 4 ) eller ett eventuellt direktörsavtal. Om arbetsavtalet har ingåtts för över tre år sedan, behöver man i regel inte lämna in ett arbetsavtal. Ett direktörsavtal ska dock alltid inlämnas. Arbetsavtal för högre tjänstemän innehåller ofta villkor som avviker från bestämmelserna i arbetsavtalslagen och kollektivavtalen. Ur arbetsavtalet kontrollerar kassan bl.a. uppsägningstiden, den normala veckoarbetstiden, sökandens rätt till resultatarvoden eller bonus, vilket kollektivavtal som ska tillämpas på anställningen. Eftersom endast personer med anställningar som har ingåtts tillsvidare kan permitteras enligt huvudregeln i arbetsavtalslagen, ska arbetslöshetskassan vid permitteringar också ur arbetsavtalet kontrollera de centrala villkoren i anställningsförhållandet och avtalets giltighetstid. Löneintyg från arbetsgivaren Av löneintyget ska den betalda bruttolönen framgå för minst 26 eller 34 kalenderveckor (mån sön) som uppfyller arbetsvillkoret innan anställningen upphörde. Om personen har minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret (minst 18 timmars arbetstid per kalendervecka) från och med 30.12.2013, ska personen skicka till kassan ett löneintyg för minst 26 kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret. Om personen inte efter 30.12.2013 har kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret, ska löneintyget gälla minst 34 kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret. En person som lyfter/har lyft deltidspension, partiell invalidpension, är/har varit alterneringsledig eller har/ har haft partiell vårdledighet eller en person som har fått tillägg för deltid ska lämna in ett löneintyg för perioden före pensioneringen, ledigheten eller deltidstillägget. Också om personens lön har sänkts för viss tid under år 2014, bör löneintyget skrivas för perioden som föregår lönesänkningen. Kassan behöver ändå också uppgifter om slutlönen, jämte specificeringar, före arbetslösheten. Utöver de ovan nämnda situationerna ska en person som har varit moderskapsledig, vårdledig eller har haft IAET-kassa Förmånsguide 2014 7
annan motsvarande ledighet också lämna in ett löneintyg för perioden före ledigheten. Om ledigheten har infallit mellan perioder med arbete ska löneintyget lämnas in för minst det antal kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret. Löneintyget ska innehålla det datum då anställningen inleddes och ett eventuellt avslutningsdatum, sökandens ställning i företaget, tidpunkterna för när lönen började och slutade ackumuleras (i löneintyget meddelas lönerna så att de motsvarar tidsperioden då arbetet utfördes), den förskottsinnehållningspliktiga betalda ackumulerade lönen, semesterersättning, semesterpenning och andra löneposter (t.ex. engångsersättningar, resultatarvoden, bonus och penningersättningar som lyfts ur en arbetstidsbank) samt när dessa poster har intjänats, uppgifter om oavlönade perioder samt en utredning över orsaken till den oavlönade perioden, arbetsgivarens namn, underskrift och kontaktuppgifter. Blanketten för löneintyget kan skrivas ut från kassans webbplats på adressen www.iaet.fi. Om arbetstiden per vecka varierar så att samtliga kalenderveckor inte uppfyller arbetsvillkoret (under 18 arbetstimmars arbetstid per kalendervecka), ska sökanden utöver löneintyget lämna in en av arbetsgivaren upprättad och undertecknad utredning över arbetstiderna och avlöningen för varje kalendervecka till arbetslöshetskassan. Inom branscher med ovanliga arbetstidsarrangemang, som till exempel undervisningssektorn, kan man avvika från kravet på en arbetstid om 18 timmar i veckan, se punkt punkt 2.5 Undantag i beräkningen av arbetsvillkoret. Löneintyget behövs för att reda ut om arbetsvillkoret uppfylls och för uträkningen av den stabiliserade lönen som utgör grunden för dagpenning. Lönespecifikationer för permitteringsmånader och arbetsperioder mellan permitteringsperioderna Om avdraget i lönen till följd av permittering har gjorts i lönen för följande månad ska även en lönespecifikation över denna månad inlämnas till kassan. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska arbetslöshetskassan även följa upp att arbetsvillkoret för de sökande uppfylls. Ur lönespecifikationen antecknar kassan de arbetsveckor som uppfyller arbetsvillkoret och för in dem i arbetsregistret där de inräknas i sökandens nya arbetsvillkor. Ur lönebeskeden/lönespecifikationerna följer kassan dessutom upp att det avdrag i lönen som motsvarar permitteringen har gjorts. Löneintyg/lönespecifikation och kopia av anställningsavtalet, om du arbetar under den period för vilken du ansöker om understöd Om Du har utfört deltidsarbete eller sporadiskt arbete under den period för vilken dagpenningsansökan gäller, ska Du lämna in en kopia av anställningsavtalet samt ett löneintyg/ en lönespecifikation för ansökningsperioden till kassan. De gjorda arbetstimmarna ska antecknas i ansökningarna även om arbetet varit oavlönat arbete eller om lönen utbetalas först senare. Om du får upphovsrättsersättningar eller liknande ersättningar ska Du även lämna in ett löneintyg/ en lönespecifikation över dem till kassan. Om Du arbetar med s.k. eget arbete (t.ex. som frilansmedarbetare), ska Du även lämna in löneuppgifterna om detta arbete till kassan. Jämkad dagpenning betalas ut bl.a. för perioder med deltidsarbete eller heltidsarbete som varar högst två veckor. Löneuppgifterna behövs dessutom för uppföljning av arbetsvillkoret. Se punkt 6 Jämkad arbetslöshetsdagpenning. Om Du är eller har varit verkställande direktör, styrelsemedlem eller delägare i ett företag från vilket Du har blivit arbetslös eller permitterad eller om Du sköter den aktuella tjänsten vid sidan av Ditt övriga arbete bifoga en delägarförteckning till Din ansökan. Av förteckningen ska alla delägare och ägandeförhållanden framgå under granskningsperioden (de senaste 28 månaderna) före arbetslösheten. Löntagarens arbetsvillkor uppfylls endast av sådant arbete som har utförts som löntagare. Om Du har haft en ledande ställning i företaget eller är delägare i företaget behöver kassan dessa bilagor för att kontrollera din ställning. Se punkt 8 Företagsamhet och arbetslöshetsskyddet. Om Du har närings- eller yrkesverksamhet eller skogs- eller jordbruksverksamhet som bisyssla Till Din ansökan ska Du bifoga en kopia på det beskattningsbeslut, som Du fått från skattebyrån då beskattningen blev klar, en kopia av beskattningens specifikationsdel, som sändes till Dig på våren tillsammans med den förhandsifyllda skattedeklarationen, samt en kopia av delägarförteckningen eller en annan utredning av verksamheten. Om ingen skatteutredning finns, ska inkomsterna presenteras på ett tillförlitligt sätt ur bokföringen (kopia av företagets bokslut eller ansökan om förskottsdebetsedeln el. dyl.). Även om Du inte har några inkomster från närings- och yrkesverksamheten eller jordbruksverksamheten ska Du alltid anmäla sådan verksamhet till arbets- och näringsbyrån och arbetslöshetskassan. 8 IAET-kassa Förmånsguide 2014
De beskattningsbara förvärvsinkomsterna från företagsverksamhet eller jordbruksverksamhet som bisyssla påverkar arbetslöshetsdagpenningens belopp. Beslut om en social förmån/pension Om du får pension, sjukdagpenning, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller annan social förmån, ska det senaste beslutet om förmån inlämnas. En familj som lyfter stöd för hemvård av barn ska lämna in en utredning över vem som sköter barnet till kassan. Blanketten för denna utredning finns på IAET-kassas hemsida www.iaet.fi under Blanketter. En sökande som har lyft deltidspension ska dessutom lämna in ett eventuellt beslut om indragning av pensionen. De pensioner och lagstadgade sociala förmåner som har definierats i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har en sänkande effekt på arbetslöshetsdagpenningen. Även en tilläggspension som arbetsgivaren har ordnat påverkar dagpenningens belopp. Se punkt 3.5 De sociala förmånernas inverkan på arbetslöshetsdagpenningen. Skattekortet, om du har ansökt om ändring av beskattningen I början av året, då beskattningen har ändrats, får arbetslöshetskassan uppgifter om den sökandes förskottsinnehållningsprocent från skatteförvaltningen. Om Du under skatteåret har ansökt om ändring i förskottsinnehållningsuppgifterna, bör Du själv lämna in ett ändringsskattekort till kassan. Ett intyg över studier (t.ex. examensbetyg och utdrag ur studieregistret), om Du har studerat under den period som ingår i arbetsvillkoret eller efter det. Arbetslöshetskassan bör göra en fullständig kontroll av den sökandes arbetsperioder. Studier på heltid förlänger dessutom granskningsperioden under vilken arbetsvillkoret uppfylls. Studietiden bör framgå av utredningen (närvarouppgifter). Om Du har varit som utsänd arbetstagare i utlandet bifogas till ansökan en kopia av beslutet från FPA (tredje länder) eller Pensionsskyddscentralen (EU/ EES-stater och stater med vilka Finland har ingått en överenskommelse om social trygghet) på att Du omfattas av det finska socialskyddet, det vill säga att Du har beviljats status som utsänd arbetstagare och ett s.k. ArPL-löneintyg för den period under vilken arbetsvillkoret har uppfyllts, det vill säga ett intyg över den försäkringslön på vilken de finska pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna har innehållits. Arbete som utsänd arbetare i utlandet inkluderas i arbetsvillkoret. Dagpenningen fastställs utgående från försäkringslönen, som har använts som grund för innehållet av lagstadgade avgifter i Finland. Om arbetsgivaren är en privatperson bifogas till ansökan en kvittokopia eller annan tillförlitligt utredning över betalda socialskydds-, arbetspensionsoch arbetslöshetsförsäkringspremier. Endast försäkrat arbete inräknas i arbetsvillkoret, det vill säga arbete för vilket de lagstadgade försäkringspremierna har betalats. Blankett U1 från myndigheterna i det land där Du har arbetat om Du har arbetat i ett EU/EES-land eller Schweiz Försäkrings- och arbetsperioder i ett av avtalsländerna kan överföras till Finland endast med blankett U1. 1.4 Fortsatt ansökan Du kan fylla i en fortsatt ansökan på IAET-kassas hemsida www.iaet.fi under ekommunikation. Du kan logga in på tjänsten med personliga bankkoder. Den fortsatta ansökan lämnas in i efterskott för minst en period på fyra veckor. Om Du har deltidsarbete eller sporadiskt arbete ska Du i dessa fall lämna in din fortsatta ansökan i perioder på fyra (4) kalenderveckor (mån sön) eller en månad. I de ovan nämnda fallen ska ansökningsperioden sammanfalla med löneutbetalningsperioden, så att Du kan lämna in din lönespecifikation så fort som möjligt till kassan. IAET-kassa Förmånsguide 2014 9
Permitterade på förkortad arbetsvecka/arbetsdag bör fylla i ansökan ända till söndagen av månadens sista kalendervecka, trots att man ansöker om dagpenning enligt kalendermånad. Till exempel en ansökan för februari 2014 fylls i ända till söndagen 2.3.2014. Ansökan fylls i ända till veckans slut eftersom arbetstiden granskas kalenderveckovis då det gäller permitteringar. Kom ihåg att bifoga alla nödvändiga utredningar också till fortsatta ansökningar. Se punkt 1.3 Bilagor till ansökan om inkomstrelaterad dagpenning. Du har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för perioder med heltidsarbete som varar över två veckor. I samband med den fortsatta ansökan om dagpenning ska Du lämna in ett löneintyg över det ifrågavarande arbetet samt arbetsavtalet. En fortsatt ansökan kan inte behandlas utan dessa utredningar. Obs! Även fortsatta ansökningar bör inlämnas till arbetslöshetskassan inom tre månader från den dag då man ansöker om arbetslöshetsdagpenning. 1.5 Hur betalar arbetslöshetskassan ut dagpenningen? IAET-kassas betalningsdagar är alla vardagar. Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas ut i efterskott i utbetalningsperioder om fyra veckor eller en månad från och med tidpunkten då dagpenningsperioden inleddes, dock så att den första utbetalningsperioden kan vara kortare. Då den första ansökan kommer till arbetslöshetskassan registrerar kassan ansökan och sänder ett meddelande till sökanden om att ansökan har anlänt. I samband med den första utbetalningen får sökanden ett beslut om storleken på arbetslöshetsdagpenningen. Det lönar sig att skicka en fortsatt ansökan till kassan även om beslut angående den första ansökan inte ännu skulle ha getts. Sökanden får inget skilt meddelande om att de fortsatta ansökningarna har anlänt. Handläggningen av de fortsatta ansökningarna tar cirka 1 2 veckor i anspråk. Oväntade ändringar i sysselsättningsläget kan förlänga behandlingstiderna. Du kan granska dagen då ansökan inkommit och information om utbetalning av dagpenning från ekommunikation på adressen www.iaet.fi. KOM IHÅG ATT ANMÄLA TILL KASSAN ALLA FÖRÄNDRINGAR, SOM KAN PÅVERKA UTBETALNINGEN AV FÖRMÅNEN (t.ex. arbete, företagsverksamhet, sjukdom, studier, inkomster som gäller förmånens ansökningstid och övriga förmåner). 1.6 Beskattning av förmånerna Alla förmåner som utbetalas av arbetslöshetskassor är förmåner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas. Kassan får årligen direkt från skattemyndigheterna informationen om personens skatteprocent för lön som trädde i kraft 1.2. Procenten i fråga används vid utbetalningen av dagpenning om inte personen har ansökt om ett ändringsskattekort för lön under skatteåret. Om personen under skatteåret har ansökt om ett ändringsskattekort för lön, bör det nya skattekortet jämte uppgifter om den ackumulerade lönen skickas till arbetslöshetskassan då personen ansöker om förmån. Förskottsinnehållningsprocenten som används i utkomstskyddet höjs enligt skatteförvaltningens beslut med två (2) procentenheter (förskottsinnehållningen är alltid minst 20 procent), på grund av att man inte kan göra kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag eller avdrag för inkomstens förvärvande i den egentliga beskattningen av sociala förmåner. Vid utbetalning av alterneringsersättning däremot minskas förskottsinnehållningsprocenten som har fastställts för lön med tre (3) procentenheter. Kassan kan inte vid utbetalningen av förmåner använda ett skattekort för lön där alternativ B (årsinkomstgräns) har valts för innehållningen. Skatteförvaltningen rekommenderar att man ansöker om ett ändringsskattekort för förmån, då förskottsinnehållningen alltid görs enligt de procent som är angivna i ändringsskattekortet. Om Du ansöker om ett ändringsskattekort ska Du själv skicka det till kassan. Ändringsskattekortet kan också skickas till kassan elektroniskt. Kostnadsersättning För tiden för sysselsättningsfrämjande service betalas kostnadsersättning för de dagar som personen deltar i servicen. Kostnadsersättning är skattefri inkomst. Verkställande av förskottsinnehållning när kassan inte har uppgifter om förskottsinnehållningen Om arbetslöshetskassan inte har tillgång till de uppgifter som behövs för verkställande av förskottsinnehållning och sökanden inte har något skattekort verkställs förskottsinnehållning enligt den av skattestyrelsen givna tabellen från och med 1.2.2014. Skattedeklaration De förmånsbelopp som arbetslöshetskassan har betalat behöver inte meddelas i beskattningen. I egenskap av utbetalare av förmåner sköter arbetslöshetskassan förskottsinnehållningen och redovisningen samt anmäler förskottsbeloppen direkt till beskattaren. Kassan anmäler de förmåner som har betalats under skatteåret till skattemyndigheterna oberoende av vilken period betalningen gäller. 10 IAET-kassa Förmånsguide 2014
2 Förutsättningar för arbetslöshetsdagpenning 2.1 Söker heltidsarbete på arbets- och näringsbyrån Den första förutsättningen för att man ska kunna få arbetslöshetsdagpenning är att personen har anmält till arbetsoch näringsbyrån att han eller hon söker heltidsarbete och är tillgänglig på arbetsmarknaden, det vill säga att det inte finns några hinder för att ta emot heltidsarbete. Dagpenning kan inte utbetalas för en tidsperiod då arbetssökningen inte är i kraft. 2.2 Medlemsvillkor Medlemsvillkoret i en löntagarkassa uppfylls då en person har varit medlem i arbetslöshetskassan d.v.s. försäkrad minst 26 föregående veckor. Förutsättningen för medlemsvillkoret på 26 veckor är att personen har minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret efter 30.12.2013. Om personen inte har kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret efter 30.12.2013, uppfylls medlemsvillkoret i en löntagarkassa då personen har varit medlem i arbetslöshetskassan d.v.s. försäkrad minst 34 föregående veckor. Förutsättningen för medlemsvillkoret på 34 veckor är att personen har minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret efter 1.1.2010. 2.3 Arbetsvillkor En person har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning om personen har varit medlem i en arbetslöshetskassa under 26/34 föregående veckor och om personen under denna tid har uppfyllt arbetsvillkoret, förutsatt att också de övriga villkoren uppfylls. Arbetsvillkoret uppfylls efter minst 26 kalenderveckors lönearbete inom en granskningsperiod på 28 månader. Förutsättningen är att personen har minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret efter 30.12.2013. Om personen inte har kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret från och med 30.12.2013, uppfylls arbetsvillkoret efter 34 kalenderveckors lönearbete inom gransknings- perioden på 28 månader. Förutsättningen är att personen har minst en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret efter 1.1.2010 eller att personen har fått inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning från FPA 1.1.1997 eller därefter. Arbetsvillkorets granskningsperiod räknas från föregående dag bakåt från det som man anmält sig vid arbets- och näringsbyrån, och den kan förlängas på basis av godtagbara skäl. Förlängning av granskningsperioden Granskningsperioden kan förlängas om personen av godtagbar orsak inte kan vara tillgänglig på arbetsmarknaden. Granskningsperioden förlängs med högst sju år. Godtagbara orsaker till förlängning är i regel: deltagande i sysselsättningsfrämjande tjänst som arbets- och näringsbyrån har föreskrivit sjukdom tid då personen har fått partiell sjukpenning anstaltsvård rehabilitering värnplikt civiltjänstgöring studier på heltid alterneringsledighet barnabörd vård av ett högst 3-årigt barn närståendevård eller familjevård om inte vårdarbetet har varit ringa till omfattningen delinvalidpension eller deltidspension om antalet arbetstimmar per vecka är mindre än 18 fängelsestraff löne- eller kombinationssubventionstid som inte inkluderas i arbetsvillkoret huvudsakligt arbete som inte beaktas i arbetsvillkoret: arbete i FN eller dess specialorganisation eller i en annan internationell organisation vars verksamhet Finland deltar i stipendieperioder; om längden på stipendieperioden inte på annat sätt framgår ur stipendiebeslutet räknas längden genom att dela stipendiet som beviljats för arbetet med antalet månader under året för vilket det IAET-kassa Förmånsguide 2014 11
skattefria stipendiet har beviljats annan orsak som är jämförbar med dessa. Det måste alltid finnas ett personligt godtagbart skäl för att granskningsperioden ska kunna förlängas. Arbetslöshetsskyddet påverkas till exempel inte av makens/makans eller sambons arbetslöshetsskydd. Det betyder till exempel att enbart vistelse i utlandet på grund av makens/makans arbete inte är ett godtagbart skäl för förlängning av granskningsperioden. I den ovan beskrivna situationen kan personen förstås även ha ett personligt godtagbart skäl såsom studier eller vård av ett barn som inte har fyllt 3 år. Arbetsvillkorets giltighet Om den försäkrade har varit frånvarande från arbetsmarknaden över sex (6) månader eller företagare över 18 månader, betalas ingen inkomstrelaterad dagpenning till honom eller henne förrän han eller hon efter detta på nytt har uppfyllt arbetsvillkoret som medlem i kassan. En medlem i en löntagarkassa kan idka företagsverksamhet och stanna som medlem i löntagarkassan i högst 18 månader utan att förlora sitt arbetsvillkor för löntagare. Efter detta ska personen utträda ur löntagarkassan. Om personen är en sådan företagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, bör han eller hon överväga att byta till en företagarkassa. Se punkt 8.4 Från löntagare till företagare. Även om man inte på grund av en engångsersättning som arbetsgivaren har betalat, har genast rätt till dagpenning, ska man anmäla sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån senast inom sex månader från att anställningsförhållandet upphörde, för att inte anses ha varit frånvarande från arbetsmarknaden utan godtagbar orsak. Obs! Förhöjd förtjänstdel (90 dagar) som betalas efter en lång arbetshistoria, kan betalas endast då personen har anmält sig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån inom 60 dagar från det att anställningsförhållandet upphörde och då även de övriga förutsättningarna för betalning uppfylls. Den som söker arbete på egenhand anses inte vara närvarande på arbetsmarknaden. Personen ska vara närvarande på arbetsmarknaden på det sätt som lagen om utkomstskydd för arbetslösa kräver, det vill säga att personen ska vara inskriven som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån, delta i arbetskraftspolitiska åtgärder, ha arbete som inräknas i arbetsvillkoret eller sysselsätta sig i företagsverksamhet eller eget arbete. 2.4 Arbete som beaktas i arbetsvillkoret Arbetsvillkoret uppfylls då personens arbetstid i ett eller flera arbeten uppgår till minst 18 timmarunder en kalendervecka (mån. sön.) eller då den regelbundna arbetstiden enligt arbetsavtalet under utjämningsperioden i sådant treskiftsarbete som avses i 7 i arbetstidslagen i genomsnitt har uppgått till minst 18 timmar per kalendervecka. Arbetsvillkoret kan endast omfatta försäkrat arbete, för vilket de lagstadgade socialskyddsavgifterna, pensionspremierna och arbetslöshetsförsäkringspremierna har betalats samt för vilket förskottsinnehållningen har verkställts. Arbetet kan inkluderas i arbetsvillkoret endast en gång. Lönen som betalas för arbetet ska följa kollektivavtalet eller om det inte finns något kollektivavtal inom branschen ska lönen för heltidsarbete uppgå till minst 1 154 euro i månaden år 2014 (1 134 euro år 2013). I arbetsvillkoret kan inkluderas endast arbete som har utförts i ett arbets- eller tjänsteförhållande i Finland, ett EU/EES-land och Schweiz eller som utsänd arbetstagare, och för vilket de lagstadgade försäkringsavgifterna har betalats till Finland. Det arbete som har utförts som företagare eller yrkesutövare, som avses i 1 kapitelet 6 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, inkluderas inte i löntagarens arbetsvillkor, utom i undantagsfall. Se tilläggsinformation under punkt 8.6 Från företagare till löntagare. Försäkrings- och arbetsperioder i EU/EES-länder och Schweiz kan i regel beaktas då en persons rätt till inkomstrelaterad dagpenning granskas, om personen har arbetat i Finland i minst fyra veckor med arbete som uppfyller arbetsvillkoret omedelbart före arbetslösheten och personen har anslutit sig till en arbetslöshetskassa i Finland inom en månad från det att avtalslandets arbetslöshetsförsäkring slutade gälla för honom eller henne. Försäkrings- och arbetsperioderna överförs till Finland med blankett U1. Se punkt 11.1 EU/EES-länder och Schweiz. Läs även undantagsreglerna som gäller för de nordiska länderna under punkt 11.2 De nordiska länderna. Arbetsvillkoret kan även inkludera en sådan tidsperiod då den anställda under anställningstiden inte är skyldig att utföra arbete men då arbetsgivaren enligt lag eller kollektivavtal är skyldig att betala lön t.ex. för semester, sjukdomstid och uppsägningstid. 2.5 Undantag i beräkningen av arbetsvillkoret Branscher med ovanliga arbetstidsarrangemang Enligt lagen och förordningen om utkomstskydd för arbetslösa kan man inom branscher med ovanliga arbetstidsarrangemang avvika från kravet på 18 timmar arbete, om personen utgående från den utbetalda arbetsinkomsten kan anses få sin utkomst från detta arbete. Exempelvis inom undervisningsbranschen inkluderas i arbetsvillkoret varje sådan kalendervecka då personens arbetstid per vecka eller den arbetstid, som ligger till grund 12 IAET-kassa Förmånsguide 2014
för månadslönen, har varit minst hälften av det lägsta antalet veckotimmar för en timlärare på heltid. Om det inte finns timlärare i huvudtjänst inom den aktuella undervisningsbranschen, inkluderas varje sådan kalendervecka i arbetsvillkoret då arbetstiden har uppgått till minst 8 timmar. Deltids- och delinvalidpension Om personen har uppfyllt arbets- och medlemskravet innan deltids- eller delinvalidpensionen har börjat fastställs dagpenningen enligt den heltidsinkomst personen hade innan pensionen började, även om arbetsvillkoret skulle uppfyllas under tiden för deltids- eller delinvalidpension. Partiell vårdledighet Om personen har uppfyllt arbets- och medlemskravet innan den partiella vårdledigheten har börjat fastställs dagpenningen enligt den heltidsinkomst personen hade innan vårdledigheten började, även om arbetsvillkoret skulle uppfyllas under tiden för partiell vårdledighet. Tidsbegränsad lönesänkning Om en persons lön har sänkts under år 2014 för viss tid, och sänkningen baserar sig på uppsägningsgrunder enligt 7 kapitelet 3 i arbetsavtalslagen eller på ett skriftligt avtal som gäller personalen och som av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker har ingåtts på arbetsplatsen, fastställs dagpenningen utgående från tiden före lönesänkningen om inte personen efter lönesänkningen har uppfyllt arbetsvillkoret på nytt i sin helhet. Partiell sjukdagpenning och sänkt lön för sjukdomstid I arbetsvillkoret inräknas inte arbete som en person utfört medan han eller hon erhållit partiell sjukdagpenning. I arbetsvillkoret inräknas inte heller den tid under vilken personen från och med 1.1.2010 har erhållit sänkt lön för sjukdomstid enligt arbets- eller tjänstekollektivavtalet. Däremot förlängs arbetsvillkorets granskningsperiod för denna tid. Arbetstidsbank Den arbetstid som överförs till arbetstidsbanken inräknas inte i arbetsvillkoret. Däremot inräknas den tid i arbetsvillkoret då den sökande varit ledig och använt tid som sparats i arbetstidsbanken och erhållit motsvarande lön. 2.6 Arbetslöshetsskyddet för en verkställande direktör En person som arbetar som verkställande direktör kan arbeta som en oberoende VD eller beroende VD ifall han eller hon samtidigt äger en del av företaget. Arbets- och näringsbyrån avgör om en verkställande direktör, som äger en del av företaget, anses vara företagare på heltid eller deltid. Se punkt 8 Företagsverksamhet och arbetslöshetsskyddet. Arbetsavtalslagen tillämpas inte på avtal som förutsätter en arbetsprestation, om det genom lag stadgas särskilt om avtalet. I aktiebolagslagen och lagen om andelslag stadgas det särskilt om verkställande direktörer i aktiebolag och andelslag och således kan inte arbetsavtalslagen tillämpas på verkställande direktörer. Även om det i VD-avtalet finns ett omnämnande om ett arbetsförhållande och även om en oberoende VD kan avtala om sina arbetsvillkor enligt arbetsavtalslagen, är en verkställande direktör, på grund av de ovan nämnda bestämmelserna, inte i ett arbetsförhållande till aktiebolaget eller andelslaget. Enligt etablerad rättspraxis kan en verkställande direktör ändå anses vara en löntagare inom ramen för utkomstskyddet för arbetslösa, om personen inte är en sådan företagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Till följd av detta kan också dagpenningens storlek fastställas på basis av en verkställande direktörs arbete om de övriga förutsättningarna uppfylls och dagpenning kan betalas efter att VD-avtalet har upphört. Enligt rättspraxis anses permittering av en verkställande direktör däremot inte vara en sådan permittering enligt arbetsavtalslagen som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. En VD har alltså inte rätt till arbetslöshetsförmån i en permitteringssituation eftersom en VD inte anses vara i ett arbetsförhållande till företaget. Enligt etablerad rättspraxis har en verkställande direktör i ett aktiebolag eller ett andelslag inte rätt till förhöjd förtjänstdel, som betalas på basis av en lång arbetshistoria, då ett direktörsavtal upphör. Detta beror på att en verkställande direktör inte är i ett anställningsförhållande och blir således inte arbetslös från ett anställningsförhållande. Arbetsandelslag I arbetsvillkoret kan beaktas endast sådant arbete som har utförts i ett anställningsförhållande. Arbete i ett företag som enbart förmedlar arbete (inte företag som hyr ut arbetskraft), eller enbart ansvarar för till exempel bokföringen, faktureringen och lönebetalningen för personen som utför arbete, kan inte anses vara arbete som har utförts i ett anställningsförhållande. Ytterligare information finns på hemsidan. IAET-kassa Förmånsguide 2014 13
3 Begränsningar i rätten till arbetslöshetsdagpenning En person har inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning om han eller hon: inte har fyllt 17 år; har fyllt 65 år. Dagpenningen kan utbetalas till slutet av den kalendermånad då personen fyller 65 år. Undantag: Arbetslöshetsförmån kan dock beviljas till slutet av den månad då personen fyller 68 år om han eller hon är permitterad eller hennes eller hans utförande av arbete och lönebetalning avbryts på grund av en orsak som jämställs med permittering (Lag om utkomstskydd för arbetslösa 1 kapitelet 5 1 mom. punkt 14) eller om han eller hon är förhindrad att utföra sitt arbete till följd av väderförhinder eller arbetsstridsåtgärd bland anställda; har försummat att anmäla sig på arbets- och näringsbyrån; inte är tillgänglig på arbetsmarknaden; får förtida ålderspension eller individuell förtidspension, ålderspension på grundval av anställningsår som berättigar till full pension eller ålderspension dessutom då, om personen får ålderspension på grund av att han eller hon har uppnått den lägre avgångsåldern enligt lagen om statens pensioner. Obs! Även ålderspension som beviljats utomlands hindrar erhållande av dagpenning; får arbetslöshetspension; till följd av sjukdom, skada eller handikapp är arbetsoförmögen. Som arbetsoförmögen räknas bl.a. en person som lyfter sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller någon förmån för full invaliditet utgående från någon annan lag; har rätt till moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen; eller har beviljats ledigt till följd av graviditet och barnsbörd eller vård av barn eller får specialvårdspenning; får rehabiliteringspenning eller ersättning för inkomstbortfall utgående från bestämmelserna om rehabilitering enligt en olycksfallsförsäkring, en trafikförsäkring eller lagen om skada ådragen i militärtjänst; för den period då personen får avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare eller lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk; för den period då personen sysselsätter sig i företagsverksamhet eller på motsvarande sätt i eget arbete; studerar på heltid; under sådan ledig tid som enligt lag eller kollektivavtal grundar sig på någon annan förkortning av arbetstiden än permittering eller omvandling av anställningsförhållandet till ett anställningsförhållande på deltid; för den tid för vilken personen har rätt till lön för uppsägningstiden eller motsvarande ersättning, eller för en sådan tid, för vilken en ersättning, som baserar sig på ett avtal med arbetsgivaren eller annat arrangemang och som personen fått vid upphörandet av anställningsförhållandet, kan periodiseras på basis av lönen i det senaste anställningsförhållandet; för den tid för vilken personen har rätt till semesterlön som intjänats i heltidsarbete; för den tiden för vilken penningersättning, som betalts ur en arbetstidsbank inom två månader innan en heltidspermittering börjar eller under permitteringen, kan periodiseras över de permitteringsdagar som utgör permitteringstiden enligt permitteringsmeddelandet på basis av lönen i det senaste anställningsförhållandet; och i anknytning till avslutad företagsverksamhet för den tid då vinsten på försäljning av företagets tillgångar kan periodiseras hos en person som har haft företagsverksamhet. Vinsten kan periodiseras enligt personens arbetsinkomst över en period om högst 24 månader. (Försäljningsvinsten periodiseras dock inte om företagsverksamheten har pågått i högst 18 månader). 3.1 Självrisktid Inkomstrelaterad dagpenning utbetalas efter att personen har varit inskriven som arbetslös arbetssökande på arbetsoch näringsbyrån sammanlagt en tid som motsvarar fem (5) eller sju (7) hela arbetsdagar under högst åtta (8) på varandra följande kalenderveckor. Självrisktiden är kortare (fem dagar) då personens första självriskdag är 1.1.2014 eller därefter. Självrisktiden löper 14 IAET-kassa Förmånsguide 2014