Den försäkrande arbetslöshetskassan FÖR UTKOMSTSKYDD

Transkript

1 FÖR UTKOMSTSKYDD Den försäkrande arbetslöshetskassan

2 Den försäkrande arbetslöshetskassan abc FÖR UTKOMSTSKYDD 2014 Innehållsförteckning Medlemstjänster Om jag blir arbetslös eller permitterad Basinformation om inkomstrelaterad dagpenning.. 7 Arbetskraftspolitiska förutsättningar Hinder för rätt till dagpenning Dagpenningens storlek Inverkan av socialförmåner på rätten till dagpenning Dagpenningsperiodens längd Sysselsättningsfrämjande service (TE-tjänster) Rätt till jämkad dagpenning Alterneringsledighet Om företagarnas utkomstskydd Arbete utomlands och arbetslöshetsskyddet Information om utkomstskyddet Tips för att få juridisk rådgivning

3 Medlemstjänster YTK:s webbsidor På YTK:s webbsidor under adressen finner du ett omfattande informationspaket om utkomstskyddet. I övre menyn hittar du helheten ABC för utkomstskydd med samlad information om inkomstrelaterat utkomstskydd samt frågor som hänför sig till alterneringsersättning. Under Medlemstjänster har vi samlat allt som har med betjäning och rådgivning för medlemmar att göra. Sådana tjänster är Om jag blir arbetslös OmaYTK Dagpenningskalkylator Tiden för handläggningen av ansökningar Att sända bilagor Broschyrer Blanketter Videoanvisningar Meddelande till kundtjänsten Avslutande av medlemskap Vanliga frågor. Nedan beskrivs dessa tjänster i detalj. Kundtjänst Vi betjänar i alla frågor som hänför sig till utkomstskyddet och medlemskap i YTK på servicenumret Vår kundtjänst står till tjänst på måndag kl och från tisdag till fredag kl Vi betjänar även på vårt kontor i Loimaa, adress Teollisuuskatu 4, Loimaa. Kundtjänsten är öppen från måndag till fredag kl Vänligen kontrollera sommarens öppettider på webbsidan. Automatisk telefonrådgivning Tjänsten kan nås genom att du ringer upp YTK:s kundtjänstnummer och väljer alternativet automatisk telefonrådgivning. Därefter fungerar tjänsten genom tal. I tjänsten kan du sända en fortsatt ansökan för en helt arbetslös lyssna på anvisningar för ansökan av en helt permitterad och helt arbetslös beställa YTK:s broschyrer om utkomstskyddet uppdatera ditt telefonnummer höra dig för om de senaste utbetalningsuppgifterna. En fortsatt ansökan som sänts via tjänsten handläggs lika snabbt som en ansökan som sänts via OmaYTK, dvs. i regel inom de två följande dagarna efter att ansökan sänts. Nu kan du alltså sända den elektroniska ansökan via telefon utan någon nätförbindelse. OmaYTK Till kassans elektroniska kommunikation kommer du genom att klicka på OmaYTK. Om du har använt tjänsten tidigare, kommer du till tjänsten genom att klicka på OmaYTK och Här in till elektronisk kommunikation. Om du inte har använt tjänsten förut, bör du registrera dig som användare genom att välja Identifiera dig här med bankkoder under OmaYTK. Du kan identifiera dig med dina bankkoder eller genom att beställa nya identifikationer per brev. Om du har glömt ditt lösenord, tryck på Om du har glömt ditt lösenord, klicka här under Verifiering och du kan beställa ett nytt antingen i din e-post eller din telefon. I OmaYTK kan du uträtta följande ärenden: fylla i och sända ansökningar om dagpenning, sända bilagor till ansökan om dagpenning, följa med hur handläggningen av din ansökan framskrider, kontrollera och ändra dina kontaktuppgifter, betala medlemsavgiftsfakturan, ändra lösenord, räkna ut storleken av dagpenningen för olika löneinkomster, lämna respons och sända frågor via en skyddad förbindelse. I tjänsten finner du även följande uppgifter: skatteuppgifterna för förskottsinnehållningen lämnade beslut beloppen av utbetalade förmåner antalet utbetalade dagar arbetskraftspolitiska utlåtanden medlemsavgiftshistoria YTK-information. Dagpenningskalkylator Med dagpenningskalkylatorn kan du räkna ut hur stor den dagpenning som fastställs utifrån dina månadsinkomster är. Välj typen av dagpenning som du vill räkna ut. YTK utbetalar inkomstrelaterat utkomstskydd och alterneringsersättning. Även antalet barn kan påverka dagpenningens storlek. Förhöjning utbetalas för högst tre barn. På grundval av lång arbetskarriär eller då du deltar i sysselsättningsfrämjande service kan du få förhöjd förtjänstdel, vilken höjer den inkomstrelaterade dagpenningen. Om du matar in din förskottsinnehållningsprocent, får du en uppskattning av nettobeloppet för den förmån som utbetalas till dig. Vänligen beakta, att dagpenningskalkylatorn ger endast en uppskattning av förmånens storlek, med andra ord är det inte ett bindande löfte om förmånens storlek. Dagpenningens storlek fastställs på ett bindande sätt utgående från din ansökan och löneuppgifterna i bilaga till den. 3

4 Tiden för att handlägga ansökningar Under tidtabellen för handläggningen av ansökningarna (Hakemusten käsittelyaikataulu) finner du information om handläggningstiderna för dagpenningsansökningarna. Handläggningstiden varierar och är beroende av ansökningstypen. För den första dagpenningsansökan reserveras en längre handläggningstid, eftersom rätten till dagpenning och dagpenningens storlek undersöks i samband med den första ansökan. Även jämkade ansökningar samt ansökningar med bilagor kräver åtgärder av en förmånshandläggare, så för dessa ansökningar reserverar vi en något längre tid än för de fortsatta ansökningarna för helt arbetslösa vilka finns längst ner i tabellen. Vänligen beakta, att handläggningstiden och utbetalningsdagen kan garanteras endast för sådana ansökningar, där både ansökan och dess bilagor till alla delar är i sin ordning. Om ansökan eller bilagorna måste kompletteras, kan kassan inte garantera att dagpenningsansökan blir behandlad i enlighet med den ursprungliga tidtabellen. Att sända bilagor Kassan tar emot bilagor till ansökan om dagpenning även i elektronisk form. Genom kommunikationen kan bilagor sändas både av sökanden själv och av dennes arbetsgivare. Filstorleken kan vara högst 2 Mb och som format godkänns PDF (Adobe Acrobat-dokument), JPEG eller TIFF (bildfiler). Broschyrer Under Broschyrer på webbsidorna kan du öppna och skriva ut eller beställa per post ABC för medlemskap, där det redogörs för dina rättigheter och skyldigheter med tanke på medlemskapet i arbetslöshetskassan. Broschyren tar också upp förutsättningarna för att få dagpenning. I broschyren finner du också kontaktuppgifterna för YTK. Stadgarna för Allmänna arbetslöshetskassan YTK. ABC för utkomstskydd där det i detalj redogörs för de av kassan utbetalade förmånerna, den inkomstrelaterade dagpenningen samt alterneringsersättningen. I guiden finner du anvisningar om hur du ansöker om dagpenning samt om de bilagor som behövs. Anslutningsblankett som du kan fylla i och sända till kassan per post. Det behändigaste sättet att ansluta sig till kassan är dock att fylla i den elektroniska anslutningsblanketten. Blanketter Bland blanketterna på webbsidorna hittar du utskrivbara blanketter för att ansöka om dagpenning och för att utträda ur kassan. Du kan fylla i dem på datorn och sedan skriva ut dem, varefter blanketten sänds till kassan antingen per post eller elektroniskt via den ovan nämnda Sänd bilagor -tjänsten. Utskrivbara blanketter Ansökan om dagpenning Anslutningsblankett Veckotimlista Alterneringsavtal Ansökan om alterneringsersättning Löneintyg och anvisningar för ifyllning av blanketter Blankett för utredning av försäljningsvinst Utträdesanmälan Löneintyg för handläggande av ansökan om alterneringsersättning På webbsidorna finns även två elektroniska blanketter, en anslutningsblankett och en utträdesanmälan. Genom att använda dessa blanketter får kassan dina uppgifter direkt. Videoanvisningar På webbsidorna finns också videoanvisningar på finska (Videoohjeet), ifall du behöver hjälp med att fylla i ansökan eller med att utnyttja våra tjänster. I anvisningarna beskrivs i detalj hur de enskilda punkterna på blanketten ifylls och t.ex. hur du kan sända ett meddelande via OmaYTK. Meddelande till kundtjänsten Via webbsidornas respons kan du sända kassan ett e-postmeddelande via en skyddad förbindelse. Då du sänder e-post till kassan, kom ihåg att skriva ditt medlemsnummer i meddelandet, så att vi i svaret kan beakta just din situation. Vi sänder även svaret via en skyddad förbindelse. Avslutande av medlemskap Du kan utträda ur arbetslöshetskassan genom att sända oss en utträdesanmälan i fri form. I anmälan bör du ange ditt namn och medlemsnummer eller födelsedatum. Du kan sända anmälan per post, telefax, e-post eller på vår webbsida under Utträdesanmälan. Frågor som hänför sig till medlemskapet tas i större omfattning upp i guiden ABC för medlemskap, på våra webbsidor samt senare i denna guide. Vanliga frågor Varje helhet på webbsidorna har även en meny med Vanliga frågor. Dessa innehåller de vanligaste frågorna om sakhelhet i fråga. YTK:s blogg och Facebook Vår blogg finner du på webbsidorna på adressen Med hjälp av bloggen är det möjligt att byta tankar med våra lösare om frågor kring utkomstskyddet. På YTK:s Facebook-sida hittar du aktuell information om kassans tjänster och utkomstskyddet. När det gäller Facebook är det bra att komma ihåg att frågorna och svaren kan läsas av alla, så om din fråga är personlig lönar det sig att kontakta oss personligen. Syftet med Facebook är att ge information om sådana konkreta frågor, som har med utkomstskyddet att göra. 4

5 Om jag blir arbetslös eller permitterad Vid arbetslöshet är det flera saker som bör skötas både med arbetskraftsmyndigheten och med arbetslöshetskassan. Nedan finner du en minneslista med vad du bör göra, om du blir arbetslös eller permitterad eller om din arbetstid förkortas. Anmälan som arbetslös arbetssökande, ifyllande av ansökan och nödvändiga bilagor tas upp mera i detalj under underrubrikerna efter minneslistan. Du är permitterad eller din arbetstid har förkortats genom permittering. Ditt arbetsförhållande har sagts upp eller ett arbetsförhållande på heltid har omvandlats till ett arbetsförhållande på deltid. Ditt arbetsförhållande för viss tid upphör. Bifoga en kopia av arbetsavtalet som bilaga till ansökan. Begär av arbetsgivaren en kopia av anmälan om uppsägning som bilaga till ansökan. Bifoga en kopia av arbetsavtalet som bilaga till ansökan. Begär av arbetsgivaren en kopia av anmälan om permittering som bilaga till ansökan. Begär av arbetsgivaren ett löneintyg för minst 26 sådana veckor som räknas med i arbetsvillkoret som bilaga till ansökan (i regel minst 18 arbetstimmar i veckan). Om du inte har haft minst en arbetsvecka som kan räknas med i arbetsvillkoret fr.o.m , ska löneintyget vara för minst 34 kalenderveckor. TE-byrån Anmäl dig hos TE-byrån på din egen hemort senast den första dagen för arbetslösheten. Hos TE-byrån får du också blanketten för den första ansökan om dagpenning. Ansökan om dagpenning till YTK Den första dagpenningsansökan kan du fylla i efter två veckors arbetslöshet. Därefter kan du sända ansökan i perioder om fyra kalenderveckor eller en månad. Kom dock ihåg att ansöka om förmånen senast inom två månader från det att arbetslösheten börjat. Du kan sända ansökan via OmaYTK. Om du arbetar under ansökningsperioden, tillställ kassan en lönespecifikation för tiden i arbete. 5

6 Anmälning vid TE-byrån Du ska anmäla dig vid TE-byrån på din egen hemort senast den första arbetslöshetsdagen. Rätten till arbetslöshetsdagpenning börjar tidigast den dag då du har anmält sig som arbetslös arbetssökande vid TE-byrån. På grundval av din anmälan lämnar TE-byrån till kassan ett arbetskraftspolitiskt utlåtande, som är en förutsättning för utbetalning av arbetslöshetsförmån. Du kan även anmäla dig som arbetssökande elektroniskt. Mer information om elektronisk anmälan får du på arbetskraftsförvaltningens webbsida Med den blankett som du anmäler dig som arbetssökande är det dock inte möjligt att anhängiggöra ärenden som har med utkomstskyddet att göra, utan detta kräver alltid ett personligt besök hos TE-byrån. På finner du även öppettiderna för din lokala TE-byrå för personligt besök. Ifyllande av ansökan om dagpenning Som medlem i YTK ansöker du om arbetslöshetsdagpenning från YTK. Inkomstrelaterad dagpenning söks alltid i efterskott. Den första ansökningen kan du fylla i efter att du varit arbetslös i två veckor. I fortsättningen kan du sända ansökan i perioder om fyra kalenderveckor, en månad eller en kalendermånad. Kom ihåg att sända ansökan till arbetslöshetskassan inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Dagpenning utbetalas inte utan synnerligen vägande skäl för en längre period än tre månader innan ansökan anhängiggörs. Ansökan blir anhängig den dag då den har inkommit till arbetslöshetskassan. Om du t.ex. ansöker om dagpenning fr.o.m , ska du sända ansökan till kassan senast Det är viktigt att du sänder ansökan till kassan inom den utsatta tiden, fastän någon bilaga ännu skulle saknas i den. En saknad bilaga kan sändas till kassan även senare. Ansökan om dagpenning kan tillställas kassan på två olika sätt: 1. Du kan ansöka om dagpenning elektroniskt via kassans OmaYTK-tjänst. Mer information om vår elektroniska kommunikation finner du i denna guide under punkt 4 OmaYTK eller på våra webbsidor. 2. Du kan även fylla i den skriftliga ansökningsblanketten och sända den per post till PB 100, Loimaa. Ansökningsblanketten kan hämtas hos TE-byrån eller utskrivas på våra webbsidor. Fyll i alla kalenderdagar i ansökan, också veckosluten. Om du har varit i arbete, fyller du för dessa dagar i i arbete och anger antalet arbetstimmar. Om du behöver hjälp med att fylla i ansökan eller inte är säker på vilka bilagor som behövs, kan du ringa vår kundtjänst, tfn eller kontakta oss via OmaYTK. Bilagor till ansökan Du ska tillställa kassan de nödvändiga bilagor som behövs för att handlägga din ansökan om dagpenning. De bilagor som behövs varierar allt efter om du är helt arbetslös, permitterad, permitterad med förkortad arbetsvecka eller permitterad med förkortad arbetsdag, deltidsanställd eller en person som utför tillfälligt arbete. Löneintyg eller -specifikation Sänd kassan ett löneintyg för minst 26 kalenderveckor som bilaga till din ansökan. Om du inte har haft en enda arbetsvecka som kan räknas med i arbetsvillkoret fr.o.m , ska du dock sända en lönespecifikation för minst 34 kalenderveckor. Om du under de 26 veckor som föregår arbetslösheten har haft flera arbetsförhållanden, ska du tillställa kassan löneintyg för varje arbetsförhållande skilt för sig. Arbetet bör vara sådant att det kan räknas med i löntagarens arbetsvillkor. Löneintyget ska uppta följande uppgifter: Alla löner som förvärvats under den i löneintyget avsedda tidsperioden. Löneintyget får inte innehålla löner som erhållits utanför ifrågavarande tidsperiod. Detta bör beaktas i synnerhet då eventuella produktionspremier, bonus eller motsvarande löneposter uppges. Om det finns obetalade löner för löneintygets tidsperiod, ska de antecknas skilt för sig i intyget. Uppgift om utbetalningstidpunkten. Frånvaro utan lön. Sådana perioder är till exempel sjukdomstider, studier samt moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Semesterersättning och semesterpenning specificerade. Semestersättning är den ersättning som vid avslutat arbetsförhållande utbetalats för semester som inte tagits ut. Utbetalning av semesterpenning grundar sig på kollektivavtal. Namn och telefonnummer för arbetsgivarens kontaktperson. Underskrift av arbetsgivarens kontaktperson. Anmälan om uppsägning Sänd kassan anmälan om uppsägning, ifall ditt arbetsförhållande har sagts upp eller ett arbetsförhållande på heltid har omvandlats till ett arbetsförhållande på deltid. Om anmälan om uppsägning har varit muntlig, ska du begära att arbetsgivaren skriftligen uppger datum för när arbetsförhållandet avslutas och grunderna för uppsägningen (Anmälan om upphört arbetsförhållande). För att utreda uppsägningstiden behöver kassan dessutom uppgift om när arbetsavtalet är uppsagt. Arbetsavtal Bifoga arbetsavtalet till din ansökan åtminstone då ditt arbetsavtal på viss tid har avslutats eller då du har permitterats. Om inte något skriftligt arbetsavtal har gjorts upp, ska kassan tillställas en skriftlig utredning av arbetsgivaren om de centrala villkoren i arbetsförhållandet. 6

7 Anmälan om permittering Om du är permitterad, bör du tillställa kassan en anmälan om permittering. Arbetsgivaren ska enligt arbetsavtalslagen meddela arbetstagaren personligen om permittering senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Meddelandet kan lämnas personligen, per brev eller e-post. I meddelandet ska grunden för permitteringen anges, dess begynnelsetid och längd eller uppskattad varaktighet. För att utreda tiden för den meddelade permitteringen, behöver kassan även uppgift om när meddelandet om permittering har lämnats. Skattekort Skatteuppgifterna för medlemmar som anslutit sig till kassan före innevarande år får kassan direkt av skattemyndigheten. Medlemmar som anslutit sig till kassan mitt under året ska tillställa kassan skattekortet i original. För att förvissa dig om den rätta skatteprocenten, lönar det sig att be skattemyndigheten om ett ändringsskattekort för dagpenningen. Då använder arbetslöshetskassan förskottsinnehållningsprocenten enligt skattekortet. Läs mer om förskottsinnehållning på sidan 32. Skattekortet ska alltid tillställas kassan i original. Utredningar över andra inkomster och förmåner Som sökande av dagpenning ska du utan dröjsmål meddela kassan om sådan förändring i dina omständigheter, som eventuellt påverkar din rätt till arbetslöshetsdagpenning eller minskar dagpenningens storlek. Sådan förändring i omständigheterna är t.ex. följande situationer: Om du har inkomster under arbetslösheten eller t.ex. deltidsarbetar, ska till ansökan fogas intyg över den lön du erhållit. Om du mottar någon socialförmån, ska du tillställa kassan en kopia av det senaste beslutet. Meddela alltid kassan om ansökt pension eller överklagat pensionsbeslut. Om du verkar som företagare eller lantbruksföretagare i bisyssla, bör du tillställa kassan uppgifter om senast verkställda beskattning. Om du har inlett företagsverksamhet i bisyssla, bör du tillställa kassan en förskottsdebetsedel. Om till dig eller din familj utbetalas hemvårdsstöd för vård av barn under 3 år, så bifoga, förutom beslutet, uppgift om vem som vårdar barnet (utredning om stöd för hemvård av barn). Veckotimlista Om du har haft två eller flera deltidsarbeten, tillställ kassan en lista över dina arbetstimmar per vecka, i vilken arbetstimmarna finns preciserade. Timlistan ska lämnas skilt för sig för varje arbetsgivare. Likaså ska du tillställa kassan en veckotimlista, om din arbetstid har varierat sålunda att din arbetstid vissa veckor har varit under 18 timmar. Avtal om vårdnaden och underhållet av barn I ansökan om dagpenning ska anges de barn under 18 år, för vilka du ansöker om barnförhöjning. Om avtal träffats om vårdnaden och underhållet av barn, tillställ kassan det av socialnämnden fastställda avtalet eller domstolens beslut för utbetalning av barnförhöjning. Uppgifter om den tid som föregår arbetslösheten Om du har haft moderskapsledighet eller vårdledighet under den tid som föregår arbetslösheten och du har haft löneinkomst under den tiden, ska du till ansökan bifoga uppgifter om tiden i arbete samt löneintyg, som gjorts upp av arbetsgivaren. Basinformation om inkomstrelaterad dagpenning Rätt till dagpenning Genom arbetslöshetsdagpenningen tryggas basutkomsten för en arbetslös arbetssökande under den tid arbetslösheten varar. I lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgas om utbetalning av arbetslöshetsförmåner och alla löntagare har samma på lag baserade rättigheter till arbetslöshetsförmåner, vilka är arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning. Inkomstrelaterad dagpenning kan utbetalas endast till en medlem av en arbetslöshetskassa. YTK utbetalar inkomstrelaterad dagpenning under arbetslöshet eller permittering till sina medlemmar under följande förutsättningar: Du är arbetslös arbetssökande vid TE-byrån. Du är arbetsför och söker heltidsarbete. Du har varit medlem i arbetslöshetskassan (försäkrad) i minst 26 veckor innan arbetslösheten började. Arbetsvillkoret på 26 kalenderveckor uppfylls medan du är försäkrad. Arbetsvillkor och medlemsvillkor För att du ska vara berättigad till inkomstrelaterad dagpenning förutsätts det att du uppfyller villkoret om medlemskap samt arbetsvillkoret. Villkoret om medlemskap uppfylls, då du har varit medlem i kassan minst 26 veckor. Arbetsvillkoret däremot uppfylls, då du som medlem i kassan har varit i ett arbete minst 26 kalenderveckor under en granskningstid på 28 månader. 7

8 Om du har övergått till YTK från en annan löntagarkassa, kan din försäkringstid och arbetstid under medlemskapet i den föregående kassan räknas till godo även hos YTK, om du har anslutit dig till YTK inom en månad efter att du utträtt ur den föregående kassan. Eget arbete kumulerar inte arbetsvillkoret för löntagare. I arbetsvillkoret beaktas endast sådant arbete som utförts i arbetseller tjänsteförhållande. Eget arbete är arbete som inte utförs i arbets- eller tjänsteförhållande, men inte heller i företagarställning. Företag eller andelslag som endast har hand om bokföringen, faktureringen och utbetalning av lön för den som utför arbetet, kan inte betraktas som dennes arbetsgivare. Den som utför arbetet är i sådana fall en person som utför eget arbete. Genom en ändring i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som trätt i kraft har arbets- och medlemsvillkorets längd förkortats till 26 kalenderveckor. Om du efter har minst en vecka som kan räknas med i arbetsvillkoret, tilllämpas på dig arbetsvillkoret på 26 veckor. Om ditt arbetsvillkor i sin helhet har uppfyllts före ifrågavarande datum, tilllämpas arbetsvillkoret på 34 veckor. Granskningsperiod Granskningsperioden är den tidsperiod som föregår arbetslösheten, för vilken de kalenderveckor som inräknas i arbetsvillkoret beaktas. Granskningsperioden är 28 månader. Granskningsperioden kan förlängas med högst sju år, om sökanden är förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande bland annat på grund av sjukdom, anstaltsvård, rehabilitering, värnplikt, civiltjänstgöring, studier på heltid, barnafödsel eller vård av ett högst 3 år gammalt barn. Om du har arbetat under sådan tid som annars skulle förlänga granskningsperioden (t.ex. under vårdledighet), förlänger ifrågavarande tid dock inte granskningsperioden. Arbetstid I regel uppfylls löntagarens arbetsvillkor i ett sådant arbete, där arbetstiden i ett eller flera arbeten är sammanlagt minst 18 timmar per kalendervecka. I periodiserat arbete enligt arbetstidslagen uppfylls arbetsvillkoret, då den regelbundna arbetstiden enligt arbetsavtalet under en utjämningsperiod har varit minst 18 timmar per kalendervecka. Genom förordningen om verkställandet av lagen om utkomstskydd för arbetslösa har det stadgats om undantag i hur arbetsvillkoret uppfylls på områden med ovanliga arbetstidsarrangemang. T.ex. i fråga om undervisningssektorn har det stadgats, att i arbetsvillkoret kan inräknas varje sådan kalendervecka, 1. under vilken arbetstiden har varit hälften av det lägsta antalet arbetstimmar för en timlärare i huvudtjänst inom undervisningsområdet, om undervisningsområdet har timlärare i huvudtjänst; 2. under vilken arbetstiden varit minst åtta timmar, om undervisningsområdet saknar timlärare i huvudsyssla. Kontrollera vid behov detaljerna för det antal veckotimmar som krävs för arbetsvillkoret hos YTK:s kundtjänst, telefon (02) Arbetstidsbank Arbetstid kan sparas i en arbetstidsbank, om man på arbetsplatsen skriftligen avtalat om arbetstidsarrangemang. Arbetstid som sparats i arbetstidsbanken beaktas inte vid utredning av arbetstidsförutsättningarna för arbetsvillkoret. Den lediga tid med lön som lyfts ur arbetstidsbanken är en normal arbetstid, som ska inräknas i arbetstidsvillkoret på samma sätt som exempelvis semestertid. För att den avlönade fritid som grundar sig på arbetstidsbanken ska kunna räknas med i arbetsvillkoret, ska den lön som erhållits för den lediga tiden motsvara den lön som ska utbetalas för arbetstiden. Ur arbetstidsbanken kan, förutom ledig tid med lön, lyftas ersättningar i pengar. Ersättningen kan utbetalas i pengar endast i exceptionella situationer, om vilka avtalats i arbetsavtalen för de enskilda arbetsplatserna. Dessa situationer hänför sig i allmänhet till att man utträder ur arbetstidsbanken eller att anställningsförhållandet upphör. Den tid som motsvarar ersättningar som lyfts i pengar inräknas inte i arbetsvillkoret. Om man lyfter penningersättning ur arbetstidsbanken, ska den periodiseras för tiden för en permittering. Den tid som motsvarar ersättningen eller periodiseringstiden inräknas inte i arbetsvillkoret. Däremot är exempelvis ledighet med lön som grundar sig på besparingar i arbetstidsbanken och vilka tagits ut, innan en permittering börjar, eller ledighet med lön som infaller mellan två olika permitteringsperioder, och då lönen som erhållits för den inte periodiseras, en tid som skall räknas med i arbetsvillkoret. Lön enligt kollektivavtalet eller minimilön I arbetsvillkoret kan inräknas endast försäkrat arbete. Med försäkrat arbete avses sådant arbete för vilket socialskyddsavgifter (såsom pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringsavgifter) har betalats och förskottsinnehållning har verkställts. Arbetsvillkoret förutsätter vidare att det har betalats minst lön enligt kollektivavtal för arbetet. Om branschen inte har ett kollektivavtal, ska lönen för heltidsarbete för arbete som utförts år 2014 vara /mån. (år 2013 ska lönen vara minst /mån.). Lön som förtjänats i deltidsarbete relateras till de timmar som arbete utförts. Arbete med lönestöd Efter den förändring i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som trätt i kraft påverkar det lönestöd som arbetsgivaren får inte längre kumuleringen av arbetsvillkoret. Förändringen gäller arbete som utförts fr.o.m För arbete som utförts före ifrågavarande datum kan i arbetsvillkoret beaktas hälften av de kalenderveckor där arbetsgivaren för lönekostnaderna har fått högsta förhöjda lönestöd. Granskningsperioden för arbetsvillkoret förlängs då för den del arbetet inte kan beaktas i arbetsvillkoret. 8

9 Arbetsvillkorets giltighet Du kan förlora arbetsvillkoret på 26 kalenderveckor som förvärvats som medlem i löntagarkassan i följande situationer: 1. Du har arbetat som företagare över 18 månader. Du kan inte beviljas inkomstrelaterad dagpenning förrän arbetsvillkoret åter blivit uppfyllt efter företagsverksamheten. 2. Du har varit över sex månader borta från arbetsmarknaden utan godtagbart skäl. Du kan inte beviljas inkomstrelaterad dagpenning förrän arbetsvillkoret åter blivit uppfyllt efter att du har varit borta från arbetsmarknaden. 3. Du har bytt kassa och tiden mellan utträdet ur den gamla kassan och anslutningen till den nya kassan är över en månad. Inkomstrelaterad dagpenning kan inte beviljas förrän arbetsvillkoret åter blivit uppfyllt i den nya kassan. Sökanden anses ha varit på arbetsmarknaden, om han eller hon har varit i arbete som ska inräknas i arbetsvillkoret, sysselsatts i företagsverksamhet eller eget arbete, deltagit i en sysselsättningsfrämjande tjänst eller varit arbetslös arbetssökande hos TE-byrån. Godtagbara orsaker för att vara borta från arbetsmarknaden är sjukdom, anstaltsvård eller rehabilitering, värnplikt eller civiltjänstgöring, heltidsstudier, barnafödsel eller vård av barn som är högst 3 år, stipendieperiod eller någon annan godtagbar orsak som kan jämföras med dessa. Granskningsperioden förlängs även med följande tidsperioder: det arbete som du utfört då du fått deltidssjukpenning den tid, för vilken du fått lön för sjuktiden enligt arbetseller kollektivavtalet den tid, under vilken du deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Förlusten av arbetsvillkoret innebär att hela arbetsvillkoret på 26 veckor ska insamlas på nytt innan rätt till dagpenning föreligger. Arbetskraftspolitiska förutsättningar För att få inkomstrelaterad dagpenning bör du anmäla dig som arbetslös arbetssökande hos TE-byrån. Kassan kan utbetala dagpenning tidigast från den dag då du anmält sig som arbetssökande, förutsatt att det inte föreligger några arbetskraftspolitiska hinder för utbetalningen. Därför är det viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos TE-byrån senast den första arbetslöshetsdagen. TE-byrån undersöker de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för utbetalning av förmån och lämnar kassan ett utlåtande. Ett arbetskraftspolitiskt utlåtande utan hinder är en förutsättning för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning. För utlåtandet behöver TE-byrån en utredning om avslutat arbetsförhållande, varav det framgår när arbetsförhållandet ingåtts och när det avslutats samt orsaken till avslutande. TE-byrån prövar följande saker då utlåtande lämnas: Har sökanden hinder för att stå till förfogande på arbetsmarknaden? Sådana hinder är till exempel värnplikt, civiltjänstgöring, frihetsstraff, vård på sjukhus eller motsvarande anstaltsvård. Blir sökanden sysselsatt inom företagsverksamhet? Om han eller hon sysselsätts som företagare i huvudsyssla eller i eget arbete, föreligger inte rätt till arbetslöshetsförmån. Är sökanden studerande på heltid? För den tid sökanden är studerande på heltid föreligger inte rätt till arbetslöshetsförmån. Detta gäller också ferietider vid studier på heltid. Står sökanden till arbetsmarknadernas förfogande? Om sökanden själv ställer sådana begränsningar, som hindrar mottagandet av ett erbjudet arbete på allmänt till lämpade villkor eller deltagande i utbildning, står han inte till arbetsmarknadernas förfogande. Har sökanden lämnat sitt arbete och har han eller hon haft ett giltigt skäl? Har arbetssökanden blivit avskedad från sitt arbete? Om TE-byrån anser att arbetssökanden har lämnat sitt arbete utan giltig orsak, kan TE-byrån fastställa en karenstid på 30 eller 90 dagar. Om sökanden har haft giltigt skäl att lämna sitt arbete eller om hans eller hennes arbetsavtal har avslutats utan egen förskyllan, kan TEbyrån lämna ett arbetskraftspolitiskt utlåtande utan hinder. Har arbetssökanden vägrat att ta emot arbete, utbildning, uppgörande av en sysselsättningsplan eller sysselsättningsfrämjande tjänst? Vägran att ta emot arbete kan leda till att man förlorar rätten till dagpenning under antingen 30 eller 60 dagar, beroende på situationen. Har arbetssökanden försummat att genomföra sin sysselsättningsplan? Försummelse att genomföra sysselsättningsplanen kan leda till att man förlorar rätten till inkomstrelaterad dagpenning under en period på 60 dagar. Pendlingsregion I regel kan du inte vägra arbete som erbjuds dig inom pendlingsregionen utan att förlora utkomstskyddet. Din pendlingsregion är det område som sträcker sig 80 kilometer från din boningsort Inom detta område ska du vara beredd att som utgångspunkt ta emot ett arbete och delta i sysselsättningsfrämjande tjänster. Mer information finns på adressen Studerande på heltid Rätt till arbetslöshetsdagpenning föreligger inte om du är studerande på heltid. Du bör alltså alltid underrätta TEbyrån om du inleder studier. 9

10 Såsom heltidsstudier betraktas: 1. Studier i syfte att avlägga yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid universitet; 2. gymnasiestudier om deras omfattning är sammanlagt minst 75 studieveckor; gymnasieutbildning som ordnats vid internatläroanstalt betraktas dock alltid som heltidsstudier; 3. andra studier än de som avses under punkt 1 och 2, då studiernas omfattning enligt studieplanen är i genomsnitt minst fem studiepoäng eller tre studieveckor per studiemånad; samt 4. andra studier än de som avses under punkterna 1 3, då studiernas omfattning enligt studieplanen är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. En arbetssökande betraktas inte som studerande på heltid, om det på grundval av stadigvarande tid i arbete eller bedrivande av företagsverksamhet under studietiden kan anses att studierna inte utgör något hinder för att ta emot heltidsarbete. I detta avseende betraktas åtminstone ett sådant arbete vara stadigvarande, vilket till sin varaktighet skulle räcka till för att uppfylla löntagarens arbetsvillkor. Alla andra studier, som inte är studier på heltid enligt det som avses ovan, är med tanke på erhållande av utkomstskydd studier på deltid. Studierna sker på heltid så länge tills studierna bevisligen har avslutats. Du bör visa upp ett examens- eller annat bevis över att studierna avslutats. Studierna anses vara avslutade också då de bevisligen varit avbrutna i minst ett år, dvs. du har inte har haft studieprestationer under ett års tid och har inte deltagit i undervisningen och ej heller berett ditt examensarbete under handledning. Avbrottet bedöms alltså retroaktivt. Avbrottet bör ha börjat eller därefter. Avsaknaden av studieprestationer kan påvisas till exempel med hjälp av ett utdrag över studieprestationer. Med tanke på bedömningen saknar det betydelse om du har anmält sig som närvarande eller frånvarande vid läroanstalten. Du kan under vissa förutsättningar ha rätt till arbetslöshetsförmån under frivilliga studier. Läs mera under Sysselsättningsfrämjande service. Arbetskraftspolitisk karens TE-byrån kan i vissa fall utsätta en frist, dvs. karens. Under denna karens har du inte rätt till arbetslöshetsförmån. Karensen utsätts i t.ex. följande situationer: 1. Om du har lämnat ditt arbete utan giltig orsak eller själv har varit orsaken till att arbetsförhållandet upphört. Karensens längd är då vanligtvis 90 dagar. I fråga om korta arbetsförhållanden (högst fem dagar) är karensen 30 dagar. Under de tre första månaderna av arbetslöshet kan du vägra att ta emot arbete som inte anses vara lämpligt för dig med beaktande av din yrkeskunskap. Om du med arbetsgivaren däremot har avtalat om att avbryta arbetet under en viss tid (s.k. anställning med uppehåll), har du inte samma skydd för yrkesskicklighet för denna tid. Skyddet för yrkesskicklighet börjar på nytt från början, då du åter uppfyllt arbetsvillkoret. Man har inte rätt att vägra ta emot heltidsarbete genom att jämföra lönen och dagpenningen. Utan att förlora sin rätt till dagpenning kan en arbetslös arbetssökande endast vägra ta emot deltidsarbete (arbetstiden högst 80 % av arbetstiden för heltidsarbete). 2. Om du själv genom ditt förfarande har orsakat att arbetsavtal inte ingås. Då är karensen 60 dagar, i fråga om korta arbetsförhållanden (högst fem dagar) 30 dagar. 3. Om du har vägrat att delta i uppgörande eller granskning av sysselsättningsplanen, eller har vägrat att ta emot tjänster som ingår i sysselsättningsplanen. Karensen är då 60 dagar räknat fr.o.m. dagen för vägrandet. Om en arbetssökande under en granskningsperiod på sex månader på ovan avsedda sätt upprepade gånger förfar klandervärt enligt en arbetskraftspolitisk bedömning, åläggs han eller hon skyldighet att vara i arbete från det att förfarandet upprepades. Rätten till arbetslöshetsförmån fås tillbaka när personen i sammanlagt minst 12 kalenderveckor har: 1. varit i sådant arbete som räknas med i arbetsvillkoret; 2. deltagit i någon annan sysselsättningsfrämjande service än arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån eller frivilliga studier enligt lagen om främjande av integration; 3. bedrivit frivilliga heltidsstudier; eller 4. varit sysselsatt på heltid i företagsverksamhet eller eget arbete. Hinder för rätt till dagpenning Arbetslöshetsdagpenning utbetalas inte i följande fall: Du är under 17 år. Du har ar fyllt 65 år (arbetslöshetsdagpenning kan dock utbetalas ända upp till 68 års ålder, om du är förhindrad att arbeta av på grund av permittering, väderhinder eller vissa arbetsstridsåtgärder). Du studerar på heltid. Du är på moderskaps-, föräldraskaps- eller vårdledighet. Du har vägrat att ta emot arbete eller att delta i utbildning eller lämnat ditt arbete utan godtagbart skäl. Du är sysselsatt som företagare i huvudsyssla. Se närmare s. 25. Du får eller har rätt att få lön för uppsägningstiden eller annan motsvarande ersättning som arbetsgivaren utbetalar. 10

11 Du får lön för semestertiden. Du är arbetsoför. Du får sådan socialförmån som hindrar utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning. Till parter i sådan arbetskonflikt (strejk/lockout), i vilkas villkor för arbetsförhållandet avsikten är att få en ändring genom arbetsstridsåtgärderna. För tiden för sådan ledighet som grundar sig på annan förkortning av arbetstiden enligt lag eller arbets- eller tjänstekollektivavtal än permittering eller ombildning till deltidsarbete. För sådan självrisktid som utsätts då maximiutbetalningstiden för inkomstrelaterad dagpenning inleds. Du får penningersättning som betalts ur en arbetstidsbank inom två månader innan en heltidspermittering börjar eller under permitteringen. Arbetsstrid Arbetslöshetskassan kan inte under arbetstvist utbetala dagpenning till dig, om du har blivit arbetslös direkt till följd av strejk eller lockout, eller om man kan sluta sig till att syftet med arbetsstriden är att få till stånd ändringar även i dina arbetseller löneförhållanden. Självrisktid Innan utbetalning av inkomstdagpenning kan inledas fastställs för dig en självrisktid som motsvarar fem (5) hela arbetsdagar. Självrisktiden utsätts i regel en gång för varje maximitid för utbetalning av dagpenning. Självrisktiden utsätts dock inte, om en självrisktid har utsatts för dig i samband med att föregående maximitid börjat, och den nya maximitiden börjar inom ett år från detta. Självriskdagarna behöver inte följa på varandra, men de ska insamlas under åtta (8) på varandra följande kalenderveckor. Beräkningen av självrisktiden kan inledas tidigast från den tidpunkt då du har anmält dig som arbetssökande hos TE-byrån. Självriskdagarna löper ej under de dagar för vilka du inte är berättigad till dagpenning, exempelvis under arbetskraftspolitisk karenstid eller periodisering av en ekonomisk ersättning. Om du arbetar med förkortad arbetsvecka eller i deltidsarbete, anses självrisktiden vara förvärvad, då en tid som motsvarar fem arbetslöshetsdagar har kumulerats under åtta på varandra följande kalenderveckor. I självrisktiden inräknas även de dagar, för vilka du har utbetalats arbetslöshetsförmån under tiden för sysselsättningsfrämjande tjänster. Förmån utbetalas i dessa situationer utan att självrisktiden utgör ett hinder. Självrisktid utsätts alltså inte efter att tjänsten har upphört till den del tiden har upplöpt under tjänsten. Självrisktid utsätts inte då orsaken till hindret för arbetandet är sådan arbetsstridsåtgärd, som inte har ett avhängighetsförhållande till dina arbetsvillkor eller arbetsförhållanden. Också i detta fall ska du dock anmäla dig som arbetssökande vid TE-byrån. Utbetalningen av dagpenningen kan börja, då rättigheten att motta lön från arbetstagaren för den tid, då arbetet är hindrat, upphör. Självrisktiden innehålls först om du blir arbetslös också efter att arbetsstridsåtgärden upphört. Självrisktiden har genom en lagförändring som trädde i kraft förkortats till fem dagar. Om den självrisktid som utsatts för dig börjar före , är självrisktidens längd fortfarande en tid som motsvarar sju (7) hela arbetsdagar. Lön för semestertid Om du har rätt till lön för semestertid som baserar sig på lön av heltidsarbete, utbetalas arbetslöshetsdagpenning inte under semestertiden. Under den tid du är permitterad har du under semestertiden inte rätt till arbetslöshetsdagpenning, om lönen för semestertiden baserar sig på lön av heltidsarbete. På grund av detta behöver kassan uppgift om tidpunkten för semestern. Uppsägningstid Rätt till lön för uppsägningstiden hindrar utbetalning av arbetslöshetsdagpenning. Lön för uppsägningstiden är den lön som arbetsgivaren på grund av lag, kollektiv- eller tjänstekollektivavtal eller arbetsavtal är skyldig att betala då arbetsförhållandet uppsägs. Om du avstår från den till dig enligt lag tillhörande lönen för uppsägningstid, har du i regel inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för uppsägningstiden enligt arbetsavtalslagen. Ekonomisk förmån Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen upphör frivilligt till arbetstagaren betala en förmån som arbetsgivaren inte skulle vara skyldig att betala enligt lagen eller kollektivavtalet. Denna typ av förmån kallas allmänt för ett stödpaket eller ett avgångsvederlag. Om utbetalningen av sådan förmån behövs i allmänhet inget egentligt avtal mellan parterna, utan utbetalningen kan basera sig t.ex. på arbetsgivarens vilja. Du har inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den tid över v ilken en sådan förmån periodiseras. Arbetsoförmåga Den som är arbetsoförmögen är inte berättigad till arbetslöshetsdagpenning. Om du har konstaterats vara arbetsoförmögen i enlighet med sjukförsäkringslagen eller folkpensionslagen, betraktas du som arbetsoförmögen, trots att ingen örmån har utbetalats eller beviljats dig. För denna tid av arbetsoförmåga ska i främsta rummet sökas förmåner som beviljas på grundval av arbetsoförmåga. Storleken av en förmån som beviljats på grundval av arbetsoförmåga saknar betydelse då man avgör om personen i fråga ska anses vara arbetsoförmögen. Arbetslöshetsdagpenning kan dock utbetalas om du får på grundval av full arbetsoförmåga beviljad pension som betalas från något annat land. Full invalidpension som beviljats från ett annat land avdras från din arbetslöshetsdagpenning. Du kan trots din arbetsoförmåga ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning då sjukdagpenningens maximitid på

12 dagar har uppfyllts. Rätten till inkomstrelaterad dagpenning förutsätter, att du har en giltig arbetsansökan hos TE-byrån, att arbetsoförmågan fortsätter och att ansökan om invalidpension är anhängig eller har avslagits. Om du i en sådan situation har ett giltigt anställningsförhållande, bör du därutöver uppvisa arbetsgivarens intyg över att denne inte kan erbjuda arbete som är lämpligt med tanke på din arbetsförmåga. Du kan ha rätt till arbetslöshetsdagpenning för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen trots sin arbetsoförmåga och fastän du inte på grund av din sjukdom vore till arbetsmarknadens förfogande. Beviljande av arbetslöshetsförmån förutsätter då att du omedelbart innan självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen börjar har fått arbetslöshetsförmån. Enligt sjukförsäkringslagen utbetalas sjukdagpenning under den tid du är arbetsoförmögen med undantag för den dag då arbetsoförmågan inträdde och nio vardagar näst efter den. Inkomstdagpenningens storlek uträknas utgående från de inkomster som föregår arbetslösheten. Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 32,66 euro, dvs. lika stor som grunddagpenningen. Grunddelen är lika stor för alla som får inkomstrelaterad dagpenning. Förtjänstdelen däremot uträknas utifrån dina egna löneinkomster. Makes inkomster påverkar inte dagpenningens storlek. Förtjänstdelen är 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen (eller grunddagpenningen). Om du har att försörja barn under 18 år, utbetalas den inkomstrelaterade dagpenningen förhöjd med barnförhöjning. Du kan även vara berättigad till förhöjd arbetslöshetsdagpenning, i vilket fall din förtjänstdel är större än normalt. Du kan själv räkna ut din dagpenning med hjälp av YTK:s Dagpenningskalkylator på adressen Lön som utgör grunden för dagpenningen Inkomstdagpenningen uträknas utgående från din stabiliserade lön. Som stabiliserad lön betraktas bl.a. grundlön som betalas för arbete, skattepliktiga naturaförmåner, lön för uppsägningstid, semesterlön, ersättningar för arbetstidsförkortning samt olika tillägg så som tillägg för kvällsarbete, skifttillägg och tilllägg för söndagsarbete. Med tid i arbete jämställs även semestertider, sjukledigheter med lön samt uppsägningstid med lön och således beaktas dessa också vid fastställande av lönen. Observera dock att lönen som utgör grunden för dagpenningen är alltid något mindre än din månadslön. Detta beror på att på den lön som utgör grunden för dagpenningen görs s.k. apl-avdrag, vars storlek 2014 är 4,13 procent av den lön som utgör grunden för dagpenningen. Dessutom avdras av lönesumman i lönespecifikationen sådana poster som inte betraktas som stabiliserad lön. Sådana poster är till exempel semesterpenning, semesterersättning samt ersättningar som utbetalas vid avslutat arbetsförhållande, så som ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden och eventuell av arbetsgivaren utbetalad ekonomisk förmån. Om vad som kan betraktas som stabiliserad lön stadgas i statsrådets förordning om inkomst som skall beaktas vid fastställande av arbetslöshetsförmån ( /1332). Förordningen finner du på YTK:s webbsida, på adressen ytk.fi. Löneinkomsterna kan beaktas endast i det fall, att de erhållits för sådant arbete, som kumulerar arbetsvillkoret. För att den Dagpenningens storlek lön du erhållit kan betraktas som grund för dagpenning, bör följande förutsättningar uppfyllas: Lönen är skattebelagd inkomst som erhållits för arbete som utförts som löntagare. Lönen har erhållits i arbete som uppfyller arbetsvillkoret. Från lönen uppbärs lagstadgade försäkringsavgifter. Lönen är en del av din stabiliserade löneinkomst och utgör ersättning för utfört arbete. Tidsperioden för vilka lönerna beaktas Löneinkomsterna beaktas utifrån ett löneintyg som du tillställer arbetslöshetskassan. Dina löneinkomster beaktas i regel under de 26 kalenderveckor som föregår arbetslösheten, under vilka arbetsvillkoret för löntagaren har uppfyllts. Löneinkomsterna kan dock beaktas under en längre tid, om perioden på 26 kalenderveckor omfattar sådana kalenderveckor, som inte kumulerar arbetsvillkoret. Detta beror på att sådana kalenderveckor som inte uppfyller arbetsvillkoret inte heller kan beaktas vid fastställandet av lönen. Lönen beaktas i regel enligt den s.k. förvärvsprincipen. Detta betyder att de inkomster som du erhållit under perioden för fastställande av lönen beaktas även i det fall att de har utbetalats utanför perioden för fastställande av lönen. På motsvarande sätt kan den lön som utbetalats under perioden för fastställande av lönen inte beaktas som grund för dagpenningen, om lönen har förvärvats utanför perioden för fastställande av lönen. Undantag vid fastställande av den lön som utgör grunden för dagpenningen Om arbetet eller den löneinkomst som erhållits för arbetet har varit säsongbetonade, fastställs dagpenningen utgående från årsinkomstens belopp. Vid fastställande av årsinkomst beaktas löneinkomsten för de 12 månader som omedelbart föregår arbetslösheten och med denna jämförbar personlig inkomst samt vissa socialförmåner och ersättningar för förlorad förvärvsinkomst samt övriga stöd, om de utgör skattebelagd inkomst för mottagaren. Arbetet är säsongartat, om det på grund av naturomständigheter eller av dylika motsvarande skäl kan utföras endast under en viss tid av året, och om arbetsmängden och den löneinkomst som erhålls från arbetet således har varit högre än vanligt. Sådant arbete kan vara t.ex. arbetet av asfaltarbetare och anställda vid turistcentraler. 12

13 Ett undantag i perioden för fastställande av lönen utgörs av en situation då du får eller har fått partiell invalidpension eller du får eller har fått deltidspension eller du får eller har fått alterneringsersättning eller du har varit på partiell vårdledighet. Om du inte uppfyllt arbetsvillkoret i sin helhet på nytt efter en sådan situation, fastställs den lön som utgör grunden för dagpenning på grund av inkomsten för den tid som föregår pensionen, alterneringsersättningen eller vårdledigheten. Storleken av den inkomstrelaterade dagpenningen fastställs alltså inte på grund av den lön som utbetalats för deltidsarbete under t.ex. deltidspension. I en sådan situation förblir dagpenningen oförändrad, även om du uppfyller arbetsvillkoret på nytt under pensionen, alterneringsledigheten eller vårdledigheten. Dagpenningens storlek fastställs på ovan nämnda sätt tills du uppfyller arbetsvillkoret i sin helhet på nytt efter att pensionen, alterneringsledigheten eller vårdledigheten upphört. Detta undantag kan tillämpas endast då du har varit medlem i arbetslöshetskassan och har uppfyllt arbetsvillkoret redan i början av pensionen, alterneringsersättningen eller den partiella vårdledigheten. Uträkning av den lön som utgör grunden för dagpenningen Vid uträknandet av den lön som utgör grunden för dagpenningen subtraheras från löneinkomsterna först de poster som inte ingår i den stabiliserade lönen. Från den resterande inkomsten subtraheras sedan den andel som motsvarar löntagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter samt sjukförsäkringens dagpenningsavgift (apl-avdrag). Storleken för avdraget är 4,13 procent år Den dagslön som utgör grunden för dagpenningen får du genom att dividera denna löneinkomst med antalet arbetsdagar under perioden för fastställande av lönen. Den månadslön som utgör grunden för dagpenningen erhålls genom att multiplicera dagslönen med 21,5. Dagpenningens storlek påverkas även av följande bestämmelser: 1. Om den månadslön som utgör grunden för dagpenningen är större än 105 gånger grunddelen (105 X 32,66 = 3429,30 euro), är förtjänstdelen för den del som överstiger gränsen 20 procent av den dagslön som utgör grunden för dagpenningen procentsregeln: Storleken av den inkomstrelaterade dagpenningen får vara högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen. Vid uträkning av den inkomstrelaterade dagpenningens maximistorlek beaktas även eventuella barnförhöjningar. Du har dock alltid rätt att som inkomstrelaterad dagpenning få minst det belopp som du skulle få som grunddagpenning. Barnförhöjning Om du har att försörja barn under 18 år, utbetalas dagpenningen förhöjd med barnförhöjning, vars storlek år 2014 är för ett barn 5,27 euro, för två eller flera barn sammanlagt 7,74 euro och för tre eller flera barn sammanlagt 9,98 euro. Du ansöker om barnförhöjning i samband med den första ansökan om dagpenning. Om det blir ändringar i antalet barn ska du så snart som möjligt meddela kassan därom t.ex. under Tilläggsuppgifter i den fortsatta ansökan. Fastställande av dagpenningen på nytt Den inkomstrelaterade dagpenningens storlek fastställs på nytt då du uppfyller ett nytt arbetsvillkor på 26 veckor. Dagpenningen fastställs på nytt dock högst en gång om året. Dagpenningens storlek fastställs inte på nytt, då dagpenningens storlek senast har fastställts i början av maximitiden för föregående dagpenningsperiod, och följande maximitid inleds inom ett år från det att denna föregående maximitid har börjat. Även i följande fall fastställs din dagpenning inte på nytt, även om du uppfyller ett nytt arbetsvillkor: 1. Om du får dagpenning på grund av rätt till tilläggsdagar. 2. Om du uppfyller det nya arbetsvillkoret under arbetskraftsutbildning eller under frivilliga studier med arbetslöshetsförmån. 3. Om ditt arbetsvillkor har uppfyllts på nytt i ett arbete som du har sysselsatts i på grundval av sysselsättningsskyldighet enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (garanterat arbete). Lönen fastställs dock på nytt om den lön som fastställs på grundval av de nya löneuppgifterna skulle vara större än den tidigare fastställda lönen. Dagpenningens storlek varierar årligen, då grunddelen justeras med folkpensionsindexet. Om fastställandet av den inkomstrelaterade dagpenningens storlek sker på nytt innan dagpenningsperiodens maximitid uppfylls, skyddas dagpenningens storlek av den s.k. 80-procentsregeln. Den arbetslöshetsdagpenning som fastställs utifrån de nya inkomstuppgifterna bör alltid vara minst 80 procent av den till dig tidigare utbetalda dagpenningen. Rätt till förhöjd förtjänstdel Du kan ha rätt till förhöjd förtjänstdel i två olika fall. Utbetalning av förhöjd förtjänstdel på grund av lång arbetskarriär Förutsättningarna för att erhålla förhöjd förtjänstdel som utbetalas vid avslutad lång karriär har ändrats för de sökande, vilkas arbetsförhållande har upphört eller därefter. Enligt den nya lagen har du vid lång avslutad karriär rätt till förhöjd förtjänstdel under högst 90 dagar, om följande förutsättningar uppfylls: 13