Veckans råvarubrev Måndag 12 maj, 2014 Aktuella priser: www.seb.se/cert Rekommendationer Råvara Föregående veckobrev Avkastning* Aktuell rekommendation Råolja MINIS OLJA B S 5% MINIS OLJA B S Elektricitet EL S -3% EL S Naturgas BEAR NATGAS X4 S 18% BEAR NATGAS X4 S Guld GULD S 0% GULD S Platina BULL PLATIN X4 S -4% BULL PLATIN X4 S Palladium BULL PALLAD X4 S -7% BULL PALLAD X4 S Silver SILVER S -2% SILVER S Koppar KOPPAR S 1% KOPPAR S Aluminiuim ALUMINIUM S -1% ALUMINIUM S Zink Neutral Neutral Nickel BEAR NICKEL X2 S -16% Neutral Kaffe KAFFE S -8% Neutral Socker Neutral Neutral Kakao Neutral SHORT KAKAO A S Vete BEAR VETE X4 S 3% BEAR VETE X4 S Majs BEAR MAJS X4 S 16% BEAR MAJS X4 S Rapsfrö BEAR RAPS X4 S -1% BEAR RAPS X4 S Sojabönor BEAR SOJA X4 S 1% BEAR SOJA X4 S Råvarumarknaden RAVAROR S 0% RAVAROR S Kort sammanfattning ECB-chefen Mario Draghis kommentar i torsdags till varför euron är så stark just nu, att det beror på att kapitalflykten från Ryssland kan ha varit 220 miljarder och inte de 70 miljarder dollar som Rysslands centralbank rapporterat, är högintressant för ett par marknader. I Rysslands valutareserv ingår t ex guld, som det gör för alla länder, vare sig man har något eller inte. Rysslands centralbanks innehav av platina och palladium är däremot statshemligheter. Vi erfar ett Rysslands centralbank sålt en hel del och även om de kan ha lite kvar, så behåller de detta av strategiska anledningar. Vi tror att säljtrycket på palladium i stort sett är borta och att priset därmed kan gå in i en kraftig hausse. Mer om det inne i brevet.
SEB Veckobrev råvaror 2 (29) Det kom tre viktiga rapporter inom lantbrukssektorn i veckan som gick. I torsdags publicerade först CONAB sin rapport för maj, där informationen om sojabönorna tilldrog sig mest intresse. Senare samma dag publicerade FAO/AMIS sin rapport för månaden och på fredagskvällen kom USDA med sin maj-rapport, som för första gången presenterade estimat för året 2014/15. FAO/AMIS rapport var överlag negativ för priserna på spannmål och oljeväxter och det var USDA:s rapport också, precis som vi väntat oss. Kinas importstatistik presenterades tidigare i veckan och den visade starka siffror för importen för en rad råvaror, inte bara för sojabönor. Media gjorde en stor sak av att allt från importen av råolja till sojabönor var stark. Om man dock sätter denna enskilda månad i perspektiv av de senaste åren, snarare bekräftas bilden av en takt i råvaruimporten som mattas. Geopolitisk oro, som t ex Rysslands krig med Ukraina, gör att människor blir extra sparsamma och det gäller även för konsumtionen av dyrare mat (kött, etc). Konsumtionen av framförallt foderspannmål kan därför påverkas negativt med högre lager och lägre pris på lite sikt som konsekvens, allt annat lika. Av ECB chefen Mario Draghis kommentar till den starka euro-växelkursen, att kapitalflykten från Ryssland varit 220 miljarder dollar den senaste tiden, och inte 70 mdr dollar, som Rysslands centralbank rapporterat, tyder på att Ryssland drabbats av finansiell härdsmälta. Det är knappast något som gynnar konsumtionen av dyrare mat inom landet. Detta ska man ta i beaktande när man ser på FAO/AMIS och USDA:s estimat av konsumtion av spannmål under 2014/15 och utgående lager. Utgående lager kan bli högre pga lägre konsumtion i folkrika länder, t ex Ryssland. Det innebär att priset på ett års sikt kan bli ännu lägre än de låga nivåer som USDA förutspår på basis av sina utbuds- och efterfrågebalanser. Råolja Brent Amerikanska raffinaderier börjar komma igång igen efter att ha ställt om till sommarproduktion (mer bensin, mindre eldningsolja). Det innebär att vi passerat den säsongsmässigt svagaste tiden för oljemarknaden. Bråket i Libyen med väsentligt mindre produktion än vad som hade varit möjligt, gjorde att priset på olja höll sig högt i april. Vad vi erfar är att Libyen nu bara producerar ca 250,000 fat per dag. Rebellerna har just nu övertaget i konflikten inom landet och hotar att ta tillbaka två av oljehamnarna. Råoljelagren i USA minskade något, främst beroende på lägre import. Vi rekommenderar en kort position i olja, t ex med MINIS OLJA B S eller MINIS OLJA A S.
SEB Veckobrev råvaror 3 (29) Elektricitet Förra veckan gick vi över till köprekommendation med tillägget att försöka vänta på en rekyl att köpa på. Kanske var det några som hann med att göra det i den rekyl som faktiskt inföll i veckan. Vi behåller köprekommendationen. Stöd finns på 24 euro och motstånd på 27. Naturgas Priset på naturgas befinner sig i en fallande trend. Stöd finns på 4.40 och på lägre nivå 4.20. Vi fortsätter med säljrekommendation.
SEB Veckobrev råvaror 4 (29) Koppar Det Indonesiska exportförbudstemat har av uppenbara skäl varit fixerat vid nickel. Kopparmalmsexporten har varit undantagen, men exportskatterna har ännu inte avgjorts slutgiltigt. Detta har dragit ut på tiden sedan början av året. Kopparmarknaden saknar därför material från Indonesien. Den fysiska premien CIF Shanghai har fortsatt uppåt till 130 dollar per ton från 100 dollar för två veckor sedan och 75 dollar i mars. Detta är ett tecken på att efterfrågan ökar snabbare än det går att forsla in material. Tekniskt är 6750 dollar en viktig moståndsnivå, som ser ut att bli svår för kopparmarknaden att handla över, rent tekniskt, men å andra sidan ser lagren ut att minska stadigt. Teknisk analys säger, var försiktig, men fundamenta säger köp. Vem vinner? Vi fortsätter med köprekommendation i alla fall. Aluminium De senaste veckorna har varit något av en besvikelse för dem som trodde att vi hade sett någon slags trendvändning i den här marknaden. Stödet vid 1850 dollar gav vika och marknaden handlade så lågt som 1755 i fredags. Kurvrörelserna de senaste veckorna med press på de längre terminskontraktens contango, antyder att marginella producenter tar tillfället i akt att prissäkra framtida produktion. Vi har sett intresse från konsumenter på vägen ner, men uppenbarligen inte tillräckligt för att hindra marknaden från att falla. Investerarkollektivet lämnar uppenbarligen sina långa positioner och går i någon utsträckning kort igen. Som vi har skrivit i tidigare veckobrev, kommer det att ta tid för marknaden att beta av de senaste årens överproduktion. Men inte desto mindre känns det som om något viktigt har hänt då marknaden tagit ett kliv uppåt. Man ska dock ställa in sig på att priset kan röra sig sidledes ett tag. 1750 dollar-nivån kommer att vara viktig den kommande veckan. Vi tror den håller och rekommenderar köp här.
SEB Veckobrev råvaror 5 (29) Zink Metall har stadigt tagit ut från LME:s lagerhus sedan början av april. Frågan nu är om detta går till konsumtion eller inte. Misstanken som föddes tidigt, att metallen flyttades till billigare lager för att ingå i finansieringsaffärer är mindre trolig nu, när contangot är mindre. Det är bara i aluminium som contangot fortfarande är bra nog för den sortens affärer. Uttagen av zink från lagren handlar därför troligtvis om riktig efterfrågan och det är ett gott tecken för zinkmarknaden. Prisrörelserna på LME tycks vara en återspegling av lagerförändringen. Just nu verkar dock priset vara fast inom intervallet 1950-2150 dollar.
SEB Veckobrev råvaror 6 (29) Nickel Nickelpriset har stigit med imponerande 10% sedan förra veckan. Det är den sjätte veckan i följd som priset stiger. De senaste 14 veckorna är det bara en vecka när priset gått ner. Hittills i år har priset gått upp med 45%. Det är fortfarande samma faktorer som ligger bakom prisuppgången, dvs Indonesien och Ryssland. Den här veckan tillkom emellertid ytterligare en faktor: Vales gruva i Nya Kaledonien har produktionsproblem. Gruvan är liten, och problemen "borde" inte ha fått den effekt på priset som den fick. Veckans prisuppgång skedde nästan helt och hållet mellan onsdagen och fredagen. Det är intressant att uppgångarna sker i asiatisk handel. När vi kommer in på morgonen är priset redan högre. Sedan är priset oförändrat, eller faller tillbaka lite. Det kommer rapporter om att kinas produktion av NPI sjunker. Fördelen för NPI-baserad produktion av rostfritt stål var beroende av billig malm från Indonesien. Visserligen har kinesiska verk byggt upp stora lager som de tar av nu, men snart tar den traditionella framställningsmetoden över, med den ekonomi på nickel som det innebär. De flesta analytiker menar att golvet för nickelpriset då blir ca 18,000 dollar per ton. Tillverkningen av rostfritt stål använder ca 60% av nickelutbudet i världen och vi ser tecken på en återhämtning där också. Enligt CRU är industrin tillbaka på en årlig tillväxttakt på 5%. Även haussen i nickelpriset kan ge efterfrågan på rostfritt stål en boost. Köpare av rostfritt stål börjar boka in framtida köp. Nickelmarknaden har botten bakom sig. Guld Guldpriset föll tillbaka efter att Ryska uttalanden varit mindre aggressiva i veckan som gick. Priset rör sig inom ett smalt intervall och stödet vid 1880 är fortfarande intakt. Vi fortsätter att vara försiktigt positiva till guld.
SEB Veckobrev råvaror 7 (29) Vi rekommenderar köp av GULD S. Silver Silverpriset föll tillbaka i veckan, tillsammans med guld, efter att uttalanden från Ryssland var mindre krigiska än tidigare. När priset nu närmar sig stödet på 18.90 finns därför goda tillfällen att köpa silver. Nedan ser vi ett diagram över priset på guld uttryckt i silver. Det går alltså över 67 finuns silver på varje fin-uns av guld (förra veckan 66 uns silver). Som vi ser är det en hög nivå, dvs silver är billigt i förhållande till guld.
SEB Veckobrev råvaror 8 (29) Vi anser att silver är mer köpvärt än guld och skulle vilja köpa på de här nivåerna. Vi rekommenderar köp av SILVER S. Platina & Palladium Mario Draghi, chefen för ECB, sade i torsdags att kapitalutflödet från Ryssland kanske varit 220 miljarder dollar, så mycket att det höjt växelkursen på euron. Rysslands centralbank har sagt att utflödet varit 70 miljarder dollar. Detta är dock baserat på den offentliga delen av valutareserven och där ingår guld, men inte palladium, platina och diamanter. Det sägs rakt ut att innehavet av palladium är en statshemlighet i Ryssland. Om Rysslands centralbank sålt palladium, platina och diamanter kan utflödet alltså vara större än det officiella. GFMS menar att Rysslands centralbank hade uppskattningsvis 0.3 miljoner uns palladium innan krisen. Detta förslår inte alls för skillnaden mellan 70 och 220 miljarder dollar. Men de har även vad vi erfar haft platina och diamanter, såväl inom centralbanken som i den strategiska reserven. Vi erfar att metall har flyttats till Schweiz varifrån det sålts vidare. Vi är inte säkra på att allt har lämnat Schweiz. Metall kan finnas i låsta lager, kanske av den sorts lagerhotell som finns på Klotenflygplatsens "frihamnslager". Det kan vara så att någon spelare sitter med detta som en lång position och är redo att sälja om priset kommer upp. Vi tror inte att Ryssland har metall kvar som man vill sälja. Det (lilla) man har kvar behövs som en strategisk reserv. Säljtrycket kan alltså i stort sett vara borta och med det intresse som finns, så skulle priset på palladium och till viss del kanske även platina kunna gå väsentligt mycket högre. Skulle västvärlden gå till nivå 3 i sanktioner mot Ryssland, tror vi att man kommer att låta olje- och gasindustrin vara. Man vill inte ha ett högt pris på gas. Vi tror att man kommer att ge sig på gruvindustrin. Det är då Norilsk Nickel som är det uppenbara målet. Norilsk producerar nickel, platina och palladium. Det finns även en järnmalmsproduktion som kan bli lidande av sanktioner, men huvudsakligen är det palladium och platina som drabbas. Det allmänna valet i Sydafrika den 7 maj gav ANC drygt 60% av rösterna, vilket innebär att de fortsätter att styra landet som de gjort de senaste 20 åren. Inflationen ligger på en hög nivå, 12% om man extrapolerar de senaste förändringarna i konsumentpriserna. Det är över centralbankens övre gräns på 6% för inflationen och det kan innebära kommande räntehöjningar. Å andra sidan är BNPtillväxten låg på 1.9% förra året. SEB:s Emerging Markets-ekonom väntar sig att den stiger marginellt till 2.2% i år, men detta kan grusas om det blir räntehöjningar.
SEB Veckobrev råvaror 9 (29) Prisdiagrammet på palladium ser vi nedan. Vi rekommenderar köp av PLATINA S och PALLADIUM S, eller BULL PLATINA X4 S eller BULL PALLAD X4 S. För den som vill ta ännu mer risk, finns nu även BULL PALLAD X5 S. Odlingsväder Enligt GFS-modellens 2-veckorprognos minskar torkan något i Kansas, Oklahoma och Texas. Det är fortfarande mer nederbörd än normalt i corn belt och för sojabönorna, men mer normalt än tidigare. Det underlättar för sådden av majs att blir klar och för starten av sådden av sojabönor.
SEB Veckobrev råvaror 10 (29) Källa: World Ag Weather Europa fortsätter att vara mycket blötare än normalt, vilket borgar för en mega-skörd av spannmål, potatis och andra grödor. Det torra vädret i Spanien och Portugal håller dock i sig. Källa: World Ag Weather FAO/AMIS visar samma sak som vi har försökt att förmedla, nämligen att odlingsvädret är ovanligt bra i år. Nedan ser vi den kartbild med kommentarer som de publicerade i torsdagens rapport.
SEB Veckobrev råvaror 11 (29) I måndags publicerade Australiens Meteorologiska byrå en uppdaterad ENSO-prognos. Den visar att sannolikheten för ett El Niño har minskat kraftigt. De senaste månaderna har ensembleprognosen successivt angett allt högre sannolikheter för att ett El Niño ska inträffa. För en månad sedan förutspåddes den börja redan i juli. Nu är det inte ens 50% säkert att det blir någon över huvud taget. Samtidigt publicerade Bloomberg en artikel som på allvar varnade för konsekvenserna för den El Niño som enligt artikeln skulle inträffa (nästan helt säkert). Om ett El Niño inte inträffar, så innebär det att Australiens skörd av vete kan bli ca 25 mt som vanligt, och inte 15 mt. Det innebär också att kaffemarknaden inte drabbas av torka i Indonesien och Vietnam, två betydande producenter av robusta. Det innebär också att palmoljeproduktionen inte drabbas av torka. Informationen är alltså generellt sett bearish för spannmål, vegetabiliska oljor och kaffe. Källa: Australian Bureau of Meteorology Vete
SEB Veckobrev råvaror 12 (29) Matifvetet (November) håller sig fortfarande över den tekniska stödlinjen. Uppgången har dock inte värst starkt momentum och trenden borde brytas nedåt. Vi borde få se en rekyl ner mot 195 euro per ton. Det är inte geopolitisk oro som styr priserna på lång sikt, utan mer jordnära saker som produktion och konsumtion. Produktionen styrs av areal och regn och det regnar mycket i stort sett överallt och kommer att göra det, som vi sett av prognoserna, de kommande två veckorna. Chicagovetet (december), som var öppen senare på fredagskvällen, föll genom det tekniska stödet för den svaga uppgången de senaste veckorna. Stöd finns vid 725 cent och vid 700 cent. Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif i fredags och veckan innan.
SEB Veckobrev råvaror 13 (29) Andelen av USA:s vete i good/excellent condition sjönk med 2% till 31% i måndagens crop condition rapport. Statistics Canada rapporterade lagren per den 31 mars i måndags. Lagren av vete var 46.9% högre än för ett år sedan, på 21.3 mt. Det mesta(72.5%) av detta finns kvar på gårdarna. WASDE-rapporten berättar om att USA:s produktion av vete i år blir 8% lägre än förra året. Höstveteproduktionen sjunker med 9%. Hektarskörden för höstvetet blir den lägsta på 11 år sedan 2007/08. SRWW minskar mest beroende både på lägre areal och lägre hektarskörd. Produktionen av HRWW blir något högre än förra årets väldigt låga nivå och det beror på ett lägre hektarskörd kompenseras av en högre areal. Beroende på låga ingående lager kommer tillgängligheten på vete under 2014/15 i USA att bli den lägsta sedan 2007/08. Globalt utbud, bestående av ingående lager och produktion, blir 1% lägre än 2013/14. Lägre lager i USA kompenseras av högre lager på andra håll. En högre produktion i Argentina, EU, Kina, Brasilien, Kazakstan, Mexiko och Indien mer än kompenserar minskar i Kanada, Turkiet, Ukraina, Australien, Iran och Syrien, skriver USDA. För Kanada är den lägre produktionen en normalisering från förra årets rekordskörd, liksom fallet är för Ukraina, där även arealen har rapporterats som mindre. Nedan ser vi WASDE-rapportens produktionsestimat i sammanfattning. Eftersom det inte fanns något estimat i april för 2014/15 lämnade jag den kolumnen tom. FAO/AMIS estimat för global veteproduktion har jag lagt på sista raden. FAO AMIS är något mer
SEB Veckobrev råvaror 14 (29) positiva för 2014/15 än vad USDA är. FAO / AMIS anser också att minskningen i global produktion mellan förra året och i år är mindre än vad USDA anser. USDA har justerat ner Australiens produktion från förra året förmodligen pga El Niño. När sannolikheten för att det faktiskt ska bli ett El Niño i den senaste prognosen faktiskt minskat till mindre än 50% kan skörden faktiskt bli högre för Australien. World Wheat Production 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 57.96 57.96 53.43 EU-28 142.89 143.32 144.80 Canada 37.50 37.50 28.50 Australia 27.00 27.00 25.50 Argentina 10.50 10.50 12.50 China 121.72 121.72 123.00 FSU 103.75 103.76 101.20 India 93.51 93.51 94.00 Pakistan 24.00 24.00 24.50 Other 93.69 94.73 89.61 World 712.52 714.00 697.04 FAO/AMIS 715.00 702.00 USDA tänker sig att konsumtionen av vete minskar. Detta gör att utgående lager på global basis blir något högre nästa år än i år. World Wheat Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 15.87 15.87 14.71 EU-28 11.27 10.68 12.06 Canada 10.12 9.82 8.05 Australia 5.42 5.44 5.97 Argentina 1.75 2.74 2.60 China 58.18 58.18 62.18 FSU 16.89 17.09 18.17 India 19.00 17.83 16.30 Pakistan 2.32 2.32 2.02 Other 45.86 46.56 45.36 World 186.68 186.53 187.42 FAO/AMIS 178.00 180.00 USDA förutspår att det genomsnittliga vetepriset under 2014/15 hamnar i intervallet 665-795 cent per bushel. SRWW ska då vara i den lägre delen och HRWW i den övre. Vi kan jämföra det med Chicagoterminen för decemberleverans som alltså stängde på 745 cent i fredags. Det är strax över mitten av det intervall som USDA estimerar är "rätt" pris för terminen. Möjligtvis kan man resonera att det är SRWW och därmed ska ligga i den nedre delen. USDA rekommenderar alltså "sälj" på terminen. Jag håller med USDA och upprepar min säljrekommendation från förra veckan. Majs Decemberkontraktet på majs föll direkt efter WASDE-rapporten, som var tydligt "bearish" för majs. Det finns ett tekniskt stöd precis under dagens kursnivå och det tror jag marknaden kommer att testa.
SEB Veckobrev råvaror 15 (29) Den tredje plantings-rapporten i år, från i måndagen 21 april visade att 29% (förra veckan 19%) av majsarealen i USA var sådd per den 2 maj. Det var lite mindre än vad vi och marknaden hade väntat sig, men samtidigt kom rapporter om att "planting window" öppnar sig, med varmare väder. Rapporten som kommer den 12 maj kommer förmodligen att visa 50-60% sått och om det gör det, så får marknaden ytterligare anledning att handla ner majspriset. Statistics Canada rapporterade lagren per den 31 mars i måndags. Lagren av majs var 18% högre än för ett år sedan, på 8 mt. WASDE-rapporten var så negativ som den kan vara, men det är inte riktigt sant, för USDA underestimerar förmodligen carry out i år i USA. USDA väntar sig att avkastningen stiger till 165.3 bushels per acre, 6.5 bushels mer än förra året. Det är väsentligt högre än trend yield, men USDA hävdar att man får det när man justerar för väderfaktorer - och om sådden kan ske normalt i mitten av maj. Det är samma yield som USDA använda sig av i Outlook Forum i slutet av februari, när de förutspådde ett genomsnittligt majspris under 2014/14 på 390 cent per bushel. Detta innebär att skörden i USA faktiskt blir högre än förra året, trots 1.5 miljoner acre mindre areal. USDA estimerar en skörd av majs i USA på 353.97 mt jämfört med förra årets 353.72 mt. Årets kommande skörd i Ukraina estimeras till 26 mt. Det ska jämföras med förra årets 30.9 mt. USDA hänvisar till att den svaga valutan gör att gödsel och drivmedel blir dyrare och därmed används sparsamt. Vi tror att detta är rimligt. Arealen kan bli mindre än vad USDA räknat med, å andra sidan är vädret i Ukraina mer gynnsamt än normalt. USDA höjer skörden i Brasilien i år 2013/14 från 72 till 75 mt, vilket är en anpassning till vad CONAB sagt och sade i sin rapport dagen innan i torsdags.
SEB Veckobrev råvaror 16 (29) Medan USDA har en marginellt högre global skörd 2014/15 jämfört med 2013/14, sänker FAO/AMIS sitt estimat med 11 mt till 967. Skillnaden mellan USDA och FAO/AMIS beror nog på att USDA nu använder sig av ett högre yield-estimat för USA. World Corn Production 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 353.72 353.72 353.97 Argentina 24.00 24.00 26.00 Brazil 72.00 75.00 74.00 China 217.73 217.73 220.00 S. Africa 14.00 14.00 13.50 EU-28 64.89 64.57 64.65 FSU 47.21 47.01 42.71 Mexico 21.90 21.90 22.50 Other 158.45 161.09 161.75 World 973.90 979.02 979.08 FAO/AMIS 1008.00 967.00 Utgående lager på global basis för 2014/15 väntas bli de högsta på 15 år på 181.7 mt, upp 13.3 mt från förra året. USA kommer nog inte upp i den export i år som USDA antar. Det är därför troligt att utgående lager 2013/14 i USA ligger närmare april månads estimat än maj månads estimat. Nästa år väntas USA:s konsumtion av majs sjunka beroende på lägre foderkonsumtion. Efterfrågan till etanoltillverkningen blir oförändrad jämfört med förra året, vilket är i linje med förväntningarna. USA är uppe i 10% inblandning av etanol i bensinen. World Corn Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 33.82 29.12 43.85 Argentina 1.12 3.03 4.04 Brazil 11.95 14.95 13.25 China 72.20 77.70 78.60 S. Africa 3.39 3.42 3.34 EU-28 5.46 6.16 5.81 FSU 4.53 4.38 4.31 Mexico 2.46 2.46 2.61 Other 23.07 27.20 25.92 World 158.00 168.42 181.73 FAO/AMIS 178.00 180.00 USDA estimerar att priset faller till 385-455 cent per bushel från prisintervallet 450 till 480 cent per bushel under 2013/14. I februaris Outlook Forum förutspådde de ett pris på 390 cent per bushel, så de är mindre negativa till prisutvecklingen nu. Decemberterminen ligger just nu på 498 cent och det är ju långt över vad USDA förutspår som genomsnittligt pris. Om det inte blir väderproblem någonstans, så kommer majspriset att gå in i en riktig bear market nu. Mot den här bakgrunden upprepas säljrekommendationen från förra veckan. Sojabönor Novemberkontraktet på sojabönor föll tillbaka från 1250 för en vecka sedan. I fredags föll novemberkontraktet omedelbart när rapporten kom, men senare under kvällen handlades den upp igen och stängde på 1226 cent, nära dagshögsta.
SEB Veckobrev råvaror 17 (29) Sojamjölet, lyckades inte bryta det tekniska stödet i fredags och återhämtade sig till stängning. Sojaoljan vill inte heller falla under sitt tekniska stöd vid 40.50 dollar och efter att han handlat såväl uppåt som nedåt efter WASDErapporten, stängde marknaden något upp på 40.75 dollar.
jan-01 okt-01 jul-02 apr-03 jan-04 okt-04 jul-05 apr-06 jan-07 okt-07 jul-08 apr-09 jan-10 okt-10 jul-11 apr-12 jan-13 okt-13 jul-14 apr-15 jan-16 okt-16 SEB Veckobrev råvaror 18 (29) Kinas Handelsministerium sänkte sitt estimat av landets import av sojabönor under april från 6.9 mt till 6.51 mt, enligt nyhetsbyrån Xinhua på onsdagen. Ministeriet lämnade också en prognos om en import på 4.85 mt i maj. Importen i april var 64% högre än förra året, men importen i maj blir 5% lägre än i maj förra året. Nedan ser vi Kinas månatliga import av sojabönor i miljoner ton, uppdaterad fram till och med prognosen för maj 2014. Den trendlinje som passar data bäst är s formad, och vi kan se att den börjar plana ut. Media har gjort en stor sak av Kinas högre import i april (jämfört med förra året), men som vi kan se i det perspektiv som diagrammet ger, så finns egentligen inte mycket att vara "bullish" för. Trendlinjen ger ett estimat för Kinas import från oktober - september 2014/15 på 71 mt. USDA:s estimat i fredagens WASDE-rapport är 72 mt, vilket alltså är ungefär på samma nivå, men alltså något högt. 8 7 6 y = -3E-11x 3 + 3E-06x 2-0.1353x + 1786 R² = 0.7935 5 4 3 2 1 0 I tisdags frontrunnade Brasiliens jordbruksminister torsdagens rapport från Conab genom att säga att årets skörd av sojabönor kan bli rekordhöga 89-90 mt. Conabs rapport från april estimerade skörden till 86.1 mt. Som vi har skrivit tidigare har det höga priset på sojabönor stimulerat bönderna att välja att så soja istället för majs som andra gröda efter den första skörden av sojabönor. Den andra skörden, safrinha, skördas i juni och juli. Den slutliga skördens storlek är alltså ännu inte känd. När rapporten kom i torsdags visade den ett estimat på 86.5 mt (+0.4 mt från förra månaden). WASDE-rapporten var negativ för priserna på soja anser jag.
SEB Veckobrev råvaror 19 (29) USA:s produktion av oljeväxter ökar med 11% från förra året till 107.9 mt. Det mesta av det är sojabönor, då USA:s odling av raps är väldigt liten. Som vi noterade redan i Prospective Plantings-rapporten den 31 mars ökar dock arealen av raps kraftigt, fast från en låg nivå. USDA räknar med att såväl arealen av soja som skörden per acre når rekordnivåer. USDA räknar med att produktionen av oljeväxter når ett nytt rekord även på global basis. Produktionen ökar med 2.4% till 515.2 mt. De skriver att detta sker trots en minskning av produktionen av raps, solrosor och bomullsfrön. Med tanke på vad vi vet om Ukraina är vi dock inte säkra på att de har rätt om solrosor - ökningen kan alltså vara ännu större. USDA förutspår en minskning av Ukrainas produktion av solrosor! De förutspår dock som det är att ökningen av produktionen av sojabönor och jordnötter ökar och det är det som ger den ökning som USDA förutspår. Även FAO/AMIS räknar med att produktionen av sojabönor ökar på global basis, med ungefär lika mycket som USDA gör. World Soybean Production 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 89.51 89.51 98.93 Argentina 54.00 54.00 54.00 Brazil 87.50 87.50 91.00 Paraguay 8.10 8.10 8.20 China 12.20 12.20 12.00 Other 32.74 32.48 35.69 World 284.05 283.79 299.82 FAO/AMIS 267.00 281.00 281.00 Konsumtionen av sojamjöl / protein väntas öka med 3.5%, där Kina ensamt står för 30% av ökningen. Kinas import av sojabönor estimeras till 72 mt, en ökning med 3 mt från förra året. Som jag visat ovan är detta något högt, om något. Globala utgående lager väntas öka med 15 mt, vilket är rätt mycket. World Soybean Carry-out Stocks 2013/14 2014/15 Apr May Apr May US 3.67 3.53 8.98 Argentina 29.80 28.05 31.16 Brazil 19.03 18.51 24.56 Paraguay 0.12 0.27 0.34 China 13.70 13.70 13.50 Other 3.10 2.92 3.69 World 69.42 66.98 82.23 FAO/AMIS 28.00 29.00 30.00 USDA förutspår att priset på sojabönor under 2014/15 blir 975-1175 cent per bushel i genomsnitt. Under 2013/14 var genomsnittet 1310. Prognosen för sojamjöl är 355-395 dollar per short ton och för sojaolja 37-41 cent per pund, jämfört med 40 under 2013/14. Med ett terminspris efter skörd, novemberkontraktet på 1226 cent per bushel, finns det rätt stor nersida i terminpriset. Jag förstår inte vad marknaden såg för positivt under fredagskvällen i WASDE-rapporten, som gjorde att marknaden stängde uppåt. Jag tycker sojabönorna är högt värderade och rekommenderar sälj. Raps Novemberkontraktet på Matif bröt det tekniska stödet för en vecka sedan och har nu rekylerat upp till utbrottsnivån. Det är inget annat än ett säljtillfälle.
SEB Veckobrev råvaror 20 (29) Skillnaden mellan kanadensisk canola i eurotermer och Matifs rapskontrakt (båda för novemberleverans) har sedan förra veckan minskat från 13% till 12%. Jag tycker fortfarande att spreaden är värd att sälja. Nedanför ser vi kvoten mellan rapsfrö (november) och sojabönor (november, omräknat till euro. Kvoten ligger kvar på 41, samma som förra veckan. Den visar att sojabönor är dyra i förhållande till rapsfrö.
SEB Veckobrev råvaror 21 (29) Statistics Canada rapporterade lagren per den 31 mars i måndags. Lagren av canola var 99.5% högre än för ett år sedan, på 9 mt. Det är 2.1 mt högre än det senaste rekordet som sattes år 2010. 7.8 mt av canolan finns kvar på gårdarna, också det ett solklart rekord. Även om arealen blir lägre i Kanada i år än förra året, är utbudet stort beroende på stort ingående lager. Sådden är sen i Kanada, men det var den även förra året och då blev det en rekordskörd. Vi fortsätter med sälj på rapsfrö. Socker Priset på socker stängde i fredags på 17.20. Det tekniska stödet är egentligen brutet, men bottennoteringen i mars är inte passerad och den nivån på strax över 17 cent är också ett stöd. Vi skulle dock hellre vara korta än köpta så som läget är nu. Uppsidan är på kort sikt begränsad till 18 cent, den övre delen av prisintervallet, medan priset kan gå ner till strax över 15 cent i värsta fall. Kaffe Förra veckan hade vi köp, men skrev också att man skulle ta stoppen om priset gick under 200 cent. Det gjorde priset i torsdags,så vi hoppas att alla är ute ur sina långa positioner nu. Vi har neutral, efter stoppen. Och med tanke på att det förmodligen finns tekniskt stöd vid 180 cent, är det inte läge för att gå kort just nu utan behåller neutral. En anledning till prisfallet var att sannolikheten för ett El Niño minska kraftigt i den senaste prognosen från Australiens Meteorologiska Byrå. Det innebär att risken för skador på skörden av robusta i Indonesien och Vietnam också minskat på motsvarande sätt.
SEB Veckobrev råvaror 22 (29) Neutral rekommendation på kaffe. Kakao Priset på kakao ligger nu i fallande trend och vi väljer att gå kort. Det är en fint rundad toppformation. Tekniskt stöd finns på 2800 dollar. Vi rekommenderar köp av SHORT KAKAO A S, som har en hävstång strax under -1.
SEB Veckobrev råvaror 23 (29) SEB:s Mini Futures Mini Long Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIL EL C S EL 25,50 22,41 24,64 8,24 0,29 0,00 % 0,00 % MINIL EL D S EL 25,50 21,09 23,19 5,78 0,41 0,00 % 0,00 % MINIL GULD A S GULD 1.287,50 1.068,89 1.111,55 5,89 14,32-5,98 % -9,08 % MINIL GULD B S GULD 1.287,50 1.130,97 1.176,11 8,23 10,26-8,39 % -12,61 % MINIL GULD C S GULD 1.287,50 1.187,70 1.235,11 12,90 0,65-13,33 % 0,00 % MINIL KAFF A S KAFFE 1,87 0,97 1,02 2,09 5,87-15,17 % -14,31 % MINIL KAFF B S KAFFE 1,87 1,02 1,07 2,20 5,57-15,86 % -15,09 % MINIL KAFF C S KAFFE 1,87 1,72 1,81 12,46 0,04-55,56 % 0,00 % MINIL OLJA A S BRENTOLJA 107,49 89,01 93,45 5,82 6,04-2,58 % 9,62 % MINIL OLJA B S BRENTOLJA 107,49 93,40 98,06 7,63 4,60-3,56 % 12,47 % MINIL PALL A S PALLADIUM 801,35 692,37 700,00 7,35 0,10 0,00 % 0,00 % MINIL PALL B S PALLADIUM 801,35 651,64 700,00 5,35 0,14 0,00 % 0,00 % MINIL PLAT A S PLATINA 1.426,80 1.190,85 1.238,38 6,05 15,44-6,08 % -5,68 % MINIL PLAT B S PLATINA 1.426,80 1.260,04 1.310,33 8,56 10,92-8,54 % -8,24 % MINIL RAPS A S RAPSFRÖ 359,25 307,91 323,28 7,00 4,62-1,28 % 0,00 % MINIL RAPS B S RAPSFRÖ 359,25 322,93 339,05 9,89 3,27-1,80 % 0,00 % MINIL SILV A S SILVER 19,08 16,19 17,16 6,61 1,89-15,25 % -26,17 % MINIL SILV B S SILVER 19,08 16,98 17,99 9,09 1,38-19,77 % -32,68 % MINIL SOJA A S SOJABÖNOR 14,63 12,08 12,68 5,73 0,16 0,00 % 0,00 % MINIL SOJA B S SOJABÖNOR 14,63 12,67 13,30 7,45 0,12 0,00 % 0,00 % MINIL VETE A S VETE 207,13 165,56 173,82 4,98 0,38 5,56 % 0,00 % MINIL VETE B S VETE 207,13 173,64 182,30 6,19 0,31 10,71 % 0,00 % Mini Short Börskod Råvara Underliggande Fin nivå Stop loss Hävstång Köpkurs 1v 1m MINIS EL A S EL 25,50 36,29 32,66 2,36 4,87 10,68 % -10,64 % MINIS EL C S EL 25,50 30,55 27,50 5,05 0,46 0,00 % 0,00 % MINIS GULD C S GULD 1.287,50 1.472,06 1.413,29 6,98 1,21 10,00 % 0,00 % MINIS KAFF C S KAFFE 1,87 2,32 2,20 4,18 0,14 55,56 % 0,00 % MINIS KAFF D S KAFFE 1,87 2,42 2,30 3,41 0,17 54,55 % 0,00 % MINIS OLJA A S BRENTOLJA 107,49 123,35 117,19 6,78 5,20 3,79 % -10,34 % MINIS OLJA B S BRENTOLJA 107,49 119,06 113,12 9,28 3,80 5,26 % -13,64 % MINIS PALL A S PALLADIUM 801,35 936,73 900,00 5,92 0,13 0,00 % 0,00 % MINIS PALL B S PALLADIUM 801,35 977,46 900,00 4,55 0,17 0,00 % 0,00 % MINIS PLAT C S PLATINA 1.426,80 1.671,92 1.588,46 5,82 1,61 8,05 % 0,00 % MINIS RAPS A S RAPSFRÖ 359,25 430,10 408,63 5,07 6,33-0,31 % 0,00 % MINIS RAPS B S RAPSFRÖ 359,25 448,80 426,40 4,01 8,01 0,12 % 0,00 % MINIS SILV C S SILVER 19,08 23,17 21,78 4,66 0,02 0,00 % 0,00 % MINIS SILV D S SILVER 19,08 22,37 21,03 5,79 0,02 100,00 % 0,00 % MINIS SOJA A S SOJABÖNOR 14,63 17,32 16,46 5,44 0,18 0,00 % 0,00 % MINIS SOJA B S SOJABÖNOR 14,63 18,07 17,17 4,25 0,23 0,00 % 0,00 % MINIS VETE A S VETE 207,13 231,26 219,72 8,58 0,22-4,35 % 0,00 % MINIS VETE B S VETE 207,13 241,32 229,27 6,06 0,31-3,13 % 0,00 %
SEB Veckobrev råvaror 24 (29) SEB:s råvarucertifikat BULL Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BULL GULD X2 S Guld 53.38 53.66 X2-2% -2% 5% -25% BULL GULD X4 S Guld 21.03 21.15 X4-4% -6% 8% -51% BULL GULD X5 S Gud 98.15 98.77 X5-5% -8% 0% 0% BULL SILVER X4 S Silver 5.23 5.26 X4-10% -19% -21% -78% BULL PLATIN X4 S Platina 48.12 48.39 X4-4% -4% 13% -34% BULL PLATIN X5 S Platina 92.43 93.19 X5-5% -6% 0% 0% BULL PALLAD X4 S Palladium 41.11 41.56 X4-7% 12% 53% 38% BULL PALLAD X5 S Palladium 103.35 104.55 X5-9% 14% 0% 0% BULL EL X2 S El 39.27 40.63 X2-7% 20% -28% -58% BULL EL X4 S El 9.83 9.97 X4-15% 23% -53% -87% BULL OLJA X2 S Olja 105.25 105.75 X2 0% 4% 4% 15% BULL OLJA X4 S Olja 62.32 62.69 X4-1% 7% 7% 21% BULL OLJA X5 S Olja 112.2 112.85 X5-2% 8% 0% 0% BULL NATGAS X4 S Naturgas 111.2 112.15 X4-16% -6% -17% 6% BULL ALU X2 S Aluminium 59 59.48 X2-2% -8% 0% -30% BULL ALU X4 S Aluminium 30.18 30.44 X4-5% -17% -3% -56% BULL KOPPAR X2 S Koppar 70.96 71.53 X2 2% 3% -9% -17% BULL KOPPAR X4 S Koppar 43.92 44.29 X4 4% 5% -20% -37% BULL NICKEL X2 S Nickel 131.3 132.45 X2 19% 48% 102% 59% BULL NICKEL X4 S Nickel 138 139.35 X4 40% 112% 288% 118% BULL ZINK X2 S Zink 93.04 93.86 X2 1% 2% 7% 6% BULL ZINK X4 S Zink 76.75 77.52 X4 0% 3% 11% 4% BULL VETE X4 S Vete 84.06 85.1 X4 3% 14% 62% 21% BULL VETE X5 S Vete 122.5 124.15 X5 4% 18% 0% 0% BULL MAJS X4 S Majs 27.85 28.11 X4 16% 8% 62% -50% BULL SOJA X4 S Sojabönor 165.35 166.7 X4 1% 2% 58% 122% BULL RAPS X4 S Rapsfrö 71.58 72.51 X4-1% -13% 18% -31% BULL KAFFE X4 S Kaffe 36.48 36.85 X4-30% -35% 91% 5% BULL KAFFE X5 S Kaffe 107.5 108.65 X5-37% -45% 0% 0% BULL SOCKER X4 S Socker 17.95 18.1 X4-5% -13% 5% -51% BULL SOCKER X5 S Socker 86.67 87.58 X5-7% -17% 0% 0%
SEB Veckobrev råvaror 25 (29) BEAR Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år BEAR GULD X2 S Guld 134.45 135.15 X2 3% 4% -6% 12% BEAR GULD X4 S Guld 131.55 132.3 X4 5% 7% -13% 8% BEAR GULD X5 S Guld 97.99 98.61 X5 6% 8% 0% 0% BEAR SILVER X4 S Silver 147.15 148.05 X4 12% 21% 8% -12% BEAR PLATIN X4 S Platina 71.04 71.44 X4 5% 3% -17% -17% BEAR PLATIN X5 S Platina 101.45 102.3 X5 6% 3% 0% 0% BEAR PALLAD X4 S Palladium 20.38 20.6 X5 8% -13% -41% -67% BEAR PALLAD X5 S Palladium 88.39 89.41 X6 10% -17% 0% 0% BEAR EL X2 S El 179.8 186 X2 6% -13% 30% 94% BEAR EL X4 S El 209.25 212.25 X4 13% -32% 54% 176% BEAR OLJA X2 S Olja 71.85 72.19 X2 2% -2% -5% -23% BEAR OLJA X4 S Olja 45.71 45.98 X4 3% -6% -12% -46% BEAR OLJA X5 S Olja 85.85 86.36 X5 3% -8% 0% 0% BEAR NATGAS X4 S Naturgas 9.96 10.04 X4 18% 1% -3% -78% BEAR ALU X2 S Aluminium 126.65 127.7 X2 4% 10% -2% 25% BEAR ALU X4 S Aluminium 138.45 139.65 X4 7% 18% -7% 43% BEAR KOPPAR X2 S Koppar 106.25 107.1 X2-1% -2% 8% 5% BEAR KOPPAR X4 S Koppar 98.28 99.11 X4-2% -5% 14% 1% BEAR NICKEL X2 S Nickel 52.39 52.85 X2-16% -32% -52% -49% BEAR NICKEL X4 S Nickel 21.78 22 X4-30% -56% -78% -78% BEAR ZINK X2 S Zink 81.98 82.7 X2 1% -1% -7% -16% BEAR ZINK X4 S Zink 59.35 59.94 X4 1% -3% -16% -35% BEAR VETE X4 S Vete 77.39 78.36 X4-4% -14% -42% -31% BEAR VETE X5 S Vete 76.95 78.01 X5-4% -18% 0% 0% BEAR MAJS X4 S Majs 99.01 99.96 X4-13% -10% -50% -17% BEAR SOJA X4 S Sojabönor 26.25 26.47 X4 0% -4% -44% -74% BEAR RAPS X4 S Rapsfrö 96.52 97.81 X4 0% 14% -19% 20% BEAR KAFFE X4 S Kaffe 8.65 8.73 X4 38% 13% -81% -86% BEAR KAFFE X5 S Kaffe 45 45.43 X5 48% 9% 0% 0% BEAR SOCKER X4 S Socker 65.19 65.83 X4 7% 9% -28% 8% BEAR SOCKER X5 S Socker 101.75 102.8 X5 8% 9% 0% 0%
SEB Veckobrev råvaror 26 (29) Råvarucertifikat utan hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år RAVAROR S SEB CI ER 88.96 89.69 1 0% 2% 3% -2% RAVARORE S SEB CI ER 8.63 8.7 1 0% 1% 1% -7% EL S El 68.3 70.52 1-3% 13% -13% -32% OLJA S Olja 57.84 58.11 1 0% 3% 3% 9% NATGAS S Naturgas 124.15 125.1 1-3% 0% -2% 16% GULD S Guld 45.14 45.35 1 0% -1% 3% -11% SILVER S Silver 25.31 25.44 1-2% -4% -4% -20% PLATINA S Platina 39.89 40.1 1 0% 0% 5% -4% PALLADIUM S Palladium 53.76 54.21 1-1% 4% 13% 16% KOPPAR S Koppar 34.96 35.23 1 1% 2% -4% -8% ALUMINIUM S Aluminium 77.89 78.5 1-1% -3% 1% -15% ZINK S Zink 97.53 98.32 1 1% 2% 4% 4% NICKEL S Nickel 117.45 118.4 1 10% 23% 44% 30% VETE S Vete 68.72 69.32 1 1% 4% 16% 13% MAJS S Majs 44.01 44.36 1 4% 3% 15% -9% SOJABO S Sojabönor 72.42 72.98 1 1% 2% 14% 27% RAPS S Rapsfrö 97.2 98.07 1 0% -3% 7% -2% KAFFE S Kaffe 25.69 25.9 1-8% -7% 29% 19% KAKAO S Kakao 43.35 43.69 1 0% -1% 0% 16% SOCKER S Socker 38.93 39.25 1-1% -2% 5% -11% Råvarucertifikat med hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år LONG GULD D S Guld 33.07 33.23 2.55-2% -3% 7% -25% LONG OLJA D S Olja 64.25 64.55 1.8 0% 4% 5% 17% LONG KOPPA D S Koppar 20.78 20.95 3.46 3% 5% -14% -23% LONG VETE D S Vete 69.45 70.12 1.71 1% 7% 28% 18% Råvarucertifikat med omvänd hävstång Råvara Köpkurs Säljkurs Hävstång 1v 1m 3m 1 år SHORT OLJA A S Olja 43.11 43.31-1.33 1% -1% -2% -11% SHORT OLJA D S Olja 38.33 38.51-3.01 2% -4% -5% -21% SHORT GULD A S Guld 55.72 55.98-0.8 2% 2% -1% 11% SHORT GULD D S Guld 69.51 69.84-1.21 2% 3% -2% 18% SHORT SILVE A S Silver 75.56 75.95-0.33 2% 3% 2% 8% SHORT SILVE D S Silver 104.9 105.45-0.48 2% 4% 3% 13% SHORT PLATI A S Platina 60.96 61.42-0.65 1% 2% -2% 2% SHORT KOPPA A S Koppar 66.34 66.85-0.51 0% 0% 3% 4% SHORT KOPPA D S Koppar 81.98 82.61-0.88 0% 0% 5% 7% SHORT MAJS A S Majs 58.97 59.44-0.74-2% -1% -8% 7% SHORT KAFFE A S Kaffe 77.09 77.68-0.33 4% 4% -6% -6% SHORT KAKAO A S Kakao 59.75 60.21-0.72 3% 7% 3% -9% SHORT SOCKE A S Socker 64.08 64.59-0.6 2% 3% -1% 7% SHORT SOJAB A S Sojabönor 30.84 31.08-2.32 1% -1% -21% -34% SHORT VETE A S Vete 30.45 30.76-2.23-2% -7% -19% -7% Källa: SEB
SEB Veckobrev råvaror 27 (29) Råvaruprisutveckling Energi Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Olja - brent CO1 USD/fat 107.89-1% 0% -2% 3% -7% Bensin XB1 USc/gallon 289.60-2% -4% 5% 0% -10% Gasolja QS1 USD/ton 906.50 0% 0% -1% 4% -5% El 3:e kvartalet NELN4Q EUR/MWh 25.50 2% 10% -10% -19% 4% Tysk el, 3:e kvartalet GTN4 EUR/MWh 32.90-2% 2% -7% -8% 0% Energikol API2 API21MON USD/ton 75.35 0% 1% -3% -10% NatGas Henry Hub NG1 USD/MMBtu 4.53-3% -1% -5% 14% 0% Utsläppsrätter CO2 MOZ4 EUR/ton 5.30 1% 6% -19% 34% 3% Ädelmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Guld XAU USD/ozt 1,288.91-1% -2% 1% -12% 0% Silver XAG USD/ozt 19.17-2% -4% -5% -19% 0% Platina XPT USD/ozt 1,429.50-1% -1% 3% -5% 1% Palladium PA1 USD/ozt 799.75-2% 2% 13% 12% 2% Basmetaller Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Koppar LMCADS03 USD/ton 6,745 2% 2% -6% -8% -1% Primäraluminium LMAHDS03 USD/ton 1,762-1% -5% 2% -7% 6% Nickel LMNIDS03 USD/ton 19,905 9% 19% 41% 30% -2% Zink LMZSDS03 USD/ton 2,035 1% 1% 1% 9% 1% Bly LMPBDS03 USD/ton 2,085 0% 0% -2% 3% 2% Järmnalm 62% Kina TIO1 USD/ton 104-3% -12% -14% -20% -22% Jordbruksprodukter Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Kvarnvete (EU) CA1 EUR/ton 207.25-4% -1% 6% -15% 0% Chicagovete W 1 USc/bu 714.00 1% 7% 24% 0% 4% Majs C 1 USc/bu 505.00 2% 1% 14% -27% 1% Rapsfrö (EU) IJ1 EUR/ton 359.00 0% -14% -5% -15% 3% Sojabönor S 1 USc/bu 1,501.00 1% 0% 13% 1% -3% Sojamjöl SM1 USD/sh.ton 497.50 1% 3% 11% 13% -6% Sojaolja BO1 USc/pund 40.98-1% -4% 6% -16% 1% Mjölk DA1 USc/pund 22.71 0% -5% -1% 22% -18% Live Cattle LC1 USc/pund 138.05 0% -4% -2% 15% 0% Lean Hogs LH1 USc/pund 114.68-2% -8% 32% 25% 15% Ris RR1 USD/CWT 15.30-1% -1% 0% 0% 3% Softs Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år Contango Arabica kaffe KC1 USc/pund 180.80-10% -10% 33% 24% 7% Kakao CC1 USc/pund 2,853.00-2% -5% -2% 22% 2% Bomull CT1 USc/pund 92.36-2% 2% 6% 5% -31% Socker SB1 USc/pund 17.20-1% 1% 9% -2% 17%
SEB Veckobrev råvaror 28 (29) Index, växelkurser, med mera Råvara BBG ticker Enhet Pris % 1v % 1m % 3m % 1år SEBs Råvaruindex SEBCIER USD 211.53-1% 0% 2% -1% DJ UBS råvaruindex DJUBS USD 135.76-1% 0% 5% 3% S&P GSCI råvaruindex SPGSCIP USD 482.30 0% -1% 2% 5% OMXS30 aktieindex OMX SEK 1,354.34 0% 1% 2% 10% USDSEK USDSEK SEK 6.57 1% 1% 1% 0% EURSEK EURSEK SEK 9.04 0% 1% 2% 5% EURUSD EURUSD USD 1.38 1% 1% -1% -5%, SEB KONTAKT Torbjörn Iwarson, Torbjorn.Iwarson@seb.se +46 8 506 234 01
SEB Veckobrev råvaror 29 (29) Källor Bloomberg, Reuters, SEB Villkor För varje enskilt certifikat finns Slutliga Villkor som anger de fullständiga villkoren. Slutliga Villkor finns tillgängligt på kurssidan för respektive certifikat på www.seb.se, Börs & finans, fliken Strukturerade placeringar. Risker En sammanfattning av de risker som är förknippade med Börshandlade certifikat generellt finns i Produktbroschyren för respektive certifikat som är tillgängligt på www.seb.se/cert. För en fullständig bild av riskerna behöver du ta del av SEB:s offentliggjorda Grundprospekt för Certifikat- och Warrantprogram som är publicerat på www.seb.se/cert. Disclaimer Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB:s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte. Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB:s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas. Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll. Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbanking-uppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet. Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett publikt aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.