Svenska bilmarknaden: Fossiloberoende, var god dröj! En rapport från 2030-sekretariatet, augusti 2016
Bakgrund Sju av riksdagens åtta partier står bakom målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, som lanserades av förra regeringen och drivs av den nuvarande. Den nyligen avslutade partipolitiskt sammansatta Miljömålsberedningen upprepar och konkretiserar detta mål till 70 % minskad klimatpåverkan från transportsektorn från år 2010 till år 2030. 2030-sekretariatet verkar för att målet ska uppnås och följer återkommande utvecklingen, bland annat avseende nybilsregistreringen. Sammanfattning av utvecklingen 2016 i fem punkter 1. Miljöbilarna backar. Miljöbilsandelen har hittills i år minskat jämfört med föregående år och under 2016 har andelen dessutom successivt minskat. 2. Fler laddhybrider, men inte elbilar. Supermiljöbilarna ökar snabbt men innebär nu i huvudsak relativt stora laddhybrider. Samtidigt minskar de ledande renodlade elbilarna i volym. 3. Diesel dominerar, E85 och gas minskar. Dieselversionerna backar något men står fortsatt för över 50% av nybilsförsäljningen, och ännu mer för bilmodellerna som ligger högst på försäljningslistan. Att etanolbilarna praktiskt taget upphört att säljas är numera väl känt, medan det kan vara mer överraskande att gasbilarna tappat en tredjedel av marknadsandelen jämfört med samma period i fjol. 4. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivnas marknadsandel har minskat från en redan låg nivå. 5. Bilförsäljningen ökar. Nästan månatligen slås nya rekord i nyregistrering av personbilar och lätta lastbilar, vilket miljömässigt är oroande eftersom så få av de nya bilarna uppfyller politikens mål om fossiloberoende. Denna rapport går igenom dessa fem punkter mer utförligt, följt av fem förslag från 2030- sekretariatet. Miljöbilarna backar Hittills i år ligger miljöbilsandelen på 16,5%, vilket är en minskning jämfört med 17,4 % samma period i fjol. Därtill har miljöbilsandelen successivt minskat under året, så att den i juli var 14,5%, allt enligt den miljöbilsdefinitionen som gäller från 1 januari 2013.
Troliga skäl är att Miljöfokus inom bilsektorn är nu ensidigt på supermiljöbilarna, medan miljöbilarna sällan diskuteras eller lyfts fram. Bilar på förnybara drivmedel (etanol och gas), som typiskt är miljöbilsklassade, har i stort sett försvunnit från marknaden. Skattehöjningen på framför allt E85 2015 försvårade ytterligare för förnybara drivmedel. Drivmedelspriset har sjunkit vilket minskat intresset för snåla bilar. Stimulansen i form av fem års fordonsskattebefrielse är för svag. Fler laddhybrider, men inte elbilar Supermiljöbilar, vilket i praktiken innebär laddbara bilar, har ökat 87 % de senaste tolv månaderna. Från januari till juli i år nyregistrerades 6 713 supermiljöbilar mot 3 937 samma period förra året. Men ökningen består helt av laddhybrider, som nu helt dominerar supermiljöbilssegmentet. På miljöbilarnas topp-10 finns två laddhybrider och ingen elbil, på topp-50 finns 9 laddhybrider och två elbilar. Medan de ledande laddhybriderna ökar så minskar de ledande elbilarna. Bästsäljande laddhybrid är Volkswagen Passat, där 4 av 10 nyregistreringar är denna version. Denna utveckling är problematisk, utifrån att laddhybrider till en stor del körs på fossila drivmedel de marknader där laddhybrider hittills haft störst genomslag, som i Holland, visar att andelen mil på el kan vara mycket låg. I dagsläget finns ingen laddhybrid på marknaden godkänd för förnybara flytande drivmedel. Bäst säljande elbil är Nissan Leaf, på 17:e plats före Tesla Model S på 25:e, första E85-bil är VW Golf Multifuel på 26:e. Jämfört med samma period år 2015 har de ledande elbilarna tappat i försäljning på en marknad som i övrigt växt. För modeller där det finns både elbil och laddhybrid (BMW i3 och VW Golf) har gapet mellan modellen med förbränningsmotor och den utan ökat. Troliga skäl är att Det nu finns flera attraktiva laddhybrider, inte minst från de två marknadsmässigt ledande bilföretagen Volvo och Volkswagen. Elbilar och laddhybrider likabehandlas som förmånsbilar, vilket gör det enklare att välja en laddhybrid. Elbilar är mer beroende av laddinfrastruktur än laddhybrider, och denna behöver fortsatt byggas ut mer, både vad gäller snabb- och destinationsladdare. Halveringen av supermiljöbilspremien för laddhybrider har inte fått särskilt stor effekt eftersom det är få privatbilskunder bland de som väljer dessa bilar.
Diesel dominerar, E85 och gas minskar Hittills i år ligger dieselandelen på 54,1% jämfört med 58,9% samma period förra året. Det är en viss minskning, men dieseln dominerar fortsatt i alla storleksklasser utom de minsta. Diesel står för över två tredjedelar av försäljningen för sju av tio av modellerna på topp-tioförsäljningslistan. Också bland miljöbilarna är dieselns dominans fortsatt tydlig: Miljöbilarnas tio-i-topp januari-juli 1. Volvo V40 diesel 2. Toyota Auris bensinhybrid 3. Volvo V60 diesel 4. Volvo V70 diesel 5. Volkswagen Passat GTE laddhybrid 6. Toyota Yaris bensinhybrid 7. Volvo V40 CC diesel 8. Volkswagen Golf TGI fordonsgas 9. Volvo XC60 diesel 10. Mitsubishi Outlander PHEV laddhybrid Dieseln är i allt högre grad förnybar (tack vare ökad inblandning av HVO), men det är fortsatt att beteckna som fossilbilar, medan E85 och fordonsgas huvudsakligen är förnybart. Det börjar dock, vilket klimatmässigt är positivt, att bli alltmer av en grad- snarare än en artskillnad. Av de miljöbilar som år 2016 finns på topp-50 och inte alls fanns år 2015 är 9 diesel, 4 laddhybrid och 1 hybrid. Av de miljöbilar som år 2015 fanns på topp-50 men år 2016 endast har sålts i under 50 exemplar (troligen kvarvarande lagerbilar), är 3 gasdrivna och 5 diesel. Sammantaget ser vi hur marknaden det senaste året berikats med mer av dieselbilar och laddhybrider, medan erbjudandet av rena elbilar är mer statiskt och utbudet av gasbilar minskar (bilar för E85 har sedan tidigare minskat). Troliga skäl är att Snabbt sjunkande pris på bensin och diesel har gjort dessa bilar mer attraktiva. Inga gasbilar uppfyller supermiljöbilsdefinitionen (även om well-to-wheelklimatpåverkan kan vara samma eller lägre än laddhybriders). Uppmärksamhet gäller helt laddbara bilar, förnybart upplevs som mindre framtidsinriktat. Lätta lastbilar = diesel Inom segmentet lätta lastbilar finns inga laddhybrider och antalet nyregistrerade eldrivna lätta lastbilar (högst 3,5 ton) minskar. Det var mellan januari och juli i år 144 mot 227 samma period förra året, alltså en klar minskning på en marknad som i övrigt ökade. Flera skåpbilar som tidigare fanns i gasversion, finns nu endast som diesel.
Troliga skäl är att Supermiljöbilspremie gäller inte lätta lastbilar, som därmed inte har någon tydlig stimulans för byte. Utbudet av modeller har minskat. Total bilförsäljning Hittills i år, mellan januari och juli, har 211 788 personbilar registrerats vilket är 10,2% fler än motsvarande period förra året. Lätta lastbilar har ökat med 14,6% och tunga lastbilar med 23,6%. Samtliga månader i år har inneburit ökningar jämfört med samma månad år 2015, och BilSweden har reviderat upp helårsprognosen till 375 000 bilar mot 345 000 år 2015. Troliga skäl är att Räntan är mycket låg, så att lånet för bilen blir billigt. Ekonomin utvecklas väl, med mycket låg inflation och relativt hög reallöneutveckling. Befolkningen och därmed den totala potentiella marknaden ökar. Alternativen till egen bil upplevs inte som så attraktiva; bilpool är ännu relativt outvecklat och kollektivtrafiken bedöms inte ensamt svara upp mot behoven. 2030-sekretariatets fem punkter För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta måste tempot i omställningen öka. Utifrån denna rapport presenteras följande fem förslag: 1. Bonus-Malus beskattning för fordon utifrån faktisk klimatpåverkan, likt A-G-steg som för vitvaror, där de bästa klasserna motsvarar supermiljöbil respektive miljöbil. 2. Gynna förnybart. Bensin- och dieselbilar uppfyller målet om förnybart om respektive drivmedel tillverkas förnybart. Men för att nå stora volymer till år 2030 behöver det vara tydligt lönsamt att tanka förnybart jämfört med fossilt. Detta i linje med förorenaren betalar-principen. 3. Stimulera alternativen. Bilpool, kollektivtrafik och distansarbete behöver stimuleras för att minska beroendet av egen bil. 4. Utgå från faktisk klimatpåverkan, inte tailpipe-utsläpp. Klimatnyttan med förnybara drivmedel bör tillgodoräknas de bilar som använder dessa, medan de faktiska utsläppen från laddhybrider behöver följas upp. 5. Ställ krav på användaren. Den som får förmåner för t.ex. en laddhybrid eller gasbil för också ladda bilen respektive tanka med gas, vilket bör kunna följas upp ungefär som andra förmåner man som skattebetalare kan få.
Dessa punkter finns utförligt redovisade i rapporter och remissvar från 2030-sekretariatet. För vidare läsning, besök www.2030-sekretariatet.se. 2030-sekretariatet, Stockholm, augusti 2016 All statistik är hämtad från BilSweden utom detaljerade siffror om elbilar och laddhybrider som kommer från PowerCircle.